Kvalitetsredovisning 16/17 skola

Transkript

1 Kvalitetsredovisning 16/17 skola SKYTTEHOLMSSKOLAN 1

2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Solna stads vision och övergripande mål... 5 Nämndmål... 5 Mål och Resultat... 5 Uppdrag... 6 Aktiviteter utifrån nämndmålen... 6 Resultatsammanställning Skriftliga omdömen och betyg Övrigt arbete gjort inom läroplansområdet

3 Anvisning Allt som gjorts under läsåret kommer med i denna rapport. Här ska slutlig analys av läsårets aktiviteter göras. Har målen uppnåtts? 3

4 Sammanfattning Skolan präglas av en tydlig vilja och ambition att utvecklas och bli bättre. Det som fungerar väl på skolan är att vi har hög grad av utbildad och behörig personal som genomför sina arbetsuppgifter med kvalitet och engagemang. Vid läsårets slut, i juni 2017, var det glädjande att konstatera att samtliga arbetslag fungerar väl och att arbetslagsledare och utvecklingsledare för fritidshem har kommit in i sina roller för att utveckla skolan. Arbetet i de olika arbetslagen och fritidshemsavdelningarna har fokus på samverkan, skolutveckling och elevhälsoarbete. På skolan genomförde vi under läsåret 2016/17 de flesta av våra planerade aktiviteter för att främja tryggheten bland eleverna. Vi ser i våra enkäter (brukarenkät vt 17 och trygghetsenkät inom ramen för likabehandlingsplanen vt 17) att eleverna i stor utsträckning känner sig trygga på åk F-6 medan det är färre elever i åk 7-9 som anger att de känner sig trygga. Vi ser ett fortsatt behov av att ytterligare förbättra vårt trygghetsskapande arbete. Detta kommer att ske genom t.ex. klassrumsdiskussioner och faddring under nästa läsår. Den bemötandeplan som har tagits fram kommer också att implementeras under kommande läsår. Att ena personalen i värdegrundsarbetet och att ta tag i konflikter och kränkningar på ett systematiskt sätt ser vi som framgångsfaktorer. Inom området elevernas ansvar och inflytande bedömer vi att vi till stor del har uppnått våra mål. Frågan om lärarna tar hänsyn till elevernas åsikter får gott resultat. Bidragande orsaker till det ser vi är arbetet med att utveckla elevledda utvecklingssamtal och att vi involverar eleverna i de pedagogiska planeringarna på både övergripande och detaljnivå. Skolans arbete med klassråd, elevråd och fritidsråd ser vi också bidrar till god måluppfyllelse inom området. Skytteholmsskolans arbete har lett till ökat reellt och upplevt elevinflytande. Vi har skapat både formella strukturer, t.ex. klass-, fritids- och elevråd och nya metoder, t.ex. inflytande över pedagogiska planeringar och elevledda utvecklingssamtal. Eleverna upplever att de blir bemötta på ett bra sätt och att vuxna lyssnar på dem. Dessa bitar bidrar till ett framgångsrikt arbete. Våra mål kring kunskaper är fortfarande något vi behöver ha starkt fokus på. Lärarna arbetar i stor utsträckning med extra anpassningar utifrån 10-listan (se bilaga). I de fall vi har dubbelbemanning har vi utvecklat inkluderande samverkan för att nå fler elever. Detta arbete behöver ytterligare förbättras för att nå större effekter på elevernas måluppfyllelse. Under året har elevhälsoteamen genomfört en utbildning som har mynnat ut i en ny elevhälsoplan för skolan. Med den som utgångspunkt kommer arbetet inom elevhälsan att ytterligare förbättras. På skolan ser vi att i åk 1-3 har eleverna svårast att nå målen i svenska som andraspråk. Detta beror på andelen nyanlända elever som läser svenska som andraspråk. Den simskola för åk 3 som anordnades under läsåret har givit gott resultat och de flesta eleverna är godkända i idrott och hälsa. I åk 4-6 ser vi en stor andel elever som har svårt att nå målen i flera ämnen. Detta signalerar att vi behöver fortsätta arbetet med att säkerställa att eleverna i lågstadiet får med sig kunskaper för att klara kraven i åk 4. Vi ser även att undervisningen på mellanstadiet behöver utvecklas för att bättre nå alla elever. Detta gör vi genom samplanering, matematik- eller läslyft, utveckla arbetet inom främjande elevhälsa enligt vår elevhälsoplan, samt genom att utveckla samverkan med vårdnadshavarna. Simundervisningen riktades under läsåret främst in på åk 5 och den har givit gott resultat där. Vi planerar för fortsatt simundervisning under kommande läsår. I åk 7-9 är det framför allt svenska, svenska som andraspråk och matematik som har bristande måluppnåelse. Vi kommer att intensifiera arbetet kring dubbel bemanning, specialpedagogiskt stöd, läxhjälp och lovskola under kommande läsår. Vi ser att lärare behöver och önskar hitta större samarbetsmöjligheter. En del handlar om att klargöra stoff och kunskapskrav för respektive årskurs. En annan del handlar om att utveckla ämnesövergripande arbetsområden. På skolan behöver vi även utveckla hur vi samverkar när det finns flera pedagoger i en klass eller grupp. Det gäller samverkan mellan lärare och fritidspersonal, lärare och speciallärare/pedagog och samarbete när två lärare delar på en grupp på olika lektioner. För att skapa förutsättningar för detta är all undervisande personal schemalagd för samplanering varje vecka, på samma tid. På Skytteholmsskolan har vi sedan många år tagit emot nyanlända elever. Vi har ett upparbetat sätt kring mottagande och strävar efter att snabbt kunna låta de nyanlända eleverna delta i sina ordinarie klasser. Det språkutvecklande arbetssättet är en nyckel för att lyckas med elever med kort skolbakgrund i Sverige. Under hösten 2015 inleddes arbetet med läslyftet. Det är en kvalitativ och givande fortbildningsinsats. Lärarna uttrycker att de är säkrare på t.ex. cirkelmodellen, att deras medvetenhet kring lärprocesser har ökat. Arbete med läslyftet har fortsatt under läsåret 2016/17 och kommer även att genomföras under nästa läsår för lärare i åk 4-9. Vi arbetar även mer strukturerat med elevernas läsutveckling genom att skapa läsgrupper i samtliga årskurser. Våra aktiviteter som finns i verksamhetsplanen kommer att bidra till ökad måluppnåelse och under nästa läsår kommer dessa aktiviteter att planeras på liknande sätt. 4

5 Ett annat spår som bidrar till ökad måluppfyllelse är att vi numera har en bättre biblioteksverksamhet. Det har varit lyckat med tre pedagoger som haft uppdrag att utveckla biblioteket och hitta former för att nå eleverna. Biblioteket har genomgått stora förändringar och är nu en resurs på skolan som aktivt används för elevernas språk- och läsutveckling. Digitaliseringen har fortsatt under läsåret och alla stadier har nu tillgång till datorer eller ipads. All personal har även fått kompetensutveckling för att på bästa sätt arbeta med dessa digitala verktyg. Eleverna är positiva till de nya arbetssätt som lärarna erbjuder och undervisningen har blivit roligare, mer formativ och elevernas motivation har ökat. Lärare och elever har hela tiden tillgång till digitala verktyg och kan nu lägga upp undervisningen på ett nytt sätt. Skolans internationalisering har fortsatt under läsåret. En grupp elever i åk 9 har rest till vänort Valmiera i Lettland. Elever i åk 9 har rest till Alicante i Spanien och vi har även tagit emot besökt från en skola i Créteil utanför Paris. Vi har även blivit en av ca 30 skolor i landet som har elevambassadörer för EU i skolan. De utsågs på Europadagen 9/5 då vi även hade besök från EU-minister Ann Linde. Arbetet med internationalisering kommer att fortsätta under kommande läsår. Vi har under läsåret 2016/17 arbetat med att förbättra vårt arbete avseende skola och omvärlden. Detta har skett genom att dels arbeta utifrån vår plan för studie- och yrkesvägledning och dels genom att ha föreläsning och därefter praktiskt arbete med eleverna om entreprenöriellt. Detta har skett genom Ung företagsamhet. Detta arbete har lett till fler ingångar i den regelbundna undervisningen som leder till kontakter, diskussioner och övningar som handlar om livet som tar vid utanför skolan (och efter skolan). Vi planerar att fortsätta med detta arbete även nästa läsår. Sammanfattningsvis är det glädjande att se att alla våra områden för utveckling förbättras. Elevernas nöjdhet och i många fall goda måluppfyllelse är kvitto på att vi är på rätt väg. Personalen uttrycker att de trivs och visar stort engagemang och professionalitet i sitt värv. Vi ser med tillförsikt fram emot kommande läsår där vi kommer att fördjupa och förfina de utvecklingsområden som vi redan har haft. Vikten av att hålla fast vid våra mål är stort så att vi sätter strategier, aktiviteter och arbetssätt i alla delar av skolans verksamheter. Solna stads vision och övergripande mål Solna ska vara en sammanhållen och levande stad, som växer och utvecklas hållbart för alla solnabor. Staden kännetecknas av trygghet och öppenhet, där allas potential tas tillvara. Vi erbjuder kunskap, kreativitet och upplevelser som ökar regionens attraktionskraft. Visionen bryts ner i fyra övergripande mål, som lyder på följande sätt; * Solna stads verksamheter ska hålla god kvalitet och hushålla med stadens resurser. * Solna stad ska vara en stad som kännetecknas av mångfald, kreativitet och upplevelser. * Solna ska vara en attraktiv och trygg stad att leva och verka i. * Solna ska växa ihop och utvecklas på ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbart sätt. Nämndmål Förskolans arbete ska leda till att barnen är trygga och väl förberedda för övergången till förskoleklass/skola. Förskolors, fritidshems och grundskolors arbete ska leda till att varje elev efter genomgången grundskola har god läsförståelse. Grundskolans arbete ska leda till att kunskapsresultaten höjs och att varje elev har behörighet till gymnasiet. Alla stadens skolor ska erbjuda en trygg arbetsmiljö präglad av respekt för varje enskild elev. Mål och Resultat I följande avsnitt redovisas verksamhetens måluppfyllelse av nämndmålen för året. Måluppfyllelsen bedöms genom resultatet av framtagna nyckeltal/mått samt genom de uppdrag och aktiviteter som genomförts för att nå målet under året. Utgångspunkten är att den samlade uppföljningen innehåller svar på följande frågor: Utfall av nyckeltal/mått. Utvecklingen av nyckeltal/mått över tid. 5

6 Genomförda/planerade aktiviteter för att nå målet. Utmaningar/utvecklingsområden. Sammanvägd analys och bedömning om målet nås. I en sammanvägd bedömning sätts sedan en måluppfyllelse för nämndmålet, där bedömning görs utifrån nedan fyrgradiga skala: Grön - Målet uppfylls i år. Ljusgrön - Målet uppfylls till stor del i år. Orange - Målet uppfylls delvis i år. Röd - Målet uppfylls inte i år. I Solna har vi valt alt visa upp resultatet av mått med hjälp av en vald färg: Grön - Måttet utvecklas i önskad riktning. Gul - Måttet utvecklas delvis i önskad riktning. Röd - Måttet utvecklas inte i önskad riktning. Utfallet av mått tillsammans med nämndsmålets aktivitet(er) används för att göra en sammanvägd bedömning av huruvida målet är uppnått, delvis uppnått eller ej uppnått. Uppdrag Uppdrag: Barn- och utbildningsnämnden får i uppdrag att arbeta för att förstärka entreprenörskapet i skolan. Skolans plan för studie- och yrkesorientering (se bilaga) är förankrad och aktiviteterna är igång. Exempel på framgångsfaktorer är månadens yrke, PRAO, kontakt med organisationen mentor. Vårt årshjul bidrar till tydlighet kring vad vi gör. I början av januari 2017 hade vi en föreläsning av Ung Företagssamhet som lärare uppskattade mycket och som bidrar till att mer konkret arbeta med entreprenöriellt i undervisningen. Aktiviteter Implementera vår plan för studie- och yrkesvägledning Kommentar Tertial Nationella läroplansområden Planen används som en del av pedagogernas arbete. Den fungerar som stöd för att föra in arbetsliv och fortsatta studier i undervisningen. Aktiviteter utifrån nämndmålen Anvisning Uppföljning av nämndmålen sker genom dels nyckeltal/mått, dels skriftliga beskrivningar. Utgångspunkten är att den samlade uppföljningen ska innehålla svar på följande frågor: Utfall av nyckeltal/mått. Utvecklingen av nyckeltal/mått över tid. 6

7 Genomförda/planerade aktiviteter för att nå målet. Utmaningar/utvecklingsområden. Sammanvägd analys och bedömning om målet nås. Analystexten för nämndmålet är en sammanställning av vad som har uppnåtts på förvaltningen samt vad de mått som är kopplade till målet har för status/utfall för den period som rapporten omfattar. Målanalysen ska vara en kort beskrivande text vad som uppnåtts, hur arbetet med aktiviteterna som är kopplade till framgångsfaktorerna framskridit och vad indikatorerna ger för bidrag till analysen. Texten om nämndmålet ska vara uppställd enligt följande två delar: 1. En inledande text om utfallet på måtten/nyckeltalen för respektive nämndmål. Jämför och beskriv gärna utfall med tidigare år och med riket/länet och/eller relevanta kommuner 2. Beskrivande text i punktform på de aktiviteter som i första hand bidragit till måluppfyllelsen. Inled med meningen "Viktiga händelser som bidrar till måluppfyllelse är:" och punkta sedan de 3-7 viktigaste aktiviteterna. 3. Analysen ska också innefatta en prognos för helåret. I en sammanvägd bedömning sätts sedan en status manuellt, där bedömning görs utifrån nedan fyrgradiga skala: Grön - Målet uppfylls i år. Ljusgrön - Målet uppfylls till stor del i år. Orange - Målet uppfylls delvis i år. Röd - Målet uppfylls inte i år. Svart - Målet är ännu inte bedömt. Kommentar: Denna bedömning är ej aktuell denna gång då bedömning av måluppfyllelse ska göras. Nämndmål: Förskolans arbete ska leda till att barnen är trygga och väl förberedda för övergången till förskoleklass/skola. Måluppfyllelse Sammanfattande analys Vår planerade övergångsrutin har använts i stort sett helt och hållet under slutet av vårterminen. Vi kommer att se resultat av detta i början av hösten Utifrån vårens arbete och de resultat vi ser på hösten kommer justeringar att införas inför nästa läsår. Aktiviteter Inför ett stadiebyte får eleverna tillfälle att ha lektioner med lärare från sitt blivande stadium. Kommentar Tertial Nationella läroplansområden Normer och värden Skola och hem/förskola och hem Övergång och samverkan/samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Åk 1-3 Eleverna hälsar på i sitt blivande klassrum och får tillfälle att träffa lärare och fritidshemspersonal i sitt blivande stadium. Att ta emot blivande åk 1 fungerade mycket väl, men mottagande av blivande åk 4 kan förbättras till kommande läsår. Påverkansfaktorer var schemapraktiska svårigheter, problem med lokaler och att mottagande lärare hellre ville komma till nuvanande klass och observera/presentera sig än att förbereda och hålla i ett mottagande i nya lokalerna. Tiderna krockade dessutom med lunchen för mottagande lärare på mellan. Påverkansfaktorer är även brist i kommunikationen samt uppsägningar. Det hade behövts tydligare direktiv från ledningshåll. Viktigt att informera föräldrarna om blivande lärare i åk 4 samt 1, och att samma information skickas 7

8 Aktiviteter Nationella läroplansområden även till alla berörda lärare så lärarna vet när det är offentligt. Datumet 1/6 uteblev för treorna, då fritids fick ta hand om treorna vid överlämningen av ettorna. Ett APT skulle behövas med tydlig information kring dessa datum samt vad som gäller inför nästa läsår Förberedandet för övergången till nytt stadium har fungerat bra. Det bör dock ske i ordning: Överlämning - observation - lektion. De blivande klassrummen var inte klara när eleveran hälsade på i nya stadiet, det skulle ha hjälpt. Effekterna ser vi i höst. Överlämingsdokumentet har använts och känts bra. Skytteholmsskolan Eleverna hälsar på i sitt blivande klassrum och får tillfälle att träffa lärare och fritidshemms personal i sitt blivande stadium vid två tillfällen, en lektion i två dagar. Detta sker i slutet av vårterminen.detta sker den 18/5 och den 1/6. Skytteholmsskolan Eleverna hälsar på i sitt blivande klassrum och får tillfälle att träffa lärare och fritidshemms personal i sitt blivande stadium vid två tillfällen, en lektion i två dagar. Detta sker i slutet av vårterminen.detta sker den 18/5 och den 1/ Vi har genomfört överlämningar mellan överlämnande lärare och mottagande. Där har även ett överlämningsdokument. Det har gått smidigt och all information har lämnats över till nästa stadium. Däremot har det inte genomförts några lektioner med klassen som ska tas emot. Här brast det i planeringen mellan lärarna. Till nästa år måste vi planera bättre för att kunna genomföra detta Eleverna hälsar på i sitt blivande klassrum och får tillfälle att träffa lärare och fritidshemms personal i sitt blivande stadium vid två tillfällen, en lektion i två dagar. Detta sker i slutet av vårterminen.detta sker den 18/5 och den 1/6. Föräldramöte - introduktion till förskoleklass/fritidshem (Fritids) Kommentar Tertial Skola och hem/förskola och hem Övergång och samverkan/samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Framgångsfaktorer.Utskick med information till föräldrarna har skett i god tid innan mötet vilket bidrog till stor uppslutning av vårdnadshavare. I form av en powerpointpresentation får vårdnashavarna information om skolans organisation och verksamhet. Föräldramötet skedde den 16/5-17. Personal som deltog var biträdande rektor, förskollärarna i förskoleklass och en fritidspedagog. Prelimenära klasslistor presenterades. Ytterligare en framgångsfaktor är att personal som är deltar i denna aktivitet är välinsatta i sin verksamhetsgren och bekväma med att tala inför stora åhörargrupper. Effekter av detta är att vi har fått en god första kontakt med vårdnadshavare att bygga vidare på vilket bland annat avspeglas i mejlkommunikation med vårdnadshavare efter mötet. (Fritids) Sommarlovsverksamhet (Fritids) Kommentar Tertial Skola och hem/förskola och hem Övergång och samverkan/samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet En framgångsfaktor är att det är färre elever på plats och lugnare tempo för de elever som kommer i tidsspannet mellan 1 augusti och skolstart. Personal har möjlighet att lära känna delar av den bivande elevgruppen istället för att möta alla elever på en och samma gång. Påverkansfaktorer är att avdelningar under sommarlovet är sammanslagna och eleverna inte händelsevis kommer möta ordinarie personal och rutinerna under lov skiljer sig från under läsåret. Effekterna av det kommer inte kommer ses förrän efter läsåret inleds. (Fritids) Föräldramöte - introduktion till förskoleklass/fritidshem (Förskoleklass) Skola och hem/förskola och

9 Aktiviteter Kommentar Tertial Nationella läroplansområden hem Övergång och samverkan/samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Framgångsfaktorer. Utskick med information till föräldrarna har skett i god tid innan mötet vilket bidrog till stor uppslutning av vårdnadshavare. I form av en powerpointpresentation får vårdnashavarna information om skolans organisation och verksamhet. Föräldramötet skedde den 16/5-17. Personal som deltog var biträdande rektor, förskollärarna i förskoleklass och en fritidspedagog. Prelimenära klasslistor presenterades. Ytterligare en framgångsfaktor är att personal som är deltar i denna aktivitet är välinsatta i sin verksamhetsgren och bekväma med att tala inför stora åhörargrupper. Effekter av detta är att vi har fått en god första kontakt med vårdnadshavare att bygga vidare på vilket bland annat avspeglas i mejlkommunikation med vårdnadshavare efter mötet. (Förskoleklass) Två inskolningstillfällen under maj för blivande förskoleklasselever. (Förskoleklass) Kommentar Tertial Skola och hem/förskola och hem Övergång och samverkan/samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Framgångsfaktorer: Två entimmesträffar där eleverna under välstrukturerade former för första gången möter sina blivande klasskamrater och personal och blir familjära med lokalerna. Själva formen för inskolningstillfällena som innehåller både vuxenledd samling och tillfälle till lek för lära känna varandra. Ytterligare en framgångsfaktor har varit att vi i elevgruppsindelningen har tagit hänsyn till vilka verksamheter eleverna kommer från och gjort grupper där det för de blivande eleverna finns andra barn som de känner sedan tidigare. En påverksansfaktor är att två av förskoleklasserna inför kommande läsår kommer att bedrivas i andra lokaler än de som inskolningarna skett i. Något att förbättra är att göra ett tydligt upplägg för vårdnadshavarna under själva inskolningstiden. Effekter är att eleverna har en något bättre förståelse för vilken typ av verksamhet och skola det är de ska komma till. (Förskoleklass) Nämndmål: Förskolors, fritidshems och grundskolors arbete ska leda till att varje elev efter genomgången grundskola har god läsförståelse. Måluppfyllelse Sammanfattande analys Andelen elever i åk 6 och 9 som har godkänt på läsförståelsedelen i nationella proven har sjunkit. Detta signalerar att vårt arbete inte har givit de resultat som vi önskat. Inför kommande läsår kommer lärarna lägga fokus för att bättre genomföra aktiviteteter under kommande läsår och därigenom nå bättre resultat i läsförståelse. Aktiviteten för att främja god läsförståelse som handlar om skolbiblioteket och samarbetet med lärare i svenska och SO har kommit igång bra under läsåret. Lärarna vittnar om en större tillgänglighet, tydligt upplägg och samarbete för hur eleverna ska ta del av biblioteket och planerade insatser är igång från bibliotekspedagogerna. Under höstterminen var det en del tid som gick åt till att gallra, möblera och göra själva lokalen mer attraktiv och tillgänglig. Detta arbete är nu slutfört och bibliotekspedagogerna kan fullt ut ägna sig åt arbetet med att främja läsförståelse och läslust. Aktiviteten om läsgrupper har kommit igång i åk 1-9. Arbetet har delvis haltat då flera specialpedagoger varit sjukskrivna men aktiviteten är implementerad och kommer under kommande läsår att genomföras mer systematiskt. 9

10 På samtliga stadier arbetar lärarna språkutvecklande. Det långsiktiga arbete som vi har genomfört under de senaste tre läsåren har burit frukt. Lärare använder olika språkutvecklande metoder (cirkelmodellen, VÖLscheman, begreppsbank, genrepedagogik mm). Inom grundsärskolan är arbetet med att låta svenska ingå i alla moment i gång. Det är en framgångsfaktor att ha kontinuitet och liknande upplägg för eleverna. Eleverna lär sig och utvecklas när de känner igen upplägget och får många tillfällen till inlärning. Inom grundsärskolan kan vi mäta en positiv kunskapsutveckling genom att flera moment inom ämnena uppnås i elevernas individuella målpärmar. Aktiviteten om individuella pass är igång inom grundsärskolan och i åk 3-9 märks god utväxling på aktiviteten. Dessa pass utgår från elevens specifika förutsättningar och den enskilde eleven har tillägnat sig större läsförmåga och läsförståelse vilket mäts i de individuella målpärmarna. Inom förskoleklass är aktiviteterna igång och elevgruppen befäster kunskaper genom kontinuitet och det lekfulla och lustfyllda upplägget. Eleverna kan även se sin egen utveckling genom att titta tillbaka på allt som de har gjort under terminen. Elevernas ordförråd har utvecklats mycket genom högläsning och diskussioner kring vad de har läst. Inom fritidshemsverksamheten är aktiviteterna igång. Framför allt halvklasser utnyttjas för att främja elevernas läsförståelse. All personal är även mer medvetna om att arbeta språkutvecklande i all kommunikation med eleverna. Ett utvecklingsområde är att få alla inom fritids att kontinuerligt arbeta med aktiviteterna. Just nu är det lite olika hur konsekvent aktiviteterna äger rum. Ökad tydlighet kring pedagogernas uppdrag och även samplanering med lärare är åtgärder som kommer att vidtas. Mått Utfall 2016 Utfall 2017 Bedömning utfall Elever i åk. 9 som minst uppnått kunskapskraven för Godkänd i ämnesprovet i svenska (exkl. svenska som andra språk), kommunala skolor, andel (%) elever i kommunala skolor i Solna Kommentar Elever i åk 9 har i lägre utsträckning klarat läsförståelsen på nationella provet. Detta kommer att uppmärksammas i läsårsstarten 2017 för att lärare på högstadiet tillsammans planerar för läsförståelsefrämjande lektionsupplägg, samverkan med specialpedagog samt planering för effektivt samarbete vid dubbelbemannade lektioner. Andel elever i åk 6 med provbetyg A-E i delprov B Läsförståelse i svenska Delprov B1 och B2 Solnas kommula skolor Kommentar Elever i åk 6 har i lägre utsträckning klarat läsförståelsen på nationella provet. Detta kommer att uppmärksammas i läsårsstarten 2017 för att lärare på mellanstadiet tillsammans planerar för läsförståelsefrämjande lektionsupplägg, samverkan med specialpedagog samt planering för effektivt samarbete vid dubbelbemannade lektioner. Aktiviteter Samarbete mellan lärare i svenska/so och bibliotekspedagogerna. Kommentar Tertial Nationella läroplansområden Bedömning och betyg/uppföljning, utvärdering och utveckling Skytteholmsskolan Åk 1-3 Samtliga klasser har hittills genomfört aktiviteten. Framgångsfaktorer - Tillgängligheten till biblioteket har ökat. Fler klasser har möjlighet till drop-in och även ett tydligt upplägg med hur bibliotekspedagogen arbetar med klasserna. Engagerad bibliotekspersonal har skapat ett attraktivare bibliotek och bidragit till ett utökat samarbete mot klass. Det har varit lyckade klassrumsbesök, tipspromenader, diplom, aktiv bibliotekspersonal, allt har varit noga förberett och lett till uppföljning med elever och 10

11 Aktiviteter Nationella läroplansområden personal. Bibliotekspedagogen har kommit till alla klasser, bidragit till ökad läsglädje bland eleverna (eleverna vill gärna låna böcker och visar tydligt intresse för att läsa/skriva). Utställningar av berättelser, samt årskursöverskridande arbete som tex att ettorna fick rita bilder till tvåornas Astrid Lindgren-citat. Bra service! Bibliotekspedagogerna har lämnat över böcker som barnen reserverat. Har det funnits önskemål om temalådor för vissa ämnen har detta gått lätt att få. Vad gäller effekterna kan vi inte mäta dem fullt ut eftersom vi saknar ett tydligt mätinstrument Skytteholmsskolan 4-6 Arbetet har pågått under läsåret och eleverna har varit med om bokpresentationer och val av inköp av böcker till läsjuryn. Bibliotekspedagogen har både haft verksamhet i biblioteket och varit ut i mellanstadiets klasser för att prestentera litteratur, högläsning och liknande. Påverkansfaktorer - En del tid under hösten har gått åt till att arbeta med bokbeståndet och gallring, vilket på sikt gör biblioteket mer modernt och uppdaterat men som tagit tid från bibliotekspedagogen i anspråk. Under vårterminen har bibliotekspedagogen varit mer tillgänglig för klasserna. Framgångsfaktorer - mer systematiskt samarbete mellan bibliotekspedagoger och lärare. Fasta tider och upplägg för samarbetet. Bibliotekspedagogen har varit tillgänglig och möjligheter har funnits till fördjupade arbete. Boklådor finns att låna för lärare. Lärare har lättare att orientera sig i biblioteket då mycket är uppmärkt och temalådor finns. Effekten är att fler elever sökt sig till biblioteket efter att bibliotekspedagog varit ute i klass och haft boksamtal. Elever i åk 5 har höjt sin läsförståelse - underlag DLS. Skytteholmsskolan ÅK 7-9 Vi har påbörjat ett samarbete mellan biblioteket och Sv/So. Biblioteket har varit inblandat i FN-dagen där eleverna varit nere i biblioteket och gjort aktiviteter tillsammans med bibliotikarie. Forfattarbesök planeras till februari Våra påverkansfaktorer har varit tidbristen och uppbyggnaden av biblioteket med ombyggnationer och organisation. Våra framgångsfaktorer har varit samarbetet mellan de olika bibliotikarierna samt personalen. Där många idéer och planer för fortsatt arbete har tagits fram. Effekten av aktiviteten går ej att mäta just nu, men vi räknar med att se effekter under vt ÅK 7-9 Vi har påbörjat ett samarbete mellan biblioteket och Sv/So. Biblioteket har varit inblandat i FN-dagen där eleverna varit nere i biblioteket och gjort aktiviteter tillsammans med bibliotikarie. Forfattarbesök genomfördes februari Biblotikerien har genomför boksamtal med eleverna. Våra påverkansfaktorer har varit andra aktiviteter som tar upp tiden som skulle kunna läggas på biblioteket. Våra framgångsfaktorer har varit samarbetet mellan de olika bibliotikarierna samt personalen. Där många idéer och planer för fortsatt arbete har tagits fram. Vi har sett ett ökat intresse för läsning efter dessa insatser. Vi kommer fortsätta jobba på liknande sätt under nästa läsår Skytteholmsskolan 4-6 Arbetet har pågått under höstterminen och eleverna har varit med om bokpresentationer och val av inköp till läsjuryn. Bibliotekspedagogen har både haft verksamhet i biblioteket och varit ut i mellanstadiets klasser för att prestentera litteratur, högläsning och liknande. Påverkansfaktorer - En del tid under hösten har gått åt till att arbeta med bokbeståndet och gallring, vilket på sikt gör biblioteket mer modernt och uppdaterat men som tagit tid från bibliotekspedagogen i anspråk. Framgångsfaktorer - mer systematiskt samarbete mellan bibliotekspedagoger och lärare. Fasta tider och upplägg för samarbetet. Effekten är att fler elever sökt sig till biblioteket efter att bibliotekspedagog varit ute i klass och haft boksamtal. Elever i åk 5 har höjt sin läsförståelse - underlag DLS. Läsgrupper åk 1-5Lexia/Provia åk 1-9 Kommentar Tertial Bedömning och betyg/uppföljning, utvärdering och utveckling Skytteholmsskolan Åk 1-3 Åk 1-3 har genomfört screeningtest (H4-test). Åk 2-3 har haft läsgrupper för att öka läsflyt och läshastighet. Åk 3 har även arbetat med Lexia/Provia. Åk 3 kan se ett positivt resultat då vi genomförde ett nytt H4-test på läsgrupperna efter 10 veckor. Framgångsfaktorerna var kontinuerligt arbete med läsgrupper utan avbrott, 3x15 min/vecka. Det har undet vt 2017 genomförts uppföljande H5-test i åk 1-3 samt uppföljande läsförståelsegrupper 1x20/veckan i

12 Aktiviteter Nationella läroplansområden mindre grupper åk 3 och läsförståelsegrupper 1x40/veckan i halvklass åk 1. Bedömningsstöd åk 1, har varit ett omfattande jobb som visar tydliga resultat. Studieresultaten har höjts från ht till vt, men svårt att veta exakt vilka framgångsfaktorerna varit, och vilka insatser som haft störst påverkan på resultaten. Åk 1 har haft möjligheten att ha mindre grupper/varit två lärare på halvklass ibland, vilket har gjort att de kunnat nivågruppera, fokusera på olika behov. I åk 2 skulle en utvecklingspunkt kunna vara att ha läsförståelsetest på vt i åk 2 (inte bara DLS på ht). I åk 2 har arbetet med läsgrupper inte kunnat genomföras kontinuerligt pga hög personalfrånvaro. Påverkansfaktorer att inte ha möjligheten till halvklasser. Framgångsfaktorer är att eleverna blir självmedvetna och känner själva vad de behöver hjälp med/träna på. Tydligt att kunna visa resultaten för vårdnadshavare vid olika tester och ge en bra sammanfattning av mål och stöd Skytteholmsskolan 4-6 aktivitet pågående Testen (H4, DLS) är genomförda. Restultaten visar att flera elever har behov av läsgrupper (åk 4 är det 31 elever och i åk 5 är det 21 elever). Grupperna pågick under höstterminen. Under vårterminen har vi inte haft aktiva läsgrupper då bl.a. personal varit sjukskriven. Vi har heller inte gjort uppföljning av H4 och DLS på vårterminen. Avvikelse - Vi har inte tillräckligt med inloggningar till Lexia/provia. Specialpedagog kommer att beställa fler inloggningar till hösten Åk 7-9 genomförde DLS-test under våren och därefter deldes elevern in in grupper i läsgrupper. Samarbete med resurspersonal inleddes. Våra påverkansfaktorer har varit andra aktiviteter som tagit upp den tid eleverna skulle ha haft att läsa. Våra framgångsfaktorer har varit att vi har en väldigt engagerad personal som når eleverna på ett bra sätt och kan hjäla till att öka läslusten hos eleverna. Till nästa läsår måste detta planeras bättre. Vi ser även över att få in mer läsning på schemat. Språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen. Kommentar Tertial Bedömning och betyg/uppföljning, utvärdering och utveckling Skytteholmsskolan Åk 1-3 Åk 2 har ett språkutvecklande arbetssätt enligt läroplan och har genomfört aktiviteten och hämtar stundvis inspiration från sin idébank, skapad under ht Det har varit en punkt som har följts upp, men som inte varit lika högt prioriterat under vt Åk 1 Har genomfört aktiviteten. Både fritids och lärare har varit inkopplade och genomfört aktiviteter på tex halvklasserna, GOTD, kopplat till olika ämnen. Åk 3 har använt ett språkutvecklande arbetssätt på annan tid än på arbetslagsmötet, elevens val, läsgrupper, biblioteket, Pojken och Tigern, litteraturcirkeln, Storybirds i klassrummet, boksamtal på fritids mm Skytteholmsskolan 4-6 Cirkelmodellen och andra språkutvecklande modeller används regelbundet. Resultatet är ökad läsförståelse. Framgångsfaktorer: alla lärare arbetar språkutvecklande. Eleverna får ökad förståelse och medvetenhet för ämnet. Arbetsmodellerna är genomgående på alla lektioner så att eleverna är förtrogna med dem. Vi har arbetat med läromedel som bygger på språkutvecklande modeller. Vi har tillgång till fortbildningsverktyg för lärare Åk 7-9 Vi har delat med oss med varandra kring hur vi jobbat med språkutvecklandearbete i våra ämnen under arbetslagsmötena. Vi har däremot inte använt en gemensam metod som vi testat under en längre tid som vi senare utvärderat.

13 Aktiviteter Nationella läroplansområden Våra påverkansfaktorer är att vi har prioriterat andra saker under denna termin. Vi har arbetatt in ett system för språkutvecklande arbete under en längre tid och har under denna termin lagt ner lite mer tid på digitaliseringen och röda tråden. Under nästa läsår ska vi försöka få igång ett läsprojekt som hela skolan genomför. De framgångsfaktorer som vi har är att vi har jobbat under några läsår med språkutvecklande arbete (cirkelmodellen, genreskrivning mm) vilket har gjort att detta arbete har blivit en naturlig del av arbetet. Vi har även jobbat med läslyftet vilket även det har bidragit till framgångar inom det språkutvecklande arbetet. Vi har sett att eleverna stärks i sitt språk tack vare detta arbete. Vi har jobbat igenom olika texter på ett djupare sätt än vad vi gjort förut vilket leder till ett bättre resultat. Även vi lärare/pedagoger har blivit mer medvetna kring att vi måste arbeta kring svårare uttryck och ord. Språklekar (Fritids) Kommentar Tertial Även under vårterminen har aktiviteterna bedrivits i olika hög utsträckning på de olika fritidshemsavdelningarna och det är ett område där fritidshemsverksamheten kan utvecklas mycket. En framgångsfaktor har varit läxhjälp som inslag i fritidshemsprogrammet. Framgångsfaktorer är att anpassa nivån på och utformningen av aktiviteter till skiftande åldrar och intressen hos eleverna och på ett naturligt sätt väva in språklekarna. En påverkansfaktors har tidigare varit begränsad tillgång till ipads vid exempelvis sådant som skrivarstugor. Detta har ändrats och det finns nu klassuppsättningar med ipads att använda sig av under vuxenledda aktiviteter på fritidshemstid. Effekter är rikare språkbruk bland eleverna och fortsatt lust att lära. (Fritids) Språklig medvetenhet i elevbemötandet (Fritids) Kommentar Tertial Arbetet har under vårterminen fortsatt i samma linje som under hösten. Just detta är en framgångsfaktor, att ständigt och kontinuerligt arbeta med språklig medvetenhet i mötet med eleverna. En gemensam linje för hur vi arbetar kring språklig medvetenhet är ett utvecklingsområde för att nå längre då det skiljer sig på individnivå hur personal arbetar med detta på ett målinriktat och medvetet plan. Effekter av detta är ett rikare språkbruk, de uttrycker sig med fullständiga meningar och kan ge uttryck för åsikter och känslor. (Fritids) Under exempelvis skolsamverkan i halvklasser knyta an till lektionsinnehållet under skoltid. (Fritids) Kommentar Tertial Övergång och samverkan/samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Dessa aktiviteter har under hela läsåret i olika utsträckning och utformning bedrivits beroende på årskurs. Mest sammankopplade är fritidshemsverksamheten med förskoleklasselever där all personal i arbetslaget arbetar i båda verksamheterna. Ett bra exempel på ett sammankopplad fritidshemsverksamhet med skola är att elever i åk 2 har arbetat med rymden under skoltid och på fritidshemstid gjort planetarium. Bland påverkansfaktorer kan nämnas agenda och mötesstrukturer under arbetslagsmöten där samverkan behöver lyftas tydligare och planeringar delas mellan personal. Effekter där skolsamverkan bedrivs enligt samplanering är bättre struktur och tydlighet för eleverna av innehållet i deras samlade skoldag med tydligare förväntningar på dem. Detta ger större trygghet och bättre förutsättningar för t och är ett område där Skytteholmsskolan kan utvecklas mycket. (Fritids) Högläsning (Förskoleklass) Kommentar Tertial Framgångsfaktor: Högläsning varje dag över ett helt läsår ökar elevernas ordförråd, ger tillfälle att samtala runt texter, väcker intresse för det skrivna ordet och ger en stund av närhet och gemenskap. Högläsning öppnar för fantasi och väcker nya världar det hjälper också till att utveckla empati och förstålese. Ytterligare en framgångsfaktor har varit att göra avstämningar med eleverna uner läsandet, fråga kring ord och vad som sker i berättelserna. Effekter av arbetet är ökat intresse hos eleverna att läsa, rikare språkbruk och analysförmåga av texter. (Förskoleklass) Språklekar (Förskoleklass) 13

14 Aktiviteter Kommentar Tertial Nationella läroplansområden Framgångsfaktorer. Det kontinuerliga arbetet med språklekar enligt Bornholmsmodellen ger god effekt. Effekterna är mätbara bland annat i diagnosen "Hur låter orden" som sker i september och april/maj. Årets resultat visar på god proggression hos den största andelen av eleverna. En framgångfaktor är vidare att vi har möjlighet att uppmärksamma elever med behov av stöd. (Förskoleklass) Guldboken (Förskoleklass) Kommentar Tertial Framgångfaktorer. Guldbokens fem delmoment gör att eleven kan se och reflektera över sin utveckling och progression i det egna tillsammans med läraren. Detta gör att arbetet i Guldboken uppnår både syfte och mål i det kontinuerliga arbetet som bedrivs under läsåret. Effekterna är tätt sammankopplat med det som ses i högläsning: ökat intresse för att läsa, analysförmåga och rikare språkbruk. (Förskoleklass) Ämnet svenska är en del av varje ämne och dess planeringar. (Särskola) Kommentar Tertial Elevers ansvar och inflytande/barns inflytande Särskola På grundsärskolan arbetar vi för att uppnå funktionell läskompetens vilket kan jämföras med god läsförståelse. Ämnet svenska eller kommunikation genomsyrar alla planeringar och utgör en grund för vårt arbete. I arbetspassen kopplas vissa områden i ämnet svenska in, vilket sedan konkretiseras på olika sätt utifrån elevens ålder och förutsättning. Vi använder inte längre läs- och skrivutvecklingsschema utan istället har vi börjat använda Skolverkets bedömningsmatris utifrån "Gilla Läsa Skriva" i ämnet svenska. Påverkansfaktorer - Eleverna som ingår i grundsärskolans skolform har väldigt olika förutsättningar att möta kursplaner och ämnesområden. Framgångsfaktorer - Systematik och återkommande moment gynnar inlärningen för elever i grundsärskolan. Eleverna vet vad de ska arbeta med, hur de ska gå tillväga och varför. Eleverna har ökat sin måluppfyllelse, vilket vi kan mäta bl.a. genom att fler rutor i elevernas målpärmar är ifyllda för ämnet svenska. (Särskola) Individuella pass. (Särskola) Kommentar Tertial Elevers ansvar och inflytande/barns inflytande Särskola Individuella arbetspass är schemalagda och genomförs regelbundet i alla årskurser. De individuella passen omfattar både svenska och matematik. Påverkansfaktorer - Framgångsfaktorer - Att arbetspassen utgår utfrån varje elevs individuella förutsättningar. Att eleven själv är delaktig i upplägget och att arbetspassen genomförs kontinuerligt med ett återkommande upplägg gör att de individuella arbetspassen ger mycket god effekt. Måluppfyllesen har ökat, vilket vi kan mäta bl.a. genom att fler rutor i elevernas målpärm är ifylld i ämnet svenska och matematik. (Särskola) Nämndmål: Grundskolans arbete ska leda till att kunskapsresultaten höjs och att varje elev har behörighet till gymnasiet. Måluppfyllelse 14

15 Sammanfattande analys Måluppfyllelsen och meritvärdet i åk 9 ökade markant mot föregående läsår. De siffror som här redovisas är de resultat som eleverna har efter sommarskolan (vilket kan skiljas från den officiella statistiken om den redovisar betyg från skolavslutningsdagen). Årets åk 9 har lyckats nå målen i högre utsträckning än de senaste två läsåren. Bland elever som ej når målen i alla ämnen finns flera nyanlända elever som kommit till Sverige under de senaste fyra läsåren. Några elever lyckas vi inte med vilket vi kommer att fortsätta arbeta med framgent. Vi kommer att fortsätta arbeta med att behålla och förbättra våra elevers behörighet till gymnasiet. Aktiviteten om formativ bedömning för att öka elevernas måluppnåelse är i gång i hela skolan åk 1-9. Lärarna på högstadiet har större tillgång till digitala verktyg och bekriver att det är en framgångfaktor med fungerande teknik och kompetensutveckling för att främja ökad måluppnåelse. Lärare i åk 1-3 och 4-6 beskriver att de arbetar med formativ bedömning och att de tar med sig metoder och upplägg från Digisutbildningen, det kollegiala t och även med analogt upplägg. En påverksansfaktor är när tekniken ej fungerar eller saknas. Lärarna tänker fortsätta utveckla utvecklingssamtalen att bli mer elevaktiva, fortsätta göra tydliga kunskapsrum i infomentor, använda sharepoint och på olika sätt använda de olika program, appar och metoder för formativ bedömning som vi tillägnat oss under hela 2016/2017. Aktiviteten om ämnesövergripande arbete har genomförts på alla tre stadier. En påverkansfaktor är svårigheter att samplanera dessa projekt. Inför läsåret 2017/18 har gemensam planeringstid lagts in i lärares schema för att möjliggöra samplaneringen. Aktiviteten om elevernas delaktighet i pedagogiska planeringar genomförs i åk 4-9 och lärarna ser fördelar med att involvera och tydliggöra planeringar, syfte, mål och examinationsformer tillsammans med eleverna. Inom ramen för EHT följer vi kontinuerligt upp elevers frånvaro. Vi följer vår rutin (se bilaga) och har en välfungerande arbete för att uppmärksamma och arbeta med elevers frånvaro. Inom grundsärskolan har vi tre aktiviteter för att främja elevernas måluppfyllelse; arbeta med målgrupper, använda cirkelmodellen och arbeta med formativ bedömning. Målgrupperna är igång och de syftar till att dela in eleverna utifrån individuella förutsättnignar och förmågor. Detta arbete kan dock ytterligare förtydligas och blir mer konsekvent för att skapa mer adekvat nivå för samtliga elever. Inom särskolan använder vi en anpassad variant av cirkelmodellen i åk 4-9. Den används främst när eleverna ska presentera och redovisa och har positiv effekt på elevernas resultat. Eleverna få en tydlig metod som de känner igen och som gynnar deras prestationer vid redovisningar och presentationer. Arbetet med formativ bedömning har bidragit till att eleverna får ökad förståelse för sitt eget och utbildning. I åk 1-3 där eleverna i större utsträckning ingår i en grundskoleklass kan eleverna bli lärresurser för varandra. I åk 4-9 möjliggör 1:1 en löpande återkoppling och att eleverna kan följa sin egen utveckling, Inom förskoleklass är det ämnesövergripande arbetet väl implementerat. Det leder till ökad förståelse, väcker lust till t och ger helheter. Ytterligare en framgångsfaktor att att under dagliga samlingar ta till vara på vad som är aktuellt för eleverna att prata om där och då. Detta kräver att personal har både en flexibilitet i sitt arbetssätt och tydligt fokus på vilka mål det är respektive aktivitet syftar till. Det kontinuerliga arbetet att väva in matematik i vardagen är framgångsrikt. Eleverna har experimenterat och utforskat de grundläggande matematiska begreppen genom vardagsmatematik på samlingen. Inom fritidshemsverksamhet finns framgångsfaktorer som t.ex. fritidsråd där eleverna har möjlighet att föra fram sina tankar och idéer om verksamheten och dess innehåll. Vidare kan flera aktiviteter bedrivas samtidigt och då har eleverna möjlighet till val i vardagen för att själva påverka sin fritidshemstid. Framgångsfaktorer är själva arbetssättet i sig; tematiska arbetssätt kan med fördel täcka flera skolämnen vilket kan bidra till att öka kunskapsresultaten hos eleverna. För att ytterligare utveckling är detta något som behöver lyftas än mer på a- lagsmöten och fritidshemmets kategorimöten. Mått Utfall 2016 Utfall 2017 Bedömning utfall Meritvärde i åk Betygspoäng för elever i kommunala skolor i Solna Kommentar Elevernas meritvärde har gått upp från föregående läsår. Dock bör vi kunna lyckas få fler elever att prestera ännu bättre för att ytterligare kunna höja meritvärdet kommande läsår. Andel elever i åk 9 som uppnått kunskapskraven i

16 Mått Utfall 2016 Utfall 2017 Bedömning utfall alla ämnen Kommentar Årets åk 9 har lyckats nå målen i högre utsträckning än de senaste två läsåren. Bland elever som ej når målen i alla ämnen finns flera nyanlända elever som kommit till Sverige under de senaste fyra läsåren. Några elever lyckas vi inte med vilket vi kommer att fortsätta arbeta med framgent. Behörighet till gymnasieskolans yrkesförberedande program Behörighet för elever i kommunala skolor i Solna Kommentar Årets åk 9 har i betydligt högre grad lyckats bli behöriga för yrkesprogram på gymnasiet. Det är frukten av långsiktigt arbete under hela högstadiet som lagt grunden för framgången. Vi kommer att fortsätta arbeta med att behålla och förbättra våra elevers behörighet till gymnasiet. Andel elever som vet vad de behöver kunna för att nå kunskapskraven i åk 3 Kommentar Årets brukarundersökning i åk 3 visar att samtliga respondenter anser att lärarna förklarar vad de ska göra i skolarbetet så att de förstår. Andel elever som vet vad de behöver kunna för att nå kunskapskraven i åk 5 Kommentar I Skolinspektionens elevenkät 2017 svarade 82 av 100 att de vet vad de behöver kunna för att nå målen. Det är ett mått som ligger i paritet med övriga skolor i Solna och som är något lägre än riket. Siffran indikerar att lärarna arbetar medveten med att tydliggöra syfte och mål med undervisningen. Andel elever som vet vad de behöver kunna för att nå kunskapskraven i åk 8 Kommentar Denna årskurs har ej genomfört brukarundersökning utan i år är det åk 9 som har svarat på Skolinspektionens elevenkät. Årets åk 9 svarade 51/100 att de vet vad de behöver kunna för att nå målen. Det är en för låg siffra som indikerar att lärarna behöver förbättra sina arbetsmetoder för att tydliggöra syfte och mål med undervisningen. Aktiviteter Följa elevers närvaro Kommentar Tertial Nationella läroplansområden Normer och värden Elevers ansvar och inflytande/barns inflytande Skola och hem/förskola och hem Rektors ansvar/förskolechefens ansvar Vi har en välförankrad rutin kring att följa elevers frånvaro som används löpande. Arbetet kommer att fortsätta nästa läsår. 16

17 Aktiviteter Arbeta aktivt med formativ bedömning i alla klasser. Kommentar Tertial Nationella läroplansområden Elevers ansvar och inflytande/barns inflytande Bedömning och betyg/uppföljning, utvärdering och utveckling Skytteholmsskolan Åk 1-3 Vi genomför detta på olika sätt, både digitalt och analogt i alla klasser (exempelvis genom elevledda utvecklingssamtal, digis, kamratbedömningar mm). Det digitala arbetet är ett bra komplement i undervisningen då allt fungerar. Vi kan inte mäta resultatet av aktiviteten eftersom vi saknar rätt mätinstrument för ändamålet. Det skulle behövas en mall/tydlig instruktion för elevledda utvecklingssamtal. Alla har nu fungerande activeboards och projektorer. ipads olika (1 på 3 ettor, 1 på 4 tvåor, 1 på 2 treor). Påverkansfaktor: information saknas om lämpliga appar för eleverna; ett årskursvis basutbud Skytteholmsskolan 4-6 Vi bygger vår undervisning på formativ bedömning. Det är lättare att bedöma formativt då eleverna har egna datorer. Det finns mycket underlag då allt är samlat i sharepoint. Klassrumsklimatet är viktigt för kamratbedöming. Framgångsfaktorer: Vi använder kunskapsrum, Digis-utbildning, samplanering och sambedömning, vi använder samma verktyg (sharepoint, infomentor), kollegialt, dubbelbemannade lektionspass. Återkoppling till eleven efter varje moment Åk 7-9 Vi har sett en förbättring kring att eleverna är mer medvetna kring vad som behövs för att nå kunskakskraven. Vi anser att den bästa sättet att arbeta med formativ bedömning är en blandning mellan digital och analog bedömning. Att bara göra den ena så tappar man en viktig del i den formativa bedömningen. Det vi har att förbättra till nästa läsår är att göra både elever och vårdnadshavare mer bekväma att använda infomentor som ett verktyg för att ta del av den formativa bedömningen. Framgångsfaktorerna har varit införandet av digitala verktyg i klassrummet samt vårt konkreta arbete i arbetslagen och på skolan kring formativ bedömning. Vi jobbar hårt i arbetslaget för att jobba fram metoder för att göra eleverna medvetna kring det de behöver göra för att nå kunskapskraven. För att nå högre måluppfyllese på denna aktivitet måste vi bli bättre på att rapportera in elevernas måluppfyllelse. Vi måste hitta ett system så att omdömesblanketten i infomentor alltid är aktuell. Vi kommer under höstterminen att se över detta och jobba fram ett bättre system för detta. Vi har påbörjat ett arbete kring utvecklingssamtalen för att eleverna ska bli ägare av sitt eget, men vi ser att vi måste jobba mer i arbetslaget kring hur eleverna tar större ansvar för sitt eget och tar mer egna initiativ till att utveckla sina egna kunskaper. Vi såg en förbättring kring detta under detta läsår men vi har inte nått fram hela vägen. Ämnesövergripande arbete. Kommentar Tertial Elevers ansvar och inflytande/barns inflytande Bedömning och betyg/uppföljning, utvärdering och utveckling Skytteholmsskolan Åk 1-3 Eftersom vi i större utsträckning arbetar som ämneslärare och går in i varandras klasser kräver det mer logistik, organisation och möten samt ökad anpassning för elever i behov av särskilt stöd, för att genomföra ämnesövergripande ämnen och temaarbeten. Alla årskurser har dock genomfört aktiviteten. Reslutatet kan ej mätas Skytteholmsskolan 4-6 har arbetat med Nobeltema, som involverade hela mellanstadiet, och har en ambition att fortsätta arbeta tematiskt 17