Kvalitetsredovisning förskola 2017

Transkript

1 Kvalitetsredovisning förskola 2017 PUMPAN 1

2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Solna stads vision och övergripande mål... 3 Aktiviteter utifrån nämndmålen... 3 Övrigt arbete inom läroplansområdet

3 Sammanfattning Under höstterminen har arbetet med att implementera en ny organisationsidé i förskolan startat, som bygger på ansvarstagande och samverkan. "En ansvarstagande förskola som samverkar med andra", denna organisationsidé utgår ifrån pedagogteam som utgörs av två avdelningar. Inom pedagogteamet finns stora möjligheter för att skapa möjligheter för barnen att verka i mindre grupp och öva språk på ett medvetet sätt. Pedagogerna kan inom ramen för pedagogteamet samverka och utveckla; både idéer och verksamheten i stort. Detta arbete har fortgått under hösten, och vi har både kommit vidare och kört i diket. Arbetet har i första hand handlat om att samarbeta kring organisationsfrågor, så framåt behöver vi nu arbeta för att den nya organisationen mer verkar för att vara utvecklande för barnen. Det vardagliga, medvetna arbetet att arbeta med barnen i mindre grupper har varit framgångsrikt för att skapa lugn, även pedagogernas möjligheter att samarbeta och hjälpa varandra har varit viktigt, särskilt som det varit en tuff höst med mycket sjukfrånvaro. Vi har tagit det inkluderade arbetssättet ett steg vidare genom att vi inkluderat alla våra barn i behov av särskilt stöd i förskolans vanliga grupper och vi fortsätter att utforma bra arbetsformer inom detta område och för alla barn. Vårt normkritiska arbete tar avstamp i Jämställdhet i förskolan, som är ett samarbetsnätverk med vår grannenhet, här utmanar vi våra normer, uttryck och sätt att agera och vi kommer till 2018 att sammankoppla oss med en av våra närliggande skolor i detta arbete. Våra bakomliggande processer rörande t ex inköp och barnplaceringar, har blivit uppsmorda vilket skapat ett stabilare ekonomiskt läge, och detta har också gjort att vi kunnat använda vikarier när detta behövts, samt skapat möjligheter att göra vissa förbättringar i de pedagogiska miljöerna. Den nya organisationsidéen som blev en direkt följd av hela skolan och förskolans nya områdesorganisation, gjorde skillnad från höstterminen och detta arbete kommer vi idogt ta med oss in i 2018 och ytterligare slipa på samarbete, goda relationer och arbetsglädje. För till syvende och sist; vi måste tycka om det vi gör och finna glädjen och meningsfullheten i det. Solna stads vision och övergripande mål Solna ska vara en sammanhållen och levande stad, som växer och utvecklas hållbart för alla solnabor. Staden kännetecknas av trygghet och öppenhet, där allas potential tas tillvara. Vi erbjuder kunskap, kreativitet och upplevelser som ökar regionens attraktionskraft. Visionen bryts ner i fyra övergripande mål, som lyder på följande sätt; * Solna stads verksamheter ska hålla god kvalitet och hushålla med stadens resurser. * Solna stad ska vara en stad som kännetecknas av mångfald, kreativitet och upplevelser. * Solna ska vara en attraktiv och trygg stad att leva och verka i. * Solna ska växa ihop och utvecklas på ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbart sätt. Aktiviteter utifrån nämndmålen Nämndmål: Förskolans arbete ska leda till att barnen är trygga och väl förberedda för övergången till förskoleklass/skola. De aktiviteter vi har satt upp gagnar absolut målet och vi kommer att ha uppnått detta nämndmål på olika sätt med olika grupper av barn. Det lilla barnet som kommer ny till förskolan behöver de närvarande pedagogerna för tryggheten, liksom femåringen som till nästa sommar lämnar förskolan, behöver en närvarande pedagog när de experimenterar med appar i en lärplatta. Att dela barnen i mindre grupper ser vi är en framgång för att göra varje barns röst hörd, samt skapa lugn och trygghet i dagen. Det arbetet kan, och kommer att, utvecklas i nya former inom ramen för den nya organisation som vi implementerar i våra förskolor, en ansvarstagande förskola som samverkar med andra. I denna 3

4 organisation finns pedagogteamet som en plattform för att öka samverkan och möjlighet till nya gruppindelningar för barnen, med kända, trygga vuxna. I våra nätverk, som PUG och Jämställdhet i förskolan, arbetar vi i samverkan för en så likvärdig förskola som möjligt, vilket också gör våra barn väl förberedda för övergången till skola och förskoleklass, om än i vår eller senare. På Pumpan fortsätter det inkluderande arbetssättet med barn i behov av särskilt stöd, och detta arbete leder till förståelse, lärande och samverkan. Det präglar planering av verksamheten och hur utfallet av aktiviteter blir, vilket blir en god grund för övergångar till förskoleklass och skola så småningom. Viktiga händelser som bidrar till måluppfyllelse är: Den nya organisationen med pedagogteam, som skapar ett nytt samarbete mellan vuxna. Pedagogernas möjlighet att själva ta ansvar för sin verksamhet. Ett engagerat arbete från pedagogerna i våra olika nätverk - PUG, Jämställdhet m m God insikt i inskolning och behovet av trygghet när man är ny i verksamheten. Insikten i och förmågan att inte arbeta med barnen i helgrupp hela dagen, utan att dela dem i mindre naturliga grupperingar. Mått Utfall 2016 Utfall 2017 Mitt barn känner sig tryggt i förskolan - enkätfråga Utfall Utfall Att resultatet går uppåt igen är glädjande och beror till stor del av att pedagogerna gör sitt yttersta för att vara synliga, tydliga och närvarande, under dagen och vid hämtningar och lämningar. Även den faktorn att man blivit bättre på att hjälpas varandra vid frånvaro gör att tryggheten för barn och vårdnadshavare ökar då kända personer möter en vid hämtning och lämning. Aktiviteter Nationella läroplansområden Status Närvarande pedagoger som är Normer och värden kända för alla barn Skola och hem/förskola och hem För att barnen ska känna sig trygga är det avgörande att de vuxna är närvarande på riktigt i barnens vardag, närvarande vuxna som blir tydliga och viktiga personer för alla barn ökar tryggheten när man ibland hjälper varandra eller av andra anledningar är inne i varandras verksamhet, eller möter barnen i utemiljön. Ambitionerna till samarbete har varit förhållandevis höga och det har också skett på många olika sätt. De aktiviteter som pedagogerna planerat att ha ihop inom sina pedagogteam har i viss mån bivit av men inte alltid. I de allra flesta fall är anledningen till att aktiviteter inte blivit av att personal är borta. Man ser en tendens att aktiviteter faller istället för att bli ett stöd att knyta upp dagen på. Men samarbetet har å andra sidan utökats mellan pedagogerna och den nya pedagogteamsorganisationen har absolut skapat nya arenor för samarbete och förståelse för varandra. Aktivt dela in barnen i mindre grupper Elevers ansvar och inflytande/barns inflytande För att varje barn ska ha möjlighet att komma till tals samt för att skapa arbetsro för barnen, kommer vi medvetet att dela in barnen i mindre grupper. Dels i pedagogiska aktiviteter men även andra delar av dagen, t ex att några barn är inne och några är ute och leker, eller att barnen äter i olika rum. 4

5 Aktiviteter Nationella läroplansområden Status Arbetet fortgår med att dela in barnen i mindre grupper vid olika aktiviteter under dagen, både de styrda och dagens rutinsituationer. Detta gör att även om den planerade aktiviteten för dagen inte blir av, så befinner sig barnen ändå inte i helgrupp hela dagen. Man har olika grupper under vilan, äter lunch i olika rum och väljer fria aktiviteter under eftermiddagen och allt detta sammantaget gör att barnen befinner sig i mindre grupper oavsett om den planerade aktiviteten blir av eller inte. Detta är en styrka som pedagogerna är vana vid att arbeta med sen länge. Förändra grupperna för att minska gruppstorleken Normer och värden Elevers ansvar och inflytande/barns inflytande Skola och hem/förskola och hem Pumpans förskola kommer under 2017 att förändra sin organisation kring barn i behov av särskilt stöd. Det som tidigare kallats för stöd-förskola, kommer under 2017 ta ytterligare kliv mot att bli en vanlig, traditionell förskola. Detta betyder att vi under vt kommer att arbeta för att bygga vanliga grupper av barn, och barnen i behov av särskilt stöd kommer inkluderas i dessa grupper. Grupperna på förskolan är i stort sett fulla i slutet av året, och i de grupper där vi har barn i behov av särskilt stöd inkluderade, är gruppstorleken anpassad för att verksamheten ska kunna fungera. Detta har möjliggjorts för att vi byggt om grupperna till tre "vanliga" grupper, men med färre barn i varje än tidigare. Likvärdig verksamhet för alla barn i området för att skapa goda övergångar mellan grupper. Pumpan: För att varje barn ska ha möjlighet att komma till tals samt för att skapa arbetsro för barnen, kommer vi medvetet att dela in barnen i mindre grupper. Dels i pedagogiska aktiviteter men även andra delar av dagen, t ex att några barn är inne och några är ute och leker, eller att barnen äter i olika rum. Paprikan: Vi kommer att starta ett arbete i PUG (pedagogiska utvecklingsgruppen) där vi kommer sätta fokus på vad vi vill att barnen ska få för upplevelser under sin förskoletid och i olika åldrar. Vi vill att verksamheten ska bli likvärdig på alla våra avdelningar och göra det smidigt och utvecklande för barnen att byta grupp. Arbetet för en likvärdig verksamhet har övergått enligt plan till att handla om de pedagogiska miljöerna. I PUG har vi arbetat med att ta fram en "dröm-avdelning" och sen även tagit ut denna uppgift i reflektionsgrupperna för att få med fler pedagogers ögon. Att öppna upp för hur en ultimat avdelning ska se ut, öppnar ögonen för att göra förändringar, om så i det lilla och det har skett både större och mindre förändringar i de pedagogiska miljöerna. Framförallt kopplat till läs och skrivutveckling. Nämndmål: Förskolors, fritidshems och grundskolors arbete ska leda till att varje elev efter genomgången grundskola har god läsförståelse. I vår enhet pågår det språkstimulerande arbetet både till vardags och i ordnade aktiviteter. Vi arbetar med vårt eget språkbruk i våra möten, och behöver bli duktigare på att påminna varandra om hur vi säger och uttrycker oss. Barnen deltar i Bornholmssamlingar men också i andra språkstimulerande och roliga sammanhang då vi sjunger, språkar och rimmar. Barnens aktiviteter är oftast väl genomtänkta och språket får ta stor plats, både när man planerar och genomför. Att få möjlighet att tala, bli lyssnad på och förstådd gör att barnen har goda förutsättningar för fortsatt lärande. Det är viktigt att vi i förskolan ger barnen tid och möjlighet till samtal, lyssnande och reflektion för att ge dem verktyg att ha med sig in i grundskolan. 5

6 Medvetenheten kring läs och skrivutveckling har verkligen ökat sen arbetet inom ramen för Läslyftet kommit igång. Det har skapat nya möjligheter och inspirerat till nya sätt att göra och tänka. Vi har också reflekterat över vikten av vårt eget språkbruk, vilket är utmanande men oerhört viktigt. Viktiga händelser som bidrar till måluppfyllelse är: Läslyftets genomförande Arbete i mindre grupper Pedagogerna ser vikten av en medveten samling. Användandet av de vardagliga situationerna för språkutveckling. Mått Utfall 2016 Utfall 2017 Andel elever i förskoleklass som uppnår godkänt i språkscreeninghöstterminen Aktiviteter Nationella läroplansområden Status Medvetet språkstimulerande arbete i vardagen Normer och värden Elevers ansvar och inflytande/barns inflytande Att i de vardagliga situationerna ta chansen till ett språkstimulerande arbete är förskolans styrka, vi kommer använda matsituationer, påklädning och alla dagens vardagssituationer på ett medvetet språkstimulerande sätt. Ge barnen möjlighet att uttrycka sig, tala, lyssna, föra till nya uttryck o s v. Arbetet med att föra ett medvetet språkstimulerande arbete i vardagen pågår i vardagen på förskolan, t ex i form av att benämna, sjunga, rimma, samtal, lyssna. Läslyftet har dragit igång och absolut ökat språkmedvetenheten och även reflektionen kring olika metoder hos deltagande pedagoger. Aktivt arbete med "Före Bornholmsmodellen". Alla grupper arbetar med inspiration av "Före Bornholmsmodellen". Arbetet följs upp av ansvarig för verksamhetsnära stöd. Arbetet med materialet från Före Bornholmsmodellen fortgår, men även Läslyftet har kommit in i verksamheten och skapat ny förståelse för vikten av "spontanläsning" i vardagen, läsning som planerad aktivitet och inte minst tanken om hur vi kan inreda våra miljöer för att möjliggöra och stimulera för läs och skrivutveckling. Projekt räkna sagor... Aktiviteten avbruten eller har inte startat. Någon typ av sagoläsnings-stimulerande aktivitet; t ex bollar i ett rör, för att på ett grafiskt sätt visa hur mycket vi läser tillsammans med barnen. Övrigt arbete inom läroplansområdet Det här avsnittet handlar om aktiviteter förskolan gjort inom läroplansområden utöver dem som ligger i verksamhetsplanen. Förskolan redovisar sina övriga aktiviteter, dess effekter och vilka utvecklingsåtgärder de identifierat. Vardagen i förskolan innehåller en massa lärandesituationer där läroplanen ligger till grund för hur vi agerar, 6

7 planerar och utför. Utöver detta gedigna vardagsarbete sticker vissa aktiviteter ut lite extra, som beskrivs i detta avsnitt. Normer och värden Arbetet med Jämställdhet i förskolan har varit utvecklande och viktigt för förskolorna. Vi har satt lampan på många viktiga frågor och under arbetet tillsammans med biblioteket har vi också kunnat koppla det normkritiska arbetet till språk och läsutvecklingen. Att vi påbörjat ett normkritiskt arbetssätt har gett effekten att vi börjar lyfta på stenar och hitta både förhållningssätt och språkbruk som vi behöver utmana. Fortsatt arbete tillsammans med Granbacka förskoleenhet i nätverket Jämställdhet i förskolan, där vi även kommer att koppla ihop oss med Skytteholmsskolans arbete. Jag kommer även att lyfta fler personer in i nätverket för att öka medvetenheten hos fler och göra arbetet ute på förskolan lättare och mer utvecklande. Vi har under hösten påbörjat arbetet med programmering genom att pedagogerna har fått testa att programmera vår BeeBot, detta arbete har påbörjats i PUG och sen gått vidare som inspiration till fler. I vissa fall har pedagoger testat tillsammans med barnen, men det är svårt att få effekt, det finns fortfarande en ganska stor rädsla för den här typen av aktiviteter. Vår förste förskollärare har sammanställt en pärm med QRkoder som blir ett användbart verktyg för fler, om man vågar. Vi kommer ägna studiedagen i januari åt digitalisering och programmering, dels genom att få testa BeeBot, men också för att förstå att programmering inte är en sak för sig utan en faktiskt del av vår vardag, samt att den börjar i enkla instruktioner. Vi behöver helhetsförståelse och insikt för att kunna utveckla. Elevers ansvar och inflytande/barns inflytande Skola och hem/förskola och hem Övergång och samverkan/samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Förskolechefer och rektorer i område Södra Solna har tillsammans skapat en plan för övergångar mellan förskola och skola. Den planen inbegriper både besök för barnen i skolan, men även verkshetsutbytesträffar för pedagoger. Vi har även planerat olika träffar för överlämning av barn, både för bildande av grupper men även för barn i behov av särskilt stöd. Arbetet knyts ihop med ett utvärderingsmöte i september, där vi checkar av vad 7

8 som fungerat bra och vad som behöver slipas på till nästa år. Inför valet till förskoleklass skapade vi nu i december ett särskilt möte tillsammans med Tallbackaskolan för barn i behov av särskilt stöd, för att särskilt kunna möta dessa barns behov när de kommer vidare till skolan. Den nya områdesorganisationen kommer finslipa de här processerna ytterligare, detta kommer leda till en bättre övergång och ett smidigare samarbete mellan förskola och skola på sikt. Inom ramen för områdesorganisationen finns massor med utvecklingsåtgärder, bara det faktum att vi lär känna varandra bättre är en avgörande faktor för att kunna göra processerna bättre i övergång och samarbete. 8