Verksamhetsområdesplan 2017

Transkript

1 Verksamhetsområdesplan 2017 SJÖTUNGAN 1

2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Solna stads vision och övergripande mål... 3 Nämndmål... 4 Uppdrag... 4 Aktiviteter utifrån nämndmålen

3 Sammanfattning Vår målsättning - vad har gjort dig nyfiken idag? Vi strävar efter att erbjuda en verksamhet med hög kvalitet där medarbetarna är stolta över det de gör. Barnen ska vara delaktiga i en verksamhet där nyfikenhet leder till nya lärdomar. Vårdnadshavarna ska lämna sina barn hos oss i trygg förvissning om att deras barn är trygga, att de tar del av en rolig och lustfylld verksamhet som stimulerar nyfikenhet samt eget tänkande och reflektion. Centrumområdets förskolor Centrumenhetens förskolor består av förskolorna Dungen, Rovan och Sjötungan. Förskolorna Dungen och Sjötungan har haft verksamhet under lång tid medan förskolan Rovan startade januari Förskolorna har kommit olika långt inom samtliga läroplansområden. Tillsammans arbetar vi mot att samtliga når en mycket hög måluppfyllelse. Målsättningen är att samtliga förskolor inom två år når ett nöjdhetsindex på 95%. Systematiskt kvalitetsarbete och måluppfyllelse Att ha en systematik i det pedagogiska arbetet är en förutsättning för att nå måluppfyllelse. Förskollärarna skriver med start i februari 2017 veckobrev till hemmen. I brevet som är startpunkten på det systematiska kvalitetsarbetet beskrivs utifrån läroplanen de projekt, lekar och aktiviteter som barnen deltar i. Nytt för vårterminen 2017 är också att samtliga familjer på en förskola får alla basgruppers veckobrev. Syftet är att få en genomlysning av vad som sker på hela förskolan men även möjlighet för främst de familjer med barn på småbarnsgupp att få inblick i vad som görs i de grupper med äldre barn. Det är även ett instrument för att pedagogerna ska öppna upp och se hela förskolan som en arbetsplats med gemensamma projekt och stort samarbete. Nästa steg i det systematiska kvalitetsarbetet är att pedagogerna månadsvis gör en kortare utvärdering av den verksamhet som erbjudits barnen under perioden. I slutet av terminen länkas samtliga utvärderingar samman till en större baserad över hela terminen. Den utvärderingen ligger sedan till grund för enhetens kvalitetsredovisning. Förskolorna har till viss del olika prioriteringar mot bakgrund av att de kommit olika långt i sitt arbete att ge barnen möjlighet att få vara delaktiga i en modern förskola med lek och lärande i nära harmoni. Gemensamt är att vi arbetar mot samma mål och har samma åtaganden. Vi lär av varandra - tillsammans besitter vi stor kunskap och mycket kompetens Utvecklingsområden Brukarenkäten från föregående år visade på flera utvecklingsområden, främst information, kommunikation och bemötande. Områden vi fokuserat starkt på under året. Vi fortsätter med det under Parallellt arbetar vi mot att barnen blir delaktiga i sitt lärande, att den pedagogiska dokumentationen levandegörs, och att barnens inflytande över verksamheten stärks samt att forskningsteori i förening med praktiskt pedagogiskt arbete blir en självklarhet. Fackligt ombud och samarbete Enheten har två fackliga ombud som även är skyddsombud. Förskolechef förankrar allt förändringsarbete med skyddsombud innan det går ut till övriga medarbetare. Solna stads vision och övergripande mål Solna ska vara en sammanhållen och levande stad, som växer och utvecklas hållbart för alla solnabor. Staden kännetecknas av trygghet och öppenhet, där allas potential tas tillvara. Vi erbjuder kunskap, kreativitet och upplevelser som ökar regionens attraktionskraft. Visionen bryts ner i fyra övergripande mål, som lyder på följande sätt; * Solna stads verksamheter ska hålla god kvalitet och hushålla med stadens resurser. * Solna stad ska vara en stad som kännetecknas av mångfald, kreativitet och upplevelser. * Solna ska vara en attraktiv och trygg stad att leva och verka i. * Solna ska växa ihop och utvecklas på ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbart sätt. 3

4 Nämndmål Nämndmål Förskolans arbete ska leda till att barnen är trygga och väl förberedda för övergången till förskoleklass/skola. Förskolors, fritidshems och grundskolors arbete ska leda till att varje elev efter genomgången grundskola har god läsförståelse. Uppdrag Uppdrag: Kommunstyrelsen samt barn- och utbildningsnämnden får i uppdrag att ta fram en strategi för att utveckla kvaliteten i förskolan. I arbetet ska frågor om personaltäthet, barngruppernas storlek, kompetensförsörjning och arbetshälsa ingå. Uppdrag: Kommunstyrelsen samt barn- och utbildningsnämnden får i uppdrag att driva projektet Hållbar arbetshälsa för att minska sjukfrånvaron på barn- och utbildningsförvaltningen. Aktiviteter utifrån nämndmålen Nämndmål: Förskolans arbete ska leda till att barnen är trygga och väl förberedda för övergången till förskoleklass/skola. Mått: Mitt barn känner sig tryggt i förskolan - enkätfråga Aktiviteter: Vi ska erbjuda föräldrarna goda möjligheter till samverkan kring det egna barnets utveckling och lärande Beskrivning Förväntat resultat - Vårdnadshavarna får dagligen ett välinformerat överlämnande då de hämtar sitt barn - Vårdnadshavarna får genom den föräldraktiva inskolningen en informativ inblick i förskolans verksamhet - Vårdnadshavarna bjuds in till förskoleråd - Vårdnadshavarna ges möjligheter att följa sitt barns lärande på förskolan genom den pedagogiska dokumentationen - Vårdnadshavarna bjuds årligen in till utvecklingssamtal - Förskolan ska ha ett så öppet klimat att vårdnadshavarna ska känna sig välkomna att ställa frågor och lämna synpunkter på verksamheten. Arbetssätt Vårt mål är att alla föräldrar ska känna sig delaktiga och trygga. Vi erbjuder alla vårdnadshavare att följa sina barns utveckling genom pedagogisk dokumentation. Den viktigaste kontakten, mellan förskolan och hemmet, sker vid lämning och hämtning. Varje barn ska tas emot av en pedagog för att få en så bra start och avsked från föräldern som möjligt. Genom föräldraaktiv inskolning kan vi ge föräldrarna en god inblick i vår verksamhet och vardag tillsammans med barnen. Den dagliga föräldrakontakten har hög prioritet och vår ambition är att föräldrarna ska känna 4

5 förtroende för oss och hur vi utför vårt uppdrag. Därför arbetar vi också med att vidareutveckla vårt pedagogiska dokumentationsarbete och hur vi bäst förmedlar detta till föräldrarna. Vi välkomnar föräldrarna att ta del av det vi gör genom att uppmuntra till besök på avdelningarna i samband med t.ex. hämtning. Föräldrarna är också välkomna att delta i verksamheten under en dag. Resultatet från den årliga föräldraenkäten ligger till grund för vår vidareutveckling av verksamhet och aktiviteter. Utvecklingssamtalen handlar i sin tur om barnets individuella utveckling och trivsel, men också om hur vår verksamhet kan bidra på dessa områden. Under föräldramötena en gång per termin bjuder vi in till diskussion om vår verksamhet. Utöver detta skriver vi varje vecka brev till föräldrarna. I veckobrevet beskriver pedagogerna hur de tillsammans med barnen har arbetat med läroplanens mål. Vi samarbetar med föräldrarna kring utvecklingssamtal där vi tillsammans diskuterar kring hur barnet trivs på förskolan, vad som för stunden intresserar barnet och hur förskolan kan stimulera barnets lärprocess. Uppföljning Uppföljning sker via brukarundersökning. Vi ser över vilka utvecklingsområden förskolan har. Brukarundersökningen är en tydlig barometer vad gäller avläsning av vårdnadshavarnas uppfattning av verksamheten. Nationella läroplansområden Skola och hem/förskola och hem Aktiviteter: Vi arbetar för att varje barn ska få möjlighet att utveckla sin förståelse för människors lika värde och delta i en jämställd och demokratisk verksamhet Beskrivning Förväntat resultat - barnen visar hjälpsamhet gentemot varandra - barnen lyssnar till varandra och har förståelse för olika åsikter - barnen visar intresse för demokratiska arbetssätt. Arbetssätt Alla barn ska få ta del av en demokratisk lärandemiljö där arbetet med likabehandling är någonting självklart. En första del av demokrati för de yngsta barnen är att vänta på sin tur. I hela verksamheten, både i miljö, i aktiviteter och i vårt förhållningssätt, förmedlar vi att alla barn har samma möjligheter och rättigheter. Barnen ska få ta del av material och aktiviteter efter intresse, oavsett kön, intresse och förmåga. Vi tänker medvetet på att fördomsfritt introducera material. På så sätt får barnen erfarenheter av att det inte finns några gränser inom förskolan med syfte att de tar det med sig ut i livet. Vi vill lägga grunden för att barnen utvecklar sina sociala förmågor och ansvarstagande för sig själva och andra. I småbarnsgrupperna bekräftar vi barnen när de visar empati och hjälper varandra. Genom att be barnen hämta en nalle eller dylikt uppmuntrar vi sådana initiativ. Vi gör barnen uppmärksamma på att alla barn har olika behov, till exempel någon behöver vila i sin egen vagn eller få en extra smörgås. Att respektera barns känslor är viktigt för oss. Det är lika tillåtet att vara ledsen och arg som att vara glad. Vi uppmuntrar barnen att fråga, upptäcka och utforska genom lek. Ett prioriterat område inom enheten är att levandegöra och använda sig av likabehandlingsplanen. På så sätt lär sig barnen förståelse för respekt och öppenhet gentemot sina medmänniskor. En metod för detta är att lyfta fram olikheter som en tillgång. Vi arbetar för att alla barn på förskolorna får möjlighet att utforska sin omvärld och utvecklas så brett som möjligt. Vi arbetar därför mot att den pedagogiska miljön är trygg och stimulerande. Vi uppmuntrar barnen att vara inspirerande förebilder gentemot varandra, detta utifrån deras förmågor. Vi gör det genom att kontinuerligt under samtal, barnråd eller demokratiråd tillsammans prata med barnen om hur man är en kamrat på goda 5

6 villkor. Vi skapar arenor och möjligheter för barnens förståelse för demokratiska principer och möjliggör för barnen att få en förståelse, kunskap och erfarenhet av samarbete och beslutsfattande. Ansatsen att implementera en förståelse och en kunskap om människors lika värde, demokratiska principer och jämställdhet utvecklas allteftersom barnens förmåga till ökat ansvarstagande stiger. Vi ger också barnen möjligheter att diskutera etiska dilemman och livsfrågor. Vi arbetar för att ta tillvara barnens lösningar på problem och synpunkter på vår samvaro. Det gör vi genom att göra dem delaktiga i utformningen av vår miljö och våra förhållningssätt på förskolan. Delaktigheten kan vara direkt och handgriplig men också indirekt genom de observationer vi gör. Vi handleder barnen i konfliktlösning anpassad efter behov och förmågor. På våra småbarnsavdelningar arbetar vi mer konkret med frågorna eftersom många barn inte utvecklat talspråket. Här blir förskollärarna och barnskötarna viktiga språkrör vid konflikthantering och vid synliggörandet av barnens olikheter som styrkor i verksamheten. Här är den pedagogiska dokumentationen liksom väggdokumentationen ett verktyg för att visa barnen hur de på ett positivt sätt visar öppenhet, respekt och lyhördhet för kamraternas intressen, olikheter och åsikter. Förskollärarna och barnskötarna har här en viktig uppgift som handledare för hur barnen som enskilda och i grupp förhåller sig till demokratiska principer och till varandra. Detta görs genom bland annat observationer där vi kan se hur vi kan utforma lärprocesser som utvecklar små barns möjligheter till samspel. Uppföljning - Uppföljning av verksamheten under reflektionstid och teammöten. - Uppföljning och analys av måluppfyllelse i slutet av året via kvalitetsredovisning. - Uppföljning av brukarundersökningen: "Förskolan arbetar medvetet med att utveckla barnens sociala förmåga". Nationella läroplansområden Normer och värden Nämndmål: Förskolors, fritidshems och grundskolors arbete ska leda till att varje elev efter genomgången grundskola har god läsförståelse. Mått: Andel elever i förskoleklass som uppnår godkänt i språkscreening- höstterminen Aktiviteter: Alla barn ska få möjlighet till en god pedagogisk verksamhet där leken som grund lustfyllt utmanar och utvecklar den språkliga, kommunikativa och skapande förmågan. Beskrivning - Genom att pedagogerna kontinuerligt arbetar med projekt kring Babblarna och före Bornholmsmodellen ser vi att barnens språk och kommunikation utvecklas. - Barnen ska utveckla sin kommunikativa förmåga genom att återberätta en saga, ställa frågor, och lyssna in, ljuda och leka med ord och begrepp. - Barnen använder olika uttrycksformer för att förmedla vad de vill, tänker och upplever i lek och utforskande sammanhang. - Barnen har utvecklat sin fonologiska medvetenhet. Arbetssätt Barnen har tidigare terminer visar stort intresse och fascination för språk, bokstäver och andra språkliga symboler. Vi strävar därför mot att ha ett rikt material som stimulerar det intresset. Alla barn, oavsett språklig och kulturell identitet har rätt till en förskola där deras språk respekteras och stimuleras. Vi införskaffar därför vid behov litteratur på olika språk, vi lyssnar på musik på olika språk och vi har en dialog med föräldrarna om hur vi kan samarbeta kring barnens språkutveckling. 6

7 Samtliga förskolor i enheten arbetar utifrån modellen: Före Bornholm. Barnen får genom högläsning, rim och ramsor och berättande möjligheter att berika och utveckla sitt språk och ordförråd. I gruppera med de yngsta barnen är Babblarna mycket uppskattade. Babblarna följer med på barnens språkresa i olika projekt. På förskolorna har vi egen litteratur men vi kompletterar med regelbundna besök på biblioteket där barnen är delaktiga i valet av litteratur. Högläsning och samtal kring symboler är ett viktigt inslag i verksamheten. Uppföljning - Åtagandet följs upp genom självvärdering uifrån gemensam mall. - Grupperna identifierar och analyserar förbättringsområden utifrån reflektionsprotokoll. Nationella läroplansområden Kunskaper/Utveckling och lärande Aktiviteter: Vi ska ge barnen en god pedagogisk verksamhet, att med leken som grund utveckla den matematiska, tekniska och den naturvetenskapliga förmågan. Beskrivning Förväntat resultat - Barnen visar intresse för matematiska och naturvetenskapliga begrepp i lek och utforskande sammanhang. - Barnen visar intresse för vad teknik är och kan vara i lek och utforskande sammanhang. - Barnen använder teknik som redskap i lek och utforskande sammanhang. Arbetssätt På våra förskolor ska barnen utvecklas och lära sig nya saker hela dagen. Vi utgår ifrån barnens intressen och tidigare erfarenheter när vi planerar verksamheten. Lärandet för de yngre barnen sker i vardagen, här och nu. Det gäller för pedagogerna att ta vara på dessa situationer för att barnen ska utvecklas vidare. Pedagogerna är medforskande tillsammans med barnen vilket innebär att de inte sitter inne med det rätta svaret utan att vi tillsammans kommer vidare utifrån de frågeställningar vi har. För oss är det viktigt att barnen får möjlighet att uttrycka sig och utvecklas på många olika sätt. Matematik genomsyrar vår verksamhet. Det är ett område som vi dagligen utvecklar och utforskar tillsammans med barnen. Matematik för de yngre barnen handlar om bygg- och konstruktionslek, sortera, mäta, räkna, para ihop, väga, uppleva, problemlösning med mera. Matematiken finns överallt i barnens vardag. Pedagogerna är med och ger barnen redskap för det matematiska tänkandet. Barnen utvecklar hela tiden sin tekniska förmåga i allt vardagligt såsom att tända och släcka lampor, öppna och stänga dörrar med mera. Naturvetenskapen finns hela tiden omkring oss, både i vår inom- och utomhusmiljö. Vi gör barnen miljömedvetna och delaktiga genom att sopsortera tillsammans. Genom experiment och spännande projekt får barnen möjligheter att upptäcka fascinationen med naturvetenskap och teknik. Med hänsyn till barnens ålder och förmågor skapar vi tankeväckande experiment som sprutande vulkaner och effekter av arbete med såpbubblor. Mycket av vår verksamhet innehåller matematiska begrepp och möjligheter. Vi har i de vardagliga situationerna där barnen i leken räknar och sorterar leksaker, bestick och kläder. Matematik, teknik och naturvetenskap hör till stor del samman med arbetet med miljöfrågor och de moment där barnen lär sig om kretsloppet. Vi arbetar därför tvärvetenskapligt med miljö teknik matematik. Uppföljning - I slutet av vårterminen gör samtliga grupper en självvärdering med hjälp av gemensam mall. Resultatet används till vidareutveckling och analys av förbättringsområden. 7

8 Områden som blir fokusområden kommande termin. - Utvärdering under reflektion och teammöten. Nationella läroplansområden Kunskaper/Utveckling och lärande 8