Symtomlindring i livets slutskede. Staffan Lundström, Med dr, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem
|
|
- Viktoria Öberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Symtomlindring i livets slutskede Staffan Lundström, Med dr, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem
2 Ämnen: Illamående/kräkningar Palliativ sedering i livets slutskede Den döende patienten 2
3 Illamående vid svår sjukdom 3
4 Förekomst Illamående är vanligare hos kvinnor än män. Yngre drabbas oftare än äldre. Ungefär hälften av cancerpatienterna besväras av illamående under de sista levnadsmånaderna. Mer vanligt hos patienter med bröstcancer, gastrointestinal cancer och äggstockscancer. Vanligt vid AIDS, svår hjärtsvikt. 4
5 Mekanismer Med tillstånd av GlaxoWellcome 5
6 Mekanismer Triggerzonen D-2, 5HT-3 Överordnade cerebrala Centra Kräkcentrum Kräkcentrum 5HT-2, H-1, Ach, µ-opioid Balanssinnet Mag-tarmkanalen H-1, Ach 5HT-3, 5HT-4, D-2 6
7 Grundtanke Valet av behandling beror på orsaken till illamåendet. Åtgärda behandlingsbar orsak. Hos 1/3 av patienterna finns det flera orsaker till illamåendet. Om flera antiemetika används skall dessa ha olika angreppspunkter. 7
8 Anamnes och status Illamående eller kräkning? Vad består kräkningen av? Minskat illamående efter kräkning? Svårighetsgrad - VAS Dygnsvariation? Koppling till måltid? Aktuella läkemedel? Status - mun & svalg, buk, neurologi Lab - krea (urea), kalcium, albumin Behov av röntgenundersökningar? 8
9 Orsak - behandling Ventrikelretention Förstoppning Munsvamp Mycket slem Autonom dysfunktion Ileus/subileus Gastrit Ascites Cytostatika/strålbehandling Leverförstoring 9
10 Orsak - behandling Försämrad/upphävd ventrikel/tarmpassage och motorik. Tryck från omgivande organ, vätska. Infektion/retning/skada Receptorer: 5HT-3, 5HT-4, D2 Läkemedel: Primperan, Haldol, (Navoban) OBS: inte Primperan vid mekaniskt ileus! 10
11 Orsak - behandling Läkemedel: opioider, NSAID, digoxin, antibiotika, antidepressiva Uremi Triggerzonen Hyperkalcemi Bakteriella toxiner Cytostatika 11
12 Orsak - behandling Kemiska orsaker, gifter Receptorer: 5HT-3, D2 Läkemedel: Haldol, Primperan, Navoban Triggerzonen 12
13 Orsak - behandling Rörelsesjuka Receptorer: H-1, Ach Läkemedel: Postafen, Scopoderm Balanssinnet 13
14 Orsak - behandling Ångest, oro Obehagliga upplevelser - smärta? Betingat illamående Receptorer: GABA,? Läkemedel: Bensodiazepiner, steroider Överordnade cerebrala centra 14
15 Läkemedelsbehandling i praktiken Tre förstahandspreparat: Vid GI-stas och funktionell obstruktion: Primperan 10 mg x 3 Vid kemiska orsaker: Haldol 0,5-2,5 mg x 2 Vid mekanisk tarmobstruktion, rörelsesjuka: Postafen 25 mg x 2 15
16 När behandlingen sviktar Lägg till Betapred 4-6 mg x 1 5HT-3 receptorblockad (t ex ondansetron)? Pröva Nozinan eller Zyprexa - verkan på många olika receptorer Minska sekretionen - Buscopan, Sandostatin, Omeprazol Behov av PEG? 16
17 Icke farmakologisk behandling Rätt miljö runt patienten, närhet till kräkpåse. Maten - små måltider, lite fett, gärna salt. Bra munhygien. Minimera obehagliga lukter från stomier, sår mm. Akupunktur (V-sond - ileus, total atoni, fekala kräkningar) 17
18 Behandlingsstrategi vid illamående Sannolik orsak till illamåendet? Utvärdera svårighetsgraden - VAS Åtgärda behandlingsbar orsak. Antiemetikabehandling Utvärdera, justera behandlingen vid behov. 18
19 Palliativ sedering i livets slutskede 19
20 Palliativ sedering en symtomlindrande åtgärd hos en döende patient Ges i syfte att lindra plågsamma symtom när andra behandlingsalternativ visat sig otillräckliga Behandling med läkemedel som påverkar vakenhetsgraden Minsta möjliga vakenhetspåverkan med tillräcklig symtomlindring eftersträvas Avsikten är varken att förkorta eller förlänga dödsprocessen Inte en specificerad evidensbaserad medicinsk behandling 20
21 Palliativ sedering - förutsättningar Adekvat diagnostiserad fysisk grundsjukdom Kort förväntad överlevnad dagar till någon vecka Alla möjligheter att behandla orsaken till lidande eller symtom (fysiska, psykosociala och existentiella aspekter) ska vara prövade eller övervägda Samråd med patient och/eller närstående Samråd med palliativmedicinsk kollega och ev. med anestesiolog Vårdteamet delaktigt Tydlig dokumentation av bakgrund, samråd, behandlingsstrategi, utvärdering 21
22 Är palliativ sedering = eutanasi?? NEJ! Varför inte? Målet är symtomkontroll, inte att förkorta livet. Döden är inte ett kriterium på framgångsrik behandling. Symtomets art och svårighetsgrad styr behandlingsvalet individualiserad behandling. Palliativ sedering kan ges intermittent. Symtomlindrande åtgärd hos en lidande patient när andra behandlingsmöjligheter är uttömda. 22
23 Exempel på indikationer för sedering: Svår dyspné, kvävningskänsla Icke behandlingsbar smärta Terminal konfusion, särskilt vid agitation Svår ångest Stor blödning Svårbehandlade epileptiska kramper 23
24 Palliativ sedering Ges intermittent eller kontinuerligt Kontinuerlig behandling vid permanenta symtom Midazolam är förstahandspreparat Behåll övrig symtomlindrande behandling Utvärdera varje dygn Målet är god symtomlindring, inte djup medvetandesänkning! Ovanlig inom specialiserad palliativ vård i Sverige Tvärsnittstudie 2006, 51 enheter, 2021 patienter 22 patienter (1 %) hade pågående palliativ sedering 12 vakenhetssänkta och symtomlindrade 16/22 patienter delaktiga i behandlingsbeslutet Svår ångest indikation hos 15/22 patienter 24
25 Vilka läkemedel används? Internationellt: Bensodiazepiner Midazolam, Temesta Neuroleptika Hibernal, Nozinan Barbiturater I Sverige: Bensodiazepiner Stesolid, Midazolam/Dormicum Sällan neuroleptika Haldol, Nozinan Propofol vid ett fåtal enheter 25
26 Midazolam Midazolam: Anxiolytiskt, sederande, retrograd amnesi, antiepileptiskt, muskelrelaxerande Dygnsdos (60) mg/24h Dubbelt så potent som diazepam Administrera gärna som kontinuerlig sc infusion Blandbart i pump med morfin, haloperidol 26
27 Bensodiazepiner Bensodiazepiner lindring för stunden, vid akut ångest Försiktighet hos äldre Tänk på halveringstiden vid preparatval Använd ett preparat åt gången Preparat Ekvipotens Halveringstid Oxazepam 30 mg 3-9h Diazepam 10 mg 20-54h Midazolam 5 mg 2-6h Alprazolam 1 mg 11h 27
28 Neuroleptika Vilken plats har neuroleptika? Vid delirium, terminal konfusion, agitation, psykos. Haldol, Risperdal, Zyprexa, Nozinan? 28
29 Palliativ sedering - behandlingsrekommendation Midazolam är förstahandsval i frånvaro av delirium/terminal konfusion Använd neuroleptika (haloperidol, levomepromazin) vid delirium, kombinera med midazolam i behandlingsrefraktära fall Överväg propofol i svåra fall Vid behov av intermittent sedering använd midazolam eller propofol Individualiserad behandling! 29
30 Dokument och litteratur kring sedering Etiska riktlinjer för palliativ sedering i livets slutskede. Svenska Läkaresällskapet, delegationen för medicinsk etik Smärtlindring i livets slutskede rekommendation från Läkemedelsverket 6:2010 Tydliggörande om palliativ sedering. Socialstyrelsens meddelandeblad nr 10/2010 Sykes N, Thorns A. The use of opioids and sedatives at the end of life. Lancet Oncol. 2003;44: Cowan JD, Walsh D. Terminal sedation in palliative medicine-definition and review of the literature. Support Care Cancer. 2001;9: De Graeff A, Dean M. Palliative sedation therapy in the last weeks of life: A litterature review and recommendations for standards. J Pall Med. 2007;10:67-85 Lundström S et al. When nothing helps:propofol as sedative and antiemetic in palliative cancer care. J Pain Symptom Manage. 2005;30(6):570-7 Lundström S, Twycross R, Mihalyo M, Wilcock A. Propofol. J Pain Symptom Manage. 2010; 40(3): Eckerdal G, Birr A, Lundström S. Palliativ sedering är ovanlig inom specialiserad palliativ vård i Sverige. Läkartidningen 2009;15-16:
31 Den döende patienten 31
32 Olika faser Kurativ fas Palliativ fas Tidig Sen Döendet Brytpunkter 32
33 Brytpunkt - definition En gräns där vården ändrar inriktning och mål byte av behandlingsintention, kurativ-palliativ övergång livsförlängande till lindrande behandling övergång till vård i livets slutskede Ofta inte distinkt, process över tid med successiv förskjutning av vårdens mål. Engagerar hela teamet runt patienten 33
34 Brytpunkter i livets slutskede Allt längre perioder av uttalad trötthet/slöhet Sängbunden Slutar äta och dricka Svårt att ta tabletter Desorientering 34
35 Nu är det dags att Vara vaksam på nya symtom. Se över medicinlistan. Undvika undersökningar som inte är absolut nödvändiga. Intensifiera kontakten med anhöriga, ge stöd. 35
36 Kom ihåg: Om vi vet vilka symtom och tecken som är vanliga i livets slutskede har vi goda möjligheter att ligga steget före. Vi kan tidigt ge symtomlindring och vi kan förklara för anhöriga vad som händer. Alla symtom och tecken skall inte behandlas! 36
37 Att fasa ut läkemedel i palliativ vård Sällan ett problem? När patienten inte längre kan ta tabletter, rensa bort Diuretika Hjärt- och blodtrycksmediciner Antibiotika Antidepressiva Behåll Analgetika Antiemetika Anxiolytika och annan rent symtomlindrande behandling 37
38 Att fasa ut läkemedel i palliativ vård Antiepileptika i livets absoluta slutskede Om patienten besväras av kramper: Kan patienten ta mixtur eller supp? Dormicum/Midazolam i subcutan pump Klysma Stesolid vid behov Pro-Epanutin iv/im x 1-2 Om givet enbart som profylax: Sätt ut tablettbehandlingen Beredskap för att ge bensodiazepin vid behov 38
39 Att fasa ut läkemedel i palliativ vård Insulin i livets absoluta slutskede Sätt ut när patienten inte längre äter/dricker B-glukos målvärde mmol/l Undvik hypoglykemi! Sockerkontroll enbart vid symtom Kortison i livets absoluta slutskede Kan oftast sättas ut när patienten inte tar tabletter Effekten av Betapred sitter i 48 timmar Överväg daglig engångsdos iv till patienter med symtomgivande hjärntumör, medullakompression, Stoke s krage i livets absoluta slutskede 39
40 Tecken på att döden är nära förestående Medvetslöshet Förändrad andning Rosslingar Perifer kyla, marmorering Perioral blekhet, vit nästipp Anuri 40
41 Ordinera vid behovs läkemedel för: Smärta (hosta, andfåddhet) Inj Morfin 10 mg/ml sc eller alternativ stark opioid. Illamående Inj Primperan 5 mg/ml eller inj Haldol 5 mg/ml sc Rosslighet Inj Morfin-Skopolamin eller inj Robinul 0,2 mg/ml sc Inj Furix 10 mg/ml im/iv(sc) Oro/ångest och kramper (Inj Stesolid Novum 5 mg/ml im/iv) hellre: inj Midazolam/Dormicum 5 mg/ml sc 41
42 Exempel på vid-behovs-lista Inj. Morfin 10 mg/ml (1/6 av dygnsdosen s.c.) vid behov mot smärta, dyspné eller hosta. Inj. Robinul 0,2 mg/ml 1 ml s.c. vid behov mot rosslighet. Inj. Haldol 5mg/ml 0,25-0,5 ml s.c. vid behov mot hallucinationer, illamående eller hicka. Inj Midazolam 5 mg/ml 0,25-0,5 ml s.c. vid behov mot oro/ångest eller kramper. Inj. Furix 10 mg/ml. 2-4 ml i.m./i.v. vid behov mot sviktsymtom 42
43 Varför parenteralt? Rektal tillförsel: Osäkert upptag pga varierande sfinktertonus, ev rektal obstipation Integritetskränkande? Obehag för patienten? Undvik intramuskulär tillförsel Ofta liten muskelmassa Risk för att skada andra strukturer Ofta smärtsamt 43
44 Varför parenteralt? Varför subcutan tillförsel? Använts sedan 80-talet I palliativ vård Mindre komplikationsrisker jfrt iv nål Ge läkemedlet centralt i livets absoluta slutskede Vid upprepade injektioner sätt en kvarliggande subcutan nål 44
45 Dropp eller inte dropp? Fördelar Undvika dehydreringssymtom Oro Konfusion Kramper Nackdelar Lindrar inte törst! Risk för hjärtsvikt Ödembildning Ökad slemproduktion Stör kroppens egen förberedelse inför döden? Behov av iv infart med dess risker Medikaliserar döendet? 45
46 Take home message: Var uppmärksam på brytpunkterna i livets slutskede. Försök att ligga steget före använd din fantasi! Behandla besvärande symtom, inte alla symtom. Bra kommunikation är grundläggande. 46
Palliativ sedering i livets slutskede. Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem
Palliativ sedering i livets slutskede Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Vad är nytt i vårdprogrammet? Eget kapitel (nr 19) När döden är nära Underkapitel
Läs merSymtomlindring vid döendetd
Symtomlindring vid döendetd Dr Staffan Lundström, palliativa sektionen Stockholms Sjukhem Brytpunkter i livets slutskede Brytpunkter i livets slutskede Allt längre perioder av uttalad trötthet/slöhet Sängbunden
Läs merAvancerad symtomlindring i palliativ vård. Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem
Avancerad symtomlindring i palliativ vård Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Ämnen Smärta Behandlingsstrategier Farmakologisk smärtbehandling Opioidinducerad
Läs mer40-70% av cancerpatienter mår illa i livets slutskede Kvinnor mår mer illa än män
Illamående 1 40-70% av cancerpatienter mår illa i livets slutskede Kvinnor mår mer illa än män 2 Asta 83 år Skelett och levermetastaserande bröstcancer, hjärtsvikt. Sköts i hemmet av distriktsläkare och
Läs merDyspné. Jönköping 20120426
Dyspné Jönköping 20120426 Definition l Subjektiv upplevelse av l Känslan av att inte få luft l Ökad ansträngning i andningsarbetet Förekomst inom palliativ vård l 40 90 % l Olika diagnoser l Det vanligaste
Läs merIllamående. Region Östergötland
Illamående 1 40-70% av cancerpatienter mår illa i livets slutskede Kvinnor mår mer illa än män 2 Diagnos Anamnes- när, var, hur? Klinisk undersökning Lab Ev röntgen 3 Orsaker 1(3) Gastrointestinalkanalen
Läs merHudiksvall 20131003 EUTHANASI LÄKARASSISTERAT SJÄLVMORD PALLIATIV SEDERING
Hudiksvall 20131003 EUTHANASI LÄKARASSISTERAT SJÄLVMORD PALLIATIV SEDERING EUTHANASI Ò Eu väl, gott Ò Thanatos döden Således ordagrant En god död VAD ÄR EN GOD DÖD? Ò Snabb död Ò Omedveten död Ò Vid mycket
Läs merDefinition. l Subjektiv upplevelse av. l Känslan av att inte få luft. l Ökad ansträngning i andningsarbetet
Dyspné Definition l Subjektiv upplevelse av l Känslan av att inte få luft l Ökad ansträngning i andningsarbetet Förekomst inom palliativ vård l 40 90 % l Olika diagnoser l Det vanligaste allvarliga symtomet
Läs merOro, ångest och nedstämdhet i palliativ vård
Oro, ångest och nedstämdhet i palliativ vård Peter Strang Professor i palliativ medicin, överläkare Vetenskaplig ledare, PKC (Palliativt kunskapscentrum) Karolinska Institutet och Stockholms Sjukhem och
Läs merSmärta ett nödvändigt ont vid livets slut? Staffan Lundström, Öl, Med dr, Palliativa sektionen Stockholms Sjukhem
Smärta ett nödvändigt ont vid livets slut? Staffan Lundström, Öl, Med dr, Palliativa sektionen Stockholms Sjukhem 1 Ämnen: Smärtmekanismer och smärtanalys Farmakologisk smärtbehandling med fokus på opioider
Läs merPalliativ vård Professor Peter Strang
Palliativ vård Professor Peter Strang Karolinska Institutet och Stockholms sjukhem Åldersrelaterade sjukdomar som ökar snabbt Demens cirka 110 000 lider av medelsvår-svår demens dessutom cirka 50-70 000
Läs merSymtomlindring i livets slutskede. Marit Karlsson Med dr, överläkare, LAH Linköping
Symtomlindring i livets slutskede Marit Med dr, överläkare, LAH Linköping Symtom i livets absoluta slutskede Sista två veckorna i livet Översiktsstudie baserad på 12 studier innehållande totalt 2412 patienter
Läs merVård i livets slutskede. Handbok för läkare i primärvården
Vård i livets slutskede Handbok för läkare i primärvården Handboken är framtagen inom ramen för det regionala utvecklingsarbete av den palliativa vården som sker med stöd av Regionalt cancercentrum väst.
Läs merGenerella ordinationer i kommunal sjukvård vid akuta och tillfälliga tillstånd efter läkarordination respektive sjuksköterskebedömning
- 1(5)- Generella ordinationer i kommunal sjukvård vid akuta och tillfälliga tillstånd efter läkarordination respektive sjuksköterskebedömning Läkemedelskommittén i Dalarna fastställer att: - Läkemedlen
Läs merSymtomlindring. Palliativa rådet
Symtomlindring Palliativa rådet Symtomlindring -Behandla bakomliggande orsaker -Ställ frågan varför? -Samarbete med andra professioner för att uppnå god symtomlindring Sida 2 Andnöd Vanligt symtom inom
Läs merPalliativ sedering Eutanasi Läkarassisterat suicid. Palliativ sedering
Palliativ sedering Eutanasi Läkarassisterat suicid Palliativ sedering Definition och avgränsning Det finns inte någon allmänt accepterad definition av palliativ sedering I litteraturen ersätts begreppet
Läs merDenna patient. Palliativa pärmen. är inskriven i Palliativa teamet i..
Personnr: Denna patient är inskriven i Palliativa teamet i.. Palliativa pärmen Patienten har med sig denna pärm, som finns i hemmet, vid besök eller inläggning på sjukhus, till hälsocentral eller kommunens
Läs merVid livets slut. De sista timmarna. De sista timmarna. Johanna Norén 2007
Vid livets slut De sista timmarna De sista timmarna Johanna Norén 2007 Vårdfilosofin i livets slut God omvårdnad Smärtlindring o symtomkontroll Anhörigstöd Lagarbete Den döendes rättigheter Jag har rätt
Läs merSymtombehandling vid cancersjukdom
Symtombehandling vid cancersjukdom 2016-11-07 INGER FRIDEGREN PENSIONERAD SPECIALIST I ALLMÄNMEDICIN DIPLOMERAD I PALLIATIV MEDICIN ORDFÖRANDE NATIONELLA RÅDET FÖR PALLIATIV VÅRD Vilka symtom? Tidig palliativ
Läs merDöendet ur olika sjukdomsperspektiv Hjärtsjukdom
Döendet ur olika sjukdomsperspektiv Hjärtsjukdom Sjukdomsförloppet liknas ofta med en berg- och dalbana för både patienten och de närstående. Tidpunkten för att genomföra brytpunktsamtal kan var svår att
Läs merGenerella direktiv 1 för läkemedel i akutförråden på särskilda boende, Jönköpings län
Generella direktiv 1 Generella direktiv för en enhet kan enligt SOSFS 2000:1 utfärdas av verksamhetschefen vid enheten eller om verksamhetschefen inte är läkare av läkare som verksamhetschefen utser. Verksamhetschefens
Läs merKakexi, vätske- och nutritionsbehandling
Kakexi, vätske- och nutritionsbehandling i palliativ vård Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Staffan Lundström, överläkare, med dr Stockholms Sjukhem Karolinska Institutet Kakexi Medicinsk term för stark
Läs mer40-70% av cancerpatienter mår illa i livets slutskede Kvinnor mår mer illa än män
Illamående 1 40-70% av cancerpatienter mår illa i livets slutskede Kvinnor mår mer illa än män 2 Asta 83 år Skelett och levermetastaserande bröstcancer, hjärtsvikt. Sköts i hemmet av distriktsläkare och
Läs merKakexi - stigmatiserande tillstånd för alla!
Kakexi - stigmatiserande tillstånd för alla! Christel Wihlborg Överläkare Palliativa verksamheten, Ystad Kakexi - definition Ett multifaktoriellt syndrom som karakteriseras av Förlust av muskelmassa Kan
Läs merFörvirringstillstånd vid avancerad cancer. Peter Strang, Professor i palliativ medicin, Karolinska institutet Överläkare vid Stockholms Sjukhem
Förvirringstillstånd vid avancerad cancer Peter Strang, Professor i palliativ medicin, Karolinska institutet Överläkare vid Stockholms Sjukhem Referenslitteratur Strang P: Förvirring, delirium och terminal
Läs merVård i livets slutskede Catharina Weman Persson specialist i allmänmedicin, ASIH Palliativ vård i Kristianstad
Vård i livets slutskede 190328 Catharina Weman Persson specialist i allmänmedicin, ASIH Palliativ vård i Kristianstad Döendet Det skede när individens livsviktiga funktioner sviktar och symtom visar att
Läs merPallia%v vård samtal symtomlindring. Elisabet Löfdahl Överläkare onkologi verksam inom pallia9v medicin
Pallia%v vård samtal symtomlindring Elisabet Löfdahl Överläkare onkologi verksam inom pallia9v medicin Brytpunkt- varför? Pallia9v vård handlar om döendet och om den sista 9den i livet Det handlar om a>
Läs merBeteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)
BPSD Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) a. BETEENDESTÖRNINGAR (=huvudproblem för omgivningen) Aggressivitet Irritabilitet Motsträvighet Skrik Rastlöshet Plockighet Opassande
Läs merBehandling av illamående i palliativ vård
Behandling av illamående i palliativ vård Gabriella Frisk Specialistläkare i onkologi samt palliativ medicin ASIH Stockholm Södra 40-70 % av patienter med avancerad cancersjukdom mår illa och ca 20-30%
Läs merFörteckning av läkemedel vid akut bruk samt generella direktiv för kommunal vård
RIKTLINJE Sida: 1(5) Godkänt: Ver.nr: 0.2 Giltigt t.o.m: Dnr: Förteckning av läkemedel vid akut bruk samt generella direktiv för Gäller alla kommuner i Dalarnas län. Fastställt av Läkemedelskommittén i
Läs merKommunala akutläkemedelsförråd
Kommunala akutläkemedelsförråd Sortiment i KAF Baslista Läkemedel som skall finnas i alla förråd Består av totalt 56 läkemedel Utvidgad lista MAS och verksamhetschef / medicinskt ansvarig läkare bestämmer
Läs merIndikation Läkemedel Dosering för vuxen Kontraindikation Vårdgivarinstruktion
ANAFYLAKTISK REAKTION ALLERGI/ KLÅDA DIARRÈ Jext 300 mikrogram/dos Förfylld injektionsspruta Betapred 4mg/ml svätska Betapred 0.5mg Desloratadin 5 mg Hydrokortison 1% Kräm Loperamid 2mg Kapsel 300 mikrogram
Läs merBrytpunktssamtal. Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Karolinska Institutet, Stockholm
Brytpunktssamtal Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Karolinska Institutet, Stockholm Ämnen: Brytpunktsbedömning Brytpunktssamtal Definition Utmaningar
Läs merPalliativ behandling bröstcancer
Palliativ behandling bröstcancer Den palliativa vården eftersträvar kvalitativt liv under så lång tid som möjligt med hjälp av onkologisk cancerbehandling, symtomlindring, och psykologiskt stöd. De palliativa
Läs mer-med fokus på opioider
-med fokus på opioider Susanne Arvidsson Specialist i allmänmedicin Diplomerad i palliativ medicin Avancerad Hemsjukvård, Umeå Axlagården Hospice Palliativa rådgivningsteamet (Södra Lappland) Vad menas
Läs merPalliativ vård vid hjärtsvikt. Camilla Öberg, distriktsläkare och kardiolog
Palliativ vård vid hjärtsvikt Camilla Öberg, distriktsläkare och kardiolog Din hjärtsviktspatient du? (2 min) Tänk på en av dina patienter med svår hjärtsvikt Berätta avidentifierat max 30 sekunder för
Läs merHur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling?
Läkemedel och äldre Hur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling? leg apotekare Helén Merkell Läkemedelskommittén Örebro läns landsting + = SANT Äldre Socialstyrelsens
Läs merPalliativ sedering Professor Peter Strang
Palliativ sedering Professor Peter Strang Karolinska Institutet Stockholms sjukhem och Radiumhemmet Palliativ/terminal sedering Kontroversiell fråga: Rör det sig om: palliativ sedering (mål: att palliera)?
Läs merSmärtlindring. Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem
Smärtlindring Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Vad är nytt i vårdprogrammet kring smärta? Kapitlet är baserat på det sammanfattande avsnittet
Läs merDet palliativa teamet på och utanför sjukhus
Det palliativa teamet på och utanför sjukhus Sjukhus Bertil Axelsson Överläkare Docent i palliativ medicin } Kirurg i Östersund 22 år } Sedan 25 år byggt upp palliativ hemsjukvård } 2007 lektor palliativ
Läs merMIDAZOLAM. Administrerat per os som stöd inom vuxentandvården Tyngdpunkt lagd på demens januari 2016 Lena Rignell
MIDAZOLAM Administrerat per os som stöd inom vuxentandvården Tyngdpunkt lagd på demens 28-29 januari 2016 Lena Rignell Denna timmes agenda Olika sederingsalternativ Narkos, lustgas, benzodiazepiner Sedering
Läs merGod palliativ vård state of the art
God palliativ vård state of the art Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem 2015-03-11 Professor P Strang Vård av döende Vård av döende har alltid
Läs merUNDERSKÖTERSKANS ROLL
Symtomkontroll Närståendestöd UNDERSKÖTERSKANS ROLL Marie-Louise Ekeström Leg sjuksköterska FoUU Kommunikation/ Relation? Teamarbete 1 Några frågor Vad är god omvårdnad vid livets slut? Hur ser det ut
Läs merBakgrund. Kommunala akutläkemedelsförråd. Kommunala akutläkemedelsförråd. Ansvar och KAF. Användning av läkemedel i KAF
Bakgrund Kommunala akutläkemedelsförråd 2003 träffades en överenskommelse kring akutläkemedelsförråd i Västra Götaland Finns idag 259 st akutläkemedelsförråd i regionen Kommunala akutläkemedelsförråd Ansvar
Läs merRiktlinjer för palliativ vård på avd 103/KAVA
Dok-nr 10654 Författare Version Samuel Kronevik, specialistsjuksköterska kirurgi, Kirurgiska kliniken US 1 Godkänd av Giltigt fr o m Conny Wallon, verksamhetschef, Kirurgiska kliniken US 2017-08-20 Riktlinjer
Läs merPalliativ Vård. Livskvalitet vid livets slut. Carl-Magnus Edenbrandt Docent, Överläkare, FRCP (Edin) 13 september 2016
Palliativ Vård Livskvalitet vid livets slut Carl-Magnus Edenbrandt Docent, Överläkare, FRCP (Edin) 13 september 2016 Hur orkar du arbeta med döden, döden? Här finns det inget att göra Jerzy Einhorn 1995
Läs merVård i livets slutskede
Information till läkare i primärvården som möter patienter och närstående i livets slutskede: brytpunktsbedömning samtal symtom och behandling Läs mer och beställ fler exemplar på: www.cancercentrum.se/vast/palliativ-handbok
Läs merFörteckning av läkemedel vid akut bruk samt generella direktiv för kommunal vård
RIKTLINJE Sida: 1(5) Godkänt: Ver.nr: 4.0 Giltigt t.o.m: 2020-06-25 Dnr: Förteckning av läkemedel vid akut bruk samt generella direktiv för Gäller alla kommuner i Dalarnas län. Fastställt av Läkemedelskommittén
Läs merUndersköterska i palliativ vård vilken är din roll?
AL81 Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? Lärandemål för dagen Att kunna reflektera över den palliativa vårdens mål och förhållningssätt Att lära sig om hur smärta och andra symtom och obehag
Läs merKortison i palliativ vård hjälper det mot allt? Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem
Kortison i palliativ vård hjälper det mot allt? Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Denna föreläsning Effekter i kroppen Biverkningar Hur glukokortikoider
Läs merFörvirring hos den döende patienten. Per Fürst Överläkare Specialist i palliativ medicin Palliativt Centrum Stockholms Sjukhem
Förvirring hos den döende patienten Per Fürst Överläkare Specialist i palliativ medicin Palliativt Centrum Stockholms Sjukhem Akut förvirring = Akut konfusion = Akut delirium = Akut hjärnsvikt!! Vanligaste
Läs merPalliativ vård vid lungsjukdom. Fall 1. De fyra hörnstenarna. Total Pain. Mötet med patienten
Palliativ vård vid lungsjukdom 2014 02 27 Margareta Gustavsson Läkare ASIH/Lund Fall 1 65 årig nyligen pensionerad lärare Lungcancer Avslutad palliativ cytostatikabehandling Symtom: Smärta rygg Tradolan
Läs merUndersköterska i palliativ vård vilken är din roll? pkc.sll.se
Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? Välkomna till seminarium! Program 12.45 13.00 Registrering 13.00 14.00 Ett palliativt förhållningssätt 14.00 14.30 FIKA 14.30 15.30 Symtom och vård i
Läs merÄldre och läkemedel LATHUND
Äldre och läkemedel LATHUND Generella rekommendationer Läkemedel som bör ges med försiktighet till äldre Läkemedel som bör undvikas till äldre Alzheimers sjukdom Generella rekommendationer Hos äldre och
Läs merPeter Strang, professor, överläkare
Peter Strang, professor, överläkare Dyspné (andnöd) Andnöd/ dyspné är alltid en subjektiv känsla det patienten känner Det personalen ser eller mäter spelar mindre roll Många gånger oklart samband med syrgasmättnad
Läs merUtdelning av läkemedel ska utföras på läkares ordination. Undantag från detta är en generell läkemedelsordination.
Rutin Process: 3 RGK Hälsa, vård och tandvård Område: Gynekolog, slutenvård Giltig fr.o.m: 2018-04-30 Faktaägare: Tatjana Magnusson, Överläkare Fastställd av: Maria Lundgren, Verksamhetschef Revisions
Läs merÖverenskommelse för vård av patient/kund i livets slut för Ljusdals kommuns befolkning.
Division Primärvård/ vo Ljusdal Omsorgs- och socialförvaltningen Område: Palliativ vård Målgrupp: Vårdpersonal inom Landsting och Kommun verksamma inom Ljusdals kommun Ämne: Riktlinjer palliativ vård vid
Läs merEtt palliativt förhållningssätt, WHO 2002
Jonas Bergström jonas.bergstrom@stockholmssjukhem.se 08-6171804 Ett palliativt förhållningssätt, WHO 2002 Lindrar smärta och andra plågsamma symtom Bekräftar livet och betraktar döendet som en normal process
Läs merDe 3 S:en vid demenssjukdom. Symtomskattning Symtomlindring Symtomprevention
SYMTOMSKATTNING De 3 S:en vid demenssjukdom Symtomskattning Symtomlindring Symtomprevention SMÄRTSKATTNING VID SVÅR DEMENS ca 200 skattningsverktyg Ingen riktigt bra vid svår demens Självskattningsskalor
Läs merFRÅN CLOWN TILL CATAPRESAN
FRÅN CLOWN TILL CATAPRESAN Palliativ symtomlindring - ett teamarbete 1 Karin Bäckdahl, barnläkare Lilla Erstgårdens barn och ungdomshospice Palliativ symtomlindring av barn Målsättningen är att beskriva
Läs merPalliativ medicin. gunnar.eckerdal@regionhalland.se
Palliativ medicin gunnar.eckerdal@regionhalland.se Vad är palliativ medicin? Beslutsprocessen Törst Illamående Dyspné Nutrition WHO: s definition av palliativ vård 2003 Palliativ vård: * lindrar smärta
Läs merANELÄK PONV: profylax och behandling av postoperativt illamående och kräkning
1 (5) ANELÄK PONV: profylax och behandling av postoperativt illamående och kräkning 1) RISKBEDÖMNING Faktorer som ökar risken för PONV Vuxna Barn - Kvinna - Kirurgi > 30 min - Icke rökare - Ålder 3 år
Läs merCharlotta Svalander Leg. Dietist Palliativ vård och ASIH Region Skåne
Charlotta Svalander Leg. Dietist Palliativ vård och ASIH Region Skåne Döende människor slutar äta och dricka, behovet av näring och vätska avtar och hungerkänslorna försvagas. För de flesta patienter med
Läs merWHO:s smärttrappa gäller än:
WHO:s smärttrappa gäller än: 1. Paracetamol i maxdos 2. (+ svag opioid) 3. Byt svag mot stark opioid Lägg till antiinflammatoriskt läkemedel till alla ovanstående om inflammatorisk smärta. Svaga opioider:
Läs merPalliativ vård för läkare på akutsjukhus
Palliativ vård för läkare på akutsjukhus 170922 Gabriella Frisk Specialistläkare i onkologi samt palliativ medicin ASIH Stockholm Södra Agenda Illamående vid avancerad cancersjukdom Kortison mot symtom
Läs merDagens föreläsningsbilder finns på tonhuset.blogg.se klicka på Vardagsetik 100412
Dagens föreläsningsbilder finns på tonhuset.blogg.se klicka på Vardagsetik 100412 Etiska dilemman i vardagen kunskap, teamarbete, etisk analys fordras i god palliativ vård Gunnar Eckerdal överläkare Palliativa
Läs merSYMTOMLINDRING I LIVETS ABSOLUTA SLUTSKEDE. Marit Karlsson med dr, överläkare, adj. lektor LaH Linköping IKE LiU
SYMTOMLINDRING I LIVETS ABSOLUTA SLUTSKEDE Marit Karlsson med dr, överläkare, adj. lektor LaH Linköping IKE LiU LIVETS ABSOLUTA SLUTSKEDE? HUR SKA MAN BETE SIG SOM DÖENDE? LIGGA BLICKSTILLA? INTE RÖRA
Läs merOmvårdnad vid förestående och inträffad död. Annette Holst-Hansson 2017
Omvårdnad vid förestående och inträffad död Annette Holst-Hansson 2017 DÖENDET OCH DÖDEN EN NATURLIG DEL AV LIVET Livshotande tillstånd - sjukdom - trauma - suicid OMVÅRDNAD I SAMBAND MED Döende och död
Läs merOro, ångest och depression
Oro, ångest och depression Annika Pohl öl LAH Motala Annika Pohl öl LAH Motala 1 Marianne 57år -85 opererad för hudförändring på hö ben juli diagnos av malignt melanom med spridning till lever, lunga,
Läs merSymtomlindring. Andnöd
Symtomlindring Vid symtomlindring i palliativ vård, är det lika viktigt som vid alla annan vård att försöka behandla den bakomliggande orsaken till symtomet. Att ha med sig frågan VARFÖR? kan hjälpa vid
Läs merVÅRD VID LIVETS SLUT. Jessica Holmgren
VÅRD VID LIVETS SLUT Dödsorsaker och dödsplats i Sverige 2012 avled 91 990 personer i Sverige Av de som avlider är 85%, 65 år eller äldre Dödsorsaker och boende Vanligaste dödsorsaken: sjukdomar i cirkulationsorganen,
Läs merRiktlinjer för Palliativ vård. Njurmedicin Länssjukhuset i Kalmar
Riktlinjer för Palliativ vård Njurmedicin Länssjukhuset i Kalmar September 2013 1 Innehållsförteckning 1 Inledning Definitioner av aktuella begrepp 3 2 Det palliativa teamet Läkarens roll vid palliativ
Läs merRUTIN FÖR BRYTPUNKTSBEDÖMNING OCH ORDINATION AV LÄKEMEDEL
1 PRIMÄRVÅRD VLL HÄLSOCENTRAL BJURHOLM 18.2. KOMMUN BJURHOLM ÄLDRE OCH HANDIKAPPOMSORG Bjurholm, mars 2015 Palliativ vård vid livets slut utgår från Nationell vårdprogram för palliativ vård och Socialstyrelsens
Läs merOBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via
Fick patienten metadon för smärtbehandling i någon form? Inkludera inte patient som fick metadon för behandling av beroende. Ja - vidare i enkäten Nej enkät slut Varför ordinerades metadonbehandling mot
Läs merPalliativ vård 2015. några av talarna
Palliativ vård 2015 kunskap utveckling inspiration Symptomlindring och symptomkontroll i den palliativa vården förbättra dina kunskaper inom smärtlindring, illamående och andnöd i livets slutskede Brytpunkten
Läs merRiktlinjer för användning av bensodiazepiner som premedicinering inom barn- och ungdomstandvården i Region Jönköpings län
1 (7) Riktlinjer för användning av bensodiazepiner som premedicinering inom barn- och ungdomstandvården i Region Jönköpings län Innehåll: Riktlinjer för användning av Midazolam 3 mg/ml rektalgel ATL-K
Läs merOro, ångest och nedstämdhet i palliativ vård
Oro, ångest och nedstämdhet i palliativ vård Peter Strang Professor i palliativ medicin, överläkare Vetenskaplig ledare, PKC (Palliativt kunskapscentrum) Karolinska Institutet och Stockholms Sjukhem och
Läs merLäkemedelshantering - ordination enligt generellt direktiv - särskilda boenden i Gävleborg
Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(7) Dokument ID: 09-80006 Fastställandedatum: 2014-10-03 Giltigt t.o.m.: 2016-10-03 Upprättare: Jessica A Eriksson Fastställare: Stefan Back shantering - ordination
Läs merVårdkvalitet i livets slutskede - att mäta för att veta
Vårdkvalitet i livets slutskede - att mäta för att veta Exempel från Sahlgrenska Universitetssjukhuset Maria Taranger Överläkare internmedicin och hematologi Sektionschef 353 Med/Ger/Akutenhet Östra Sahlgrenska
Läs merNSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas
Indikator Andelen individer (%) som använder NSAID, utan att med paracetamol först prövats och befunnits ha otillräcklig effekt, och utan att påtagliga inflammatoriska inslag föreligger, av alla med artros
Läs merLäkemedel enligt generella direktiv, barn
Läkemedel enligt generella direktiv, barn Datum: 2014-05-20 Akutmottagningen i Västervik Version: 3 Ansvarig: Karl Landergren Godkänd av: Gäller från: 2014-05-20 Gäller till: 2015-05-19 I enlighet med
Läs merSmärta och obehag. leg. sjuksköterska. Ingeli Simmross Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län. pkc.sll.se
Smärta och obehag Ingeli Simmross Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län leg. sjuksköterska Palliativ vård- undersköterskans roll Smärta och obehag i palliativ vård Majoriteten av palliativ omvårdnad
Läs merOpioidbehandling vid cancerrelaterad smärta
Opioidbehandling vid cancerrelaterad smärta Foto: Ewa Damm Dr Staffan Lundström, palliativa sektionen Stockholms Sjukhem Detta föredrag: Skillnader mellan olika opioider Kombination av opioider Rotation
Läs merRiktlinjer för vård i livets slut
RIKTLINJER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Riktlinjer för vård i livets slut Kvalitetskriterier för bra vård i livets slutskede Att den äldre har rätt till en god livskvalitet den sista tiden i livet Att
Läs merGenerella ordinationer VUXNA på IVA, UVA, DKE och DUVA (LL)
Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Läkemedel Giltig fr.o.m: 2017-03-20 Faktaägare: Anders Dynebrink, Medicinskt ledningsansvarig anestesikliniken Fastställd av: Linda Pantzar, Verksamhetschef
Läs merPalliativ vård vid olika diagnoser
Palliativ vård vid olika diagnoser likheter och olikheter Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet 2013-04-17 Professor P Strang Cancer den fruktade diagnosen
Läs merRiktlinjer för användning av bensodiazepiner som premedicinering inom barn- och ungdomstandvården i Region Jönköpings län
1 (7) Riktlinjer för användning av bensodiazepiner som premedicinering inom barn- och ungdomstandvården i Region Jönköpings län Innehåll: Riktlinjer för användning av Midazolam 3 mg/ml rektalgel ATL-K
Läs merÄmnen: Brytpunktsbedömning. Brytpunktssamtal Definition Utmaningar Vinster med brytpunktsamtal
Brytpunktssamtal Staffan Lundström, Överläkare, Med dr Palliativa sektionen och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem FoUU-ansvarig Svenska Palliativregistret Ämnen: Brytpunktsbedömning Brytpunktssamtal Definition
Läs merPONV Vad är nytt? Jakob Walldén. Universitetslektor, Överläkare Enheten för Anestesi och Intensivvård, UmU Operationscentrum, Sundsvalls Sjukhus
PONV Vad är nytt? Jakob Walldén Universitetslektor, Överläkare Enheten för Anestesi och Intensivvård, UmU Operationscentrum, Sundsvalls Sjukhus Är PONV ett problem idag? Historiskt: 30% PONV. Idag: Bättre?
Läs merImplementering av Liverpool Care Pathway (LCP) vid vård i livets slutskede på äldreboenden
Implementering av Liverpool Care Pathway (LCP) vid vård i livets slutskede på äldreboenden Margareta Brännström sjuksköterska, med.dr., lektor, fo.ass. Samfinansierad Forskning - Vård (SFO-V), Karolinska
Läs merDoknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 14998 su/med 2014-09-03 2 Innehållsansvarig: Anders Nilsson, Sektionschef, Läkare Handkirurgi (andni4); Peter Wroblewski, Överläkare, Läkare Plastikkirurgi
Läs merStatus epilepticus, handläggning av
Riktlinje Process: 3.0.2 RGK Styra Område: Epilepsi Giltig fr.o.m: 2018-08-22 Faktaägare: Fredrik Schön, överläkare, ordf. medicinsk grupp nervsystemet Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande
Läs merLäkemedel i särskilda boenden, inom palliativ vård och hemsjukvård
Läkemedel i särskilda boenden, inom palliativ vård och hemsjukvård I överenskommelse med kliniska medicinska ledarna, processansvariga för palliativ vård och medicinskt ansvarig sjuksköterska Jönköpings
Läs merMed Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv. lu patrik.midlov@med.lu.se
Läkemedel och äldre Patrik Midlöv, Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv lu Äldres sjukvård Hos äldre är läkemedel orsak till akut inläggning hos 15-22% (Roughead 1998) Biverkningar i
Läs merLångvarig. Läkemedelsforum Örebro 2013 Sylvia Augustini Distriktsläkare Överläkare Smärtcentrum Uppsala
Långvarig smärta hos äldre Läkemedelsforum Örebro 2013 Sylvia Augustini Distriktsläkare Överläkare Smärtcentrum Uppsala Doktorn, det gör g r ont! Smärta definieras som en obehaglig sensorisk och känslomässig
Läs mer17 starka opioider på marknaden, vilken sjutton ska jag välja?
17 starka opioider på marknaden, vilken sjutton ska jag välja? Foto: Ewa Damm Staffan Lundström, Öl, Med dr, Palliativa sektionen Stockholms Sjukhem 1 Potenta opioider i Sverige Morfin Dolcontin Ketogan
Läs merPalliativ vård, palliativt förhållningssätt
Palliativ vård, palliativt förhållningssätt Tillbakablick, dagsläge och framtida utmaningar Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet Hur såg rötterna ut? medeltiden:
Läs merTemadag Palliativ medicin
Temadag Palliativ medicin Symtomlindring vid livets slut Elisabet Löfdahl Betaniastiftelsen våren 2014 "Jag är inte rädd för döden - jag vill bara inte vara med när det händer." Woody Allen You matter
Läs merOmvårdnadspersonal - specialister att se det som inte syns och höra det som inte hörs.
Omvårdnadspersonal - specialister att se det som inte syns och höra det som inte hörs. Med ökad kunskap och förståelse av den palliativa vårdformen ökar förutsättningarna att uppnå högre vårdkvalitet i
Läs merOrdination av läkemedel enligt generella direktiv Gällande för ordination till patienter inskrivna i kommunal hemsjukvård i Jönköpings län
Gällande för ordination till patienter inskrivna i kommunal hemsjukvård i Jönköpings län ska enligt SOSFS 2000:1 utfärdas av verksamhetschef, eller om verksamhetschefen inte är läkare, av läkare som verksamhetschef
Läs mer