Symtombehandling vid cancersjukdom
|
|
- Jörgen Lindqvist
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Symtombehandling vid cancersjukdom INGER FRIDEGREN PENSIONERAD SPECIALIST I ALLMÄNMEDICIN DIPLOMERAD I PALLIATIV MEDICIN ORDFÖRANDE NATIONELLA RÅDET FÖR PALLIATIV VÅRD
2 Vilka symtom? Tidig palliativ fas/sen palliativ fas När efterfrågar vi? Hur? Dokumenteras de? Följs de upp?
3 ESAS Edmonton Symtom Assessment System Validerat endast för cancerpatienter Bygger på VAS/NRS, 0-10 Patienten bedömer sina besvär Användbart hela palliativa skedet
4 ESAS formulär/graf
5 Vanliga symtom i palliativ vård Smärta Illamående/kräkningar Trötthet/orkeslöshet - fatigue Oro/ångest Nedstämdhet Andfåddhet/andnöd Aptitlöshet Muntorrhet
6 Övriga symtom Blödningar Kramper Feber Odör/illaluktande sår Förstoppning/diarré Rosslighet Förlamning Sömnlöshet Förvirring Sväljningssvårigheter Hosta Svettningar Hicka Ödem Klåda M.m. M.m.
7 Illamående
8 Varför mår patienten illa? Sjukdomen i sig Behandlingsorsakat Metabola rubbningar Läkemedelsbiverkan Andra tillstånd såsom ulcus, förstoppning, svampinfektioner eller nedsatt motorik i mag-tarmkanalen Oro/ångest Nutritionsrelaterat
9 Mekanismer 9 Med tillstånd av GlaxoWellcome
10 Mekanismer 10 Triggerzonen D-2, 5HT-3 Överordnade cerebrala Centra Kräkcentrum Kräkcentrum 5HT-2, H-1, Ach, µ-opioid Balanssinnet Mag-tarmkanalen H-1, Ach 5HT-3, 5HT-4, D-2
11 Grundtanke 11 Valet av behandling beror på orsaken till illamåendet. Åtgärda behandlingsbar orsak. Hos 1/3 av patienterna finns det flera orsaker till illamåendet. Om flera antiemetika används skall dessa ha olika angreppspunkter.
12 Läkemedelsbehandling i praktiken 12 Tre förstahandspreparat: Vid GI-stas och funktionell obstruktion: Primperan mg x 3 Vid kemiska orsaker: Haldol 0,5-2,5 mg x 2 Vid mekanisk tarmobstruktion, rörelsesjuka, morfinutlöst illamående: Postafen 25 mg x 2
13 När behandlingen sviktar 13 Lägg till Betapred 4-6 mg x 1 Pröva Zyprexa 2,5-5 mg t.n. Serotoninantagonister - ondansetron Oxascand eller Temesta (lorazepam) Minska sekretionen - Buscopan, Sandostatin, Omeprazol Behov av PEG? Obstiperad patient? Matintag? PN?
14 Adjuvant behandling Hjälpmedel Matsituationen Övrigt (samtal, akupunktur mm)
15 Fallbeskrivning 83-årig dam som bor i eget boende tillsammans med sin multisjuke 87-årige make. Hemtjänstinsatser fem ggr dagligen samt nattpatrull; trygghetslarm finns. Patienten har tidigare varit frisk, men drabbades i början av året av en aggressiv ovarialcancer med diffus spridning i buken, peritonealcarcinos, ascitesproblematik. Har till och från legat på sjukhus, sjukdomen har progredierat trots försök med två olika cytostatikabehandlingar. På grund av svårt illamående och kräkningar har hon kommit till din palliativa slutenvårdsenhet och beskriver nu aptitlöshet, ett mer eller mindre konstant illamående, dagliga kräkningar, uttalad orkeslöshet och en diffus, molande smärta i buken. Mycket ovillig till att ta sina tabletter på grund av illamåendet. Hon är missnöjd med situationen, orolig för maken där hemma och vill helst komma hem. Behandlingsförsök på inremitterande sjukhus med Primperan och Haldol har inte haft någon större effekt. Aktuell symtomlindrande behandling: T Dolcontin 30 mg 1 x 2,T Primperan 10 mg 1 x 3, T Haldol 1 mg 0,5 x 2. T Morfin 10 mg 0,5-1 vid behov Hur kan man hjälpa henne?
16 Andnöd
17 Definition andnöd en subjektiv obehaglig känsla av att inte kunna få luft.
18
19 ...förekomst 10-70% av alla cancerpatienter Underdiagnosticerat
20 orsaker Tumörer som trycker på bronkträd och hals Intraabdominella tumörer/organförstoringar Maligna vätskeansamlingar Pneumoni Lungemboli Lymfangitis carcinomatosa Lungfibros KOL, astma Hjärtsvikt, lungödem ALS eller liknande neurologiska sjukdomar
21 behandling Riktas mot bakomliggande orsaker i första hand Symtomatisk i andra hand I palliativ vård: tänk alltid på patientens livskvalitet!
22 Adjuvant behandling Sjukgymnastisk behandling Arbetsterapeutens åtgärder
23 Akut andnöd - behandling Handfläkt/öppet fönster Morfin = drug of choice, i.v. om möjligt annars s.c., antal mg beroende på opioidnaivitet eller ej Midazolam pga kort halveringstid 1,25-5(-10) mg initialt i.v. eller s.c. (syrgas endast vid syrebrist)
24 Fallbeskrivning 73årig kvinna som slutade röka 3 år tidigare när hennes bror fick hjärtinfarkt. Hon hade hostat länge, blev röntgad vid flera tillfällen de senaste 5 åren. Förra året upptäcktes en stor lungtumör, inoperabel varför man strålade den med gott resultat. Man hittade inga fjärrmetastaser. Det visade sig att vid granskning av gamla röntgenbilder att patienten hade en fläck på lungan redan 3 år före diagnos. Några månader efter avslutad strålbehandling fick patienten svår andnöd, blev inlagd och man fann en grav lungfibros. Initialt krävdes syrgas 5 l/min, efter insatt kortison kunde syrgasen minskas till 1 l/min. En misstänkt öli gav försämring med ökande behov av syrgas och inläggning men kunde återgå till ca 1 l/min utan antibiotika. Patienten besvärades av CBS av och till utan tecken till infarkt, LE kunde inte uteslutas men pga svår allergi kunde inte spiralct utföras. Återinläggning med höga syrgashalter krävdes och högdos kortison behövdes för att minska syrgasberoendet. Tumören i lungan fortsatte att krympa. Diskutera orsaken till andnöden.
25 Förvirringstillstånd
26 Definition Förvirring är en form av medvetandestörning Wikipedia: Psykiskt tillstånd som kan innefatta oförmåga att tänka klart, känslomässiga störningar och desorientering
27 orsak Infektion uvi, sepsis Förflyttningar/byte av miljö äldre patienter Kemisk/metabol påverkan calcium, b-glukos, hyponatremi, uremi, anemi Läkemedelsutlöst biverkan, abstinens Sjukdomen i sig stroke, CNS-tumör, metastas, demens Oro/ångest Del av döendeprocessen
28 symtom Kognitiv svikt Fluktuerande medvetandegrad Förändrat sömnmönster Psykomotorisk oro Vanföreställningar/hallucinationer Stilla, tyst patient
29 behandling Mot bakomliggande orsak om möjligt Symtomatiskt: Läkemedel Haldol - drug of choise, s.c (0,5 mg) eller p.o. (2,5-5 mg) alt. Nozinan, Risperdal. Obs - benzodiazepiner kan förvärra! Omvårdnadsmässigt: lugn och ro, beröring, närstående. Undvik personal- och miljöbyte. Musik/nynnande.
30 i livets slutskede Vanligt med konfusion i döendeprocessen - prata i nattmössan Information viktigt f.f.a. till närstående Hyper-/hypoaktivt delirium Behandling endast vid för patienten - besvärande symtom
31 Fallbeskrivning 1 81-årig kvinna med skelettmetastaserande bröstcancer. Dottern larmar på jourtid. Modern har under de senaste dagarna varit alltmer trött. Hon sover mest och har blivit förvirrad. På senaste tiden har hon annars varit pigg och smärtfri. Medicinerar med: T Panodil 500 mg 2 x 3, T Dolcontin 100 mg 1 x 2, T Arimidex 1 mg x 1, Laxoberal 25 drp tn, Laktipex 10 g x 1. Åtgärder?
32 Oro/ångest
33 Oro Naturligt att känna oro vid svår sjukdom För sjukdomen i sig För närstående För döden
34 Definition ångest en reaktion av fruktan som uppstår när individen upplever hot mot något värde som han eller hon uppfattar som centralt i tillvaron. Hotet kan gälla livet som sådant (dödsångest), relationer till signifikanta personer (separationsångest) att misslyckas med en väsentlig uppgift (prestationsångest) / Rollo May ( )
35 förekomst Enligt en Cochrane-studie från år 2009 är ångest vanligt i palliativ vård. Det kan vara ett naturligt svar på att döden närmar sig. Det kan också bero på underbehandling av andra symtom såsom smärta eller andnöd. Det kan uppstå på grund av oro för närstående eller på grund av isolering och ett ökat beroende
36 behandling Benzodiazepiner i första hand, helst peroralt diazepam till yngre, oxazepam till äldre alprazolam i slow-release kan kapa ångesttoppar Man ska ge tillräckligt höga doser så att VAS/NRS sjunker till för patienten acceptabel nivå utan att sedera allt för mycket. Om samtidig depression föreligger, ger man sedvanlig behandling med SSRI. Dessa har ofta en god ångestdämpande effekt. (Mirtazapin har som biverkan ökad aptit, vilket i tidigt palliativt skede kan vara en fördel) Till natten kan sedativa behövas för att nattro ska kunna uppnås, förslagsvis zopiklon eller zolpidem. Viktigt att inte glömma bort är att icke-farmakologiska behandlingsmetoder också kan ha lugnande effekt, såsom taktil massage, musik, samtal, närhet med mera.
37 Dödsångest Vanligt? Hur rädda är vi för döden? Döendeprocessen dödsögonblicket vara död Samtal och/eller ritualer bra
38 Fallbeskrivning 82årig man, ensamboende. Vårdades i hemmet pga coloncancer, sent palliativt skede. Klagade alltid över smärta, kunde inte precisera var. Behandlades med opiater, vilket hjälpte dåligt. Fick tillägg av anxiolytika, vilket gjorde honom lugnare men inte smärtfri. Efter mycket trixande med läkemedel som bara gjorde honom sederad, kröp det fram att han var så väldigt rädd för skärselden. Prästen gjorde hembesök, varefter han blev helt lugn och läkemedel kunde sättas ut. Vad gjorde prästen?
39 Depression Vissa studier visar att depression är vanligt förekommande hos ångestfyllda palliativa patienter Diagnos ska dock ställas! Nedstämdhet vid svår sjukdom är vanligare och behöver inte alltid läkemedelsbehandling. Gråt hjälper bra!
40 Definition Vid en depression lider den drabbade av en sänkning av det allmänna stämningsläget och bär på en känsla av sorg, detta även utan att det kan finnas en utlösande faktor eller att den utlösande faktorn inte står i rimlig proportion till känslan. Ofta känns livet meningslöst och personen ser ingen väg ut ur mörkret. Patienten är inte avledbar.
41 behandling SSRI drug of choise Vid behov anxiolytika och något att sova på
42 Fallbeskrivning 2 Ebba 93 år, änka sedan 20 år, bor på ortens äldreboende sedan ett år tillbaka. Hon har en dotter boende 40 mil från orten. Hon var frisk till 40åå då hon opererades för gallsten. Vid 65åå opererades hon för bröstcancer, blev friskförklarad fem år senare. Vid 75åå fick hon diabetes och sedan 5 år tillbaka får hon insulin för att hålla blodsockret i schack. Hon har en lätt hypertoni och har haft angina vid flera tillfällen senaste 10 åren, ingen känd infarkt. Hon har haft upprepade TIA-attacker och för ett år sedan fick hon en stroke med kvarvarande vänstersidig svaghet, hon sitter i rullstol men kan stödja på benen med levande stöd. Förutom detta har hon de senaste 15 åren haft ont i ryggen. Röntgen för ca 5 år sedan visade osteoporos. För ett år sedan fick hon svårt att se, glaukom upptäcktes och ögondroppar insattes men Ebba hann få svåra synfältsbortfall. Sedan flytten till äldreboendet tycker Ebba att livet inte är värt att leva. Dottern försöker hälsa på så mycket som möjligt men har själv en handikappad man att ta hand om. Sedan några månader tillbaka har Ebba klagat över mer ont i ryggen. Undersköterskorna har noterat att hon förefaller tungandad och äter mindre, Ebba säger att hon mår illa. Hon stöder inte längre på benen, som har börjat svullna. När dottern senast hälsade på kände Ebba inte igen henne. Sjuksköterskan vill veta vad som ska göras för Ebba. Vilka etiska övervägningar gör du?
43 Fatigue
44 Definition Stor trötthet eller utmattning till följd av sjukdom eller ansträngning/stress
45 behandling Uteslut hyperglykemi, infektion, sömnlöshet eller annan orsak till ökad trötthet Dålig evidens för amfetamin eller annat uppåttjack Koffein i tidigt palliativt skede Kortison
46 Kortison i palliativ medicin Smärta Illamående Svullnader Matleda Fatigue Andnöd Betapred, enkelt men många tabletter går åt!
47 Betapred-doser i palliativ vård Smärta: Skelett- och levermetastaser börja med 4-6 mg, trappa ner till symtom återkommer Illamående: 4-6 mg startdos och nedtrappning Hjärntumörer börja med 8-12 mg, försök trappa ner Medullakompression ge 16 mg akut till beslut om åtgärd är tagen. Efter strålbehandling mot skalle mg med långsam nedtrappning Matleda: ge 4-6 mg under 1-2 veckor, nedtrappning inte nödvändigt Fatigue: som matleda
48 Fallbeskrivning 58-årig man född i Finland, gift, en stor hund. Lungcancer i sent palliativt skede. Inskriven i ASIH. Uttalad fatigue, orkade knappt vara uppe om dagarna. Tröttheten mest uttalad dagarna efter cytostatikakur. Plågades av att inte kunna vara ute med hunden. Önskade besöka släktingar i Finland men förstod att han inte orkade åka dit. Hur hjälper man honom?
49 Andra symtom Gå på smärtföreläsning av Staffan Lundström eller Peter Strang Ha Ingers lilla röda i fickan och läs!
Oro, ångest och nedstämdhet i palliativ vård
Oro, ångest och nedstämdhet i palliativ vård Peter Strang Professor i palliativ medicin, överläkare Vetenskaplig ledare, PKC (Palliativt kunskapscentrum) Karolinska Institutet och Stockholms Sjukhem och
Läs merFörvirringstillstånd vid avancerad cancer. Peter Strang, Professor i palliativ medicin, Karolinska institutet Överläkare vid Stockholms Sjukhem
Förvirringstillstånd vid avancerad cancer Peter Strang, Professor i palliativ medicin, Karolinska institutet Överläkare vid Stockholms Sjukhem Referenslitteratur Strang P: Förvirring, delirium och terminal
Läs merPeter Strang, professor, överläkare
Peter Strang, professor, överläkare Dyspné (andnöd) Andnöd/ dyspné är alltid en subjektiv känsla det patienten känner Det personalen ser eller mäter spelar mindre roll Många gånger oklart samband med syrgasmättnad
Läs merSymtomlindring i livets slutskede. Staffan Lundström, Med dr, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem
Symtomlindring i livets slutskede Staffan Lundström, Med dr, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Ämnen: Illamående/kräkningar Palliativ sedering i livets slutskede Den döende
Läs merPalliativ vård Professor Peter Strang
Palliativ vård Professor Peter Strang Karolinska Institutet och Stockholms sjukhem Åldersrelaterade sjukdomar som ökar snabbt Demens cirka 110 000 lider av medelsvår-svår demens dessutom cirka 50-70 000
Läs merOro, ångest och depression
Oro, ångest och depression Annika Pohl öl LAH Motala Annika Pohl öl LAH Motala 1 Marianne 57år -85 opererad för hudförändring på hö ben juli diagnos av malignt melanom med spridning till lever, lunga,
Läs merDyspné. Jönköping 20120426
Dyspné Jönköping 20120426 Definition l Subjektiv upplevelse av l Känslan av att inte få luft l Ökad ansträngning i andningsarbetet Förekomst inom palliativ vård l 40 90 % l Olika diagnoser l Det vanligaste
Läs merSmärta och obehag. leg. sjuksköterska. Ingeli Simmross Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län. pkc.sll.se
Smärta och obehag Ingeli Simmross Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län leg. sjuksköterska Palliativ vård- undersköterskans roll Smärta och obehag i palliativ vård Majoriteten av palliativ omvårdnad
Läs merDefinition. l Subjektiv upplevelse av. l Känslan av att inte få luft. l Ökad ansträngning i andningsarbetet
Dyspné Definition l Subjektiv upplevelse av l Känslan av att inte få luft l Ökad ansträngning i andningsarbetet Förekomst inom palliativ vård l 40 90 % l Olika diagnoser l Det vanligaste allvarliga symtomet
Läs merPalliativ vård vid olika diagnoser
Palliativ vård vid olika diagnoser likheter och olikheter Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet 2013-04-17 Professor P Strang Cancer den fruktade diagnosen
Läs merGod palliativ vård state of the art
God palliativ vård state of the art Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem 2015-03-11 Professor P Strang Vård av döende Vård av döende har alltid
Läs merSymtomlindring. Palliativa rådet
Symtomlindring Palliativa rådet Symtomlindring -Behandla bakomliggande orsaker -Ställ frågan varför? -Samarbete med andra professioner för att uppnå god symtomlindring Sida 2 Andnöd Vanligt symtom inom
Läs merBehandling av illamående i palliativ vård
Behandling av illamående i palliativ vård Gabriella Frisk Specialistläkare i onkologi samt palliativ medicin ASIH Stockholm Södra 40-70 % av patienter med avancerad cancersjukdom mår illa och ca 20-30%
Läs merPalliativ vård vid hjärtsvikt. Camilla Öberg, distriktsläkare och kardiolog
Palliativ vård vid hjärtsvikt Camilla Öberg, distriktsläkare och kardiolog Din hjärtsviktspatient du? (2 min) Tänk på en av dina patienter med svår hjärtsvikt Berätta avidentifierat max 30 sekunder för
Läs merSymtomlindring i livets slutskede. Marit Karlsson Med dr, överläkare, LAH Linköping
Symtomlindring i livets slutskede Marit Med dr, överläkare, LAH Linköping Symtom i livets absoluta slutskede Sista två veckorna i livet Översiktsstudie baserad på 12 studier innehållande totalt 2412 patienter
Läs merUndersköterska i palliativ vård vilken är din roll? pkc.sll.se
Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? Välkomna till seminarium! Program 12.45 13.00 Registrering 13.00 14.00 Ett palliativt förhållningssätt 14.00 14.30 FIKA 14.30 15.30 Symtom och vård i
Läs merUndersköterska i palliativ vård vilken är din roll?
AL81 Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? Lärandemål för dagen Att kunna reflektera över den palliativa vårdens mål och förhållningssätt Att lära sig om hur smärta och andra symtom och obehag
Läs merSmärta och obehag. pkc.sll.se
Smärta och obehag Palliativ vård- undersköterskans roll Majoriteten av palliativ omvårdnad inom Vård- och omsorg utförs av undersköterskor och vårdbiträden (Socialstyrelsen, 2006) Beck, Törnqvist, Broström
Läs merSymtomlindring vid döendetd
Symtomlindring vid döendetd Dr Staffan Lundström, palliativa sektionen Stockholms Sjukhem Brytpunkter i livets slutskede Brytpunkter i livets slutskede Allt längre perioder av uttalad trötthet/slöhet Sängbunden
Läs merPalliativ vård vid lungsjukdom. Fall 1. De fyra hörnstenarna. Total Pain. Mötet med patienten
Palliativ vård vid lungsjukdom 2014 02 27 Margareta Gustavsson Läkare ASIH/Lund Fall 1 65 årig nyligen pensionerad lärare Lungcancer Avslutad palliativ cytostatikabehandling Symtom: Smärta rygg Tradolan
Läs mer40-70% av cancerpatienter mår illa i livets slutskede Kvinnor mår mer illa än män
Illamående 1 40-70% av cancerpatienter mår illa i livets slutskede Kvinnor mår mer illa än män 2 Asta 83 år Skelett och levermetastaserande bröstcancer, hjärtsvikt. Sköts i hemmet av distriktsläkare och
Läs merDenna patient. Palliativa pärmen. är inskriven i Palliativa teamet i..
Personnr: Denna patient är inskriven i Palliativa teamet i.. Palliativa pärmen Patienten har med sig denna pärm, som finns i hemmet, vid besök eller inläggning på sjukhus, till hälsocentral eller kommunens
Läs merKropp och själ: Hur dödsångest och ensamhet påverkar symtom
Kropp och själ: Hur dödsångest och ensamhet påverkar symtom Peter Strang Professor i palliativ medicin, överläkare Vetenskaplig ledare, PKC Processledare (palliativa cancerprocessen) RCC Helhetssyn: Påverkar
Läs merIllamående. Region Östergötland
Illamående 1 40-70% av cancerpatienter mår illa i livets slutskede Kvinnor mår mer illa än män 2 Diagnos Anamnes- när, var, hur? Klinisk undersökning Lab Ev röntgen 3 Orsaker 1(3) Gastrointestinalkanalen
Läs merPalliativ vård och omsorg Utbildning oktober 2019
Palliativ vård och omsorg Utbildning oktober 2019 Med föreläsare från Palliativa rådet i Sörmland Anna Åström SSIH Strängnäs Vad är palliativ vård? Vad är palliativ vård? Definition av palliativ vård enligt
Läs merSmärta hos äldre vad kan undersköterskan göra?
Smärta hos äldre vad kan undersköterskan göra? Peter Strang Vetenskaplig ledare Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län Professor, överläkare Karolinska Institutet och Stockholms Sjukhem Vad är smärta?
Läs merDöendet ur olika sjukdomsperspektiv Hjärtsjukdom
Döendet ur olika sjukdomsperspektiv Hjärtsjukdom Sjukdomsförloppet liknas ofta med en berg- och dalbana för både patienten och de närstående. Tidpunkten för att genomföra brytpunktsamtal kan var svår att
Läs merPalliativ vård för läkare på akutsjukhus
Palliativ vård för läkare på akutsjukhus 180525 Gabriella Frisk Specialistläkare i onkologi samt palliativ medicin ASIH Stockholm Södra Agenda Illamående vid spridd cancer samt i döendefasen Lunch 12.30-13.30
Läs merPalliativ vård en introduktion. pkc.sll.se
Palliativ vård en introduktion pkc.sll.se Palliativt kunskapscentrum UPPDRAGET? pkc.sll.se På programmet 9:00-10:10 Palliativ vård och förhållningssätt 10:10-10:40 FIKA 10:40-12:30 Grupparbete Etiska överväganden
Läs merBeteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)
BPSD Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) a. BETEENDESTÖRNINGAR (=huvudproblem för omgivningen) Aggressivitet Irritabilitet Motsträvighet Skrik Rastlöshet Plockighet Opassande
Läs merAnna Forssell. AHS-Viool Skellefteå. Copyright Anna Forssell
Anna Forssell AHS-Viool Skellefteå VIC Vårdpersonal inom cardiologi www.v-i-c.nu Hjärtsviktsdagar i Göteborg 15-16 oktober 2009 Ur programmet; Teamet runt patienten Palliativ vård Hjärtsvikt och palliativ
Läs merBEDÖMNING AV PALLIATIVT VÅRDBEHOV HUR MÅR PATIENTEN SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR
MÅL MED Att identifiera och samordna patientens palliativa vårdbehov i syfte att patient och dess närstående ges möjlighet att planera, förbereda sig och göra de prioriteringar som är viktiga och meningsfulla
Läs merOro, ångest och nedstämdhet i palliativ vård
Oro, ångest och nedstämdhet i palliativ vård Peter Strang Professor i palliativ medicin, överläkare Vetenskaplig ledare, PKC (Palliativt kunskapscentrum) Karolinska Institutet och Stockholms Sjukhem och
Läs merGenerella direktiv 1 för läkemedel i akutförråden på särskilda boende, Jönköpings län
Generella direktiv 1 Generella direktiv för en enhet kan enligt SOSFS 2000:1 utfärdas av verksamhetschefen vid enheten eller om verksamhetschefen inte är läkare av läkare som verksamhetschefen utser. Verksamhetschefens
Läs merKortison i palliativ vård hjälper det mot allt? Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem
Kortison i palliativ vård hjälper det mot allt? Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Denna föreläsning Effekter i kroppen Biverkningar Hur glukokortikoider
Läs merIndikation Läkemedel Dosering för vuxen Kontraindikation Vårdgivarinstruktion
ANAFYLAKTISK REAKTION ALLERGI/ KLÅDA DIARRÈ Jext 300 mikrogram/dos Förfylld injektionsspruta Betapred 4mg/ml svätska Betapred 0.5mg Desloratadin 5 mg Hydrokortison 1% Kräm Loperamid 2mg Kapsel 300 mikrogram
Läs merAthir Tarish. Geriatriker, Överläkare Geriatriska Kliniken
Athir Tarish Geriatriker, Överläkare Geriatriska Kliniken 1 A. Nedsatt uppmärksamhet (fokusera, hålla kvar, växla) och medvetandegrad B. Akut eller subakut, växlande förlopp under dygnet C. Ytterligare
Läs merVård i livets slutskede. Handbok för läkare i primärvården
Vård i livets slutskede Handbok för läkare i primärvården Handboken är framtagen inom ramen för det regionala utvecklingsarbete av den palliativa vården som sker med stöd av Regionalt cancercentrum väst.
Läs merPKC-dagen. Multisjuklighet i palliativ fas: svåra beslut på akutsjukhus-vad är rätt vårdnivå?
PKC-dagen Multisjuklighet i palliativ fas: svåra beslut på akutsjukhus-vad är rätt vårdnivå? Brytpunktsprocess Brytpunktsbedömning Brytpunktssamtal omsorg/sjukvård/palliativa insatser palliativ vård i
Läs merUNDERSKÖTERSKANS ROLL
Symtomkontroll Närståendestöd UNDERSKÖTERSKANS ROLL Marie-Louise Ekeström Leg sjuksköterska FoUU Kommunikation/ Relation? Teamarbete 1 Några frågor Vad är god omvårdnad vid livets slut? Hur ser det ut
Läs merSmärta och KASAM. Peter Strang Professor i palliativ medicin, överläkare Vetenskaplig ledare, PKC Processledare (palliativa cancerprocessen) RCC
Smärta och KASAM Peter Strang Professor i palliativ medicin, överläkare Vetenskaplig ledare, PKC Processledare (palliativa cancerprocessen) RCC Upplägg Några fallbeskrivningar utan facit! Kort genomgång
Läs merMed Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv. lu patrik.midlov@med.lu.se
Läkemedel och äldre Patrik Midlöv, Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv lu Äldres sjukvård Hos äldre är läkemedel orsak till akut inläggning hos 15-22% (Roughead 1998) Biverkningar i
Läs merEtik och praktik att göra rätt för den demenssjuke. Fallbeskrivning 1
Etik och praktik att göra rätt för den demenssjuke Fallbeskrivning 1 85-årig man Kontaktorsak Inkommer med remiss från kommunsköterska via kirurgakuten, smärta vänster fot. Ohållbar hemsituation. Socialt
Läs merKlinisk omvårdnad: Somatisk hälsa, ohälsa och sjukdom 61SH01.
Klinisk omvårdnad: Somatisk hälsa, ohälsa och sjukdom 61SH01. Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: Tentamen ges för: Gsjuk 17v TentamensKod: Tentamensdatum: 180601 Tid: 09.00-13-00 Hjälpmedel: Inga tillåtna
Läs merOm läkemedel. vid depression STEG 1
Om läkemedel vid depression BUP finns på alla orter i Halland: Kungsbacka Tfn 0300-56 52 17 Varberg Tfn 0340-48 24 40 Falkenberg Tfn 0346-561 25 Halmstad/Hylte/Laholm Tfn 035-13 17 50 Välkommen att ta
Läs merAgenda AKUT SMÄRTA. Två olika typer av smärta Hur kommer smärtan till hjärnan? Långvarig smärta är inte akut smärta
Praktisk hantering av långvarig smärta utan pågående vävnadsdestruktion 20181127 Maria Lindström Familjeläkare, Hc Gilleberget Ordförande Läkemedelskommittén Medlem terapigrupp smärta Region Västernorrland
Läs merMarie Bengtsson-Lindberg Fanny Silfwerbrand Ylva Dernbrant. Svårt att svälja
Marie Bengtsson-Lindberg Fanny Silfwerbrand Ylva Dernbrant Svårt att svälja Svårt att svälja! Ur ett läkar-, logoped- och dietistperspektiv Vi vill belysa hur man kan upptäcka och utreda dysfagi samt hur
Läs merHur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling?
Läkemedel och äldre Hur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling? leg apotekare Helén Merkell Läkemedelskommittén Örebro läns landsting + = SANT Äldre Socialstyrelsens
Läs merAtt vara närstående vid livets slut
Att vara närstående vid livets slut Kvinnosjukvården / Sunderby sjukhus Gynekologisk cancer Anna Pohjanen Anna Pohjanen 1 av 7 Den sista tiden. När livet går mot sitt slut blir den sjuka tröttare och sover
Läs merPERSONCENTRERAD VÅRD I ETT HOSPICE De 6 S:n som stöd
PERSONCENTRERAD VÅRD I ETT HOSPICE De 6 S:n som stöd Helena Ekegren Hällgren Specialistsjuksköterska inom onkologi Diplomerad palliativ sjuksköterska Axlagården Umeå Hospice AB Palliativ vård Axlagården
Läs merVården vid palliativ smärta
Studiedagarna 23-24.10 2014 Ann-Christine Eklund Vården vid palliativ smärta Vi har i vården två sjukdomsgrupper som ökar snabbt, demenssjukdomar och cancer. Båda diagnosgrupperna har samband med ökad
Läs merVård i livets slutskede
Information till läkare i primärvården som möter patienter och närstående i livets slutskede: brytpunktsbedömning samtal symtom och behandling Läs mer och beställ fler exemplar på: www.cancercentrum.se/vast/palliativ-handbok
Läs merKOL. Catharina Lysell Bergström Överläkare. Geriatriskt kompetensbevis KOL 1
KOL Catharina Lysell Bergström Överläkare Geriatriskt kompetensbevis KOL 1 Kroniskt obstruktiv lungsjukdom är: Kronisk obstruktiv lungsjukdom= KOL är en inflammatorisk luftrörs/lungsjukdom som ger kronisk
Läs merPalliativ vård för läkare på akutsjukhus
Palliativ vård för läkare på akutsjukhus 170922 Gabriella Frisk Specialistläkare i onkologi samt palliativ medicin ASIH Stockholm Södra Agenda Illamående vid avancerad cancersjukdom Kortison mot symtom
Läs merHudiksvall 20131003 EUTHANASI LÄKARASSISTERAT SJÄLVMORD PALLIATIV SEDERING
Hudiksvall 20131003 EUTHANASI LÄKARASSISTERAT SJÄLVMORD PALLIATIV SEDERING EUTHANASI Ò Eu väl, gott Ò Thanatos döden Således ordagrant En god död VAD ÄR EN GOD DÖD? Ò Snabb död Ò Omedveten död Ò Vid mycket
Läs merSvåra närståendemöten i palliativ vård
Svåra närståendemöten i palliativ vård Professor Peter Strang Karolinska Institutet, Stockholm Överläkare vid Stockholms Sjukhems palliativa sekt. Hur påverkas närstående? psykisk stress fysisk utmattning
Läs merDelexamination 1 MEQ
Delexamination 1 2017-02-28 MEQ 22 poäng Danderyds sjukhus Karolinska Solna All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den på golvet. Därefter rättvändes
Läs merOmvårdnadspersonal - specialister att se det som inte syns och höra det som inte hörs.
Omvårdnadspersonal - specialister att se det som inte syns och höra det som inte hörs. Med ökad kunskap och förståelse av den palliativa vårdformen ökar förutsättningarna att uppnå högre vårdkvalitet i
Läs merKLOKA LISTAN Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté
KLOKA LISTAN 2017 Expertrådet för geriatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Nyheter Escitalopram och sertralin som förstahandsmedel vid Långvarig ångest Depression Citalopram utgår Ångest
Läs merTrötthet hos patienter i livets slutskede
Trötthet hos patienter i livets slutskede Sjuksköterska, med.dr. AHS-Viool, Skellefteå Inst. f. Omvårdnad, Umeå Universitet Stockholms Sjukhem/Karolinska Institutet Trötthet orkeslöshet kraftlöshet osv.
Läs merSmärta ett nödvändigt ont vid livets slut? Staffan Lundström, Öl, Med dr, Palliativa sektionen Stockholms Sjukhem
Smärta ett nödvändigt ont vid livets slut? Staffan Lundström, Öl, Med dr, Palliativa sektionen Stockholms Sjukhem 1 Ämnen: Smärtmekanismer och smärtanalys Farmakologisk smärtbehandling med fokus på opioider
Läs merBrytpunktssamtal i praktiken YGS, Stockholm 20160310 Tora Campbell-Chiru Kirurgkliniken, Södersjukhuset
Brytpunktssamtal i praktiken YGS, Stockholm 20160310 Tora Campbell-Chiru Kirurgkliniken, Södersjukhuset Vad jag tänker prata om: Vad är ett brytpunktssamtal? Vem har ansvar för att det blir av? Varför?
Läs merBehöver Alma skickas till Akutmottagningen?
Behöver Alma skickas till Akutmottagningen? Bakgrund Det finns risker och problem förknippade med att äldre personer transporteras till sjukhus och vårdas inom slutenvården Sjuksköterskor i kommunal äldrevård
Läs merNär det gör ont innehåll
När det gör ont När det gör ont innehåll Varför gör det ont? Hur kan man beskriva sin smärta? Hur behandlas smärta? Läkemedelsbehandling Andra behandlingsmetoder Vad är smärta? En förnimmelse av något
Läs merLivsviktig information om Addisons sjukdom
Livsviktig information om Addisons sjukdom Vår nya symbol. Om du ser denna symbol, då vet du att personen som bär den har Addisons sjukdom och kan komma att behöva Solu-Cortef I.V. och dropp med koksaltlösning.
Läs merSpänningshuvudvärk och migrän samtidigt behandling Läkemedelsutlöst huvudvärk Yulia Surova, Specialist i Neurologi Neurologiska kliniken Lund
Spänningshuvudvärk och migrän samtidigt behandling Läkemedelsutlöst huvudvärk 190926 Yulia Surova, Specialist i Neurologi Neurologiska kliniken Lund Spänningshuvudvärk och migrän samtidigt Vid långdragna
Läs merOm läkemedel. vid depression STEG 2 4
Om läkemedel vid depression STEG 2 4 BUP finns på alla orter i Halland: Kungsbacka Tfn 0300-56 52 17 Varberg Tfn 0340-48 24 40 Falkenberg Tfn 0346-561 25 Halmstad/Hylte/Laholm Tfn 035-13 17 50 Välkommen
Läs merHilkka 85 år. Äldre. Fallbeskrivning - SIP
Fallbeskrivning - SIP Hilkka 85 år Hilkka har sedan många år diabetes och högt blodtryck och lever tillsammans med sin 90-årige make i en villa i Kumla. Hon har en stomi som sköts av stomiterapeuten på
Läs mer40-70% av cancerpatienter mår illa i livets slutskede Kvinnor mår mer illa än män
Illamående 1 40-70% av cancerpatienter mår illa i livets slutskede Kvinnor mår mer illa än män 2 Asta 83 år Skelett och levermetastaserande bröstcancer, hjärtsvikt. Sköts i hemmet av distriktsläkare och
Läs merUrinvägsinfektion BEHANDLING OLÄMPLIG/RISKFYLLD BEHANDLING VID UVI
Urinvägsinfektion Symtomgivande UVI Asymtomatisk bakteriuri (ABU) ABU hos 20-50% på SÄBO Antibiotika överförskrivs ofta Diagnostiken svår Leder UVI till förvirring????? Riktad och smal behandling Växelbruk
Läs merDX2 2013-04-22 Klinisk Medicin vt 2013 20 poäng MEQ 1
DX2 2013-04-22 Klinisk Medicin vt 2013 20 poäng MEQ 1 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter
Läs merProv: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.
Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,
Läs merCancersmärta mer komplext än bara värk i kroppen!
Cancersmärta mer komplext än bara värk i kroppen! Peter Strang Professor i palliativ medicin, Onkolog, överläkare, (Karolinska Institutet och Stockholms Sjukhem) Föreläsningens innehåll Olika kliniska
Läs merVid livets slut. De sista timmarna. De sista timmarna. Johanna Norén 2007
Vid livets slut De sista timmarna De sista timmarna Johanna Norén 2007 Vårdfilosofin i livets slut God omvårdnad Smärtlindring o symtomkontroll Anhörigstöd Lagarbete Den döendes rättigheter Jag har rätt
Läs merALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind
ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett
Läs merVad är det korrekta namnet på enheten? 4. Vilken/vilka grundsjukdom/-ar ledde till att din närstående dog?
1. Personnummer: 2. För- och efternamn: Enhet där personen avled: 3. Stämmer enheten? Vid svar nej kommer en ruta upp med texten: Vad är det korrekta namnet på enheten? 4. Vilken/vilka grundsjukdom/-ar
Läs merRationell läkemedelsbehandling till äldre
Rationell läkemedelsbehandling till äldre Sara Modig Distriktsläkare, Med.Dr. Terapigrupp Äldre och läkemedel Äldregeneral för Läkemedel är normalt bra och välstuderade produkter med effekt på dödlighet,
Läs merPalliativ vård. De fyra hörnstenarna
Palliativ vård De fyra hörnstenarna Symtomkontroll Teamarbete Kommunikation Stöd till närstående SYMTOMKONTROLL Fysiska Psykiska Sociala Existentiella FYSISKA SYMTOM ESAS Vanligast : trötthet, smärta,
Läs merLÄKEMEDELSBEHANDLING AV ÄLDRE
LÄKEMEDELSBEHANDLING AV ÄLDRE Den gamla patienten Vårdens största utmaning Det normala åldrandet leder till nedsatt funktion i alla organsystem Åldrandet leder till ökande funktionella skillnader mellan
Läs merÄr depression vanligt? Vad är en depression?
Depression Din läkare har ställt diagnosen depression. Kanske har Du uppsökt läkare av helt andra orsaker och väntade Dig inte att det kunde vara en depression som låg bakom. Eller också har Du känt Dig
Läs merSymtomlindring. Andnöd
Symtomlindring Vid symtomlindring i palliativ vård, är det lika viktigt som vid alla annan vård att försöka behandla den bakomliggande orsaken till symtomet. Att ha med sig frågan VARFÖR? kan hjälpa vid
Läs merKlinisk omvårdnad: Somatisk hälsa, ohälsa och sjukdom.
Klinisk omvårdnad: Somatisk hälsa, ohälsa och sjukdom. Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK 16 TentamensKod: Tentamensdatum: 170113 Tid: 09.00-13.00 Hjälpmedel: Inga tillåtna Totalt antal
Läs merSmärta. Palliativa rådet
Smärta Palliativa rådet Smärta Vanligt i livets slutskede Angelägen fråga hos allmänheten Skrämmande symtom för patienten Man kan aldrig lova smärtfrihet. Smärtfrihet kan ibland vara kantad av biverkningar
Läs merPramipexol Stada. 18.10.2013, Version V01 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN
Pramipexol Stada 18.10.2013, Version V01 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning Pramipexol STADA 0,088 mg tabletter Pramipexol STADA 0,18 mg tabletter
Läs merVerksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund
Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund VANLIGA FRÅGOR INFÖR STRÅLBEHANDLINGEN Detta häfte är till för dig som får eller ska få strålbehandling mot en hjärntumör. Hur och
Läs merOBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via Dödsfallsenkät fr o m
Fylls i av ansvarig läkare eller sjuksköterska gärna efter samråd i arbetslaget. Förtydligande till frågorna hittar du genom att klicka på - symbolen i den digitala dödsfallsenkäten efter inloggning. 1.
Läs merPsykiatrisk behandling. Medicinsk behandling
Psykiatrisk behandling Medicinsk behandling Evidensbaserad behandling Evidens betyder bevis Forskning och vetenskapliga resultat bevisar att behandlingen ger resultat Vård ska enligt hälso- och sjukvårdslagen
Läs merPalliativ vård, palliativt förhållningssätt
Palliativ vård, palliativt förhållningssätt Tillbakablick, dagsläge och framtida utmaningar Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet Hur såg rötterna ut? medeltiden:
Läs merSara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus
Sara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus Neuro-Strokeenheten Stroke / Hjärntumörer / Neurologiska sjukdomar 20 vårdplatser 45 Dödsfall på Neuro-Strokeenheten år 2012 Du
Läs merPATIENTFALL. Prio vitalparametrar? Prio sökorsak/ess? Process? Kommentarer:
PATIENTFALL Fall 1 Tidigare frisk 22-årig kvinna. I bankomatkön vid SEB på Linnégatan känt hur det svartnat för ögonen. Känt ett svagt illamående och ramlat ihop varpå hon blivit kortvarigt medvetslös.
Läs merSBU Behanding av depression hos äldre 2015:
Pollev.com/orebro Svår depression hos äldre Axel Nordenskjöld Överläkare Affektiva mottagningen, Örebro Medicine Doktor, Örebro Universitet Bitr. registerhållare, Kvalitetsregister ECT SBU Behanding av
Läs merNär mamma eller pappa dör
När mamma eller pappa dör Anette Alvariza fd Henriksson Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta Sköndal
Läs merORSAKER TILL ÖKAD LÄKEMEDELSANVÄNDNING
LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE LÄKEMEDEL TILL ÄLDRE De senaste 20 åren har mängden läkemedel till personer äldre än 75 år ökat med nära 70%. Personer på särskilt boende har i genomsnitt 8-10 preparat per person.
Läs merTrygg, tillgänglig och säker vård för äldre
Trygg, tillgänglig och säker vård för äldre B Bedömningsteamet, Brommageriatriken Stockholms Sjukhem: Greger Slättman Carina Metzner Rigmor Arwidsson Malin Eriksson Vårt sätt att arbeta för att förbättra
Läs merIntervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna
Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte
Läs merYRSEL. yrsel. Balanssystemet Orsaker diagnostik handläggning Patientfall. Neurologens perspektiv
YRSEL Neurologens perspektiv yrsel Balanssystemet Orsaker diagnostik handläggning Patientfall 1 2 definition av yrsel Varierar mycket Patienterna har sina definitioner Specialister har sina definitioner
Läs merIllamående Nationellt vårdprogram för Cancerrehabilitering 2017
Illamående Nationellt vårdprogram för Cancerrehabilitering 2017 gunnar.eckerdal@vgregion.se Illamående - fysiologi 1 Kräkcentrum tar emot information från periferin och från hjärnan. Vid illamående kommer
Läs merPalliativ Vård. Livskvalitet vid livets slut. Carl-Magnus Edenbrandt Docent, Överläkare, FRCP (Edin) 13 september 2016
Palliativ Vård Livskvalitet vid livets slut Carl-Magnus Edenbrandt Docent, Överläkare, FRCP (Edin) 13 september 2016 Hur orkar du arbeta med döden, döden? Här finns det inget att göra Jerzy Einhorn 1995
Läs merAbstinensbehandling vid alkoholberoende
Abstinensbehandling vid alkoholberoende Alkoholberoende är en livslång, kronisk sjukdom, med återkommande skov. Den kräver samma förhållningssätt som andra kroniska sjukdomar jämför diabetes, reumatoid
Läs merPSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE
SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01
Läs mer