Symtomlindring. Andnöd

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Symtomlindring. Andnöd"

Transkript

1 Symtomlindring Vid symtomlindring i palliativ vård, är det lika viktigt som vid alla annan vård att försöka behandla den bakomliggande orsaken till symtomet. Att ha med sig frågan VARFÖR? kan hjälpa vid beslut kring symtomlindring. Symtom lindring vid livets slut kräver ofta att flera professioner samarbetar för att uppnå de bästa för patienten. Andnöd Vanligt symtom inom palliativ vård. Andnöd är en subjektiv upplevelse där besvären bedöms av varje enskild patient. Obehaget patienten upplever av andnöden är inte beroende av hur svår andnöden är. Även en lätt andnöd kan skapa obehagliga upplevelser för patienten. Andnöd förekommer hos % av cancerpatienterna och % hos patienter med hjärtsjukdom. Bland patienter med KOL finns förekomst siffror på upp till 90-95%. Orsak Orsaken till andnöden kan vara direkt kopplad till lungans funktion men andningen kan också påverkas av faktorer utanför lungan. Lungcancer och metastaser i lungan, KOL, ALS och hjärtsvikt, strålbehandling, lungembolier, pleuravätska, ascites, tumörer i bukhålan eller en förstorad lever som pressar uppåt, infektioner, anemi, ångest och oro, muskelsvaghet mm. Bedömning av andnöd Skattningsinstrument kan användas för att mäta intensitet och svårighetsgrad av andnöden. VAS och NRS rekommenderas för skatta den totala graden av andnöd, dessa skattningsinstrument kan också användas när man utvärderar insatt behandling. VAS och NRS är endimensionella skalor. När man mäter hur andnöden påverkar patientens livskvalité ska man välja ett flerdimensionellt instrument, inom palliativ vård har man tidigare använt CRQ Chronic Respitory Disease Questionnarie eller MDRS Motorneuronsjukdom Dyspne Rating Scale. För en klinisk bedömning rekommenderas att använda både ett flerdimensionellt och ett endimensionellt bedömningsinstrument. När patienten inte är kontaktbar kan man använda RDOS Respiratoiry Distress Observation Scale där man bedömer patientens andningsfrekvens, grymtningar vid in- och utandning, muskelengagemang vid andning, hjärtfrekvens mm. Instrumentet finns på engelska men är användarvänligt. Det finns stor nytta med att använda bedömningsinstrument. Vårdpersonal rekommenderas att bekanta sig mer dessa för att få in dessa som en del i den dagliga vården runt patienten som besväras av symtom som andnöd. Inställningen hos personalen kan ibland vara avgörande för hur bra det fungerar att använda bedömningsinstrumenten. Patientens motivation kan vackla då åtgärderna kanske inte räcker förr att uppnå symtomlindring.

2 Sjukgymnasten gör också sin bedömning för att kunna hjälpa patienten utifrån sin kunskap om kroppen och hur patienten kan göra för att uppnå lindring baserat på andnödens problematik. Behandling Fastställa orsaken om den inte är klar och behandla denna. Använd patientens egna strategier för att lindra andnöden. Behandla orsaken. Pleuravätska och ascites. Pleura och/eller buktappning kan lindra andnöden, liksom antibiotika vid infektioner och lågmolykylärt heparin vid lungembolier. Lämna inte en patient med andnöd ensam då det är starkt ångestframkallande. Läkemedelsbehandling Vid okänd orsak till andnöd är det viktigt att välja läkemedel med evidens till symtomlindring vid andnöd. Oftast men inte alltid vet man i ett palliativt skede vad som orsakar andnöden. Vid behandling av andnöden är det därför viktigt att både välja läkemedel som kan reducera orsaken men som också allmänt lindrar. Syrgasbehandling- Syrgas kan erbjudas de patienter som har en påvisad hypoxi (= saturation under 90% i vila) och som har en dokumenterad effekt av behandlingen. Vissa patienter uppnår en lindring på andningsluft och då kan en fläkt användas eller öppna ett fönster. Sista dagarna kan det vara direkt olämpligt med en syrgasbehandling då detta sällan ger lindring samt att det kan upplevas som ett hinder i kontakten mellan närstående och patienten. Opioider - Det finns evidens för att opioider per oralt eller parenteralt kan lindra en refraktär andnöd, däremot saknas evidens för inhalationer av opioider lindrar. Morfin är förstahands val vid symtomlindring av andnöd. Vid insättandet av opioider tar man hänsyn till patientens grunddos, om sådan finns, och sen får man titrera upp en dos av opioiderna tills symtomlindring uppnås. Biverkningarna som kan uppstå är förstoppning, trötthet och illamående, dessa ska motverkas eller lindras samtidigt som man ställer in dosen opioider. Benzodiazepiner - Benzodiazepiner rekommenderas enligt kliniska riktlinjer inom palliativvård att användas i symtomkontrollen vid andnöd. I gruppen ingår diazepam, midazolam, oxazepam, dessa läkemedel har en lugnande, ångestsänkande och muskelrelaxerande effekt. Benzodiazepiner används främst vid ångest, sömnsvårigheter och kramper. Det finns ett samband mellan ångest och andnöd. Studier har visat att bensodiazepinerna inte ger andningsdepression men andra biverkningar som trötthet och dåsighet. Loopdiuretika - Studier har gjorts men patient antalet är för litet för att ett bra svar ska kunna utläsas. Det man ändå såg var att en del patienter upplevde lättnad i sin andning efter en inj av furosemid. Kortikosteroider - Kortison kan användas för att minska ödem runt tumörerna. I de fall tumörvävnad trycker och hindrar lungans och andningsvägarnas normala funktion kan man prova att ge kortison. Tumörer kan växa och hindra lungan och

3 andningsvägarnas normala funktion och då kan kortison vara ett alternativ. Kortison ska inte ges som vid behovs doser utan under en viss tidsperiod som följs och utvärderas. Kompletterande behandlingar - Studier från England har visat att lungcancerpatienter fick en minskad andnöd efter att de träffat en specialist sjuksköterska och fått rådgivning. Rådgivningen innefattade samtal runt andnöden och betydelsen av den. Patienter och närstående fick även råd och stöd samt utbildning i andnings-och avslappningsövningar, stöd till egna strategier för att lättare kunna hantera andnöden. Patientanpassade utbildningsprogram rekommenderas men för att kunna erbjuda detta krävs personal med adekvat kunnande. Andnöd uppfattas ofta mycket besvärande av närstående, som vård personal finns här en viktig uppgift att stötta närstående och ge dem information, råd och stöd för att kunna hjälpa patienten och hantera sina egna känslor. Omvårdnadsåtgärder och behandling av andnöd omvårdnadspersonal Genom att finnas närvarande och inge lugn kan vårdpersonalen stötta patienten att ta kontroll över situationen. Patienter med andnöd behöver ofta stöttning i att andas. Besväras patienten av ascites eller en förstorad lever, vilket kan medföra svårigheter att djupandas, kan ett halvsittande läge i sängen underlätta. Då använder patienten bara de accessoriska andningsmusklerna = muskler som endast medverkar vid forcerad inandning. Råden till patienten angående andningsteknik ska vara av sådan art att de inte kräver mer energi än nödvändigt. En höjd huvudända och kuddar under armarna, och eventuellt i svanken ger ett lättare gasutbyte i lungorna och kan upplevas som en underlättande position. Patienten kan också använda sig av en handfläkt då luftströmmen som bildas kan både uppfattas som lindrande och stimulera till andning. För att ytterligare lätta andningen kan man ta av åtsittande kläder och öppna ett fönster. Lägesändringar minskar också risken för sekretstagnation. Sekretstagnation kan leda till nedsatt syresättning. Vissa patienter kan vara hjälpta av att inhalera olika läkemedel, vårdpersonalen ska då ge enkla beskrivningar av hur inhalationer går till, detta har visat sig fungera bäst runt information given om inhalations tekniker. Inhalationerna ges oftast med munstycke eller mask. När man har andnöd eller besväras av hosta under en tid leder detta till att musklerna i hals och axlar samt runt bröstkorgen. Spänningar i musklerna kan leda till en ytterligare försämring i andningen och massage, avspänning eller akupunktur kan hjälpa patienten att slappna av i musklerna och på så sätt kanske man kan uppnå symtomlindring. Arbetsterapeut och fysioterapeut I studier på KOL patienter har det visat sig att användandet av gånghjälpmedel t.ex. rollatorer och utbildning i andningsteknik har lindrat patienternas andnöd. När man står upp, höjs den mängd luft som är kvar i lungorna efter ett andetag och detta minskar risken för luftvägsavstängning. Patienter som tränar upp sina lår muskler får

4 en ökad styrka och vardagen/dagliga livet går lättare, detta kan också minska graden av andnöd. När patienten har andnöd och inte orkar vara stående kan det var bra att ha ett el ryggstöd i sängen. Arbetsterapeuten kan hjälpa till med att hitta de hjälpmedel som kan var till gagn för patienten. Motståndsandning kan utföras på många olika sätt med olika hjälpmedel. Motståndsandning bidrar till att minska andningsfrekvensen, fördjupa andningen och förhindra att delar av lungan inte fylls med luft samt att få upp segt slem. Hjälpmedel kan vara vattenflaska med slang, BA-Tube och minipep samt att andas mot slutna läppar på utandning. Patienter som besväras av slem kan behöva få instruktioner i hostteknik. Huffning, att hosta med öppen glottis leder till att patienten kan pressa upp luften snabbare och detta kan göras utan att det blir för ansträngande. Fysioterapeut kan assistera och lära ut hosttekniker till både personal och patient. Patienten kan själv pressa händerna över buken för att förstärka hoststöten. Fysioterapeut kan oftast bistå med massage eller akupunktur för att minska på spänningarna i kroppen som lätt uppstår till följd av långvarig andnöd eller hosta. Rosslig andning Rosslande andning förekommer ofta mot slutet av livet, symtomet tros plåga närstående och personal mer än den sjuke själv. Det är viktigt att skilja detta symtom från terminal hjärtsvikt! Patienterna är ofta okontaktbara men om personen inte är det krävs sjuksköterskans omsorg på ett annat sätt. Rosslingarna uppkommer när personen inte orkar svälja, hosta eller ändra läge själv. De rosslande ljudet beror på slem som flyttar sig fram och tillbaka när personen är oförmögen att göra sig av med detta själv. När rosslingarna kommer kan det tolkas som att personen är på väg att dö och detta påverkar närstående en del, det är viktigt i dessa lägen att finnas nära som vårdpersonal för att kunna bemöta närståendes frågor och funderingar runt symtomen som finns. Behandling av rosslig andning Läkemedel t.ex. Robinul och omvårdnad. Lägesändringar och munvård för att avlägsna slem från munhålan, om läkemedel ges görs munvården för att hålla fukten i munnen då dessa läkemedel har en torkande effekt av slemhinnan. Rossel i luftvägarna kan också var ett tecken på lungödem och då ger man inj furosemid.

5 Hosta och segt slem Vissa sjukdomar ger mer eller mindre besvärande symtom i form av hosta och segt slem. Uppmana patienten att hosta. Se till att patienten har spottpåse för att slippa se upphostet samt papper att torka sig med. Hjälp till om patienten inte klarar detta själv. Hjälp patienten att tvätta av sig vid behov, framförallt händer om denne inte klarar det själv. Vid rethosta ge hostdämpande. God munhygien och munsköljning för att minska illamående och behålla aptiten då det kan smaka illa vid kraftig upphostning. Ge vätska. Varm dryck löser. (Honungsvatten kan enligt lungkliniken fungera bra). Vid torr luft använd en luftfuktare. Fysisk aktivitet kan få slem att lossna. Ta hjälp av sjukgymnasten. Om patienten är svag och på väg att dö, gör små lägesändringar för att göra det bekvämt för patienten och försök behandla slemmet med läkemedel. Elimination - avföring % lider av förstoppning inom den palliativa vården och 80 % behöver använda någon form av laxermedel. Orsaken till förstoppning kan delas in i tre delar: primära= kost med låg fiberhalt, anorexi, lite mat och vätskeintag, begränsad aktivitet, muskelsvaghet, förflyttningssvårigheter. sekundära= hinder i tarmen, tumörer som trycker spinalt, metabola effekter t.ex. hypercalcemi, vilket syns hos patienten med skelett metastaser, hypokalemi, uremi, neurologiska sjukdomar, anal smärta. iatrogena orsaker= läkemedel, (opioider, antidepressiva, diuretika, cytostatika). Palliativa patienter har ofta alla dessa tre orsaker. Förstoppning bör förebyggas i ett tidigt skede för att inte skapa besvärande symtom Både förstoppning och diarré är vanligt förekommande. Förstoppning kan ge både oro och rastlöshet men detta kan även förekomma vid diarrér och då kanske anledningen är fekalom. Vid diarré är syftet att hålla den sjuke så ren och torr som möjligt samt hålla luften fräsch. Symtom Förstoppning - kan vara ingen eller sparsam faces avgång, och ibland även tunna diarréer, buksmärtor, utspänd mage illamående, matleda. Diarré - tunn avföring, buksmärta

6 Prevention och bedömning Ta genom samtal reda på patientens tidigare avföringsvanor och hur det varit den senaste tiden. Frågor att ställa kan vara hur patienten äter och dricker och vad som är problemet just nu. Observera hur patienten rör sig. Finns oro, problem att sätta sig, illamående? Vid misstänkt förstoppning palperas magen och man kan lyssna med stetoskop. Om det inte finns några tarmljud eller om tarmljuden är klingande måste man misstänka ileus och tillkalla läkare. Kontrollera patientens journal, läkemedel, diagnos, provsvar. Vilka faktorer kan spela in? Målet är att ha en fungerande tarmtömning men det bästa är att preventionen fungerat och att förstoppningen har undvikits. När man startar opioidbehandling skall alltid förstoppningsprofylax sättas in t.ex. 7x2 av Laxoberaldroppar. Ta reda på vad patienten redan försökt med. Vanliga råd till patienten med förstoppning är att de ska äta mer fibrer. Detta fungerar dock dåligt på den palliativa patienten, som inte orkar dricka den vätska som krävs för att detta ska ha effekt. Katrinplommonpure och päron samt frukttärningar och fiber kan provas av patienter som står på opioider. Kontrollera patientens toalettmiljö. Arbetsterapeut kanske ska kopplas in så att patienten orkar och kan sitta en stund på toaletten. Massage kan fungera men det ska inte ges till patienten med colo- rektal cancer då det kan ge smärta. Farmakologisk behandling Motorikstimulerande medel t.ex. Laxoberal i individuell dos. Makrogol pulver kan också användas tex Importal, Movicol. Dessa två kan även användas i kombination. Movicol mot fekalom. Osmotiskt verkande medel kan också användas, där vissa sorter saknar smak och lukt. Laktulos kan dock öka gasbildning, vilket kan leda till besvär för patienten. Paraffinemulsion kan provas under ett par dagar men är inget man ska ta under lång tid då det minskar upptaget av fettlösliga vitaminer. Rektal tillförsel av medel såsom Microlax, Toilax, Klyx och olivolja som hålls kvar över natten. Viktigt med uppföljning dagligen. Vid opioidförstoppning kan Relistor (methylnaltrexone) användas. Detta medel har uppgift att blockera opioidreceptorer i tarmen utan att fördenskull påverka smärtlindringen. Preparatet har en del biverkningar med de flesta patienten får tarmtömning inom 4h. De sista dagarna i livet är det lämpligast att ge rektal terapi i form av lavemang, klysma och stolpiller. Elimination - urin Viktigt att ha uppsikt över urinproduktion och miktion då patienter i livets slutskede kan ha en sviktande funktion. Om patienten är orolig ska urinretention uteslutas.

7 Retentionen kan orsakas av en förstoppning. Urinkateter kan bli nödvändig men det är inte en självklarhet att den ska sitta kvar. Akuta förvirringstillstånd Delirium kognitiv svikt och förvirring är vanligt inom palliativ vård och i livets slutskede. Olika typer av delirium: Hyperaktivt delirium - beteendestörningar, hallucinationer, vanföreställningar Hypoaktivt delirium - svårt att bibehålla uppmärksamheten, förefaller deprimerad, tyst och svarar dåligt Terminalt delirium- patienten är döende, agitation och motoriskt orolig, stönande, ljud som saknar mening. Orsak Vid sjukdom och försvagning på grund av ålder finns inte så mycket reservkapacitet, vilket betyder att små problem av både psykisk-, fysiska- och social natur kan vara en utlösande faktor. Direkt påverkan på CNS som hjärntumörer eller metastaser, hyperkalcemi, infektioner, läkemedelspåverkan, förstoppning, urinretention, sömnbrist, miljöombyte. Bedömning CAM Confussion Assessment Method, 9 frågor finns också med 4 frågor som är validerat inom svensk intensiv vård. Undersök orsaken och behandla den (temp-alvedon, intorkning-vätska, urinretention- KAD), lugn vård-miljö. Informera närstående och patienten om vidtagna åtgärder, delirium kan vara skrämmande för alla och det är bra att hålla vårdmiljön med så lite stimuli som möjligt och hjälpa patienten att hålla dygnsrytmen. Behandlingen rekommenderas vara orsaksinriktad om patienten inte betraktas som döende och symtominriktad om patienten bedöms vara döende. Farmakologisk behandling. Haloperidol Är förstahandsvalet. Inom palliativ vår ges Haldol ofta subkutant och ibland via pump. 0,5-2mg administreras 1 till 2 gånger per dygn. Få studier finns på evidens men den kliniska erfarenheten finns. Heminevrin alternativ till Haldol men ges oftast till natten då detta preparat har en mer sederande effekt. Midazolam kan behövas som komplement och sätts oftast i lm pump med en kontinuerlig dos.

8 Sedering Kan bli aktuellt för de palliativa patienter som inte svarar på sedvanlig behandling med neuroleptika och benzodiazepiner. Innan behandlingen inleds bör ansvarig läkare tala med patienten (en del patienter har klara stunder) samt närstående för att förklara de olika preparaten, vad man vill uppnå och behandlingens mål. Målet är alltid att ge patienten symtomlindring, inte förkorta patientens liv. Om inte döden är nära bör graden av sedering minskas för att kunna utvärdera tillståndet samt att man hela tiden har en kontinuerlig dialog med närstående. Ångest Ångest är ett känslomässigt tillstånd som karakteriseras av en stark rädsla samt påfrestande fysiska symtom. Hos palliativa patienter kan det handla om sorg över att behöva skiljas frånpersoner och ting i sin omgivning samt oro inför sin egen död. Studier har visat att ångesten ofta är underdiagnostiserad och underbehandlad, inom den palliativa vården. Studier har visat att de patienter som har ångest också har besvär av andra symtom som illamående, smärta, fatigue och andnöd. Många palliativa patienter känner oro och bästa behandlingen är att vårdgivaren ger den sjuke tid och möjlighet att få prata om det som oroar. Viktigt i behandling av ångest är att patienten och närstående, som också är viktiga inom den palliativa vården, får möjlighet till samtal. Vårdpersonalen bör vara aktiva lyssnare och kunna ge raka och klara svar på de frågor som finns, vårdpersonalen måste dock vara lyhörda för att det finns patienter som inte vill veta eller prata då detta kan frambringa en ytterligare påfrestning och en ökad oro hos patienten. Börja alltid med att ta reda på vad patienten vet om sin sjukdom och eventuell behandling. För att skatta graden av oro kan man använda ESAS (Edmonton Symptom Assessment Scale) är ett skattningsinstrument där man kan skatta grad av oro via en 10 gradig skala. Sömnsvårigheter till följd av oro bör behandlas med sömnmedel, vanligast är Zolpidem eller Zopiklon. Vid ångest och oro dagtid är förstahands alternativet benzodiazepiner. Diazepam till yngre och oxazepam till äldre. Har man en patient med mycket ångest och besvärliga toppar, kan man prova att ge alprazolam t.ex. Xanor. Citalopram och Mirtazapin är antidepressiva och kan ges när patienten har inslag av nedstämdhet och panikattacker. Mitrazepim kan också ha positiv effekt på aptiten men har en biverkan med trötthet, detta kan man komma runt om man tar tabletten på kvällen och på så sätt också få en bättre sömn.

9 Terminal oro I livets sista timmar uppträder ibland en oro hos patienterna. Upp till 80 % av alla som dör drabbas av någon form av oro och plockighet på slutet. Patienten kan te sig som att de är svårt att hitta en viloställning eller att det är för varmt. Uteslut faktorer som smärta och eliminationsbesvär, orkar patienten inte upp på toaletten överväg kvarsittande kateter. Vid den oro som kan uppträda i slutet av livet kan man sätta på lugn musik, använda sig av mjuk beröring och anhöriga kan tala till patienten för att skänka lugn. Taktil massage kan prövas. Positiv effekt har man sett av Midazolam i små doser och doserna kan ökas till natten för god nattsömn. Om oron är mycket besvärande för patienten bör administreringen ska via pump. Målet med behandlingen är att skänka patienten lugn sista tiden. Palliativ sedering Socialstyrelsens definition. En medveten påverkan av vakenhetsgraden hos en patient i livets slutskede i syfte att uppnå lindring vid outhärdliga symtom. Detta kan bli aktuellt om patientens drabbas av outhärdliga symtom i livets slut. Svenska läkarsällskapets definition. Med palliativ sedering menas i detta sammanhang en medveten påverkan av vakenhetsgraden hos en patient i livets slutskede i syfte att uppnå lindring vid outhärdliga symtom. Behandlingen förutsätter att patientens förväntade överlevnad är mycket kort, vanligen högst en vecka till två veckor. Avsikten med palliativ sedering är varken att förkorta eller förlänga dödsprocessen Illamående och kräkningar Illamående är vanligt inom den palliativa vården och påverkar livskvaliteten mycket för den sjuke patienten % av de med hjärt-kärlsjukdom, lungsjukdom eller neurologisk sjukdom drabbas av illamående den sista tiden. Uppskattningsvis mår 40-70% av cancer patienterna illa i livets slutskede. Illamående kan som symtom besvära en patient mer än vad smärtan gör. Orsaker Orsaken till illamående kan vara sjukdomen i sig som producerar cytokiner som triggar illamående. Det kan röra sig om cancerväxt i buken som hindrar eller trycker så att en normal passage hindras. Reflux, munsvamp och ulcus. Metastaser i hjärnan, adherenser efter operationer, strålning eller cytostatikabehandling, Ett betingat beteende efter t.ex. cytostatikabehandling liksom oro och ångest kan ge illamående likväl som metabola orsaker som uremi, hyperkalcemi och hyperglykemi. ( se mer orsaker och mekanismer i Nationellt vårdprogram för palliativ vård )

10 Undersök orsaken till illamåendet. Finns t ex metabola orsaker såsom hyperkalcemi vid skelettmetastasering. Vid långvarigt illamående kan man prova med tarmvila och glukosdropp i kombination med läkemedel. Sond om utspänd ventrikel. Kall mat smakar ofta bättre än varm. Önskekost och lätt och inte för fet mat. Undvik matos då detta kan trigga illamåendet. Prova rött vin innan maten. En del vill ha avledande stimuli runt sig t ex TV medan andra vill ha lugnt och tyst, avslappningsövningar, lugn musik o s v. En patient som börjar gå ner i vikt till följd av sitt illamående kan var svår att få att gå upp igen. Den som kräks bör få hjälp att komma i en bra position för att minska risk för aspiration till luftvägarna, sitta upp om man orkar eller ligga på sida för de patienter som inte har lika mycket krafter. Att vila efter måltid med höjd huvudända kan minska risken för illamående efter måltid. D2-receptorantagonister Haldol, påverkar triggerzoner via dopaminsystemet och kräkcentrum. Olanzapin tex Zyprexa har visat god effekt vid refraktärt illamående, behandlingen startas med en låg dos på 1,25-5 mg/dygn. Antihistaminer- Postafen. Påverkar histaminreceptorer i balanssinnet och kräkcentrum. Kan ge muntorrhet och används vid opioid utlöst illamående. Prokinetiska medel- Primperan. Påskyndar tömning av magsäcken genom ökad peristaltik i tarmarna. Bör inte ges till patienter med tarmhinder. Nya rekommendationer - max dos. Steroider Betapred och Prednisolon. Ansvällande effekt runt tumörområden. Kan ges i hög dos under ett par dagrar för patientens välbefinnande och på så sätt få ett illamående att vända. Används i samband med cytostatika för att minska illamående biverkningar. 5-HT3 blockerare- Ondansetron, Zofran. Mot illamående vid cytostatikabehandling och strålning. De antidepressiva lm Mirtrazapin Antikolinergika- Scopoderm, Buskopan, Robinul. Minskar sekretionen i tarmen. Benzodiazepiner effekten är begränsad men används som kombinations preparat och då främst för att minska oro och ångest. Massage och akupunktur är båda billiga behandlingsalternativ och kan hjälpa en del patienter. Illamående och kräkningar vid cytostatika behandling - Förebyggande åtgärder är viktiga. Bra om patienten får information om detta och att vi som vårdpersonal rapporterar till administrerande enhet så att de kan ändra premedicinering. Omvårdnaden sker utifrån patientens behov. Att vara tillgänglig och lyhörd för patientens önskningar är ett måste. Det är oftast lättare att förebygga cytostatika illamående än att behandla ett befintligt.

11 Ascites Som komplikation till grundsjukdomen. Behandling innebär att man punkterar bukväggen in i fri bukhåla med en grov Venflon eller via ultraljud för in en pigtail kateter. I början måste kateterpåsen tömmas ofta och en pigtail kan ligga kvar ett par dagar. Kan komma upp till 10l liter. Om patienten har stora mängder acsites och behöver dränage under längre tidsperiod, överväg inläggning av pleurx (tunnulerat drän, mindre irritation och infektionsrisk än pigtailkateter). Patienten kan dricka proteinrika drycker. En pigtail kan läggas om med en vanlig drainfix och görs vid behov. Ibland kan vätska rinna bredvid katetern och man får då förstärka med t.ex. Absdynor och tegaderm. Dessa förband får bytas oftare. Feber I samband med tumörsjukdomar är feber ett vanligt symtom och förekommer ofta i slutet av livet då cirkulationen avtar. Utred bakomliggande orsaker för att utesluta infektioner men med hänsyn till patientens tillstånd. En del patienter vill inte ha behandling den sista tiden och då behöver vårdpersonalen stötta patienten och anhöriga i det beslutet. Vädra rummet. Ren och fräsch säng. Extra täcken vid frossa eller varmt fotbad. Febermätningar ska bara göras om det är motiverat. Om man hittat orsaken till feber kanske den ska behandlas, annars ge febernedsättande i form av t.ex. Alvedon. Hicka Besvärande symtom som kan bli långvarigt. Orsaker kan vara utspänd magsäck eller tumör/metastaser i mellangärdet Stimulera svalget. Ge kallt vatten, lingonsylt med krossad is eller torrt bröd. Ta reda på om patienten tidigare har haft hicka och hur denne gjort då. Vid torr luft används luftfuktare. Man kan prova lyfta gomspenen med en sked, massera 1-2cm under käkvinkeln 5-10 sekunder och sedan byta sida. Om orsaken är en utspänd ventrikel kan pepparmint ha effekt. Cancerrelaterad trötthet, Fatigue En trötthet som inte går att vila sig ifrån. Kännetecknas av en kraftlöshet, svaghet och utmattning. Tröttheten upplevs av patienterna som värst under svår sjukdom och behandling. Att vakna efter en natts sömn och känna sig utmattad kan leda till ett

12 stresspåslag och obehag för patienten. Beroende på hur man undersöker förekomsten av trötthet hos cancerpatienter varierar den mellan 75-97%. Orsaker Forskning bedrivs och man är inte helt på det klara med orsaken. Man tror att det kan vara ett samspel av olika faktorer såsom cancersjukdomens utbredning, anemi, kakexi, smärta, stress, ångest, mediciner. Fysisk aktivitet har visat sig att kunna motverka tröttheten hos cancerpatienter som behandlas kurativt. Det är oklart om fysisk aktivitet kan motverka en redan befintlig trötthet hos palliativa patienter i ett senare skede. Patienterna kan behöva stöttning i att hitta motionsformer som passar, så vårdpersonal kan försöka vara kreativa och även hitta motionsformer på avdelningar. Ta hjälp av arbetsterapeut och sjukgymnast för att hjälpa patienten att hitta egna mål för att hantera tröttheten. Kortsiktiga mål t.ex. vad som ska göras under dagen samt långsiktiga som kan göras när patienten känner sig piggare. Motionsformerna man tittat på är promenader och motionscykel för att minska fatigue. Att vila har visat sig kunna lindra besvären av tröttheten lite men då vila i perioder av minuter. Balansen mellan vila och aktivitet har visat sig var viktig för den upplevda orken. Att sitta i stället för att stå vid t.ex. arbete i köket kan spara på krafter. Att reducera stress genom samtal är en teori som undersöks för att minska på tröttheten men det finns i dag för lite forskning för att ge evidens åt teorin. Litteraturen uppmanar oss att informera cancerpatienter om tröttheten som ett symtom av sjukdomen så att det blir lättare att tala om och på så sätt kunna hjälpa patienten att hantera den och i ett sent palliativt skede acceptera den.

13 Referenser Fridegren, I. & Lyckander, S. (2009). Palliativ vård. (2. uppl.) Stockholm: Liber. Karolinska universitetssjukhuset. Vårdprogram för sjukgymnastisk intervention. Andningsvårdvid neurologisk och neurokirurgisk klinik(2012). Norrbottens läns landsting.(2007)handbok för anhöriga, att vårda svårt sjuka och döende i hemmet.piteå.nll Regionala cancercentrum i samverkan.(2012) Nationellt vårdprogram för palliativ vård stockholm:regionalt cancercentrum i samverkan Reitan, A.M. & Schølberg, T.K. (red.) (2003). Onkologisk omvårdnad: patient, problem, åtgärd. (1. uppl.) Stockholm: Liber. Strang, P. (2012). Palliativ vård inom äldreomsorgen. Lund: Vårdförlaget Strang, P. & Beck-Friis, B. (red.) (2012). Palliativ medicin och vård. (4., rev. uppl.) Stockholm: Liber. Widell, M. (2003). Lindrande vård: vård i livets slutskede.(1. uppl.) Stockholm: Bonnier utbildning.

Symtomlindring. Palliativa rådet

Symtomlindring. Palliativa rådet Symtomlindring Palliativa rådet Symtomlindring -Behandla bakomliggande orsaker -Ställ frågan varför? -Samarbete med andra professioner för att uppnå god symtomlindring Sida 2 Andnöd Vanligt symtom inom

Läs mer

Illamående. Region Östergötland

Illamående. Region Östergötland Illamående 1 40-70% av cancerpatienter mår illa i livets slutskede Kvinnor mår mer illa än män 2 Diagnos Anamnes- när, var, hur? Klinisk undersökning Lab Ev röntgen 3 Orsaker 1(3) Gastrointestinalkanalen

Läs mer

40-70% av cancerpatienter mår illa i livets slutskede Kvinnor mår mer illa än män

40-70% av cancerpatienter mår illa i livets slutskede Kvinnor mår mer illa än män Illamående 1 40-70% av cancerpatienter mår illa i livets slutskede Kvinnor mår mer illa än män 2 Asta 83 år Skelett och levermetastaserande bröstcancer, hjärtsvikt. Sköts i hemmet av distriktsläkare och

Läs mer

Döendet ur olika sjukdomsperspektiv Hjärtsjukdom

Döendet ur olika sjukdomsperspektiv Hjärtsjukdom Döendet ur olika sjukdomsperspektiv Hjärtsjukdom Sjukdomsförloppet liknas ofta med en berg- och dalbana för både patienten och de närstående. Tidpunkten för att genomföra brytpunktsamtal kan var svår att

Läs mer

Vid livets slut. De sista timmarna. De sista timmarna. Johanna Norén 2007

Vid livets slut. De sista timmarna. De sista timmarna. Johanna Norén 2007 Vid livets slut De sista timmarna De sista timmarna Johanna Norén 2007 Vårdfilosofin i livets slut God omvårdnad Smärtlindring o symtomkontroll Anhörigstöd Lagarbete Den döendes rättigheter Jag har rätt

Läs mer

Trötthet hos patienter i livets slutskede

Trötthet hos patienter i livets slutskede Trötthet hos patienter i livets slutskede Sjuksköterska, med.dr. AHS-Viool, Skellefteå Inst. f. Omvårdnad, Umeå Universitet Stockholms Sjukhem/Karolinska Institutet Trötthet orkeslöshet kraftlöshet osv.

Läs mer

VÅRD VID LIVETS SLUT. Jessica Holmgren

VÅRD VID LIVETS SLUT. Jessica Holmgren VÅRD VID LIVETS SLUT Dödsorsaker och dödsplats i Sverige 2012 avled 91 990 personer i Sverige Av de som avlider är 85%, 65 år eller äldre Dödsorsaker och boende Vanligaste dödsorsaken: sjukdomar i cirkulationsorganen,

Läs mer

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling Verksamhetsområde onkologi 1 Inledning Trötthet i samband med cancersjukdom är ett vanligt förekommande symtom. Det är lätt att tro att trötthet

Läs mer

Kommunikation och bemötande. Empati

Kommunikation och bemötande. Empati Kommunikation och bemötande Det är viktigt att föra en kontinuerlig dialog med den döende patienten för att kunna respektera patientens autonomi och integritet. Känner man till personens föreställningar,

Läs mer

Information om hjärtsvikt. QSvikt

Information om hjärtsvikt. QSvikt Information om hjärtsvikt QSvikt Q Svikt www.q-svikt.se Vid frågor angående hjärtsvikt är du välkommen att höra av dig till din vårdcentral, Hjärtmottagningen på Centralsjukhuset i Kristianstad, telefon

Läs mer

Riktlinjer för vård i livets slut

Riktlinjer för vård i livets slut RIKTLINJER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Riktlinjer för vård i livets slut Kvalitetskriterier för bra vård i livets slutskede Att den äldre har rätt till en god livskvalitet den sista tiden i livet Att

Läs mer

Palliativ vård. Med målet är att skapa förutsättningar för en så god livskvalitet som möjligt! pkc.sll.se

Palliativ vård. Med målet är att skapa förutsättningar för en så god livskvalitet som möjligt! pkc.sll.se Palliativ vård Med målet är att skapa förutsättningar för en så god livskvalitet som möjligt! Palliativ vård- undersköterskans roll Symtom och obehag i palliativ vård Det obehag du hittills känt kan du

Läs mer

Goda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner

Goda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Goda råd vid infektion En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Bästa tiden att plantera ett träd var för tjugo år sedan, den näst bästa tiden är nu Information

Läs mer

Smärta. Palliativa rådet

Smärta. Palliativa rådet Smärta Palliativa rådet Smärta Vanligt i livets slutskede Angelägen fråga hos allmänheten Skrämmande symtom för patienten Man kan aldrig lova smärtfrihet. Smärtfrihet kan ibland vara kantad av biverkningar

Läs mer

Lokalt vård- och omsorgsprogram. vid vård i livets slutskede

Lokalt vård- och omsorgsprogram. vid vård i livets slutskede Lokalt vård- och omsorgsprogram vid vård i livets slutskede Förord Det enda vi med säkerhet vet, är att vi alla kommer att dö. Vi vet också att döden är en förutsättning för livet. Att dö har sin tid,

Läs mer

Palliativ vård, palliativt förhållningssätt

Palliativ vård, palliativt förhållningssätt Palliativ vård, palliativt förhållningssätt Tillbakablick, dagsläge och framtida utmaningar Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet Hur såg rötterna ut? medeltiden:

Läs mer

Symtomlindring i livets slutskede. Marit Karlsson Med dr, överläkare, LAH Linköping

Symtomlindring i livets slutskede. Marit Karlsson Med dr, överläkare, LAH Linköping Symtomlindring i livets slutskede Marit Med dr, överläkare, LAH Linköping Symtom i livets absoluta slutskede Sista två veckorna i livet Översiktsstudie baserad på 12 studier innehållande totalt 2412 patienter

Läs mer

Palliativ vård vid olika diagnoser

Palliativ vård vid olika diagnoser Palliativ vård vid olika diagnoser likheter och olikheter Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet 2013-04-17 Professor P Strang Cancer den fruktade diagnosen

Läs mer

Ångest kan kännas på olika sätt olika gånger. Och det är inte alltid man vet att det man känner i kroppen är just ångest.

Ångest kan kännas på olika sätt olika gånger. Och det är inte alltid man vet att det man känner i kroppen är just ångest. Ångest och Panikångest Alla upplever ibland ångest i olika situationer. Det beror på att själva känslan av ångest har som uppgift att tala om att nu är något fel, på tok, till och med farligt. Och då måste

Läs mer

Vården vid palliativ smärta

Vården vid palliativ smärta Studiedagarna 23-24.10 2014 Ann-Christine Eklund Vården vid palliativ smärta Vi har i vården två sjukdomsgrupper som ökar snabbt, demenssjukdomar och cancer. Båda diagnosgrupperna har samband med ökad

Läs mer

VÅRD I LIVETS SLUTSKEDE

VÅRD I LIVETS SLUTSKEDE Sida 1 (9) 2016-01-19 MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm. www.stockholm.se/masmarinnerstaden Sida 2 (9) Innehåll Inledning... 3 Definition... 3 Palliativ vård

Läs mer

Definition. l Subjektiv upplevelse av. l Känslan av att inte få luft. l Ökad ansträngning i andningsarbetet

Definition. l Subjektiv upplevelse av. l Känslan av att inte få luft. l Ökad ansträngning i andningsarbetet Dyspné Definition l Subjektiv upplevelse av l Känslan av att inte få luft l Ökad ansträngning i andningsarbetet Förekomst inom palliativ vård l 40 90 % l Olika diagnoser l Det vanligaste allvarliga symtomet

Läs mer

Riktlinje för vård i livets slutskede. Vård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Lena Jadefeldt Slattery MAS

Riktlinje för vård i livets slutskede. Vård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Lena Jadefeldt Slattery MAS Vård- och omsorgsförvaltningen Riktlinje för vård i livets slutskede Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Dokumentansvarig Lena Jadefeldt Slattery MAS Godkänd av Monica Holmgren chef Vård- och omsorgsförvaltningen

Läs mer

INDIVIDUELL TENTAMEN I OMVÅRDNADSVETENSKAP B, OM1415. Instruktion: Skriv kodnummer och sidnummer på varje skrivningspapper

INDIVIDUELL TENTAMEN I OMVÅRDNADSVETENSKAP B, OM1415. Instruktion: Skriv kodnummer och sidnummer på varje skrivningspapper Sjuksköterskeprogrammet VT 2015 Kurs: Omvårdnadsvetenskap B III, klinisk kurs, OM1415 Provkod: 0330 Datum: 2015-11-27 Tid 08.15-12.15 Lärare: Siv Rosén (SRN), Anita Ross (AR), Inger James(IR) INDIVIDUELL

Läs mer

Smärta hos äldre vad kan undersköterskan göra?

Smärta hos äldre vad kan undersköterskan göra? Smärta hos äldre vad kan undersköterskan göra? Peter Strang Vetenskaplig ledare Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län Professor, överläkare Karolinska Institutet och Stockholms Sjukhem Vad är smärta?

Läs mer

Dyspné. Jönköping 20120426

Dyspné. Jönköping 20120426 Dyspné Jönköping 20120426 Definition l Subjektiv upplevelse av l Känslan av att inte få luft l Ökad ansträngning i andningsarbetet Förekomst inom palliativ vård l 40 90 % l Olika diagnoser l Det vanligaste

Läs mer

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION Goda råd om mat vid KOL 1 KOL & NUTRITION INNEHÅLL Varför bör man ha koll på maten när man har KOL? 3 Varför är fett så viktigt? 4 Vilken betydelse har protein? 5 Vad kan du tänka på när det gäller kosten?

Läs mer

All vård och omsorg innebär ständiga etiska ställningstaganden.

All vård och omsorg innebär ständiga etiska ställningstaganden. Etik All vård och omsorg innebär ständiga etiska ställningstaganden. Etiska principer Göra gott Att göra gott ska styra arbete och bemötande i hälso och sjukvården. Vi ska förebygga skada och minska de

Läs mer

Maria Hälleberg Nyman (MHN), Anita Ross (AR), Sigrid Odencrants (SO). INDIVIDUELL TENTAMEN I OMVÅRDNADSVETENSKAP B, OM1414

Maria Hälleberg Nyman (MHN), Anita Ross (AR), Sigrid Odencrants (SO). INDIVIDUELL TENTAMEN I OMVÅRDNADSVETENSKAP B, OM1414 Sjuksköterskeprogrammet HT 2014 Kurs: Omvårdnadsvetenskap B II, klinisk kurs, OM1414 Datum: 2015-01-02 Antal frågor: 5 huvudfrågor. Lärare: Maria Hälleberg Nyman (MHN), Anita Ross (AR), Sigrid Odencrants

Läs mer

Kursmaterial. ProfylaxGruppen i Sverige AB AnnasProfylax Webbkurs Sidan 1 av 16

Kursmaterial. ProfylaxGruppen i Sverige AB AnnasProfylax Webbkurs Sidan 1 av 16 Kursmaterial ProfylaxGruppen i Sverige AB AnnasProfylax Webbkurs Sidan 1 av 16 Avsnitten AVSLAPPNING, DJUP-, MELLAN- OCH LÄTTANDNING Att andas och slappna av är inte helt lätt när det gör ont. Hur vi andas

Läs mer

Palliativ sedering Professor Peter Strang

Palliativ sedering Professor Peter Strang Palliativ sedering Professor Peter Strang Karolinska Institutet Stockholms sjukhem och Radiumhemmet Palliativ/terminal sedering Kontroversiell fråga: Rör det sig om: palliativ sedering (mål: att palliera)?

Läs mer

Barn och ungdomar med fibromyalgi

Barn och ungdomar med fibromyalgi Barn och ungdomar med fibromyalgi Hur vardagen kan vara Om barn och ungdomar med fibromyalgi. En hjälp för dig, din familj, dina vänner och skolan. Utgiven av Fibromyalgi, vad är det? Fibromyalgi är en

Läs mer

Brytpunktssamtal i praktiken YGS, Stockholm 20160310 Tora Campbell-Chiru Kirurgkliniken, Södersjukhuset

Brytpunktssamtal i praktiken YGS, Stockholm 20160310 Tora Campbell-Chiru Kirurgkliniken, Södersjukhuset Brytpunktssamtal i praktiken YGS, Stockholm 20160310 Tora Campbell-Chiru Kirurgkliniken, Södersjukhuset Vad jag tänker prata om: Vad är ett brytpunktssamtal? Vem har ansvar för att det blir av? Varför?

Läs mer

Symtomlindring vid döendetd

Symtomlindring vid döendetd Symtomlindring vid döendetd Dr Staffan Lundström, palliativa sektionen Stockholms Sjukhem Brytpunkter i livets slutskede Brytpunkter i livets slutskede Allt längre perioder av uttalad trötthet/slöhet Sängbunden

Läs mer

LIKAMEDEL. När livet har gått i moln. FRÅGA EFTER. Information om depression och den hjälp du kan få.

LIKAMEDEL. När livet har gått i moln. FRÅGA EFTER. Information om depression och den hjälp du kan få. När livet har gått i moln. FRÅGA EFTER LIKAMEDEL Läkemedelsrådet i Region Skåne Box 1, 221 00 Lund. Tel 046-15 30 00. Fax 046-12 79 49. E-post: lakemedelsradet@skane.se www.skane.se/lakemedelsradet Information

Läs mer

Rutin för att kontakta sjuksköterska i Söderköpings kommun

Rutin för att kontakta sjuksköterska i Söderköpings kommun 1(6) Rutin för att kontakta sjuksköterska i Söderköpings kommun Innehåll Detta häfte innehåller information för Dig som arbetar inom äldre- och funktionshinderomsorgen i Söderköpings kommun när Du behöver

Läs mer

Lungcancer. stöd för dig som har lungcancer och för dina närstående. Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer

Lungcancer. stöd för dig som har lungcancer och för dina närstående. Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer Lungcancer stöd för dig som har lungcancer och för dina närstående Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

När det gör ont innehåll

När det gör ont innehåll När det gör ont När det gör ont innehåll Varför gör det ont? Hur kan man beskriva sin smärta? Hur behandlas smärta? Läkemedelsbehandling Andra behandlingsmetoder Vad är smärta? En förnimmelse av något

Läs mer

Utbildning i Läkemedelshantering lokal del

Utbildning i Läkemedelshantering lokal del Utbildning i Läkemedelshantering lokal del Ansvar Ansvar: MAS medicinskt ansvarig sjuksköterska är ansvarig för att det finns säkra rutiner för läkemedelshantering och delegering och att de är kända Sjuksköterska

Läs mer

Behandling av nociceptiv muskuloskeletal smärta. Bild 2

Behandling av nociceptiv muskuloskeletal smärta. Bild 2 Behandling av nociceptiv muskuloskeletal smärta Bild 2 Den här föreläsningen handlar om hur man i sjukvården kan behandla olika nociceptiva smärttillstånd som har sin uppkomst från rörelseapparaten; det

Läs mer

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär Denna information är utgiven 2008-09-30 av Strama (Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning

Läs mer

Ont i halsen. Råd och fakta om ont i halsen på grund av halsfluss. Läs mer på 1177.se/vasterbotten

Ont i halsen. Råd och fakta om ont i halsen på grund av halsfluss. Läs mer på 1177.se/vasterbotten Ont i halsen De allra flesta halsinfektioner läker ut av sig själva inom en vecka, oavsett om besvären orsakas av virus eller bakterier. Har du eller ditt barn halsont och feber utan hosta, heshet eller

Läs mer

BASAL UTREDNING. INKONTINENS Blås- och tarmfunktionsstörning. Blanketter och instruktioner. Centrum Läkemedelsnära produkter/inkontinens

BASAL UTREDNING. INKONTINENS Blås- och tarmfunktionsstörning. Blanketter och instruktioner. Centrum Läkemedelsnära produkter/inkontinens BASAL UTREDNING INKONTINENS Blås- och tarmfunktionsstörning Blanketter och instruktioner Okt 2012 Centrum Läkemedelsnära produkter/inkontinens Basal utredning INLEDNING Dessa blanketter och instruktioner

Läs mer

Att leva med Parkinsons sjukdom

Att leva med Parkinsons sjukdom SE_My Life my PD_Booklet_2april2010:A5 Hur kan jag förbättra min sömn? Hur får jag bästa möjliga effekt av min Parkinsonmedicin? 05.04.2010 15:45 Hur kan jag göra det lättare för människor att förstå vad

Läs mer

Fysisk aktivitet. en del av din cancerrehabilitering

Fysisk aktivitet. en del av din cancerrehabilitering Fysisk aktivitet en del av din cancerrehabilitering Denna text är omarbetad av RCC Stockholm-Gotland (september 2015) och fakta granskad av Sveriges sjukgymnaster med specialistexamen inom onkologi. Förlagan

Läs mer

Palliativ vård Professor Peter Strang

Palliativ vård Professor Peter Strang Palliativ vård Professor Peter Strang Karolinska Institutet och Stockholms sjukhem Åldersrelaterade sjukdomar som ökar snabbt Demens cirka 110 000 lider av medelsvår-svår demens dessutom cirka 50-70 000

Läs mer

Kortversion Nationellt vårdprogram för palliativ vård 2012 2014 Version 1, april 2012 Regionalt cancercentrum Stockholm Gotland regionaltcancercentrum@sll.se Kortversion Nationellt vårdprogram för palliativ

Läs mer

Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn

Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn De flesta människor i Sverige dör den långsamma döden där döendet är ett utdraget förlopp till följd av sjukdom eller ålder. Under

Läs mer

KOL en folksjukdom PRESSMATERIAL

KOL en folksjukdom PRESSMATERIAL KOL en folksjukdom Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en inflammatorisk luftrörs- och lungsjukdom som ger en successivt försämrad lungfunktion och på sikt obotliga lungskador. KOL är en folksjukdom

Läs mer

RIKTLINJE. Eva Franzén, Mas. Eva Franzén, Mas

RIKTLINJE. Eva Franzén, Mas. Eva Franzén, Mas RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt Eva Franzén, Mas 1 2011-06-29 Eva Franzén, Mas 2 2013-08-13 Eva Franzén, Mas Eva Franzén, Mas Riktlinjer för nutrition inom den kommunala hälso- och sjukvården

Läs mer

40-70% av cancerpatienter mår illa i livets slutskede Kvinnor mår mer illa än män

40-70% av cancerpatienter mår illa i livets slutskede Kvinnor mår mer illa än män Illamående 1 40-70% av cancerpatienter mår illa i livets slutskede Kvinnor mår mer illa än män 2 Asta 83 år Skelett och levermetastaserande bröstcancer, hjärtsvikt. Sköts i hemmet av distriktsläkare och

Läs mer

Medicinskt programarbete. Omvårdnadsbilagor. Regionalt vårdprogram Depression och bipolär sjukdom. Stockholms läns landsting

Medicinskt programarbete. Omvårdnadsbilagor. Regionalt vårdprogram Depression och bipolär sjukdom. Stockholms läns landsting Medicinskt programarbete Omvårdnadsbilagor Regionalt vårdprogram Depression och bipolär sjukdom Stockholms läns landsting 2007 Innehåll Bilaga 1...3 Kliniska riktlinjer för omvårdnad vid bältesläggning,

Läs mer

God natt och sov riktigt, riktigt gott.

God natt och sov riktigt, riktigt gott. God natt och sov riktigt, riktigt gott. Tips för dig som har problem med sömnen. 1 2 Vi har alla varit med om det någon gång. Det är alldeles omöjligt att somna. Man ligger och vrider och vänder på sig

Läs mer

Att vara närstående vid livets slut

Att vara närstående vid livets slut Att vara närstående vid livets slut Kvinnosjukvården / Sunderby sjukhus Gynekologisk cancer Anna Pohjanen Anna Pohjanen 1 av 7 Den sista tiden. När livet går mot sitt slut blir den sjuka tröttare och sover

Läs mer

Koloskopiförberedelser med Movprep

Koloskopiförberedelser med Movprep Välkommen till Endoskopimottagningen Capio Specialisthuset, Odengatan 66 i Eslöv. Var vänlig anmäl Dig i receptionen minst 10 minuter innan Din undersökning. Detta för att vi ska kunna förbereda Dig för

Läs mer

PATIENTFALL INDIVIDUELL PLAN FÖR BRUKARE/PATIENTER INOM

PATIENTFALL INDIVIDUELL PLAN FÖR BRUKARE/PATIENTER INOM PATIENTFALL INDIVIDUELL PLAN FÖR BRUKARE/PATIENTER INOM OMSORG, REHABILITERING OCH VÅRD Enl. ICF med fokus på Multidiscipliner bedömning och praktisk tillämpning ReArb Institutet Boden-Luleå Werner Jäger

Läs mer

Viktigaste för oss det är du förstås INFORMATION INFÖR OPERATIONER. Innehållsförteckning

Viktigaste för oss det är du förstås INFORMATION INFÖR OPERATIONER. Innehållsförteckning INFORMATION INFÖR OPERATIONER Innehållsförteckning Information till dig som ska opereras för sjukdom i binjuren.... 2 Information till dig som ska operera ljumskbråck... 3 Information till dig som ska

Läs mer

Läkemedel till äldre 245

Läkemedel till äldre 245 Läkemedel till äldre Läkemedelsstudier på patienter äldre än 75 år är näst intill obefintliga. Trots detta förskrivs det flest läkemedel per patient i denna åldersgrupp. Problem med förändrad läkemedelsomsättning,

Läs mer

Rutin vid bältesläggning

Rutin vid bältesläggning Rutin vid bältesläggning Inledning Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) gäller en allmän skyldighet att erbjuda en god vård som skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda

Läs mer

CYSTEKTOMI INFORMATION DEL 2 (KONTINENT RESERVOAR) 140526

CYSTEKTOMI INFORMATION DEL 2 (KONTINENT RESERVOAR) 140526 CYSTEKTOMI INFORMATION DEL 2 (KONTINENT RESERVOAR) 140526 Du har nu fått instruktioner och lärt dig spola dina katetrar själv. Detta skall du nu sköta själv medan du vistas i hemmet ca 2 veckor, därefter

Läs mer

Riktlinjer vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom inom äldreboende Sundsvalls kommun

Riktlinjer vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom inom äldreboende Sundsvalls kommun Riktlinjer vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom inom äldreboende Sundsvalls kommun Carina Sjölander Januari 2013 Innehållsförteckning 1 Inledning...3 1.1 BPSD enligt socialstyrelsen...3

Läs mer

förstått samband inom farmakologi samt lagt en del preparat och effekter på minnet.

förstått samband inom farmakologi samt lagt en del preparat och effekter på minnet. Tentamen i Farmakologi förstått samband inom farmakologi samt lagt en del preparat och effekter på minnet. Tentan består av 20 frågor med 2 poäng per fråga. Maxpoäng är 40 VG 36 GK 27. Med vänlig hälsning

Läs mer

ANDNINGEN ÄR SJÄLVA LIVET!

ANDNINGEN ÄR SJÄLVA LIVET! ANDNINGEN ÄR SJÄLVA LIVET! ANNA HARDENSTEDT STÅHL Herren Gud danade människan av stoft från jorden och inblåste livsande i hennes näsa, och så blev människan en levande varelse. Skapelseberättelsen Familj

Läs mer

PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING. Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet 1995-05-01

PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING. Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet 1995-05-01 PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet 995-5- PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING Namn... Datum... Avsikten med detta formulär är att ge

Läs mer

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter. 1 Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Svensk sjuksköterskeförening Handläggare Inger Torpenberg Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes och Tillstyrkes (inition) och eventuella

Läs mer

Ringa in eller ange den siffra som du tycker bäst stämmer med hur du mått de senaste tre dagarna.

Ringa in eller ange den siffra som du tycker bäst stämmer med hur du mått de senaste tre dagarna. Hur mår du idag? Namn Ålder Datum Avsikten med detta formulär är att ge en detaljerad bild av ditt nuvarande sinnestillstånd. Vi vill alltså att du skall försöka gradera hur du mått under de senaste tre

Läs mer

BPSD VARDAGA, GABRIELS GÅRD

BPSD VARDAGA, GABRIELS GÅRD BPSD VARDAGA, GABRIELS GÅRD Målsättning Det är viktigt för oss att ha en tydlig målsättning, eftersom att det kan vara svårt att få ihop till när hela gruppen är närvarande. Vi känner att vi ville börja

Läs mer

Sekretmobilisering Anna Hardenstedt Ståhl

Sekretmobilisering Anna Hardenstedt Ståhl ANNA HARDENSTEDT STÅHL ANDNINGEN ÄR SJÄLVA LIVET! Herren Gud danade människan av stoft från jorden och inblåste livsande i hennes näsa, och så blev människan en levande varelse. Skapelseberättelsen Familj

Läs mer

Oro, ångest och nedstämdhet i palliativ vård

Oro, ångest och nedstämdhet i palliativ vård Oro, ångest och nedstämdhet i palliativ vård Peter Strang Professor i palliativ medicin, överläkare Vetenskaplig ledare, PKC (Palliativt kunskapscentrum) Karolinska Institutet och Stockholms Sjukhem och

Läs mer

Famna har erbjudits lämna sina synpunkter över rubricerade föreskrifter och handbok, vilka lämnas nedan.

Famna har erbjudits lämna sina synpunkter över rubricerade föreskrifter och handbok, vilka lämnas nedan. Ert datum Er beteckning, referens Socialstyrelsen socialstyrelsen@socialstyrelsen.se Yttrande över Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om livsuppehållande behandling, Om att ge eller inte ge

Läs mer

INFORMATION FÖR PATIENTER SOM FÅR XALKORI -BEHANDLING. Information om ALK-positiv lungcancer och läkemedelsbehandling med XALKORI

INFORMATION FÖR PATIENTER SOM FÅR XALKORI -BEHANDLING. Information om ALK-positiv lungcancer och läkemedelsbehandling med XALKORI INFORMATION FÖR PATIENTER SOM FÅR XALKORI -BEHANDLING Information om ALK-positiv lungcancer och läkemedelsbehandling med XALKORI 61890_Pfizer_Xalkori_potilaan_opas_A5_swe.indd 1 13.5.2016 13.00 FÖRORD

Läs mer

Gäller fr o m: 2011-11-07. Gäller t o m: 2012-10-06 Utgåva: 2. BilevelPAP

Gäller fr o m: 2011-11-07. Gäller t o m: 2012-10-06 Utgåva: 2. BilevelPAP 1/4 är ett ventilationssystem som ger patienten ett positivt tryck i luftvägarna under hela andningscykeln, med möjlighet att variera trycket mellan in- och utandning. Genom att hålla ett högre tryck på

Läs mer

Förvirringstillstånd vid avancerad cancer. Peter Strang, Professor i palliativ medicin, Karolinska institutet Överläkare vid Stockholms Sjukhem

Förvirringstillstånd vid avancerad cancer. Peter Strang, Professor i palliativ medicin, Karolinska institutet Överläkare vid Stockholms Sjukhem Förvirringstillstånd vid avancerad cancer Peter Strang, Professor i palliativ medicin, Karolinska institutet Överläkare vid Stockholms Sjukhem Referenslitteratur Strang P: Förvirring, delirium och terminal

Läs mer

Rutiner gällande remissförfarande, utprovning samt förskrivning av boll-tyngd-kedjetäcke

Rutiner gällande remissförfarande, utprovning samt förskrivning av boll-tyngd-kedjetäcke Rutiner gällande remissförfarande, utprovning samt förskrivning av boll-tyngd-kedjetäcke Regler gällande hjälpmedel i allmänhet För samtliga hjälpmedel som förskrivs på betalningsförbindelse via ÅHS gäller

Läs mer

Rutin Beslut om vak/ extravak

Rutin Beslut om vak/ extravak Diarienummer: Hälso-och sjukvård Rutin Beslut om vak/ extravak Gäller från: 2016-01-01 Gäller för: Socialförvaltningen Fastställd av: Verksamhetschef ÄO Utarbetad av: Medicinskt ansvariga sjuksköterska

Läs mer

Peter Strang, professor, överläkare

Peter Strang, professor, överläkare Peter Strang, professor, överläkare Dyspné (andnöd) Andnöd/ dyspné är alltid en subjektiv känsla det patienten känner Det personalen ser eller mäter spelar mindre roll Många gånger oklart samband med syrgasmättnad

Läs mer

Läkemedel - generella direktiv vid kvinnokliniken

Läkemedel - generella direktiv vid kvinnokliniken 2016-02-02 25635 1 (8) Läkemedel - generella direktiv vid kvinnokliniken Sammanfattning Stående ordinationer vid kvinnokliniken som sjuksköterska efter bedömning kan ge patient som har symtom med intensitet

Läs mer

Smärta. Definition av smärta. Tecken på smärta

Smärta. Definition av smärta. Tecken på smärta Smärta Smärta är vanligt i livets slutskede. I långt framskriden cancersjukdom är smärtan ett mycket vanligt symtom (50-100%) jämfört med andra sjukdomsgrupper (50%). Smärta är en angelägen fråga hos allmänheten

Läs mer

Ord och fraser som kan vara svåra att förstå

Ord och fraser som kan vara svåra att förstå ORDLISTA NIVÅ 1&2 Ord och fraser som kan vara svåra att förstå Före besöket Akut Att vara akut sjuk eller att få en akut tid betyder att du måste få hjälp i dag. Om det inte är akut kan du få en tid hos

Läs mer

Diskbråck/spinal stenos

Diskbråck/spinal stenos PATIENTINFORMATION - till dig som ska opereras för Diskbråck/spinal stenos regiongavleborg.se Det är naturligt att känna oro inför en operation Allt går bättre om man är väl förberedd och informerad.

Läs mer

Till dig som ska genomgå galloperation Vanliga frågor och svar inför operationen

Till dig som ska genomgå galloperation Vanliga frågor och svar inför operationen Verksamhetsområde Kirurgi Till dig som ska genomgå galloperation Vanliga frågor och svar inför operationen Vad är en gallblåsa? Gallblåsan är en liten blåsa, reservoar, som sitter fast på gallgången. Den

Läs mer

Provmoment: Allmän omvårdnad vuxna, barn och äldre, barnpsykologi, vårdandets pedagogik och didaktik. Ladokkod: 61SA01 Tentamen ges för: SSK10 A

Provmoment: Allmän omvårdnad vuxna, barn och äldre, barnpsykologi, vårdandets pedagogik och didaktik. Ladokkod: 61SA01 Tentamen ges för: SSK10 A Allmän omvårdnad 25,5 Hp Provmoment: Allmän omvårdnad vuxna, barn och äldre, barnpsykologi, vårdandets pedagogik och didaktik Ladokkod: 61SA01 Tentamen ges för: SSK10 A TentamensKod: Tentamensdatum: 23/11-2012

Läs mer

Värmebölja/höga temperaturer

Värmebölja/höga temperaturer SOCIALFÖRVALTNINGEN RUTIN Annika Nilsson, annika.nilsson@kil.se 2016-05-31 Beslutad i ledningsgruppen 160607 Värmebölja/höga temperaturer BAKGRUND Klimatförändringar kommer att medföra många typer av hot

Läs mer

Skriv tydligt. Tentamen med oläslig handstil och ej korrekt skriftligt svenskt skriftspråk rättas ej.

Skriv tydligt. Tentamen med oläslig handstil och ej korrekt skriftligt svenskt skriftspråk rättas ej. Allmän omvårdnad 25,5 Hp Provmoment: Allmän omvårdnad vuxna, barn och äldre. Ladokkod: 61SA01 Tentamen ges för: Gsjuk15V-pgrp1 TentamensKod: Tentamensdatum: 2015-12-04 Tid: 09.00-12.00 Hjälpmedel: inga

Läs mer

/(\ inspektionen för vård och omsorg

/(\ inspektionen för vård och omsorg /(\ inspektionen för vård och omsorg BESLUT 2016-02-24 Dnr 8.1.1-20976/2014 1(5) A v delning Mitt Hälso- och sjukvård, HS l hans.rudstam@ivo.se Region Gävleborg län Vårdgivare Region Gävleborg, Gävle sjukhus,

Läs mer

Information till dig som får behandling med JEVTANA (cabazitaxel)

Information till dig som får behandling med JEVTANA (cabazitaxel) Information till dig som får behandling med JEVTANA (cabazitaxel) Om JEVTANA JEVTANA är ett läkemedel som används för behandling av prostatacancer som har fortskridit efter att du har behandlats med annan

Läs mer

Generella direktiv 1 för läkemedel i akutförråden på särskilda boende, Jönköpings län

Generella direktiv 1 för läkemedel i akutförråden på särskilda boende, Jönköpings län Generella direktiv 1 Generella direktiv för en enhet kan enligt SOSFS 2000:1 utfärdas av verksamhetschefen vid enheten eller om verksamhetschefen inte är läkare av läkare som verksamhetschefen utser. Verksamhetschefens

Läs mer

19.5.2015, Version 1.1 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

19.5.2015, Version 1.1 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Oxycodone/Naloxone 5 mg/2,5 mg depottablett Oxycodone/Naloxone 10 mg/5 mg depottablett Oxycodone/Naloxone 20 mg/10 mg depottablett Oxycodone/Naloxone 40 mg/20 mg depottablett 19.5.2015, Version 1.1 OFFENTLIG

Läs mer

Aripiprazole Accord (aripiprazol)

Aripiprazole Accord (aripiprazol) Aripiprazole Accord (aripiprazol) Patient/Anhörig Informationsbroschyr Denna broschyr innehåller viktig säkerhetsinformation som du ska bekanta dig med innan påbörjande av behandlingen med aripiprazol

Läs mer

Implementering av Liverpool Care Pathway (LCP) vid vård i livets slutskede på äldreboenden

Implementering av Liverpool Care Pathway (LCP) vid vård i livets slutskede på äldreboenden Implementering av Liverpool Care Pathway (LCP) vid vård i livets slutskede på äldreboenden Margareta Brännström sjuksköterska, med.dr., lektor, fo.ass. Samfinansierad Forskning - Vård (SFO-V), Karolinska

Läs mer

Öppna jämförelser 2013. Vård och omsorg om äldre 2013

Öppna jämförelser 2013. Vård och omsorg om äldre 2013 14223 Sammanställning av borgs läns resultat i Öppna jämförelser 213 Vård och omsorg om äldre 213 Underlaget till sammanställningen är hämtat från Vård och omsorg om äldre jämförelser mellan kommuner och

Läs mer

Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08

Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08 Verksamhetsområde Urologi Om blodprovet PSA för att upptäcka tidig prostatacancer Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08 Ska friska män låta kontrollera sin prostatakörtel?

Läs mer

ASTMA FAKTA, RÅD OCH BEHANDLINGSALTERNATIV ETT PRESSMATERIAL FÖR MEDIA FRÅN MUNDIPHARMA AB

ASTMA FAKTA, RÅD OCH BEHANDLINGSALTERNATIV ETT PRESSMATERIAL FÖR MEDIA FRÅN MUNDIPHARMA AB ASTMA FAKTA, RÅD OCH BEHANDLINGSALTERNATIV ETT PRESSMATERIAL FÖR MEDIA FRÅN MUNDIPHARMA AB INLEDNING En av tio svenskar har astma vilket gör den till en av våra stora folksjukdomar. 1 Astma betyder andnöd,

Läs mer

Mer information: http://www.orebroll.se/uso/videoarkiv Se sidan Patientinformation

Mer information: http://www.orebroll.se/uso/videoarkiv Se sidan Patientinformation Mer information: http://www.orebroll.se/uso/videoarkiv Se sidan Patientinformation 1(7) Allmän information Ljumskbråck hos barn är praktiskt taget alltid medfödda. En av femtio pojkar föds med ljumskbråck

Läs mer

För dig som behandlas med Tracleer (bosentan)

För dig som behandlas med Tracleer (bosentan) För dig som behandlas med Tracleer (bosentan) 1 Innehåll Hur behandlas PAH?... 4 Hur fungerar behandlingen med Tracleer?... 4 Kommer Tracleer att få mig att må bättre?... 5 Gångtest... 7 Funktionsklassificering...

Läs mer

Fallbaserad målbeskrivning urologi. Ola Bratt Lars Henningsohn Lärare i urologi

Fallbaserad målbeskrivning urologi. Ola Bratt Lars Henningsohn Lärare i urologi Fallbaserad målbeskrivning urologi Ola Bratt Lars Henningsohn Lärare i urologi 1 67-årig diabetiker med neuro- och nefropati. På akutmottagningen för att han sedan några månader kissar allt oftare med

Läs mer

Behandling av sömnsvårigheter

Behandling av sömnsvårigheter Behandling av sömnsvårigheter Sammanfattning Sömnsvårigheter behandlas i första hand med andra metoder än läkemedel (icke-farmakologiska metoder). I de fall då annan sjukdom, som till exempel depression

Läs mer

BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN. Alendronat HEXAL Veckotablett 70 mg tabletter Alendronsyra

BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN. Alendronat HEXAL Veckotablett 70 mg tabletter Alendronsyra BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN Alendronat HEXAL Veckotablett 70 mg tabletter Alendronsyra Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar använda detta läkemedel. - Spara denna information,

Läs mer

kärlröntgenundersökning

kärlröntgenundersökning Till dig som skall genomgå en kärlröntgenundersökning Information till patient & närstående Denna information avser kärlröntgenundersökning vid Kärlkirurgisk vårdavdelning 18, på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Läs mer

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet. VAD ÄR PROBLEMET? Anna, 18 år, sitter i fåtöljen i mitt mottagningsrum. Hon har sparkat av sig skorna och dragit upp benen under sig. Okej, Anna jag har fått en remiss från doktor Johansson. När jag får

Läs mer