Palliativ vård för läkare på akutsjukhus
|
|
- Ida Håkansson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Palliativ vård för läkare på akutsjukhus Gabriella Frisk Specialistläkare i onkologi samt palliativ medicin ASIH Stockholm Södra
2 Agenda Illamående vid avancerad cancersjukdom Kortison mot symtom vid avancerad cancersjukdom Fika Psykiska symtom i palliativ vård Bensträckare Brytpunktssamtal
3 Illamående vid avancerad cancer
4 40-70 % av patienter med avancerad cancersjukdom mår illa och ca 20-30% besväras av kräkningar % av patienter i livets slutskede mår illa Illamående och kräkningar är ett av de symtom som påverkar cancerpatienters livskvalitet mest Inte ett diffust symtom som ska dämpas utan ett symtom som ska diagnostiseras och åtgärdas
5 Kräkcentrum Lokaliserat till hjärnstammen Härifrån styrs illamående och kräkningar Tar emot impulser från olika håll H 1 -rec (Postafen) och Ach m -rec (Scopoderm) Kemoreceptortriggerzonen (Area postrema) Lokaliserat till 4:e ventrikeln Saknar blod och hjärnbarriär Dopamin 2-receptorer (Primperan, Haldol) samt 5 HT3- receptorer (Ondansetron) Stimuleras direkt av toxiska substanser i blod och likvor Vagusnerven kommunicerar via 5-HT 3 receptorer (Ondansetron) med Kräkcentrum
6 Vestibulocerebellära afferenterna Det rörelseutlösta illamåendet T ex sensorer i innerörat reagerar på lägesförändringar som leder till rörelsesjuka H 1 -receptorn är involverad här (Postafen) även Ach m - receptorn (Scopoderm)
7 Högre hjärncentra Kommunicerar direkt med Kräkcentrum Aktiveras av oro och ångest, känslor, tankar, lukter och synintryck (Bensodiazepiner)
8
9 Utred orsak till illamående och kräkningar Läkemedel Tumörlokalisation Annan sjukdom (Munhåla, GI, CNS) Metabola rubbningar Onkologisk behandling Psykosocialt
10 Illamåendeanamnes & utredning Tidigare illamående? Åksjuka? Graviditetsillamående? När på dygnet? Något som påverkar? (positivt, negativt) Ulkningar? Kräkningar? Kaskadkräkningar? Illamående innan kräkning? Upphör illamåendet efter kräkning? Slem? Mängd, färg, innehåll? Läkemedel? Lab? Status
11 Illamående av läkemedel Cytostatikainducerat illamående Vid opioidintag spelar histaminreceptorerna en viktig roll i de vestibulocerebellära afferenterna ökad känslighet för rörelse. Även nedsatt tarmrörlighet och direkt påverkan CTZ Opioider - viktigt att ge förebyggande de första 7-10 dagarna, samt obstipationsprofylax! Meklozin (Postafen ) eller metoklopramid (Primperan ) Illamående av näringsdropp Illamående vid Digoxin, antibiotika, epilepsimedicin, antidepressiva, NSAID mm
12 Illamående av läkemedel
13 Illamående av metabola rubbningar Uremi, behandling av njursvikt, 5-HT3-antagonist Levermetastasering: börja med metoklopramid. 5- HT3 antagonist i 2:a hand Hypercalcemi: symtomatisk behandling Ketoacidos och hyperglykemi: symtomatisk behandling Hyponatremi, tillskott av natrium Kakexi autonom dysfunktion katabola produkter: steroid, metoklopramid
14 Andra sjukdomar som orsakar illamående Svampinfektion i munnen god munhygien, lokal behandling och ev. antimykotika Stor tumör i mun eller svalg god munhygien Obstipation optimera laxantia, byte av opiod, mer vätska För långsam ventrikeltömning - Metoklopramid, obs aldrig om ett komplett mekaniskt hinder! Ventrikelretention - Sond, PEG Subileus, ileus se senare
15 CNS-relaterade orsaker Hjärntumörer eller metastaser i hjärnan kan ge ett ökat intrakraniellt tryck, balansorganet kan påverkas Betametason (Betapred) 16+16, nedtrappning efter klinik H 1 -receptorn är involverad här (Postafen) och varsamma förflyttningar
16 Subileus/Ileus hos patienter med avancerad cancersjukdom Ileus Högt tarmhinder Illamående Sekretion i tarmen Smärta Ödem/inflammation Utspänd tarm påverkan på 5HT 3 - receptorer? Åtgärd Läkemedel sc i pump eller intermittent Haloperidol (Haldol 2-5 mg/dygn sc) Antikoligergika, t ex Butylskopolamin (Buscopan mg/d sc) Somatostatin t ex okteotrid (Sandostatin µg/d sc) Opioid, titreras Ex. Betametason 8-16 mg iv 5HT 3 -receptorantagonist
17 Omvårdnad vid illamående Förebygga och behandla förstoppning Munhälsa, behandla exempelvis svampinfektioner vb Undvik mat med starka dofter och matos, servera små och aptitliga portioner (kall mat) Icke farmakologisk behandling av illamående innefattar akupunktur och akupressur - armband kan provas Den psykologiska delen vid svåra symptom och stödet till närstående gäller förstås, som alltid inom palliativ vård
18 Orsak Förslag på läkemedel Toxiska, metabola orsaker Cytostatikautlöst Nedsatt rörlighet i mag-tarmkanalen Dopaminrecetorantagonist. Ex haloperidol (Haldol), initialt 0,5-1 mg x 1 p.o /s.c./i.v. Akut: Ondansetron 4-8 mg x 1-2 p.o./munlöslig/i.v. Förlängt: metoklopramid (Primperan)10 mg x 3 p.o Ex. metoklopramid (Primperan)10 mg x 3 p.o eller 30 mg sc/24/h Dock inte vid misstanke om mekaniskt hinder! Intrakraniella orsaker Multifaktoriell eller oklar orsak, ej effekt av ovanstående Meclozin (Postafen) 25mgx2 p.o. Scopodermplåster, bytes var 3 e dag Betametason (Betapred) Betametason (Betapred) 4-8 mg x1, metoklopramid (Primperan)10 x 3 p.o Bensodiazepiner Levomepromazin (Nozinan) 2,5 5 mg x 2 (risk för trötthet) Prometazin (Lergigan)12,5-25 mg x2 (risk för trötthet)
19 Illamående i döendefasen Illamående hos patienter i livets slutskede kräver ofta läkemedelsbehandling Omvårdnadsåtgärder som undvikande av starka dofter (t.ex. matos) och hastiga lägesförändringar är också viktiga Om orsaken till illamåendet inte kan identifieras bör behandlingen av illamåendet vara symtomatisk Oftast är det aktuellt att ge dessa läkemedel subkutant Behandlingen kan inledas med en dopaminreceptorantagonist, ex. haloperidol (Haldol) 1 2,5 mg/dygn. I andra hand metoklopramid (Primperan) En kombination av metoklopramid och haloperidol rekommenderas som nästa steg
20 Symtomlindring kliniskt arbetssätt Utvärdera, justera Beskriv låt patienten berätta anamnes! Behandla Bakomliggande orsak Skatta VAS/NRS Bedöm Orsak
21 Nattsjuksköterskan på en kirurgavdelning ringer jourhavande läkare vid 23-tiden Barbro är 56 år, avmagrad med bröstcancer, metastaser i kotpelaren. Trött och besväras av illamående. Medicinerar med T Dolcontin 60 mg x 2, T Panodil 500 mg 2 x 4, T Cipramil 20 mg x 1, T Voltaren 50 mg x 3, T Primperan 10 mg x 1 Nu mer illamående och har kräkts, verkar förvirrad.? Orsaker? Förslag till behandling?
22 Kortison mot symtom vid avancerad cancersjukdom
23 Kortisonbehandling Steroider har många indikationer vid avancerad cancersjukdom Betametason (Betapred) är mest använt Dos och duration varierar beroende på indikation
24 Indikation Generellt välmående 2-4 Trötthet, fatigue 2-4 Aptitlöshet, anorexi 4-8 Illamående 4-8 Skelettsmärta 4-8 Lever-kapsel-smärta 4-8 Nervkompressionssmärta 4-8 Subileus-ileus 8-16 Högt intrakraniellt tryck 8-16 Medullakompression 16 Vena cava superior syndrom Stokes krage Dos (mg) 16
25 Utvärdera dosen/minska minst var 5-7 dag Vid indikation högt intrakraniellt tryck, medullakompression, Stokes krage, subileus/ileus minska dosen var 5-7 dag, följ upp försämring av symtom Om annan indikation och utebliven effekt sluta efter 5-7 dagar direkt Vid effekt, försök minska dosen var 5-7 dagar till minsta effektiv dos eller utsättning Behandla som morgondos eller x 2 (8.00, 14.00), för att minimera risken för sömnbesvär Magskydd, omeprazol 20 mg, kontrollera blodsocker samt ev. osteoporosprofylax vid långtidsbehandling och lång förväntad överlevnad Om tablettbehandling inte är möjlig är inj. Betapred dosekvipotent och ges intravenöst men kan också ges intramuskulärt
26 Psykiska symtom i palliativ vård
27 Depression vid cancersjukdom Brandberg, 1995 Melanom: Pat med kurativ behandling 6% depression, vid palliativ fas 19% Kissane, 1998 Bröstcancer: Mild depression 27%, svår depression 10% Burgess, 2005 Bröstcancer: Intervjuer; 50% ångest/ depression under år 1, 25% år 2-4 Purkayastha 2017 Bröstcancer: 21.5 % depression (av dessa 22% svår depression), tamoxifen
28 Depressionskriterier DSM IV A. Minst ett av symtomen nedstämdhet eller minskat intresse/glädje måste föreligga. Förutom något av eller båda dessa symtom måste minst fyra av de övriga symtomen föreligga för diagnosen egentlig depressionsepisod. B. Övriga symtom är: betydande viktnedgång utan bantning, viktuppgång, minskad eller ökad aptit nästan dagligen sömnstörning (oftast minskad sömn, men ibland ökad) observerbar psykomotorisk agitation eller hämning svaghetskänsla eller brist på energi så gott som dagligen värdelöshets- eller skuldkänslor (obefogade) minskad tankeförmåga, koncentrationssvårigheter eller obeslutsamhet återkommande tankar på döden, självmordstankar, planering för självmord eller utfört självmordsförsök C. Symtomen orsakar kliniskt signifikant lidande eller försämrad funktion i arbete, socialt eller i andra viktiga avseenden D. Symtomen beror inte på direkta fysiologiska effekter av någon substans (t ex missbruksdrog, medicinering) eller av somatisk sjukdom/skada E. Symtomen förklaras inte bättre med sorgreaktion, d v s att den depressiva symtomatologin har varat längre än två månader efter närståendes bortgång
29 Faktorer som skyddar mot depression Psykologiskt (inre) försvar, grundläggande trygghet Copingstrategier Känsla att vara förstådd Stödjande socialt nätverk Struktur i tillvaron Fungerande sjukvård Erfarenhet och inställning till cancer
30 Sömnen Fysisk aktivitet Samtal Behandling vid depression (vid cancer) Antidepressiva, SSRI
31 Oro och ångest Rädsla, oro Man vet vad man är orolig för Ångest Man är orolig utan fokus Svår ångest kan förlama Oron får en att reagera Man kan därför göra något år saken
32 Vanliga orsaker till oro och ångest i palliativ vård Allmän oro kring sjukdomen Fysiska symtom såsom smärta, andnöd kan skapa oro Kroppslig oro pga. mediciner (Primperan) Oro pga. förvirringstillstånd Dödsångest
33 Behandling av oro och ångest Skapa lugn, finnas nära/närvaro Samtal skapa struktur i kaos Kroppskontakt hålla handen Behandla eventuella fysiska symtom som orsakar ångest (smärta, andnöd) Läkemedel
34 Läkemedel Antidepressiv behandling, SSRI-preparat Särskilt om blandbild ångest, nedstämdhet Starta med låg dos Bensodiazepiner Oxazepam (Oxascand), diazepam (Stesolid), alprazolam depot (Xanor depot) Pregabalin (Lyrica) Generaliserat ångest syndrom Låg dos, öka långsamt Pump med Midazolam i lågdos ev. tillägg med Haldol
35 Fråga gissa inte! Samtal för ångestlindring Få ord Hur länge har du haft det så här? Har det blivit bättre eller värre? Kan du sova på natten? Är det något som hjälper? Är det tankar som framkallar ångesten? Sitter det i kroppen? Sätta ord på.. kan lindra ångesten den får form, blir gripbar Vi har ett ord ångest känner du igen det? Vad tänker du själv kan vara till hjälp? Så här jobbigt ska man inte ha det det finns flera sätt som kan lindra/göra att det blir lättare! Första steget är att vi
36 Viktigt att ta ställning till: Vanlig oro/ångest eller oro pga. ett förvirringstillstånd?
37 Oro pga. förvirringstillstånd Bakomliggande orsak (smärta, andnöd, feber, obstipation, urinstämma, läkemedel, elektrolytrubbning) Undvik bensodiazepiner (kan förvärra symtomen) Haloperidol (Haldol) låg dos eller klometiazol (Heminevrin)
38 Konfusionskriterier DSM IV Medvetandestörning med reducerad förmåga att fokusera, vidmakthålla och skifta uppmärksamhet. Förändrad kognitiv förmåga (minnesstörning, desorientering, talsvårigheter) eller perceptionsstörning som inte bättre förklaras av en redan existerande demenssjukdom. Förändringarna utvecklas akut och fluktuerar under dygnet.
39 Dödsångest Dold dödsångest Genombrott av öppen dödsångest Öppen dödsångest ofta Bästa behandlingen: Närvaro och samtal Ev. bensodiazepiner (Enbart löser ej)
40 Brytpunktssamtal(en)
41 Brytpunkter-processer Övergång från kurativ till palliativ fas Progress under palliativ behandling och avslutande av onkologisk behandling Övergång till Vård i livets slut
42 Diagnos Palliativ fas Livets slut Tidig fas Sen fas Övergången från kurativ (botande) vård till palliativ (lindrande) behandlingen och vård och övergången från palliativ vård till vård i livets slutskede, ska klargöras inom vårdteamet och tillsammans med patient och närstående, brytpunkter. Palliativ vård omfattar både en tidig fas och sen fas, den tidiga fasen kan vara upp till månader och år, i motsats till den sena fasen som kan omfattas av dagar eller veckor. I den tidiga fasen är målet god livskvalitet och förlängd överlevnad och i den sena fasen står målet för livskvalitet.
43 Vård i livets slut Definition av vård i livets slut enligt SoS: Diagnosen ska vara rätt ställd, det går inte att med till buds stående medel att bota eller förbättra prognosen, döden är att förvänta inom en relativt kort tid, dvs inom dagar eller veckor
44 Avsluta behandling Process-brytpunktsprocess Tidig planering med patienten och närstående om möjligt Kräver kontinuitet Evidens talar för att svårt sjuka och äldre patienter vill vara med och planera sin vård De flesta kroniskt sjuka patienter vill dö hemma, inte på sjukhus Brytpunktssamtal
45 Samtalet Det kan vara känsligt att samtala om döden trots att det borde vara naturligt Få vetskap om sin egen förestående död Anpassad information och takt
46 Brytpunktssamtal-frågor Vad tänker du om din sjukdom och den närmaste tiden? Vad är viktigast för dig just nu? Är du rädd eller orolig för något just nu? Hur brukar du hitta kraft i vardagen? Vad tycker du om att göra? Hur kan vi hjälpa dig på bästa sätt?
47 Utmaningar Ångestfylld patient Patienter som inte vill veta/närstående Önskemål i livets slut patient/närstående
48 Behandlingsbegräningar Inte bara HLR Samtala och planera med patienten/närstående
49 Frågor?
50 Referenser Att kräkas eller inte kräkas Beccaro M et al, Actual and preferred place of death of cancer patients. Results from the Italian survey of the dying of cancer (ISDOC). J Epidemiol Community Health 2006, 60(5): Brandberg et al, Psychological reactions in patients with malignant melanoma, Eur J Cancer 1995;31A Burgess et al, Depression and anxiety in women with breastcancer; five year obervational cohort study, BMJ ;330 Detering, The impact of advance care planning on end of life care in elderly patients: randomized controlled trial, BMJ 2010;340:c1345 doi: /bmj.c1345 Glare P. Systematic review of the efficacy of antiemetics in the treatment of nausea in patients with faradvanced cancer. Support Care Cancer 2004; 12: Kissane, Psychological morbidity and quality of life in Australian women with breast cancer, Med J Austr 1998;169 Nationella vårdprogrammet i palliativ vård Palliativt kunskapscentrum, Purkayastha et al, Prevalence of depression in breast cancer patients and its association with their quality of life, Ind Journal of palliative care (3) Stephenson J, An assessment of aetiology based guidelines for the management of nausea and vomiting in patients with advanced cancer. Support Care Cancer 2006; 14: Wood GJ, Management of intractable nausea and vomiting in patients at the end of life. JAMA 2007; 298(10); pdf
51 Tack!
Behandling av illamående i palliativ vård
Behandling av illamående i palliativ vård Gabriella Frisk Specialistläkare i onkologi samt palliativ medicin ASIH Stockholm Södra 40-70 % av patienter med avancerad cancersjukdom mår illa och ca 20-30%
Läs merPalliativ vård för läkare på akutsjukhus
Palliativ vård för läkare på akutsjukhus 180525 Gabriella Frisk Specialistläkare i onkologi samt palliativ medicin ASIH Stockholm Södra Agenda Illamående vid spridd cancer samt i döendefasen Lunch 12.30-13.30
Läs merOro, ångest och nedstämdhet i palliativ vård
Oro, ångest och nedstämdhet i palliativ vård Peter Strang Professor i palliativ medicin, överläkare Vetenskaplig ledare, PKC (Palliativt kunskapscentrum) Karolinska Institutet och Stockholms Sjukhem och
Läs merIllamående. Region Östergötland
Illamående 1 40-70% av cancerpatienter mår illa i livets slutskede Kvinnor mår mer illa än män 2 Diagnos Anamnes- när, var, hur? Klinisk undersökning Lab Ev röntgen 3 Orsaker 1(3) Gastrointestinalkanalen
Läs mer40-70% av cancerpatienter mår illa i livets slutskede Kvinnor mår mer illa än män
Illamående 1 40-70% av cancerpatienter mår illa i livets slutskede Kvinnor mår mer illa än män 2 Asta 83 år Skelett och levermetastaserande bröstcancer, hjärtsvikt. Sköts i hemmet av distriktsläkare och
Läs merOpioidbiverkningar. Gabriella Frisk Specialistläkare i onkologi samt palliativ medicin ASIH Stockholm Södra. pkc.sll.se
Opioidbiverkningar Gabriella Frisk Specialistläkare i onkologi samt palliativ medicin ASIH Stockholm Södra Opioidbiverkningar Trötthet Opioidinducerad förstoppning och dysfunktion Illamående Övriga Trötthet,
Läs merDyspné. Jönköping 20120426
Dyspné Jönköping 20120426 Definition l Subjektiv upplevelse av l Känslan av att inte få luft l Ökad ansträngning i andningsarbetet Förekomst inom palliativ vård l 40 90 % l Olika diagnoser l Det vanligaste
Läs merOro, ångest och depression
Oro, ångest och depression Annika Pohl öl LAH Motala Annika Pohl öl LAH Motala 1 Marianne 57år -85 opererad för hudförändring på hö ben juli diagnos av malignt melanom med spridning till lever, lunga,
Läs merDefinition. l Subjektiv upplevelse av. l Känslan av att inte få luft. l Ökad ansträngning i andningsarbetet
Dyspné Definition l Subjektiv upplevelse av l Känslan av att inte få luft l Ökad ansträngning i andningsarbetet Förekomst inom palliativ vård l 40 90 % l Olika diagnoser l Det vanligaste allvarliga symtomet
Läs merOro, ångest och nedstämdhet i palliativ vård
Oro, ångest och nedstämdhet i palliativ vård Peter Strang Professor i palliativ medicin, överläkare Vetenskaplig ledare, PKC (Palliativt kunskapscentrum) Karolinska Institutet och Stockholms Sjukhem och
Läs merOpioidbiverkningar. Gabriella Frisk Specialistläkare i onkologi samt palliativ medicin ASIH Stockholm Södra. pkc.sll.se
Opioidbiverkningar Gabriella Frisk Specialistläkare i onkologi samt palliativ medicin ASIH Stockholm Södra Opioidbiverkningar Trötthet Opioidinducerad förstoppning och dysfunktion Illamående Övriga Trötthet,
Läs merFörvirringstillstånd vid avancerad cancer. Peter Strang, Professor i palliativ medicin, Karolinska institutet Överläkare vid Stockholms Sjukhem
Förvirringstillstånd vid avancerad cancer Peter Strang, Professor i palliativ medicin, Karolinska institutet Överläkare vid Stockholms Sjukhem Referenslitteratur Strang P: Förvirring, delirium och terminal
Läs merPalliativ vård Professor Peter Strang
Palliativ vård Professor Peter Strang Karolinska Institutet och Stockholms sjukhem Åldersrelaterade sjukdomar som ökar snabbt Demens cirka 110 000 lider av medelsvår-svår demens dessutom cirka 50-70 000
Läs merDSM-IV-kriterier för förstämningsepisoder (förkortade)
Bilaga 2 DSM-IV-kriterier för förstämningsepisoder (förkortade) (Hämtade ur Svenska Psykiatriska Föreningens kliniska riktlinjer för förstämningssjukdomar) [59]. Egentlig depressionsepisod A. Minst fem
Läs mer40-70% av cancerpatienter mår illa i livets slutskede Kvinnor mår mer illa än män
Illamående 1 40-70% av cancerpatienter mår illa i livets slutskede Kvinnor mår mer illa än män 2 Asta 83 år Skelett och levermetastaserande bröstcancer, hjärtsvikt. Sköts i hemmet av distriktsläkare och
Läs merPeter Strang, professor, överläkare
Peter Strang, professor, överläkare Dyspné (andnöd) Andnöd/ dyspné är alltid en subjektiv känsla det patienten känner Det personalen ser eller mäter spelar mindre roll Många gånger oklart samband med syrgasmättnad
Läs merPalliativ vård vid hjärtsvikt. Camilla Öberg, distriktsläkare och kardiolog
Palliativ vård vid hjärtsvikt Camilla Öberg, distriktsläkare och kardiolog Din hjärtsviktspatient du? (2 min) Tänk på en av dina patienter med svår hjärtsvikt Berätta avidentifierat max 30 sekunder för
Läs merGod palliativ vård state of the art
God palliativ vård state of the art Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem 2015-03-11 Professor P Strang Vård av döende Vård av döende har alltid
Läs merSvensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg
Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg Ångest och depression vid cancer Pia Dellson Enheten för cancerrehabilitering Skånes onkologiska klinik Skånes universitetssjukhus Psykiska problem
Läs merSymtomlindring. Palliativa rådet
Symtomlindring Palliativa rådet Symtomlindring -Behandla bakomliggande orsaker -Ställ frågan varför? -Samarbete med andra professioner för att uppnå god symtomlindring Sida 2 Andnöd Vanligt symtom inom
Läs merSymtomlindring i livets slutskede. Staffan Lundström, Med dr, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem
Symtomlindring i livets slutskede Staffan Lundström, Med dr, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Ämnen: Illamående/kräkningar Palliativ sedering i livets slutskede Den döende
Läs merSymtomlindring i livets slutskede. Marit Karlsson Med dr, överläkare, LAH Linköping
Symtomlindring i livets slutskede Marit Med dr, överläkare, LAH Linköping Symtom i livets absoluta slutskede Sista två veckorna i livet Översiktsstudie baserad på 12 studier innehållande totalt 2412 patienter
Läs merPalliativ vård vid olika diagnoser
Palliativ vård vid olika diagnoser likheter och olikheter Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet 2013-04-17 Professor P Strang Cancer den fruktade diagnosen
Läs merKakexi - stigmatiserande tillstånd för alla!
Kakexi - stigmatiserande tillstånd för alla! Christel Wihlborg Överläkare Palliativa verksamheten, Ystad Kakexi - definition Ett multifaktoriellt syndrom som karakteriseras av Förlust av muskelmassa Kan
Läs merInitialfas. IPT ÄR MULTITASKING Timing balans mellan manual & Patient
Att skapa sig en tydlig förståelse Initialfas Arbeta med valt fokus Återskapa färdigheter och planera för framtiden Diagnostisering Sammanlänka depressionen till ett interpersonellt sammanhang Interpersonell
Läs merBeteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)
BPSD Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) a. BETEENDESTÖRNINGAR (=huvudproblem för omgivningen) Aggressivitet Irritabilitet Motsträvighet Skrik Rastlöshet Plockighet Opassande
Läs merPalliativ vård vid lungsjukdom. Fall 1. De fyra hörnstenarna. Total Pain. Mötet med patienten
Palliativ vård vid lungsjukdom 2014 02 27 Margareta Gustavsson Läkare ASIH/Lund Fall 1 65 årig nyligen pensionerad lärare Lungcancer Avslutad palliativ cytostatikabehandling Symtom: Smärta rygg Tradolan
Läs merBehandling av depression
Behandling av depression Våra rekommendationer Terapigrupp Psykiatri Pouya Movahed Diagnos ställs med hjälp av: Diagnos Klinisk bedömning och Diagnostiska kriterier enligt DSM-IV eller V Ett av dessa två
Läs merSmärta och obehag. leg. sjuksköterska. Ingeli Simmross Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län. pkc.sll.se
Smärta och obehag Ingeli Simmross Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län leg. sjuksköterska Palliativ vård- undersköterskans roll Smärta och obehag i palliativ vård Majoriteten av palliativ omvårdnad
Läs merFörvirring hos den döende patienten. Per Fürst Överläkare Specialist i palliativ medicin Palliativt Centrum Stockholms Sjukhem
Förvirring hos den döende patienten Per Fürst Överläkare Specialist i palliativ medicin Palliativt Centrum Stockholms Sjukhem Akut förvirring = Akut konfusion = Akut delirium = Akut hjärnsvikt!! Vanligaste
Läs merANELÄK PONV: profylax och behandling av postoperativt illamående och kräkning
1 (5) ANELÄK PONV: profylax och behandling av postoperativt illamående och kräkning 1) RISKBEDÖMNING Faktorer som ökar risken för PONV Vuxna Barn - Kvinna - Kirurgi > 30 min - Icke rökare - Ålder 3 år
Läs merCharlotta Svalander Leg. Dietist Palliativ vård och ASIH Region Skåne
Charlotta Svalander Leg. Dietist Palliativ vård och ASIH Region Skåne Döende människor slutar äta och dricka, behovet av näring och vätska avtar och hungerkänslorna försvagas. För de flesta patienter med
Läs merRationell läkemedelsbehandling till äldre
Rationell läkemedelsbehandling till äldre Sara Modig Distriktsläkare, Med.Dr. Terapigrupp Äldre och läkemedel Äldregeneral för Läkemedel är normalt bra och välstuderade produkter med effekt på dödlighet,
Läs merAtt aktivera nedstämda föräldrar eller Beteendeterapi vid depression eller Beteendeaktivering (BA) av Martell, Jacobsen mfl
Att aktivera nedstämda föräldrar eller Beteendeterapi vid depression eller Beteendeaktivering (BA) av Martell, Jacobsen mfl 1 Egentlig depressionsepisod Minst 5 symtom under 2 veckor Symtom 1 eller 2 krävs
Läs merKortison i palliativ vård hjälper det mot allt? Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem
Kortison i palliativ vård hjälper det mot allt? Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Denna föreläsning Effekter i kroppen Biverkningar Hur glukokortikoider
Läs merBrytpunktssamtal. Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Karolinska Institutet, Stockholm
Brytpunktssamtal Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Karolinska Institutet, Stockholm Ämnen: Brytpunktsbedömning Brytpunktssamtal Definition Utmaningar
Läs merOmvårdnad vid förestående och inträffad död. Annette Holst-Hansson 2017
Omvårdnad vid förestående och inträffad död Annette Holst-Hansson 2017 DÖENDET OCH DÖDEN EN NATURLIG DEL AV LIVET Livshotande tillstånd - sjukdom - trauma - suicid OMVÅRDNAD I SAMBAND MED Döende och död
Läs merNSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas
Indikator Andelen individer (%) som använder NSAID, utan att med paracetamol först prövats och befunnits ha otillräcklig effekt, och utan att påtagliga inflammatoriska inslag föreligger, av alla med artros
Läs merBPSD. Behavioural and Psychological Symptoms in Dementia (IPA: International Psychogeriatric Association)
BPSD Behavioural and Psychological Symptoms in Dementia (IPA: International Psychogeriatric Association) Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom Komplicerande BPSD är vanligt förekommande
Läs merIllamående och kräkningar samt passageproblem i tarmen
Illamående och kräkningar samt passageproblem i tarmen Hantering i den palliativa vården En ny hel dag med palliativ vård, 3 maj 2019 Matthias Brian Spec läk palliativ medicin Mellannorrlands Hospice (Utbildning)
Läs merPalliativ Vård. Livskvalitet vid livets slut. Carl-Magnus Edenbrandt Docent, Överläkare, FRCP (Edin) 13 september 2016
Palliativ Vård Livskvalitet vid livets slut Carl-Magnus Edenbrandt Docent, Överläkare, FRCP (Edin) 13 september 2016 Hur orkar du arbeta med döden, döden? Här finns det inget att göra Jerzy Einhorn 1995
Läs merNationella riktlinjer Ångestsjukdomar
Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar Syftet med riktlinjerna är att både stimulera användandet av vetenskapligt utvärderade och effektiva åtgärder inom detta område och vara ett underlag för prioriteringar
Läs merAgenda AKUT SMÄRTA. Två olika typer av smärta Hur kommer smärtan till hjärnan? Långvarig smärta är inte akut smärta
Praktisk hantering av långvarig smärta utan pågående vävnadsdestruktion 20181127 Maria Lindström Familjeläkare, Hc Gilleberget Ordförande Läkemedelskommittén Medlem terapigrupp smärta Region Västernorrland
Läs merAnna Forssell. AHS-Viool Skellefteå. Copyright Anna Forssell
Anna Forssell AHS-Viool Skellefteå VIC Vårdpersonal inom cardiologi www.v-i-c.nu Hjärtsviktsdagar i Göteborg 15-16 oktober 2009 Ur programmet; Teamet runt patienten Palliativ vård Hjärtsvikt och palliativ
Läs merPalliativ behandling bröstcancer
Palliativ behandling bröstcancer Den palliativa vården eftersträvar kvalitativt liv under så lång tid som möjligt med hjälp av onkologisk cancerbehandling, symtomlindring, och psykologiskt stöd. De palliativa
Läs merDenna patient. Palliativa pärmen. är inskriven i Palliativa teamet i..
Personnr: Denna patient är inskriven i Palliativa teamet i.. Palliativa pärmen Patienten har med sig denna pärm, som finns i hemmet, vid besök eller inläggning på sjukhus, till hälsocentral eller kommunens
Läs merDöendet ur olika sjukdomsperspektiv Hjärtsjukdom
Döendet ur olika sjukdomsperspektiv Hjärtsjukdom Sjukdomsförloppet liknas ofta med en berg- och dalbana för både patienten och de närstående. Tidpunkten för att genomföra brytpunktsamtal kan var svår att
Läs merUndersköterska i palliativ vård vilken är din roll? pkc.sll.se
Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? Välkomna till seminarium! Program 12.45 13.00 Registrering 13.00 14.00 Ett palliativt förhållningssätt 14.00 14.30 FIKA 14.30 15.30 Symtom och vård i
Läs merBrytpunktsamtal - var, (vad?),när och varför? Bertil Axelsson Carl Johan Fürst
Brytpunktsamtal - var, (vad?),när och varför? Bertil Axelsson Carl Johan Fürst Presentation av oss Upplägg och syfte Gemensam reflektion kring brytpunktssamtal Palliativregistret och studier??? Diskutera
Läs merHur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling?
Läkemedel och äldre Hur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling? leg apotekare Helén Merkell Läkemedelskommittén Örebro läns landsting + = SANT Äldre Socialstyrelsens
Läs merIndikation Läkemedel Dosering för vuxen Kontraindikation Vårdgivarinstruktion
ANAFYLAKTISK REAKTION ALLERGI/ KLÅDA DIARRÈ Jext 300 mikrogram/dos Förfylld injektionsspruta Betapred 4mg/ml svätska Betapred 0.5mg Desloratadin 5 mg Hydrokortison 1% Kräm Loperamid 2mg Kapsel 300 mikrogram
Läs merSvårt graviditetsillamående/ hyperemesis gravidarum
Svårt graviditetsillamående/ hyperemesis gravidarum Berörda enheter Samtliga enheter inom VO Obstetrik och gynekologi, Norrbotten och MVC, Norrbotten. Syfte Enhetlig och god handläggning av svårt graviditetsillamående
Läs merAgenda. Bakgrund. Diagnos och behandling vid ångest och depression. Bakgrund. Diagnostik. Depression. Ångestsyndrom. Sammanfattning- take-home message
Diagnos och behandling vid ångest och depression Louise Hamark Distriktsläkare och KBT-terapeut Uppsala Agenda Bakgrund Diagnostik Depression Sammanfattning- take-home message Bakgrund 1/3 av primärvårdens
Läs merPsykiatrisk behandling. Medicinsk behandling
Psykiatrisk behandling Medicinsk behandling Evidensbaserad behandling Evidens betyder bevis Forskning och vetenskapliga resultat bevisar att behandlingen ger resultat Vård ska enligt hälso- och sjukvårdslagen
Läs merPalliativ sedering Professor Peter Strang
Palliativ sedering Professor Peter Strang Karolinska Institutet Stockholms sjukhem och Radiumhemmet Palliativ/terminal sedering Kontroversiell fråga: Rör det sig om: palliativ sedering (mål: att palliera)?
Läs merSupportive care av den geriatriska onkologiska patienten
Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten Gabriella Frisk, Onkolog, Sektionschef Sektionen för cancerrehabilitering, Onkologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Agenda Bakgrund
Läs merPalliativ sedering i livets slutskede. Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem
Palliativ sedering i livets slutskede Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Vad är nytt i vårdprogrammet? Eget kapitel (nr 19) När döden är nära Underkapitel
Läs merDepression. 26 september 2013
Depression 26 september 2013 Epidemiologi Prevalens 6% I Sverige har 12% av alla sjukskrivna diagnosen depression Patienter med depression 31% ingen vårdkontakt 51% misskända patienter 6% otillräcklig
Läs merUndersköterska i palliativ vård vilken är din roll?
AL81 Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? Lärandemål för dagen Att kunna reflektera över den palliativa vårdens mål och förhållningssätt Att lära sig om hur smärta och andra symtom och obehag
Läs merSBU Behanding av depression hos äldre 2015:
Pollev.com/orebro Svår depression hos äldre Axel Nordenskjöld Överläkare Affektiva mottagningen, Örebro Medicine Doktor, Örebro Universitet Bitr. registerhållare, Kvalitetsregister ECT SBU Behanding av
Läs merLäkemedelsberoende. Joar Guterstam. Beroendecentrum Stockholm, Centrum för psykiatriforskning
Läkemedelsberoende Joar Guterstam Beroendecentrum Stockholm, Centrum för psykiatriforskning Ledamot expertrådet för psykiatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Agenda Epidemiologi Förebyggande
Läs merSymtombehandling vid cancersjukdom
Symtombehandling vid cancersjukdom 2016-11-07 INGER FRIDEGREN PENSIONERAD SPECIALIST I ALLMÄNMEDICIN DIPLOMERAD I PALLIATIV MEDICIN ORDFÖRANDE NATIONELLA RÅDET FÖR PALLIATIV VÅRD Vilka symtom? Tidig palliativ
Läs merÄldre och läkemedel LATHUND
Äldre och läkemedel LATHUND Generella rekommendationer Läkemedel som bör ges med försiktighet till äldre Läkemedel som bör undvikas till äldre Alzheimers sjukdom Generella rekommendationer Hos äldre och
Läs merSmärta palliativa aspekter
Smärta palliativa aspekter Peter Strang Professor i palliativ medicin /onkologi Karolinska Institutet, Stockholm Stockholms sjukhems palliativa cancersektion Peter Strang Palliativ vård (enl WHO) Vården
Läs merPalliativ vård och omsorg Utbildning oktober 2019
Palliativ vård och omsorg Utbildning oktober 2019 Med föreläsare från Palliativa rådet i Sörmland Anna Åström SSIH Strängnäs Vad är palliativ vård? Vad är palliativ vård? Definition av palliativ vård enligt
Läs merANE LÄK PONV: profylax och behandling av postoperativt illamående och kräkning
1 (6) ANE LÄK PONV: profylax och behandling av postoperativt illamående och kräkning 1) RISKBEDÖMNING Faktorer som ökar risken för PONV - Kvinna - Icke rökare - PONV vid tidigare anestesi/åksjuka - Opioider
Läs merAthir Tarish. Geriatriker, Överläkare Geriatriska Kliniken
Athir Tarish Geriatriker, Överläkare Geriatriska Kliniken 1 A. Nedsatt uppmärksamhet (fokusera, hålla kvar, växla) och medvetandegrad B. Akut eller subakut, växlande förlopp under dygnet C. Ytterligare
Läs merPalliativ vård en introduktion. pkc.sll.se
Palliativ vård en introduktion pkc.sll.se Palliativt kunskapscentrum UPPDRAGET? pkc.sll.se På programmet 9:00-10:10 Palliativ vård och förhållningssätt 10:10-10:40 FIKA 10:40-12:30 Grupparbete Etiska överväganden
Läs mer1.) Vad är antiemetika effektiva mot definitioner orsaker. 2.) Trigger inputs emetiska banor kräkcentrum kräkreflexen
Antiemetika Jan Kehr 1.) Vad är antiemetika effektiva mot definitioner orsaker 2.) Trigger inputs emetiska banor kräkcentrum kräkreflexen 3.) Antiemetika verkningsmekanismer biverkningar behandling Emesis
Läs mer1.) Vad är antiemetika effektiva mot definitioner orsaker. 2.) Trigger inputs emetiska banor kräkcentrum kräkreflexen
Antiemetika Jan Kehr 1.) Vad är antiemetika effektiva mot definitioner orsaker 2.) Trigger inputs emetiska banor kräkcentrum kräkreflexen 3.) Antiemetika verkningsmekanismer biverkningar behandling Emesis
Läs merVad är viktigast för just Dig? PER-ANDERS HEEDMAN, PROJEKTSAMORDNARE, RCC SYDÖST
Vad är viktigast för just Dig? PER-ANDERS HEEDMAN, PROJEKTSAMORDNARE, RCC SYDÖST Nicolas Rolin grundar Hôtel-Dieu Hospices de Beaune i Frankrike (1443) Medicinska kliniken Lunds lasarett, 3 4 september
Läs merVårdkvalitet i livets slutskede - att mäta för att veta
Vårdkvalitet i livets slutskede - att mäta för att veta Exempel från Sahlgrenska Universitetssjukhuset Maria Taranger Överläkare internmedicin och hematologi Sektionschef 353 Med/Ger/Akutenhet Östra Sahlgrenska
Läs merUNDERSKÖTERSKANS ROLL
Symtomkontroll Närståendestöd UNDERSKÖTERSKANS ROLL Marie-Louise Ekeström Leg sjuksköterska FoUU Kommunikation/ Relation? Teamarbete 1 Några frågor Vad är god omvårdnad vid livets slut? Hur ser det ut
Läs merSusanne Lind. Palliativt Forskningscentrum Ersta Sköndal högskola och Ersta sjukhus. susanne.lind@esh.se
Susanne Lind Palliativt Forskningscentrum Ersta Sköndal högskola och Ersta sjukhus susanne.lind@esh.se Vi bygger vidare på det som finns! Riktlinjer, guidelines, vårdplaner mm And THE TEXTBOOKS OF PALLIATIVE
Läs merKropp och själ: Hur dödsångest och ensamhet påverkar symtom
Kropp och själ: Hur dödsångest och ensamhet påverkar symtom Peter Strang Professor i palliativ medicin, överläkare Vetenskaplig ledare, PKC Processledare (palliativa cancerprocessen) RCC Helhetssyn: Påverkar
Läs merHudiksvall 20131003 EUTHANASI LÄKARASSISTERAT SJÄLVMORD PALLIATIV SEDERING
Hudiksvall 20131003 EUTHANASI LÄKARASSISTERAT SJÄLVMORD PALLIATIV SEDERING EUTHANASI Ò Eu väl, gott Ò Thanatos döden Således ordagrant En god död VAD ÄR EN GOD DÖD? Ò Snabb död Ò Omedveten död Ò Vid mycket
Läs merPalliativ vård. De fyra hörnstenarna
Palliativ vård De fyra hörnstenarna Symtomkontroll Teamarbete Kommunikation Stöd till närstående SYMTOMKONTROLL Fysiska Psykiska Sociala Existentiella FYSISKA SYMTOM ESAS Vanligast : trötthet, smärta,
Läs merSymtomlindring vid döendetd
Symtomlindring vid döendetd Dr Staffan Lundström, palliativa sektionen Stockholms Sjukhem Brytpunkter i livets slutskede Brytpunkter i livets slutskede Allt längre perioder av uttalad trötthet/slöhet Sängbunden
Läs merNutrition i palliativ vårdv. Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm
Nutrition i palliativ vårdv Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm Bakgrund Flertal studier visar att viktnedgång och undernäring i samband
Läs merAtt vara tonåring när mamma eller pappa dör
Att vara tonåring när mamma eller pappa dör Anette Alvariza Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta
Läs merLäkemedel till äldre 245
Läkemedel till äldre Läkemedelsstudier på patienter äldre än 75 år är näst intill obefintliga. Trots detta förskrivs det flest läkemedel per patient i denna åldersgrupp. Problem med förändrad läkemedelsomsättning,
Läs merVård i livets slutskede. Handbok för läkare i primärvården
Vård i livets slutskede Handbok för läkare i primärvården Handboken är framtagen inom ramen för det regionala utvecklingsarbete av den palliativa vården som sker med stöd av Regionalt cancercentrum väst.
Läs merRUTIN FÖR BRYTPUNKTSBEDÖMNING OCH ORDINATION AV LÄKEMEDEL
1 PRIMÄRVÅRD VLL HÄLSOCENTRAL BJURHOLM 18.2. KOMMUN BJURHOLM ÄLDRE OCH HANDIKAPPOMSORG Bjurholm, mars 2015 Palliativ vård vid livets slut utgår från Nationell vårdprogram för palliativ vård och Socialstyrelsens
Läs merKLOKA LISTAN Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté
KLOKA LISTAN 2017 Expertrådet för geriatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Nyheter Escitalopram och sertralin som förstahandsmedel vid Långvarig ångest Depression Citalopram utgår Ångest
Läs merORSAKER TILL ÖKAD LÄKEMEDELSANVÄNDNING
LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE LÄKEMEDEL TILL ÄLDRE De senaste 20 åren har mängden läkemedel till personer äldre än 75 år ökat med nära 70%. Personer på särskilt boende har i genomsnitt 8-10 preparat per person.
Läs merÄr depression vanligt? Vad är en depression?
Depression Din läkare har ställt diagnosen depression. Kanske har Du uppsökt läkare av helt andra orsaker och väntade Dig inte att det kunde vara en depression som låg bakom. Eller också har Du känt Dig
Läs merSmärta och obehag. pkc.sll.se
Smärta och obehag Palliativ vård- undersköterskans roll Majoriteten av palliativ omvårdnad inom Vård- och omsorg utförs av undersköterskor och vårdbiträden (Socialstyrelsen, 2006) Beck, Törnqvist, Broström
Läs merDepressions och ångestbehandling
Depressions och ångestbehandling NU sjukvården, maj 2010 Ebba Holmberg överläkare psyk klin, leg psykoterapeut Gunilla Kenne, psykolog. leg psykoterapeut Frekvens ångest och depression Minst 25% av alla
Läs merPSYKIATRI. Paniksyndrom sertralin klomipramin. Unipolär depression sertralin Hos barn och ungdomar fluoxetin. Social fobi sertralin
PSYKIATRI AFFEKTIVA SYNDROM Unipolär depression Hos barn och ungdomar fluoxetin AFFEKTIVA SYNDROM Målsättningen är full symtomfrihet. Sertralin är förstahandsmedel vid unipolär depression. Lågt pris och
Läs merIllamående och kräkningar vid cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi
Illamående och kräkningar vid cancersjukdom och behandling Verksamhetsområde onkologi Vem blir illamående? Illamående och kräkningar är vanliga biverkningar vid behandling av cancersjukdom, men kan också
Läs merDe 3 S:en vid demenssjukdom. Symtomskattning Symtomlindring Symtomprevention
SYMTOMSKATTNING De 3 S:en vid demenssjukdom Symtomskattning Symtomlindring Symtomprevention SMÄRTSKATTNING VID SVÅR DEMENS ca 200 skattningsverktyg Ingen riktigt bra vid svår demens Självskattningsskalor
Läs merGenerella ordinationer i kommunal sjukvård vid akuta och tillfälliga tillstånd efter läkarordination respektive sjuksköterskebedömning
- 1(5)- Generella ordinationer i kommunal sjukvård vid akuta och tillfälliga tillstånd efter läkarordination respektive sjuksköterskebedömning Läkemedelskommittén i Dalarna fastställer att: - Läkemedlen
Läs merIllamående vid högdos melfalan. Lars Skagerlind Hematologiska sektionen, Cancercentrum Norrlands Universitetssjukhus, Umeå
Illamående vid högdos melfalan Lars Skagerlind Hematologiska sektionen, Cancercentrum Norrlands Universitetssjukhus, Umeå Illamående Av patienter klassat som ett av de jobbigaste symptomen 25-50% of patients
Läs merOm läkemedel. vid depression STEG 1
Om läkemedel vid depression BUP finns på alla orter i Halland: Kungsbacka Tfn 0300-56 52 17 Varberg Tfn 0340-48 24 40 Falkenberg Tfn 0346-561 25 Halmstad/Hylte/Laholm Tfn 035-13 17 50 Välkommen att ta
Läs merIllamående och kräkning, profylax och behandling, HEM 13476
Godkänt den: 2018-12-13 Ansvarig: Honar Cherif Gäller för: Hematologi Illamående och kräkning, profylax och behandling, HEM 13476 Innehåll Syfte och omfattning...2 Bakgrund...2 Termer och förkortningar...2
Läs merOm läkemedel. vid depression STEG 2 4
Om läkemedel vid depression STEG 2 4 BUP finns på alla orter i Halland: Kungsbacka Tfn 0300-56 52 17 Varberg Tfn 0340-48 24 40 Falkenberg Tfn 0346-561 25 Halmstad/Hylte/Laholm Tfn 035-13 17 50 Välkommen
Läs merUrinvägsinfektion BEHANDLING OLÄMPLIG/RISKFYLLD BEHANDLING VID UVI
Urinvägsinfektion Symtomgivande UVI Asymtomatisk bakteriuri (ABU) ABU hos 20-50% på SÄBO Antibiotika överförskrivs ofta Diagnostiken svår Leder UVI till förvirring????? Riktad och smal behandling Växelbruk
Läs merKakexi, vätske- och nutritionsbehandling
Kakexi, vätske- och nutritionsbehandling i palliativ vård Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Staffan Lundström, överläkare, med dr Stockholms Sjukhem Karolinska Institutet Kakexi Medicinsk term för stark
Läs merSmärta ett nödvändigt ont vid livets slut? Staffan Lundström, Öl, Med dr, Palliativa sektionen Stockholms Sjukhem
Smärta ett nödvändigt ont vid livets slut? Staffan Lundström, Öl, Med dr, Palliativa sektionen Stockholms Sjukhem 1 Ämnen: Smärtmekanismer och smärtanalys Farmakologisk smärtbehandling med fokus på opioider
Läs merFatigue trötthet vid cancer och dess behandling
Fatigue trötthet vid cancer och dess behandling Varför är jag så trött? Att vara trött är ofta en normal reaktion på något du gjort som krävt mycket energi. Trötthet i samband med cancersjukdom och dess
Läs mer