Definition. l Subjektiv upplevelse av. l Känslan av att inte få luft. l Ökad ansträngning i andningsarbetet
|
|
- Lars-Olof Jakobsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Dyspné
2 Definition l Subjektiv upplevelse av l Känslan av att inte få luft l Ökad ansträngning i andningsarbetet
3 Förekomst inom palliativ vård l % l Olika diagnoser l Det vanligaste allvarliga symtomet de sista dagarna
4 Dyspne vid avancerad cancer Deborah Dungeon. Queens University, Canada l 100 patienter med avancerad cancer l Rökare hade mer dyspne än icke-rökare l Median VAS var 5,3 l Påverkades inte av cancertyp l Endast 1 patient hade ångest som enda förklaring till dyspnen
5 Dyspne vid avancerad cancer l 60 % var inte hypoxiska i vila l 20 % hade Hb under 100 l Lågt MIP (muscle inspiratory pressure) talar för att det ofta finns en allvarlig muskelsvaghet i thorax
6 Orsaker som kan åtgärdas l Anemi l Hypoxi l Obstruktivitet l Pleuravätska
7 Orsaker l Orsakad av sjukdomen Pleuravätska Obstruktion Massiv tumörväxt Lymfangitis carcinomatosa Mediastinal obstruktion Perikardvätska Massiv ascites Abdominell distension
8 Orsaker l Orsakad av behandling Pneumonektomi Fibros (utlöst av radioterapi/cytostatika)
9 Orsaker l Relaterat till sjukdom Anemi Atelektas Lungemboli Lunginflammation Empyem Svaghet
10 Orsaker l Samverkande faktorer KOL Astma Hjärtsvikt Acidos
11 Farmakologisk behandling l Bronkdilatantia l Steroider l Mykolytika l Opioider l Dormicum l Syrgas
12 Bronkdilatantia l Vid obstruktivitet l Sedvanliga mediciner
13 Steroider l Vid obstruktivitet l Vid lymfangitis carcinomatosa l Vid strålpneumonit l Vid behov av allmänt roburerande behandling
14 Mykolytika l Tveksam effekt, men man kan prova Acetylcystein, gärna inhalationn l Kom ihåg att utvärdera effekten om mer slem, som blir svårt att handskas med - utsättande
15 Opioider l Oklar verkningsmekanism påverka rec i luftvägarna, påverka andningscentrum och minska känsligheten för CO2 och O2, muskelrelaxerande l Räcker vanligen med låga doser. Verkar inte vara bättre att inhalera
16 Benzodiazepiner l Ångestdämpande l Muskelrelaxerande l Kortverkande: Alprazolam (Xanor) Oxazepam (Sobril, Oxascand) Lorazepam (Temesta) Midazolam (Dormicum) l Långverkande: Diazepam (Stesolid)
17 Syrgas l Ingen indikation om ej låg saturation/ syrgasmättnad, som förbättras med syrgas. l Kan ordnas i hemmet l Kan vara lika bra med fläkt eller öppet fönster
18 Illamående
19 Vad är illamående l En individuell upplevelse av ett inre obehag, som ibland via olika impulser till kräkcentrum leder fram till en ofrivillig tömning av magsäcken
20 Kräkcenter får impulser från l Kemoreceptorzon i area postrema l Cortex l Vestibulära organ l Gastro-intestinalkanalen
21 Via kemoreceptorzonen l Läkemedel: opioider, cytostatika mm mm l Högt calcium l Njursvikt/Leversvikt l Radioterapi
22 Orsaker till illamående Via cortex l Hjärnmetastaser, ökat intrakraniellt tryck, l Smärta oro l Depression l Anticipatoriskt illamående
23 Vestibulära organ l Rörelsesjuka l Tumörer l Opioider
24 Gastro-intestinalt l Obstipation l Ventrikelretention /ulcus l Oral candida l Ileus
25 Behandling l Kausal mot förstoppning, ulcus, hypercalcemi, hypoxi, anemi mm l Akupunktur l God omvårdnad l farmaka
26 Behandling efter verkningsmekanism Verkningsmekanis m Klass Preparat CNS kräkcentrum Antikolinerga Skopolamin Kemorec.zon Hjärnbarken Dopaminantag Haldol, Nozinan, Primperan Benzodiaz. Steroider Gastro-intest 5 HT4 agonister Primperan
27 Farmakologisk behandling av illamående l Dopaminreceptorblockerare: Metoklopramid (Primperan) Haloperidol(Haldol) l Serotoninantagonister Ondansetron (Zofran), Granisetron (Kytril) l Levomepromazin (Nozinan) l Antihistaminer (Lergigan, Postafen) l Octreotid
28 Behandlingsförslag l Primperan, tabl, supp, inj. Dos: mg x 3-4 l Postafen 25 mg x 2-3 l Haldol, tabl, inj. Dos: 0,5 1 mg x 1-2 l Zyprexa munlöslig t 2,5 5 mg l Nozinan, tabl, Dos: 5 mg tn l Dridol 0,5 ml iv / Propofol i lågdos l Buscopan, skopolamin, scopoderm. l Cortison l Benzodiazepiner l 5-HT3-blockerare
29 Omvårdnadsåtgärder vid illamående l Förklara l Lugn och ro l Behandla andra symtom( smärta, oro) l Undvik plötsliga rörelser l Fråga pat vad som utlöser och undvik detta om möjligt l Äta lite och ofta l Munhygien terapi
30 l Behandla förstoppning l Komplementär terapi
31 Depression
32 Diagnostiska kriterier l Sänkt grundstämning l Mer än två veckor l Ej avledbar l Fyra av dessa symtom: sömnstörningar, viktnedgång, dålig aptit, sämre koncentrationsförmåga, känsla av hopplöshet, irritabilitet, skuld eller värdelöshet, oförmåga att njuta av livet, förlust av intresse, klarar ej dagliga sysslor
33 Depression l Vanlig hos patienter med avancerad cancersjukdom, % l Mindre än hälften diagnostiseras och behandlas l Risken för suicid hos cancerpatienter är 1,5 2,9 gånger högre hos andra patienter
34 Önskemål om livsförkortande åtgärder l Klar korrelation till depression l Uttrycks av % av patienter i palliativ fas l Samtal viktigt
35 Behandling av depression l Sedvanlig behandling
36 Delirium
37 Definition l Hjärnsvikt associerad med brister i uppmärksamhet, tänkande, perception, minne, psykomotoriska funktioner, känslor och sömn - vakenhetscykeln
38 Kriterier l Förändring i medvetenhet med sänkt förmåga att fokusera, upprätthålla eller växla uppmärksamhet l Kognitiva förändringar (minnesfunktion, desorientering, perceptionsstörnignar l Plötslig debut l Vanligen i samband med kroppslig sjukdom
39 Typer av delirium l Hypoaktivitet konfusion, trötthet, 47% l Hyperaktivitet agitation, hallucination, aggressivitet, 5 % l Blandad bild, 48 %
40 Prevalens l % vid inskrivning på palliativ vårdavdelning l % utvecklade delirium under vårdtiden l % strax före döden
41 Orsaker l Tumör l Metaboliskt hypercalcemi, hyponatriemi, blodsockerrubbningar; anemi, hypoxi, CO2, njur- eller leversvikt l Infektion l Medicinutlöst
42 Behandling l Lugn miljö l Stöd familjen att fatta olika beslut i den riktning pat själv hade valt. l Effektiv sedering
43 Farmakologisk behandling l Haldol l Heminevrin l Midazolam
Dyspné. Jönköping 20120426
Dyspné Jönköping 20120426 Definition l Subjektiv upplevelse av l Känslan av att inte få luft l Ökad ansträngning i andningsarbetet Förekomst inom palliativ vård l 40 90 % l Olika diagnoser l Det vanligaste
Läs merOro, ångest och nedstämdhet i palliativ vård
Oro, ångest och nedstämdhet i palliativ vård Peter Strang Professor i palliativ medicin, överläkare Vetenskaplig ledare, PKC (Palliativt kunskapscentrum) Karolinska Institutet och Stockholms Sjukhem och
Läs merSymtomlindring. Palliativa rådet
Symtomlindring Palliativa rådet Symtomlindring -Behandla bakomliggande orsaker -Ställ frågan varför? -Samarbete med andra professioner för att uppnå god symtomlindring Sida 2 Andnöd Vanligt symtom inom
Läs merOro, ångest och depression
Oro, ångest och depression Annika Pohl öl LAH Motala Annika Pohl öl LAH Motala 1 Marianne 57år -85 opererad för hudförändring på hö ben juli diagnos av malignt melanom med spridning till lever, lunga,
Läs mer40-70% av cancerpatienter mår illa i livets slutskede Kvinnor mår mer illa än män
Illamående 1 40-70% av cancerpatienter mår illa i livets slutskede Kvinnor mår mer illa än män 2 Asta 83 år Skelett och levermetastaserande bröstcancer, hjärtsvikt. Sköts i hemmet av distriktsläkare och
Läs merFörvirringstillstånd vid avancerad cancer. Peter Strang, Professor i palliativ medicin, Karolinska institutet Överläkare vid Stockholms Sjukhem
Förvirringstillstånd vid avancerad cancer Peter Strang, Professor i palliativ medicin, Karolinska institutet Överläkare vid Stockholms Sjukhem Referenslitteratur Strang P: Förvirring, delirium och terminal
Läs merIllamående. Region Östergötland
Illamående 1 40-70% av cancerpatienter mår illa i livets slutskede Kvinnor mår mer illa än män 2 Diagnos Anamnes- när, var, hur? Klinisk undersökning Lab Ev röntgen 3 Orsaker 1(3) Gastrointestinalkanalen
Läs merHur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling?
Läkemedel och äldre Hur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling? leg apotekare Helén Merkell Läkemedelskommittén Örebro läns landsting + = SANT Äldre Socialstyrelsens
Läs merBehandling av illamående i palliativ vård
Behandling av illamående i palliativ vård Gabriella Frisk Specialistläkare i onkologi samt palliativ medicin ASIH Stockholm Södra 40-70 % av patienter med avancerad cancersjukdom mår illa och ca 20-30%
Läs mer40-70% av cancerpatienter mår illa i livets slutskede Kvinnor mår mer illa än män
Illamående 1 40-70% av cancerpatienter mår illa i livets slutskede Kvinnor mår mer illa än män 2 Asta 83 år Skelett och levermetastaserande bröstcancer, hjärtsvikt. Sköts i hemmet av distriktsläkare och
Läs merBeteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)
BPSD Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) a. BETEENDESTÖRNINGAR (=huvudproblem för omgivningen) Aggressivitet Irritabilitet Motsträvighet Skrik Rastlöshet Plockighet Opassande
Läs merSymtomlindring i livets slutskede. Staffan Lundström, Med dr, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem
Symtomlindring i livets slutskede Staffan Lundström, Med dr, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Ämnen: Illamående/kräkningar Palliativ sedering i livets slutskede Den döende
Läs merOro, ångest och nedstämdhet i palliativ vård
Oro, ångest och nedstämdhet i palliativ vård Peter Strang Professor i palliativ medicin, överläkare Vetenskaplig ledare, PKC (Palliativt kunskapscentrum) Karolinska Institutet och Stockholms Sjukhem och
Läs merHudiksvall 20131003 EUTHANASI LÄKARASSISTERAT SJÄLVMORD PALLIATIV SEDERING
Hudiksvall 20131003 EUTHANASI LÄKARASSISTERAT SJÄLVMORD PALLIATIV SEDERING EUTHANASI Ò Eu väl, gott Ò Thanatos döden Således ordagrant En god död VAD ÄR EN GOD DÖD? Ò Snabb död Ò Omedveten död Ò Vid mycket
Läs merPalliativ vård Professor Peter Strang
Palliativ vård Professor Peter Strang Karolinska Institutet och Stockholms sjukhem Åldersrelaterade sjukdomar som ökar snabbt Demens cirka 110 000 lider av medelsvår-svår demens dessutom cirka 50-70 000
Läs merSymtomlindring vid döendetd
Symtomlindring vid döendetd Dr Staffan Lundström, palliativa sektionen Stockholms Sjukhem Brytpunkter i livets slutskede Brytpunkter i livets slutskede Allt längre perioder av uttalad trötthet/slöhet Sängbunden
Läs merPeter Strang, professor, överläkare
Peter Strang, professor, överläkare Dyspné (andnöd) Andnöd/ dyspné är alltid en subjektiv känsla det patienten känner Det personalen ser eller mäter spelar mindre roll Många gånger oklart samband med syrgasmättnad
Läs merFörvirring hos den döende patienten. Per Fürst Överläkare Specialist i palliativ medicin Palliativt Centrum Stockholms Sjukhem
Förvirring hos den döende patienten Per Fürst Överläkare Specialist i palliativ medicin Palliativt Centrum Stockholms Sjukhem Akut förvirring = Akut konfusion = Akut delirium = Akut hjärnsvikt!! Vanligaste
Läs merAthir Tarish. Geriatriker, Överläkare Geriatriska Kliniken
Athir Tarish Geriatriker, Överläkare Geriatriska Kliniken 1 A. Nedsatt uppmärksamhet (fokusera, hålla kvar, växla) och medvetandegrad B. Akut eller subakut, växlande förlopp under dygnet C. Ytterligare
Läs merPalliativ sedering Professor Peter Strang
Palliativ sedering Professor Peter Strang Karolinska Institutet Stockholms sjukhem och Radiumhemmet Palliativ/terminal sedering Kontroversiell fråga: Rör det sig om: palliativ sedering (mål: att palliera)?
Läs merKakexi - stigmatiserande tillstånd för alla!
Kakexi - stigmatiserande tillstånd för alla! Christel Wihlborg Överläkare Palliativa verksamheten, Ystad Kakexi - definition Ett multifaktoriellt syndrom som karakteriseras av Förlust av muskelmassa Kan
Läs merMIDAZOLAM. Administrerat per os som stöd inom vuxentandvården Tyngdpunkt lagd på demens januari 2016 Lena Rignell
MIDAZOLAM Administrerat per os som stöd inom vuxentandvården Tyngdpunkt lagd på demens 28-29 januari 2016 Lena Rignell Denna timmes agenda Olika sederingsalternativ Narkos, lustgas, benzodiazepiner Sedering
Läs mer1.) Vad är antiemetika effektiva mot definitioner orsaker. 2.) Trigger inputs emetiska banor kräkcentrum kräkreflexen
Antiemetika Jan Kehr 1.) Vad är antiemetika effektiva mot definitioner orsaker 2.) Trigger inputs emetiska banor kräkcentrum kräkreflexen 3.) Antiemetika verkningsmekanismer biverkningar behandling Emesis
Läs merSymtomlindring i livets slutskede. Marit Karlsson Med dr, överläkare, LAH Linköping
Symtomlindring i livets slutskede Marit Med dr, överläkare, LAH Linköping Symtom i livets absoluta slutskede Sista två veckorna i livet Översiktsstudie baserad på 12 studier innehållande totalt 2412 patienter
Läs mer1.) Vad är antiemetika effektiva mot definitioner orsaker. 2.) Trigger inputs emetiska banor kräkcentrum kräkreflexen
Antiemetika Jan Kehr 1.) Vad är antiemetika effektiva mot definitioner orsaker 2.) Trigger inputs emetiska banor kräkcentrum kräkreflexen 3.) Antiemetika verkningsmekanismer biverkningar behandling Emesis
Läs merIllamående Nationellt vårdprogram för Cancerrehabilitering 2017
Illamående Nationellt vårdprogram för Cancerrehabilitering 2017 gunnar.eckerdal@vgregion.se Illamående - fysiologi 1 Kräkcentrum tar emot information från periferin och från hjärnan. Vid illamående kommer
Läs merPalliativ medicin. gunnar.eckerdal@regionhalland.se
Palliativ medicin gunnar.eckerdal@regionhalland.se Vad är palliativ medicin? Beslutsprocessen Törst Illamående Dyspné Nutrition WHO: s definition av palliativ vård 2003 Palliativ vård: * lindrar smärta
Läs merPalliativ vård för läkare på akutsjukhus
Palliativ vård för läkare på akutsjukhus 170922 Gabriella Frisk Specialistläkare i onkologi samt palliativ medicin ASIH Stockholm Södra Agenda Illamående vid avancerad cancersjukdom Kortison mot symtom
Läs merÄldre och läkemedel LATHUND
Äldre och läkemedel LATHUND Generella rekommendationer Läkemedel som bör ges med försiktighet till äldre Läkemedel som bör undvikas till äldre Alzheimers sjukdom Generella rekommendationer Hos äldre och
Läs merPalliativ vård vid lungsjukdom. Fall 1. De fyra hörnstenarna. Total Pain. Mötet med patienten
Palliativ vård vid lungsjukdom 2014 02 27 Margareta Gustavsson Läkare ASIH/Lund Fall 1 65 årig nyligen pensionerad lärare Lungcancer Avslutad palliativ cytostatikabehandling Symtom: Smärta rygg Tradolan
Läs merLäkemedelsverket Nationella riktlinjer, SOS Kliniska riktlinjer, SPF Kloka listan Lite egen erfarenhet
Sarantos Stasinakis Överläkare/Äldrepsykiatriskamottagningen Nacka AT-studierektor/Psykiatri Södra Stockholm Regional ST-studierektor för kurser/cpf Expertråd för Geriatriska sjukdomar Läkemedelsverket
Läs merSvensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg
Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg Ångest och depression vid cancer Pia Dellson Enheten för cancerrehabilitering Skånes onkologiska klinik Skånes universitetssjukhus Psykiska problem
Läs merDöendet ur olika sjukdomsperspektiv Hjärtsjukdom
Döendet ur olika sjukdomsperspektiv Hjärtsjukdom Sjukdomsförloppet liknas ofta med en berg- och dalbana för både patienten och de närstående. Tidpunkten för att genomföra brytpunktsamtal kan var svår att
Läs merPsykiatrisk behandling. Medicinsk behandling
Psykiatrisk behandling Medicinsk behandling Evidensbaserad behandling Evidens betyder bevis Forskning och vetenskapliga resultat bevisar att behandlingen ger resultat Vård ska enligt hälso- och sjukvårdslagen
Läs merPalliativ sedering i livets slutskede. Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem
Palliativ sedering i livets slutskede Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Vad är nytt i vårdprogrammet? Eget kapitel (nr 19) När döden är nära Underkapitel
Läs merAbstinensbehandling vid alkoholberoende
Abstinensbehandling vid alkoholberoende Alkoholberoende är en livslång, kronisk sjukdom, med återkommande skov. Den kräver samma förhållningssätt som andra kroniska sjukdomar jämför diabetes, reumatoid
Läs merEtt palliativt förhållningssätt, WHO 2002
Jonas Bergström jonas.bergstrom@stockholmssjukhem.se 08-6171804 Ett palliativt förhållningssätt, WHO 2002 Lindrar smärta och andra plågsamma symtom Bekräftar livet och betraktar döendet som en normal process
Läs merSymtombehandling vid cancersjukdom
Symtombehandling vid cancersjukdom 2016-11-07 INGER FRIDEGREN PENSIONERAD SPECIALIST I ALLMÄNMEDICIN DIPLOMERAD I PALLIATIV MEDICIN ORDFÖRANDE NATIONELLA RÅDET FÖR PALLIATIV VÅRD Vilka symtom? Tidig palliativ
Läs merKOL. Kronisk obstruktiv lungsjukdom. Inledning. Vid KOL finns ett bestående luftflödeshinder i de mindre luftvägarna.
KOL Kronisk obstruktiv lungsjukdom Inledning Vid KOL finns ett bestående luftflödeshinder i de mindre luftvägarna. Sjukdomen upptäcks ofta sent eftersom den utvecklas långsamt och patienten i regel omedvetet
Läs merPalliativ Vård. Livskvalitet vid livets slut. Carl-Magnus Edenbrandt Docent, Överläkare, FRCP (Edin) 13 september 2016
Palliativ Vård Livskvalitet vid livets slut Carl-Magnus Edenbrandt Docent, Överläkare, FRCP (Edin) 13 september 2016 Hur orkar du arbeta med döden, döden? Här finns det inget att göra Jerzy Einhorn 1995
Läs merPalliativ vård för läkare på akutsjukhus
Palliativ vård för läkare på akutsjukhus 180525 Gabriella Frisk Specialistläkare i onkologi samt palliativ medicin ASIH Stockholm Södra Agenda Illamående vid spridd cancer samt i döendefasen Lunch 12.30-13.30
Läs merNSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas
Indikator Andelen individer (%) som använder NSAID, utan att med paracetamol först prövats och befunnits ha otillräcklig effekt, och utan att påtagliga inflammatoriska inslag föreligger, av alla med artros
Läs merSymtomlindring. Andnöd
Symtomlindring Vid symtomlindring i palliativ vård, är det lika viktigt som vid alla annan vård att försöka behandla den bakomliggande orsaken till symtomet. Att ha med sig frågan VARFÖR? kan hjälpa vid
Läs merIndikation Läkemedel Dosering för vuxen Kontraindikation Vårdgivarinstruktion
ANAFYLAKTISK REAKTION ALLERGI/ KLÅDA DIARRÈ Jext 300 mikrogram/dos Förfylld injektionsspruta Betapred 4mg/ml svätska Betapred 0.5mg Desloratadin 5 mg Hydrokortison 1% Kräm Loperamid 2mg Kapsel 300 mikrogram
Läs merPalliativ vård och omsorg Utbildning oktober 2019
Palliativ vård och omsorg Utbildning oktober 2019 Med föreläsare från Palliativa rådet i Sörmland Anna Åström SSIH Strängnäs Vad är palliativ vård? Vad är palliativ vård? Definition av palliativ vård enligt
Läs merKommunala akutläkemedelsförråd
Kommunala akutläkemedelsförråd Sortiment i KAF Baslista Läkemedel som skall finnas i alla förråd Består av totalt 56 läkemedel Utvidgad lista MAS och verksamhetschef / medicinskt ansvarig läkare bestämmer
Läs merDepression. 26 september 2013
Depression 26 september 2013 Epidemiologi Prevalens 6% I Sverige har 12% av alla sjukskrivna diagnosen depression Patienter med depression 31% ingen vårdkontakt 51% misskända patienter 6% otillräcklig
Läs merAgenda AKUT SMÄRTA. Två olika typer av smärta Hur kommer smärtan till hjärnan? Långvarig smärta är inte akut smärta
Praktisk hantering av långvarig smärta utan pågående vävnadsdestruktion 20181127 Maria Lindström Familjeläkare, Hc Gilleberget Ordförande Läkemedelskommittén Medlem terapigrupp smärta Region Västernorrland
Läs merKOMMUNALA AKUTLÄKEMEDELS- FÖRRÅD
KOMMUNALA AKUTLÄKEMEDELS- FÖRRÅD - LÄKEMEDEL TILL ÄLDRE Terapigruppen Äldre och läkemedel Kommunala akutläkemedelsförråd och läkemedel till äldre 9:00 Presentation Christina Sjöberg 9:10 Äldre och läkemedel
Läs merStockholms allmänläkardag. Block 3: KOL/astma. 6 november 2014
Stockholms allmänläkardag Block 3: KOL/astma 6 november 2014 KOL i primärvården 1300-1320 Introduktion, komorbiditet, LTOT 1320-1340 Läkemedelsbehandling 1340-1400 Spirometri 1400-1410 Bensträckare Astma
Läs merDenna patient. Palliativa pärmen. är inskriven i Palliativa teamet i..
Personnr: Denna patient är inskriven i Palliativa teamet i.. Palliativa pärmen Patienten har med sig denna pärm, som finns i hemmet, vid besök eller inläggning på sjukhus, till hälsocentral eller kommunens
Läs merKOL. Catharina Lysell Bergström Överläkare. Geriatriskt kompetensbevis KOL 1
KOL Catharina Lysell Bergström Överläkare Geriatriskt kompetensbevis KOL 1 Kroniskt obstruktiv lungsjukdom är: Kronisk obstruktiv lungsjukdom= KOL är en inflammatorisk luftrörs/lungsjukdom som ger kronisk
Läs merGenerella ordinationer VUXNA på IVA, UVA, DKE och DUVA (LL)
Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Läkemedel Giltig fr.o.m: 2017-03-20 Faktaägare: Anders Dynebrink, Medicinskt ledningsansvarig anestesikliniken Fastställd av: Linda Pantzar, Verksamhetschef
Läs merPONV Vad är nytt? Jakob Walldén. Universitetslektor, Överläkare Enheten för Anestesi och Intensivvård, UmU Operationscentrum, Sundsvalls Sjukhus
PONV Vad är nytt? Jakob Walldén Universitetslektor, Överläkare Enheten för Anestesi och Intensivvård, UmU Operationscentrum, Sundsvalls Sjukhus Är PONV ett problem idag? Historiskt: 30% PONV. Idag: Bättre?
Läs merRationell läkemedelsbehandling till äldre
Rationell läkemedelsbehandling till äldre Sara Modig Distriktsläkare, Med.Dr. Terapigrupp Äldre och läkemedel Äldregeneral för Läkemedel är normalt bra och välstuderade produkter med effekt på dödlighet,
Läs merSmärta och obehag. leg. sjuksköterska. Ingeli Simmross Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län. pkc.sll.se
Smärta och obehag Ingeli Simmross Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län leg. sjuksköterska Palliativ vård- undersköterskans roll Smärta och obehag i palliativ vård Majoriteten av palliativ omvårdnad
Läs merAkut agitation. Susanne Buchmayer Överläkare BUP heldygn, Stockholm
Akut agitation Susanne Buchmayer Överläkare BUP heldygn, Stockholm Akut agitation Definition Motorisk och/eller verbal oro. Irritabilitet Bristande samarbetsvilja Vokala utbrott Hotfulla gester eller anfall
Läs merMed Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv. lu patrik.midlov@med.lu.se
Läkemedel och äldre Patrik Midlöv, Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv lu Äldres sjukvård Hos äldre är läkemedel orsak till akut inläggning hos 15-22% (Roughead 1998) Biverkningar i
Läs merLäkemedel till äldre 214 215
Läkemedel till äldre Läkemedelsstudier på patienter äldre än 75 år är näst intill obefintliga. Trots detta förskrivs det flest läkemedel per patient i denna åldersgrupp. Problem med förändrad läkemedelsomsättning,
Läs merBPSD. Behavioural and Psychological Symptoms in Dementia (IPA: International Psychogeriatric Association)
BPSD Behavioural and Psychological Symptoms in Dementia (IPA: International Psychogeriatric Association) Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom Komplicerande BPSD är vanligt förekommande
Läs merIllamående och kräkningar samt passageproblem i tarmen
Illamående och kräkningar samt passageproblem i tarmen Hantering i den palliativa vården En ny hel dag med palliativ vård, 3 maj 2019 Matthias Brian Spec läk palliativ medicin Mellannorrlands Hospice (Utbildning)
Läs merAnna Ekelund arbetar som överläkare SSIH i Värnamo, specialist i anestesi-och intensivvård och diplomerad smärtläkare
* Anna Ekelund arbetar som överläkare SSIH i Värnamo, specialist i anestesi-och intensivvård och diplomerad smärtläkare Opioid Biotillgänglighet p o Administrations sätt Metabolisering/ Utsöndring Tolerans
Läs merÄr depression vanligt? Vad är en depression?
Depression Din läkare har ställt diagnosen depression. Kanske har Du uppsökt läkare av helt andra orsaker och väntade Dig inte att det kunde vara en depression som låg bakom. Eller också har Du känt Dig
Läs merBakgrund. Kommunala akutläkemedelsförråd. Kommunala akutläkemedelsförråd. Ansvar och KAF. Användning av läkemedel i KAF
Bakgrund Kommunala akutläkemedelsförråd 2003 träffades en överenskommelse kring akutläkemedelsförråd i Västra Götaland Finns idag 259 st akutläkemedelsförråd i regionen Kommunala akutläkemedelsförråd Ansvar
Läs merGenerella ordinationer i kommunal sjukvård vid akuta och tillfälliga tillstånd efter läkarordination respektive sjuksköterskebedömning
- 1(5)- Generella ordinationer i kommunal sjukvård vid akuta och tillfälliga tillstånd efter läkarordination respektive sjuksköterskebedömning Läkemedelskommittén i Dalarna fastställer att: - Läkemedlen
Läs merAvancerad symtomlindring i palliativ vård. Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem
Avancerad symtomlindring i palliativ vård Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Ämnen Smärta Behandlingsstrategier Farmakologisk smärtbehandling Opioidinducerad
Läs merOm läkemedel. vid depression STEG 1
Om läkemedel vid depression BUP finns på alla orter i Halland: Kungsbacka Tfn 0300-56 52 17 Varberg Tfn 0340-48 24 40 Falkenberg Tfn 0346-561 25 Halmstad/Hylte/Laholm Tfn 035-13 17 50 Välkommen att ta
Läs merKONFUSI N. Theofanis Tsevis! Patientflödeschef Konfusion, Tema Åldrande! Karolinska Universitetssjukhuset!
KONFUSI N O Theofanis Tsevis Patientflödeschef Konfusion, Tema Åldrande Karolinska Universitetssjukhuset Organdysfunktion av hjärnan till följd av ökad somatisk påfrestning eller sjukdom. Definition Störningar
Läs merSBU Behanding av depression hos äldre 2015:
Pollev.com/orebro Svår depression hos äldre Axel Nordenskjöld Överläkare Affektiva mottagningen, Örebro Medicine Doktor, Örebro Universitet Bitr. registerhållare, Kvalitetsregister ECT SBU Behanding av
Läs merÄldre och läkemedel. Anna Berglin, apotekare, Läkemedelsenheten
Äldre och läkemedel Anna Berglin, apotekare, Läkemedelsenheten Innehåll Olämpliga läkemedel för äldre / läkemedel som ökar fallrisk Nulägesbeskrivning- Aktuell statistik Vad arbetar Landstinget med? 1
Läs merDepressions och ångestbehandling
Depressions och ångestbehandling NU sjukvården, maj 2010 Ebba Holmberg överläkare psyk klin, leg psykoterapeut Gunilla Kenne, psykolog. leg psykoterapeut Frekvens ångest och depression Minst 25% av alla
Läs merVid livets slut. De sista timmarna. De sista timmarna. Johanna Norén 2007
Vid livets slut De sista timmarna De sista timmarna Johanna Norén 2007 Vårdfilosofin i livets slut God omvårdnad Smärtlindring o symtomkontroll Anhörigstöd Lagarbete Den döendes rättigheter Jag har rätt
Läs merKloka Listan 2013. Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté
Kloka Listan 2013 Expertrådet för geriatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Äldre och läkemedel Generella rekommendationer Individualisera, ompröva indikationer regelbundet och utvärdera
Läs merPalliativ vård vid hjärtsvikt. Camilla Öberg, distriktsläkare och kardiolog
Palliativ vård vid hjärtsvikt Camilla Öberg, distriktsläkare och kardiolog Din hjärtsviktspatient du? (2 min) Tänk på en av dina patienter med svår hjärtsvikt Berätta avidentifierat max 30 sekunder för
Läs merPatientfall. Behandling av BPSD med fokus på bemötande, struktur och teamarbete. Behandling av BPSD med fokus på bemötande, struktur och teamarbete
Behandling av BPSD med fokus på bemötande, struktur och teamarbete Sibylle Mayer, ÖL Minnesmottagning Hudiksvall, Geriatrik Gävle Behandling av BPSD med fokus på bemötande, struktur och teamarbete Patientfall
Läs merLäkemedel och sömn FÖRSÄLJNING AV SÖMNMEDEL OCH LUGNANDE MEDEL I RIKET 1990-2005. FÖRSÄLJNING AV SÖMNMEDEL I VÄSTERBOTTEN 2004-2007(tom sept)
Läkemedel och sömn Magdalena Pettersson Läkemedelscentrum FÖRSÄLJNING AV SÖMNMEDEL OCH LUGNANDE MEDEL I RIKET 1990-2005 FÖRSÄLJNING AV SÖMNMEDEL I VÄSTERBOTTEN 2004-2007(tom sept) Försäljning av sömnmedel
Läs merORSAKER TILL ÖKAD LÄKEMEDELSANVÄNDNING
LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE LÄKEMEDEL TILL ÄLDRE De senaste 20 åren har mängden läkemedel till personer äldre än 75 år ökat med nära 70%. Personer på särskilt boende har i genomsnitt 8-10 preparat per person.
Läs merKLOKA LISTAN Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté
KLOKA LISTAN 2017 Expertrådet för geriatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Nyheter Escitalopram och sertralin som förstahandsmedel vid Långvarig ångest Depression Citalopram utgår Ångest
Läs merDiabetes mellitus. (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer)
Diabetes mellitus (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer) Diagnos Fp-glukos > 7,1 mmol/ P-glukos> 11 Ofta kombinerat med högt blodtryck, övervikt/fetma, höga blodfetter Ökad risk att få hjärtkärlssjukdom ex.
Läs merDoknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 2423 su/med 208--6 2 Innehållsansvarig: Lisa Johansson, Överläkare, Läkare ortopedi (lisst6); Susanne Söderbergh, Sjuksköterska, Avdelning 233 (susso3)
Läs merLäkemedelsgenomgångar på sjukhuset
Läkemedelsgenomgångar på sjukhuset Bettina Pfister, klinisk apotekare Jeanette Jonsson, klinisk apotekare, VLL Behövs läkemedelsgenomgångar? 7% av alla sjukhusinläggningar var läkemedelsrelaterade. Av
Läs merRädda hjärnan läkemedelsbehandla rätt och lagom
Rädda hjärnan läkemedelsbehandla rätt och lagom Sara Modig Distriktsläkare, Med.Dr. TG Äldre och läkemedel Äldregeneral för Läkemedelsrådet Per Johansson Sektionsöverläkare, Med.Dr. Kognitiv Medicin, Skånes
Läs merPalliativ vård vid olika diagnoser
Palliativ vård vid olika diagnoser likheter och olikheter Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet 2013-04-17 Professor P Strang Cancer den fruktade diagnosen
Läs merUtdelning av läkemedel ska utföras på läkares ordination. Undantag från detta är en generell läkemedelsordination.
Rutin Process: 3 RGK Hälsa, vård och tandvård Område: Gynekolog, slutenvård Giltig fr.o.m: 2018-04-30 Faktaägare: Tatjana Magnusson, Överläkare Fastställd av: Maria Lundgren, Verksamhetschef Revisions
Läs merTorben Ek Barnonkologikursen, nov 2015 Strängnäs
Torben Ek Barnonkologikursen, nov 2015 Strängnäs Rekommenderad li=eratur Guideline for the PrevenBon of Acute Nausea and VomiBng Due to AnBneoplasBc MedicaBon in Pediatric Cancer PaBents Pediatr Blood
Läs merFlerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se
Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel
Läs merTemadag Palliativ medicin
Temadag Palliativ medicin Symtomlindring vid livets slut Elisabet Löfdahl Betaniastiftelsen våren 2014 "Jag är inte rädd för döden - jag vill bara inte vara med när det händer." Woody Allen You matter
Läs merOmtentamen Medicin A, klinisk medicin med allmän farmakologi 7,5 hp Kurskod: MC1026
Omtentamen Medicin A, klinisk medicin med allmän farmakologi 7,5 hp Kurskod: MC1026 Kursansvarig: Ulrika Arnersten Datum: 2011 08 10 Skrivtid: 240 min Totalpoäng: 58 poäng Poängfördelning: Allmän farmakologi
Läs merHudiksvall 20131003 } Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt som syftar till att förbättra livskvalitén för patienter och familjer som drabbas av problem som kan uppstå vid livshotande sjukdom.
Läs merAndelen (procent personer) ska vara så hög som möjligt
Indikator Andelen (procent) personer som använder Nortriptylin eller gabapentin, av alla som behandlas med läkemedel mot perifer neuropatisk smärta. Standard Andelen (procent personer) ska vara så hög
Läs merSOVA ELLER SÖVAS? S. Omvårdnadens betydelse för god sömnkvalitet hos personer med demenssjukdom
SOVA ELLER SÖVAS? S Omvårdnadens betydelse för god sömnkvalitet hos personer med demenssjukdom Varför det är viktigt med bra sömn. Varför vi måste fokusera på omvårdnad. Grundläggande mänskligt behov Olika
Läs mer1. Ont i ryggen Nervositet eller inre oro Återkommande tankar, ord eller idéer som Du inte kan göra Dig fri från
INSTRUKTIONER Din ålder: Nedan följer en lista över problem och besvär som man ibland har. Listan består av 90 olika påståenden. Läs noggrant igenom ett i taget och ringa därefter in siffran till höger
Läs merPeter Strangs palliativa nyhetsbrev
Peter Strangs palliativa nyhetsbrev 22 okt 2014: Depression i palliativa skeden Av Peter Strang, ansvarig utgivare. (copyright: Får spridas men inte plagieras) Ledsen, nedstämd, deprimerad? Att man ibland
Läs merLäkemedel till äldre 245
Läkemedel till äldre Läkemedelsstudier på patienter äldre än 75 år är näst intill obefintliga. Trots detta förskrivs det flest läkemedel per patient i denna åldersgrupp. Problem med förändrad läkemedelsomsättning,
Läs mer1 2 3 4 5 6 7 Behandling och bemötande vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom BPSD Rekommendationer efter workshop april 2008 8 Grunden Det finns ett starkt vetenskapligt stöd för att
Läs merDelexamination 2 2015-11-24 Klinisk Medicin MEQ 21 poäng
Delexamination 2 2015-11-24 Klinisk Medicin MEQ 21 poäng All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter
Läs merLäkemedel i särskilda boenden, inom palliativ vård och hemsjukvård
Läkemedel i särskilda boenden, inom palliativ vård och hemsjukvård I överenskommelse med kliniska medicinska ledarna, processansvariga för palliativ vård och medicinskt ansvarig sjuksköterska Jönköpings
Läs merFörteckning av läkemedel vid akut bruk samt generella direktiv för kommunal vård
RIKTLINJE Sida: 1(5) Godkänt: Ver.nr: 0.2 Giltigt t.o.m: Dnr: Förteckning av läkemedel vid akut bruk samt generella direktiv för Gäller alla kommuner i Dalarnas län. Fastställt av Läkemedelskommittén i
Läs merTrygg, tillgänglig och säker vård för äldre
Trygg, tillgänglig och säker vård för äldre B Bedömningsteamet, Brommageriatriken Stockholms Sjukhem: Greger Slättman Carina Metzner Rigmor Arwidsson Malin Eriksson Vårt sätt att arbeta för att förbättra
Läs merBeroendesjukdom. Samsjuklighet
Beroendesjukdom Samsjuklighet Dubbeldiagnos Beroende och Affektiv sjukdom Ångestsjukdom Psykossjukdom ADHD 10 % SUD mot 3 % av övriga. Autismspektrumstörning Marginell och lindrig utvecklingsstörning Tics
Läs mer