Temadag Palliativ medicin

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Temadag Palliativ medicin"

Transkript

1 Temadag Palliativ medicin Symtomlindring vid livets slut Elisabet Löfdahl Betaniastiftelsen våren 2014

2 "Jag är inte rädd för döden - jag vill bara inte vara med när det händer." Woody Allen

3 You matter because you are you, and you matter to the last moment of life and we will do all we can, not only to help you die peacefully but to live until you die. Cicely Saunders

4

5 WHO: s definition av palliativ vård 2003 Palliativ vård: * lindrar smärta och andra plågsamma symtom * bekräftar livet och betraktar döendet som en normal process * syftar inte till att påskynda eller fördröja döden * integrerar psykologiska och andliga aspekter i patientens vård * erbjuder organiserat stöd till hjälp för patienter att leva så aktivt som möjligt fram till döden * erbjuder organiserat stöd till hjälp för familjen att hantera sin situation under patientens sjukdom och efter dödsfallet * tillämpar ett teambaserat förhållningssätt för att möta patienters och familjers behov samt tillhandahåller, om det behövs, även stödjande och rådgivande samtal * befrämjar livskvalitet och kan även påverka sjukdomens förlopp i positiv bemärkelse * är tillämpbar tidigt i sjukdomsskedet tillsammans med terapier, som syftar till att förlänga livet, såsom cytostatika och strålbehandling. Palliativ vård omfattar även sådana undersökningar som är nödvändiga för att bättre förstå och ta hand om plågsamma symtom och komplikationer. (svensk översättning: Carl-Johan Furst, Elisabeth Kenne-Sarenmalm, Peter Strang, Britt-Marie Ternestedt)

6 Hörnstenar i palliativ vård Närhet till patient och anhöriga Helhet Kunskap Empati

7 Varför så tydlig tyngdpunkt på cancer? Liknande problematik internationellt Cancer tvingar fram medvetenhet om brytpunkt: Jag kommer att dö av min sjukdom Cancer medför ofta smärtor och andra plågsamma symtom

8 Nyckelfrågor att belysa Palliativ vård handlar om död - och om livet den sista tiden Behandling vars syfte är att förlänga livet, är inte tillgänglig det är inte en fråga om att avsluta livsuppehållande behandling Patienten/närstående/vårdare skall förhålla sig till dessa bägge punkter

9 Nyckelfrågor att belysa Om sjukdomen är dödligt förlöpande, livsförlängande insatser ej möjliga och patienten/ de närstående förhåller sig till detta Då bör palliativ vård presenteras, erbjudas och utföras Oavsett diagnos

10 Nyckelfrågor att belysa Det palliativa perspektivet kan inte pressas på patienten. Ibland fungerar bortträngning som ett gott skydd mot ångest. Det försvaret får inte raseras med mindre än att det totala lidandet kan reduceras. Eller i situationer då patienten måste delta i viktiga medicinska beslut. Ganska enkelt inom cancer - ganska svårt vid många andra sjukdomar

11 Palliativ vård Bedrivs av multiprofessionellt team med hög kompetens i palliativ medicin/omvårdnad (minst sjuksköterska, läkare och en profession ytterligare) Bedrivs under en tidsperiod, har en början och ett slut Vården har hög tillgänglighet i rum och tid Närstående står i centrum - tillsammans med patienten

12 Vårdnivåer inom palliativ vård Allmän palliativ vård Specialiserad palliativ vård

13 Palliativ konsultinsats Kan behövas tidigt i sjukdomsförloppet Utförs av kompetent palliativt team Behöver inte förutsätta att patienten/de närstående förhåller sig till att patienten har kort tid kvar att leva och/ eller att livsförlängande insatser saknas Finns tillgängligt kontorstid

14

15

16 Samtalet om att palliativ vård är aktuell 1. Förbered samtalet noga, kontrollera medicinska fakta, besluta om deltagare, avsätt tid, boka lokal, stäng av sökare och telefon. 2. Vad vet/uppfattar/tror/befarar patienten? 3. Hur mycket vill patienten veta? 4. Informera på ett inkännande och tydligt sätt. Pausera ofta och kontrollera att patienten förstått. 5. Var beredd på - och stöd olika känsloyttringar. 6. Planera gemensamt för fortsatt utredning, behandling och information. Använd rådgivare, men var noga med kontinuiteten med patienten. Communicating Bad News, EPEC 1999

17 Brytpunkter i palliativ vård

18 under ett liv Den tidpunkt då förändringar i hälsotillståndet medför förändrade förutsättningar för återstående livslängd.

19 Den näst sista brytpunkten: Den tidpunkt då patienten/de närstående förhåller sig till att sjukdomen inte går att bota, och att den leder till döden. Den tidpunkt där behandlingens fokus ändras Den tidpunkt där vårdteam i palliativ vård Den tidpunkt där närstående ställs nära patienten i fokus för teamets omsorg

20 När skall man ha ett brytpunktssamtal? Palliativ vårdkvalitet nov

21 Den näst sista brytpunkten 2: Exempel: Undersökningar visar att det är pancreascancer ALS Svår hjärtsvikt, ej tillgänglig för förbättrande behandling (ex pacemaker mm) Svår dialyskrävande njursvikt, ej tillgänglig för transplantation

22 Brytpunktssamtal Patienter som pratat med sin läkare om vilken behandling som de önskade i slutet av livet hade vårdkostnader som var 36 procent lägre under sin sista levnadsvecka. sin sista levnadsvecka (Zhang et al., 2009). Palliativ vårdkvalitet nov

23 Den näst sista brytpunkten 3: Läkaren har stort ansvar för att inbjuda till dialog om det palliativa perspektivet Hur tänker du om framtiden när det gäller sjukdomen? Är det något Du vill fråga? Alla i vårdteamet har ansvar att väcka frågan om brytpunktssamtal Var beredd att backa lite om patienten blir skrämd! Överväg anslutning till/kontakt med palliativt team

24 Den sista brytpunkten: Den tidpunkt då det är uppenbart att livets slut är nära (dagar/vecka) Den tidpunkt där behandlingens fokus är livskvalitet och inte livslängd Den tidpunkt där vårdteam i palliativ vård Den tidpunkt där närstående ställs mycket nära patienten i fokus för teamets omsorg

25 Vem avgör när en människa kommit till en palliativ brytpunkt? Läkaren har alltid ansvar att bedöma om medicinska faktorer som talar för brytpunkt föreligger Alla som vårdar har ansvar - närståendevårdare, Vid tveksamhet är det oftast bäst att fortsätta tidigare vårdambitioner och göra en ny bedömning senare.

26 Brytpunktssamtal Vad kan förväntas hända? Vilka utgör teamet runt patienten/de närstående? Behövs vårdplanering för förändrat bistånd? Skall något mätas - vad i så fall? Information till de närstående planeras Aspekter på dödsögonblicket

27 Algot 88 år Glad Fjäråsbo, villa, trappor, hustrun begynnande dement. Artros sedan länge. KOL. Hjärtsvikt. Diabetes. Prostatacancer. Senaste halvåret PSA upp från 17 till 120. Nu inlagd efter falltillbud. Kotkompression, troligen inte patologisk. Urologen, onkologen och ortopeden eniga om att de inte har så mycket att tillföra.

28 Algot 88 år Under vårdtiden har pat varit svårmobiliserad. Smärtfri i vila. Dyspné vid lätt ansträngning, klarar i stort sett ingen ADL. CRP ua. Ca ua. Hb ua. Algot klar men ofta orolig. Barnen vet inte riktigt varför. Vårdplanering förbereds. Hur skall vi avgöra om detta är inledningen på en döendeprocess?

29 Algot 88 år Vårdplaneringen skjuts upp eftersom Algot försämras. Äter och dricker mycket lite. Ibland oklar, oftast klar. Säger att han räknar med att snart få dö. Vad skall brytpunktssamtalet beröra? Vad skall vårdplaneringen handla om?

30 Algot 88 år Algot vill komma närmare hemmet, och det enklaste blir att han kommer hem, dottern tar ledigt (närståendepenning) och hemsjukvården kopplas in. Hemma är Algot klar i tanken. Ligger till sängs, äter och dricker mycket lite. Då och då andnöd. Analys? Behandling?

31 Algot 88 år Efter 5 dagar hemma dör Algot. Det sista dygnet var han sällan kontaktbar. Behövde Dottern tacksam, nu har hon mamma att ta hand om. Hemtjänsten har lärt känna henne, tills vidare kan hon bo kvar hemma.

32 Strategi för symtomlindring Kunskap om fysiologi och patofysiologi Diagnostik Behandling Utvärdering lindras! All lindring har ett pris i termer av bieffekter

33

34 Antiemetisk behandling i palliativ vård

35 Förekomst 40-70% av cancerpatienter drabbas av illamående, konstant eller intermittentvanligt också vid organsvikt Vanligast hos patienter med gastrointestinal cancer och ovarialcancer. Vanligare hos kvinnor än hos män. Mindre vanligt hos patienter med regelbundet alkoholintag

36 Illamående- svårt! Kräkcentrum i hjärnstammen Impulser från kemo-triggerzonen,gikanalen, inneröra och högre hjärncentra Neurotransmittorer (dopamin, histamin, acetylcholin, serotonin) Kemotriggerzonen utanför BBB. Reagerar på ämnen i blod och CSF.

37 Stimuli och receptorer Kemotriggerzonen D2, 5HT3 Hjärnbarken 5HT, GABA BBB Kräkcentrum Ach, H1, 5HT2 Mag-tarmkanalen D2, 5HT3, 5HT4 Balansorganet Ach, H1

38 Orsaker till illamående Försök analysera symtom och patient Hitta orsaker -Eliminera dessa om möjligt Illamående ofta multifaktoriellt hos den palliativa patienten

39 Tumör i munhåla-svalg. Svampinfektion extra vanligt. Behandla! Högt sittande tarmhinder, mättnad, plötslig kräkning. Vid pancreascancer: duodenumobstruktion förlångsammad ventrikelpassage Behandling:metoklopramid, PEG

40 Tarmobstruktion. Olika typer av buktumörer. Ökad vätskemängd i tarmen. Behandling: Minska sekretion med t ex buscopan eller sandostatin (carcinoid) Kortison Ev. postafen, haloperidol Vid utspänd tarm: 5HTantagonist(ondansetron)

41 Hjärnmetastaser och förhöjt intrakraniellt tryck. Behandling: steroider Direkt tumörpåverkan på balanssinnet. Postafen kan hjälpa

42 Ytterligare orsaker till illamående- opioider Illamående hos 25% av pat vid insättning Sensitisering av balanssinnet, förlångsammad tarmpassage, kemotriggerzonen påverkas Behandling: antihistamin(postafen 25mg1x2) Alt. Metokopramid(primperan 10mg1x3)

43 NSAID, järnpreparat-påverkar mag-tarm kanalen Antibiotka-påverkar ev. direkt kemo-triggerzonen Antidepressiva läkamedel Digoxin-obs koncentration Antiepileptika Övriga läkemedel titta på läkemedelslistan Antitumorala läkemedel tex.cytostatika Med mera.

44 Metabola orsaker- autonom dysfuktion Vanligast vid cancersjukdom och kakexi Försämring av autonoma nervsystemet: Snabb puls Långsam ventrikeltömning Långsam tarmmotilitet Beh: undvik kraftig protein eller fetttillförsel metoklopramid 80mg/d

45 Hypercalcemi Vid skelettmetastaser(lytiska) Ibland vid njur och lungcancer utan skelettengagemang. Symtom; illamående, törst, förstoppning, muskelvärk, trötthet, förvirring Behandling: bisfosfonater, vätska

46 Leversvikt och njursvikt Haldol Nozinan 5HT-3 antagonist Motverka förstoppning vid leversviktlaktulos

47 Komplementär behandling Akupunktur viss effekt Mat och omvårdnad munvård små portioner fett & proteiner kan förvärra läge

48 Läkemedel med effekt på illamående: Neuroleptika Motilitetsstimulerande Antihistaminer Antikolinergika 5HT3-receptorantagonister Steroider Bensodiazepiner NK1-receptorantagonister

49 Neuroleptika Verkar huvudsakligen på dopaminreceptorerna men vissa har också antihistamin- och antikolinerg effekt, Inj Haldol 5mg/ml 0,25ml x 2 s.c.(sic!). Eller oral lösning 2mg/ml, 0,25-0,5ml x 2. T Nozinan 5-25mg x 2. Kraftigt sederande. T Stemetil 5mg 1-2 T x 2-3. Inj Dridol. Som Haldol ungefär. Zyprexa

50 Motilitetsstimulerande Primperan (metoklopramid). Verkar perifert på glatt muskulatur i övre mag-tarmkanalen genom att stimulera frisättning av acetylkolin. Är även effektiv dopaminreceptorantagonist och har i höga doser visat sig blockera serotoninreceptorer, vilket utnyttjas vid behandling av cytostatikautlöst illamående. T Primperan 10mg, 1-2 x 3 före måltid. Inj Primperan 5mg/ml, 2ml x 3 eller vid behov s.c. (sic!) eller i.v. Supp Primperan 20mg x 3 eller vid behov.

51 Antihistaminer T Postafen 25mg x 2. Framförallt när illamåendet relaterar till ökad känslighet i balanssystemet. Ex opioidrelaterat illamående.

52 Antikolinergika Scopodermplåster som byts vart tredje dygn. Praktiskt men sällan användbart på grund av den sederande effekten, muntorrhet och risk för konfusion.

53 5HT3-receptorantagonister Zofran (ondansetron): Tabl (ev. munlöslig) 4-8mg x 1-3. Inj 4mg/ml 1-2ml v b. Navoban (granisetron) Kytril (tropisetron) Främst avsedda för cytostatika- och strålningsutlöst emesis. Ändå rel användbara i palliativ vård särskilt tillsammans med steroider för att bryta svårt illamående. Förstoppning vanligaste biverkan.

54 Kortikosteroider T Betapred 0,5mg 8-16st x 1. Inj 4mg/ml 1-2ml x 1. T Prednisolon,. Steroidernas verkningsmekanism vid illamående är inte helt klarlagd men vi använder dem ofta i kombination med andra antiemetika eller ensamt vid t ex sent cytostatikautlöst illamående. Naturligtvis också vid hjärntumörer. Biverkningar ofrånkomliga vid långtidsbehandling.

55 Bensodiazepiner Vid psykologiska mekanismer såsom betingat illamående men har möjligen också en direkt antiemetisk effekt, särskilt Temesta (lorazepam) i dosen 1mg x 1-3.

56 Egon 76 år Ensamboende man med hemtjänst och dagliga besök av kommunsjuksköterskan. Bensår, dagliga omläggningar. Skelettmetastaser, strålbehandlad en gång med gott resultat, nu ont lite överallt, svårt att hitta speciellt smärtsamt ställe. Kommer nu till akutmottagningen med sepsis, urinretention och dehydrering. Smärtfri när han ligger stilla, skriker när man försöker hjälpa honom sätta sig upp. Neurologiskt ua, Akutrtg visar att det inte är höftfrakturer. Står på Panodil 500mg 2x4, Depolan 60 mg x 2 (dosen höjdes i förrgår) På ronden rapporterar sjuksköterskan att smärtan nu är under kontroll, men att patienten mår illa, kan varken äta eller dricka. Kräkts i natt. Vad orsakar illamåendet? Diagnostik? Behandling?

57 Egon 76 år Det framkommer att Egon inte haft avföring på 5 dagar. Ordination?

58 Egon 76 år Det framkommer att Egon inte haft avföring på 5 dagar. Ordination? movikol 1x2. Men Egon dricker inget...

59 Egon 76 år Det framkommer att Egon inte haft avföring på 5 dagar. Ordination? movikol 1x2. Men Egon dricker inget... Dehydrering är inte bra när man mår illa ml Glukos iv ordineras Dagen därpå är illamåendet bättre, men inte bra...

60 Egon 76 år Det framkommer att Egon inte haft avföring på 5 dagar. Ordination? Forlax 1x2. Men Egon dricker inget... Dehydrering är inte bra när man mår illa ml Glukos iv ordineras Dagen därpå är illamåendet bättre, men inte bra... Ca-svaret har kommit. 2,8. Behandling?

61 Egon 76 år Men Egon dricker inget... Dehydrering är inte bra när man mår illa ml Glukos iv ordineras Dagen därpå är illamåendet bättre, men inte bra... Ca-svaret har kommit. 2,8. Behandling? Mer dropp. Bifosfonat iv (t ex Pamidronat 60 mg) Under hela förloppet får Egon medicin vid behov mot illamåendet. Preparat?

62 Egon 76 Tveksam effekt. Fick också då S. Primperan.(endast tagit dessa oregelbundet). Kan behandlingen förbättras?

63 Egon 76 år Regelbunden medicinering med vad? Svamp i munhålan? Ondansetron? Förstoppning! Kortison? Haldol? Temesta?

64 Smärta

65 Hur vanligt är det med smärta? 1/3 av alla svenskar har eller har haft ett långdraget smärttillstånd. Smärtan kommer fra. från skelett, muskler, leder 50% av alla cancerpatienter upplever smärta.70% vid avancerad sjukdom och 90% i sent palliativt skede.

66 Varför har så många cancerpatienter smärta? Resultat av ett biologiskt skeende: Tumörtillväxt(särskilt snabb) ger: Trycksymtom Obstruktion av hålrum och kärl Instabilitet(skelett) Hypoxi/ischemi

67 Men Kan vi påverka skeendet med onkologisk behandling minskar nästan alltid smärtan! 70-80% av patienterna blir smärtfria efter strålbehandling mot skelettmetastaser. Ungefär 50% av de patienter som har smärta av metastaserande cancer får minskad smärta vid palliativ cytoststikabehandling

68 Smärtfysiologi! (=smärtmekanismer) Nociceptiv smärta Vävnadssmärta.Utlöses av aktivering av speciella smärtreceptorer i anslutning till kroppens smärtnerverver ute i vävnaden. Denna smärta kan vara visceral eller somatisk. Neurogen smärta Uppstår vid skada eller sjukdom i CNS eller perifera nerver.för diagnos krävs utstrålning med neuroanatomisk korrelation och helst känselstörning

69 Smärtanamnes Patienten får berätta när, var, hur, det smärtar Vad förbättrar? Förvärrar? Oro? Rita karta

70 Smärtanamnes forts. Karaktär Molande, dov, konstant (ofta nociceptiv) Huggande skärande (ofta nociceptiv,leder) Brännande,ilande,stickande(ofta neurogen)

71

72 Smärtskattning Hur gör ni hos er?? Rutiner??

73 Abbey Pain scale

74 Smärtanalys Summera vad du vet om sjukdomen, status, smärtanamnes: Detta leder fram till ett behandlingsförslag med farmakologisk och ibland icke farmakologisk behandling.

75 Smärtans dimensioner Fysisk Psykisk Social Existentiell Total pain

76 Behandling av smärta Farmakologisk

77 Smärtbehandling nociceptiv smärta NSAID, kortison,opioider 2.Hämma smärtimpulser till ryggmärgens bakhorn: paracetamol,opioider,lokalbedövning 3.Minska central sensitisering: NMDA-blockad 4.Stimulera smärtdämpande system :opioider

78 Icke opioider Paracetamol =alvedon/panodil -verkar fra. centralt. Hämmar prostaglandin produktion i CNS Dos 1gX4 Levertoxicitet

79 Icke opioider NSAID -COX-1 och COX-2 hämmare -Njurfunktion? Hjärtsvikt? Ulcus? -Ev. CNS-biverkningar hos äldre Ex Diklofenak. -Bra smärtstillande effekt -kort halveringstid Inga aktiva metaboliter Påverkar trombocyter 50mgX3

80 Opioider Oxycodon vid sänkt njurfunktion Sätt ut svag opioid Kan starta direkt med långverkande

81 Opioider-olika sorter Oxycodon Hydromorfon-palladon Fentanyl metadon

82 Opioider Subkutan/intravenös dos=1/2 av peroral dos Vid behovs dos 1/6 av dygnsdos

83 Biverkningar Illamående Förstoppning Trötthet-konfusion Klåda

84 Vad säger EAPC? Per oral behandling att föredra Subkutan behandling om peroral inte är möjlig Vid kontinuerlig infusion är subkutan administrering att föredra Tänk på opioidrotation Oxycodon och hydromorfon effektiva alternativ Transdermalt fentanyl effektivt alternativ då pat inte kan svälja tabletter

85 Felsökning Tar patienten medicinen? -Biverkningar, fördomar Absorberar patienten medicinen? -ventrikelretention,kräkningar? Annan smärtmekanism? Analysera även andra smärtdimensioner

86 Adjuvant analgetikabehandling Steroider Ofta bra effekt vid: skelettsmärta, leversmärta, hjärnödem,buksmärta vid utbredd metastasering, neurogen smärta pga.

87 Kortison Behandla gärna med kurer dagar snarare än kontinuerlig behandling Tex: T. Betapred 0,5mg 8X1.

88 Neurogen smärta C.a 40% av cancerpatienter har neurogen smärta som dela av smärtan Ofta svårbehandlad. Ren neurogen smärta ej opioidkänslig Ofta blandsmärta!

89 Neurogen smärta forts. Neurontin, Lyrica Hämmar frisätning av neurotransmittorer Ej mycket interaktioner Kortison, TENS, nervblockader,spinal smärtbehandling

90 Neurogen smärta forts T. Metadon God effekt på blandsmärta Kort och långverkande effekt OBS Svårbedömt halveringstid 5-50 timmar Börja med 2,5mgX2-3 Höj aldrig dosen oftare än var tredje dygn Kognitiv biverkan!

91 Genombrottssmärta smärtgenombrott trots adekvat behandling av grundsmärtan. Mer vanligt än vi tror Kan vara svårbehandlat Snabbverkande fentanyl? Frågar vi patienten?

92 Att tänka på Empati och förståelse viktigt i smärtbehandling. Läkemedel en del i det totala omhändertagandet 50% av alla cancerpatienter har mer än tre smärtetiologier. Alla behöver inte vara cancerrelaterade. Smärta föder smärta och skall därför behandlas.

93 Information till patient och anhöriga Ofta upprepad information Samma information till patient och anhörig Berätta vad och hur du tänker behandla-vilka metoder,preparat etc. Info biverkningar Informera att det tar tid att ställa in smärtbehandling Vikten av regelbunden medicinering för att förebygga smärtan

94 Man blir narkoman farligt absoluta slutstadium

95 Dyspné i palliativ vård

96 Dyspné - fysiologi 1 Andningscentrum får impulser från CNS och perifera receptorer. Koppling till andra funktioner i förlängda märgen samt Limbiska systemet och hjärnbarken. Andnöd således alltid skrämmande (affektiv komponent) och viktigt att snabbt åtgärda (kognitiv komponent)

97 Dyspné - fysiologi 2 Inkommande information från: Tryckreceptorer i de minsta blodkärlen i lungorna (prealveolära kapillärer) Receptorer i bröstkorgsväggen som förmedlar information om smärta och inskränkt rörelsemöjlighet Kemoreceptorer po 2, pco 2, ph Psykologiska mekanismer, ångest, betingning

98 Dyspné - analys Fråga patienten om debut, vad patienten själv tror om orsaken mm Fysikalisk undersökning Hb, infektionsparametrar Röntgen, skint, MR mm Oxymetri, blodgas Diagnostiken anpassad efter tänkbara orsaker

99 Dyspné - tänkbara orsaker: Cancer, metastaser Infektion Atelektas Obstruktivitet Hjärtsvikt Lungemboli Revbensfraktur Stor lever eller ascites Skada på nervus phrenikus Ångest

100 Dyspné - behandling Eliminera orsaken Antibiotika, diuretika, analgetika mm Pleuratappning, pleurodes (talk) Sjukgymnastik Utprovning av effektiv ADL + hjälpmedel Omvårdnad Läkemedel

101 Fläkt Bäst studier är med liten handhållen fläkt (ex Claes Ohlson 10:- ) Ibland bra med bordsfläkt Verkar troligen genom a påverka sensorer i näsöppningarna som sedan dämpar andnöd

102 Dyspné - läkemedel Bolusdoser, helst som injektion. Underhållsbehandling förebygger ej dyspné Inhalation ej mer effektivt än injektion Bensodiazepiner Lindrar ångestkomponenten Syrgas Ej mer effektivt än placebo mot dyspné!

103 Palliat Med Dec;17(8): A randomized controlled trial of supplemental oxygen versus air in cancer patients with dyspnea. Bruera E, Sweeney C, Willey J, Palmer JL, Strasser F, Morice RC, Pisters K. PATIENTS AND METHODS: Patients with advanced cancer who had no severe hypoxemia (i.e., had an O2 saturation level of > or = 90%) at rest and had a dyspnea intensity of > or = 3 on a scale of 0-10 (0 = no shortness of breath, 10 = worst imaginable shortness of breath) were recruited from an outpatient thoracic clinic at a comprehensive cancer center. This was a double-blind, randomized crossover trial. Supplemental oxygen or air (5 L/min) was administered via nasal cannula during a 6-minute walk test. The outcome measures were dyspnea at 3 and 6 minutes, fatigue at 6 minutes, and distance walked. We also measured oxygen saturation levels at baseline, before second treatment phase, and at the end of study.

104 RESULTS: In 33 evaluable patients (31 with lung cancer), no significant differences between treatment groups were observed in dyspnea, fatigue, or distance walked (dyspnea at 3 minutes: P = 0.61; dyspnea, fatigue, and distance walked at 6 minutes: P = 0.81, 0.37, and 0.23, respectively). CONCLUSIONS: Currently, the routine use of supplemental oxygen for dyspnea during exercise in this patient population cannot be recommended.

105 Törst/muntorrhet/dehydrering

106 Törst-muntorrhet-dehydrering Fysiologi Törst uppkommer till följd av hyperosmolaritet (eller snabb omfattande blödning). Törst kan också förekomma som uttryck för betingning (ex törst vid måltid, kaffetörst ). Vid isoton dehydrering uppkommer inte törst. Törstupplevelsen hämmas vid drickande av sensibla impulser från mun, strupe och magsäck. Denna hämning varar minuter.

107 Törst-muntorrhet-dehydrering Analys Vari består patientens plåga? Inspektera munnens slemhinnor. Svampinfektion? Torr hud? Koncentrerad urin? Läkemedelsorsakade problem?

108 Vätskelista Är oetisk i palliativ vård?

109 Vätskelista Är oetisk i palliativ vård Om det inte är helt klart för all vårdpersonal, patient och närstående vilket syfte listan har Samt att det är uppenbart att vätskelistan inte ger mer lidande än det lidande man avser lindra Mät i vissa fall kroppsvikt och urinproduktion istället! (hjärtsvikt, ascitesbedömning etc)

110 Behandling Undanröj orsaken om det går Flukonazol (50mgx1xV), ta bort läkemedel, antiemetika mm Omvårdnadsåtgärder för att underlätta drickande rätt position, lite vätska ofta, tandvård Omvårdnadsåtgärder för att blockera törst munvård, Oral Balance Information till patient och närstående Dropp - sond - PEG

111 Parenteral vätska i livets slutskede Endast på medicinsk indikation som dokumenterats skriftligt omprövas dagligen Värdera alltid konsekvenserna för vården framgent - vårdplats, närståendes reaktion osv

112 Fysiologisk dehydrering Måttlig dehydrering är naturlig livets sista dygn. Svår dehydrering kan ge upphov till plåga ex konfusion, hypotension Lite för stor tillförsel av vätska kan förorsaka plåga ex hjärtsvikt, inkontinens

113 Ångest i palliativ vård

114 Ångest - bakomliggande mekanismer Kroppsliga mekanismer Smärta, andnöd, illamående Biverkan av läkemedel Dehydrering, hypercalcemi Psykisk symtombild Depression Panikångest Psykotiska symtom Psykologisk mekanism Rädsla för plåga Förlust av integritet Rädsla för behandling Ensamhet/övergivenhet/ frågor Oro för närstående Sociala hot

115 Existentiell kris Kris-Avgörande vändning

116 Existentiell kris hos patienter i palliativ vård Kris och döden Kris och existentiell ensamhet Kris och meningslöshet Kris och frihet- bra och dåliga val

117 Döden som en realitet skapar existentiell kris Patienten måste relatera till de svåra frågorna Vårdpersonalen måste ha förståelse för dessa frågor, möta dem, inte vara alltför rädda

118 Hur en person klarar att hantera sin dödsångest Hur väl personen länkar till livet(använder livet som coping) Hur personen tidigare hanterat ovisshet i livet Klarat separationer tidigare i livet Styrka i samband med perioder av ensamhet Hur personer ser på vad som händer efter döden

119 Sen palliativ fas

120 Skillnader mellan palliativ och traditionell vård Det blir alltid värre Inte om - utan när Bakgrund Trygghetsordinationer

121 Förekomst av symtom vid cancer och icke cancer sista levnadsåret Symtom Cancer Icke cancer Andfåddhet 47% 47% depression 38% (3-77%) 36% Fatigue 32-90% 69-82% Förvirring 33% 38% Illamående 51% 27% Minskad aptit 71% 38% Smärtor 84% 67% Oro,ångest 25% 25%

122 Symtom Sjukvårdspersonal: smärta Patienter: trötthet (fatigue) Förslag till Nationellt vårdprogram för palliativ vård

123 Den döende patienten och symtomlindring vid döendet

124 Brytpunkter i livets slutskede Allt längre perioder av uttalad trötthet/ slöhet Sängbunden Slutar äta och dricka Svårt ta tabletter Desorientering

125 I detta skede,var vaksam på: Nya symtom Informera patient och anhörig om att döden är nära förestående. -kanske vill patienten åka hem?(går det??) Se över medicinlista.sätt ut diuretika, BTmediciner,antibiotika,antidepressiva Undvik undersökningar som inte är absolut nödvändiga Intensivare kontakt med anhöriga-ge stöd

126 Kom ihåg: Om vi känner till symtom och tecken som är vanliga i livets slutskede har vi goda möjligheter att ligga steget före. Vi kan ge symtomlindring och förklara för anhöriga vad som händer. OBS: Alla symtom skall inte behandlas Finns det en behandlingsbar orsak till symtomet?

127 Vad händer i kroppen när den förbreder sig för döden?

128 Vad kan hända med cirkulationen? Symtom/Tecken Hjärtsvikt Perifer kyla Marmorering Cyanos Blekhet kallsvett Behandling Furix Syrgas (?) Filt!

129 Vad kan hända med respirationen? Symtom/Tecken Slem/rassel Dyspne Hosta Cheynes-stoke s andning Ytlig andning Pneumoni Behandling Ändra kroppsläge Robinul Skall vi suga? Syrgas? Fläkt? Teovent el. likande Antibiotika?

130 Slem och rassel-hur behandla? Ge i första hand Inj Robinul 0,2mg/ml 1ml sc Potent Effekt upp till 8 timmar Ej sederande eller förvirrande. Kan ges i pump Svårt behandla slem vid pneumoni. När indikation för antibiotika?

131 Vad kan hända med mag/ Symtom/Tecken tarmkanalen? Behandling Illamående Primperan Förstoppning Haldol Diarre Laxantia Muntorrhet Loperamid Munsvamp Munvård

132 Vad kan hända med urinvägarna Symtom/Tecken Oliguri/anuri Inkontinens UVI Urinretention Behandling Blöja KAD? Antibiotika? Ändrad medicinering

133 Vad kan hända med nervsystemet? Symtom/Tecken Slöhet Förvirring Ångest/oro Feber Kramper Medvetslöshet Behandling Se över medicinlistan! Dormicum ev. oxascand Neuroleptika? Alvedon

134 Lindrande sedering Lämplig dos Midazolam(Dormicum) -varför inte Stesolidsuppar/dropp? Midazolam dubbelt så potent som diazepam Halveringstid midazolam 2-5tim, diazepam tim Retrograd amnesi Problem med takyfylaxi med dormicum Kan ges i pump Försiktighet med diazepam till äldre

135 Tecken på att döden är nära förestående Medvetslöshet Förändrad andning Rossel Perifer kyla/marmorering Perioral blekhet, vit nästipp Anuri

136 Kom ihåg när du är ute och arbetar i sjukvården Var uppmärksam på brytpunkter i livets slutskede Försök ligga steget före i symtomlindringanvänd din fantasi Behandla besvärande symtom-inte alla symtom BRA KOMMUNIKATION ÄR GRUNDLÄGANDE

137 Palliativ kokbok Inj.Robinul 0,2mg/ml 1mlx1-2 iv Inj.Primperan 5mg/ml 2mlx3 sc/iv Inj.Furosemid 10mg/ml 4ml iv vb. Inj.Haldol 5mg/ml 0,2mlx1-2 sc (relatera dos till ev.långverkande preparat) Inj.Midazolam 5mg/ml 0,5-1ml sc (kan upprepas med 15 min intervall till lugn/sömn)

138 Närstående Närstående en del av den palliativa vården Samtal med patient och närstående om vårdens innehåll och planering Informera om vilka möjligheter till vård det Hur delaktig är /vill närstående vara? Var tillgänglig för upprepade samtal Närstående med större behov-planering skall

139 Medvetenhet om den förestående 3-12 månader döden

140 Barn som närstående Barn har behov av information! -Sjukdomen som sådan -Hur påverkar den patient och barn nu och senare Till vem kan barnet vända sig med frågor Informera i skola, dagis mm. barnet. Koppling till framtida psykisk hälsa.

141 Uppföljning efter dödsfallet Hur gör ni? Viktigt med tydlig rutin.

Palliativ vård vid lungsjukdom. Fall 1. De fyra hörnstenarna. Total Pain. Mötet med patienten

Palliativ vård vid lungsjukdom. Fall 1. De fyra hörnstenarna. Total Pain. Mötet med patienten Palliativ vård vid lungsjukdom 2014 02 27 Margareta Gustavsson Läkare ASIH/Lund Fall 1 65 årig nyligen pensionerad lärare Lungcancer Avslutad palliativ cytostatikabehandling Symtom: Smärta rygg Tradolan

Läs mer

Peter Strang, professor, överläkare

Peter Strang, professor, överläkare Peter Strang, professor, överläkare Dyspné (andnöd) Andnöd/ dyspné är alltid en subjektiv känsla det patienten känner Det personalen ser eller mäter spelar mindre roll Många gånger oklart samband med syrgasmättnad

Läs mer

Anna Forssell. AHS-Viool Skellefteå. Copyright Anna Forssell

Anna Forssell. AHS-Viool Skellefteå. Copyright Anna Forssell Anna Forssell AHS-Viool Skellefteå VIC Vårdpersonal inom cardiologi www.v-i-c.nu Hjärtsviktsdagar i Göteborg 15-16 oktober 2009 Ur programmet; Teamet runt patienten Palliativ vård Hjärtsvikt och palliativ

Läs mer

God palliativ vård state of the art

God palliativ vård state of the art God palliativ vård state of the art Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem 2015-03-11 Professor P Strang Vård av döende Vård av döende har alltid

Läs mer

Förvirringstillstånd vid avancerad cancer. Peter Strang, Professor i palliativ medicin, Karolinska institutet Överläkare vid Stockholms Sjukhem

Förvirringstillstånd vid avancerad cancer. Peter Strang, Professor i palliativ medicin, Karolinska institutet Överläkare vid Stockholms Sjukhem Förvirringstillstånd vid avancerad cancer Peter Strang, Professor i palliativ medicin, Karolinska institutet Överläkare vid Stockholms Sjukhem Referenslitteratur Strang P: Förvirring, delirium och terminal

Läs mer

Vårdkvalitet i livets slutskede - att mäta för att veta

Vårdkvalitet i livets slutskede - att mäta för att veta Vårdkvalitet i livets slutskede - att mäta för att veta Exempel från Sahlgrenska Universitetssjukhuset Maria Taranger Överläkare internmedicin och hematologi Sektionschef 353 Med/Ger/Akutenhet Östra Sahlgrenska

Läs mer

Omvårdnadspersonal - specialister att se det som inte syns och höra det som inte hörs.

Omvårdnadspersonal - specialister att se det som inte syns och höra det som inte hörs. Omvårdnadspersonal - specialister att se det som inte syns och höra det som inte hörs. Med ökad kunskap och förståelse av den palliativa vårdformen ökar förutsättningarna att uppnå högre vårdkvalitet i

Läs mer

Symtomlindring vid palliativ vård - Instruktion till omsorgspersonal

Symtomlindring vid palliativ vård - Instruktion till omsorgspersonal Symtomlindring vid palliativ vård - Instruktion till omsorgspersonal Smärta Smärta i livets slut är mycket vanligt och drabbar nästan alla i livets slut. Förutom att orsaka ett fysiskt lidande påminner

Läs mer

Vård i livets slut. När bot inte längre finns

Vård i livets slut. När bot inte längre finns Vård i livets slut När bot inte längre finns Innehållsförteckning Definitioner mm s 3-7 De fyra hörnstenarna s 8 Palliativa faser s 9-10 Döendets fysiologi s 11-18 - Huden s 12 - Hjärnan s 13-14 - Lungorna

Läs mer

Institutionen för vårdvetenskap och sociologi. Skriftlig individuell tentamen. Sjuksköterskeprogrammet VK-08D

Institutionen för vårdvetenskap och sociologi. Skriftlig individuell tentamen. Sjuksköterskeprogrammet VK-08D Institutionen för vårdvetenskap och sociologi Skriftlig individuell tentamen Sjuksköterskeprogrammet VK-08D Kurs 7, Omvårdnad vid långvariga sjukdomar och palliativ vård 15 HP Torsdagen den 4 juni 2009

Läs mer

Att vara närstående vid livets slut

Att vara närstående vid livets slut Att vara närstående vid livets slut Kvinnosjukvården / Sunderby sjukhus Gynekologisk cancer Anna Pohjanen Anna Pohjanen 1 av 7 Den sista tiden. När livet går mot sitt slut blir den sjuka tröttare och sover

Läs mer

En levande palliation

En levande palliation En levande palliation temadag kring palliativ medicin Varberg 100422 www.oc.gu.se Understödjande behandling/supportive care 08.30-09.00 Fika 09.00-09.15 Introduktion med patientfall 09.15-10.15 Smärta

Läs mer

Kakexi - stigmatiserande tillstånd för alla!

Kakexi - stigmatiserande tillstånd för alla! Kakexi - stigmatiserande tillstånd för alla! Christel Wihlborg Överläkare Palliativa verksamheten, Ystad Kakexi - definition Ett multifaktoriellt syndrom som karakteriseras av Förlust av muskelmassa Kan

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS:

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Region Stockholms innerstad Sida 1 (7) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Sida 2 (7) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD

Läs mer

Cancerrelaterad smärta

Cancerrelaterad smärta Cancerrelaterad smärta Onkolog /gyn onkolog Professor i palliativ medicin, KI Överläk vid Stockholms Sjukhem Smärta (enligt IASP- International Assoc. for the Study of Pain) En obehaglig sensorisk och

Läs mer

Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv. lu patrik.midlov@med.lu.se

Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv. lu patrik.midlov@med.lu.se Läkemedel och äldre Patrik Midlöv, Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv lu Äldres sjukvård Hos äldre är läkemedel orsak till akut inläggning hos 15-22% (Roughead 1998) Biverkningar i

Läs mer

Palliativ vård ser hela patienten

Palliativ vård ser hela patienten Palliativ vård ser hela patienten Palliativ vård i Sverige startade med hemsjukvård för cancerpatienter. Men med den palliativa vårdens utbyggnad har även patientgrupper som exempelvis grav hjärtsvikt,

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: VÅRD I LIVETS SLUTSKEDE

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: VÅRD I LIVETS SLUTSKEDE Region Stockholm Innerstad Sida 1 (11) 2013-03-05 Sjuksköterskor Rev. 2014-05-20 Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: Sjuksköterskor och Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering

Läs mer

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt

Läs mer

Dolcontin 12-timmarsberedning av morfin. Dolcontin Unotard 24-timmarsberedning av morfin. Produktinformation

Dolcontin 12-timmarsberedning av morfin. Dolcontin Unotard 24-timmarsberedning av morfin. Produktinformation Dolcontin 12-timmarsberedning av morfin Dolcontin Unotard 24-timmarsberedning av morfin DOL120427PSE06 Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 520 00 www.pfizer.se Produktinformation Farmakokinetik Morfin

Läs mer

Erfarenheter av hjärtsvikt i palliativ vård

Erfarenheter av hjärtsvikt i palliativ vård Erfarenheter av hjärtsvikt i palliativ vård Anna Forssell AHS-Viool Skellefteå Hjärtsvikt i palliativ avancerad hemsjukvård AHS Viool = Vård individuell omsorg och livskvalitet Team med sjuksköterskor

Läs mer

Symtomlindring i livets slutskede. Marit Karlsson Med dr, överläkare, LAH Linköping

Symtomlindring i livets slutskede. Marit Karlsson Med dr, överläkare, LAH Linköping Symtomlindring i livets slutskede Marit Med dr, överläkare, LAH Linköping Symtom i livets absoluta slutskede Sista två veckorna i livet Översiktsstudie baserad på 12 studier innehållande totalt 2412 patienter

Läs mer

Diabetes mellitus. (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer)

Diabetes mellitus. (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer) Diabetes mellitus (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer) Diagnos Fp-glukos > 7,1 mmol/ P-glukos> 11 Ofta kombinerat med högt blodtryck, övervikt/fetma, höga blodfetter Ökad risk att få hjärtkärlssjukdom ex.

Läs mer

1 Cancer, smärta och förstoppning

1 Cancer, smärta och förstoppning 1 Cancer, smärta och förstoppning Korta fakta: I den lindrande, palliativa, vården i livets slutskede lider upp till 80 procent av cancerpatienterna av svår smärta. (1) Grunden för smärtlindring inom cancervården

Läs mer

Dehydrering (se även Akut Pediatrik, sjunde upplagan)

Dehydrering (se även Akut Pediatrik, sjunde upplagan) Barn och ungdomsklinikerna Dehydrering 1(5) Dehydrering (se även Akut Pediatrik, sjunde upplagan) Definitioner Isoton dehydrering Hyperton dehydrering Hypoton dehydrering S-Na 135-149 mmol/l (vanligast,

Läs mer

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) BPSD Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) a. BETEENDESTÖRNINGAR (=huvudproblem för omgivningen) Aggressivitet Irritabilitet Motsträvighet Skrik Rastlöshet Plockighet Opassande

Läs mer

Smärtbehandling. Nationellt kvalitetsregister för öron-, näs- & halssjukvård, Referensgruppen för tonsilloperation. www.tonsilloperation.

Smärtbehandling. Nationellt kvalitetsregister för öron-, näs- & halssjukvård, Referensgruppen för tonsilloperation. www.tonsilloperation. Smärtbehandling Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Observera att denna smärtbehandling endast gäller för barn som: inte har några andra sjukdomar är 3 år eller

Läs mer

Frågor och svar om smärtlindring

Frågor och svar om smärtlindring Frågor och svar om smärtlindring M-PRO-05-PAIN-002-ALK-ELIXIR Pfizer AB. Telefon 08-519 062 00. Fax 08-519 062 12. www.pfizer.se Information till dig som har fått Dolcontin (morfinsulfat) Ansvarig läkare...

Läs mer

Patienten är remitterad från specialistvården på sjukhus till primärvården och kommunala hemsjukvården för fortsatt stöd.

Patienten är remitterad från specialistvården på sjukhus till primärvården och kommunala hemsjukvården för fortsatt stöd. INSKRIVNING (patientansvarig läkare i primärvården) Patienten är remitterad från specialistvården på sjukhus till primärvården och kommunala hemsjukvården för fortsatt stöd. Vid öppen retur till vårdavdelning

Läs mer

Brytpunktsbedömning och brytpunktsamtal - lathund för läkare

Brytpunktsbedömning och brytpunktsamtal - lathund för läkare Är patienten i ett skede där sjukdomsinriktad behandling har goda förutsättningar att förbättra både livskvalitet och livslängd, är den naturliga utgångspunkten att "göra allt" också vid akut försämring.

Läs mer

Hur ett team kan använda palliativa registret för att hitta förbättringsområden

Hur ett team kan använda palliativa registret för att hitta förbättringsområden Hur ett team kan använda palliativa registret för att hitta förbättringsområden Töreboda kommun Cirka 9000 invånare Glesbygd Små industrier Västra stambanan Gbg- Sthlm Göta kanal Elisa (körslaget) och

Läs mer

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel

Läs mer

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas Indikator Andelen individer (%) som använder NSAID, utan att med paracetamol först prövats och befunnits ha otillräcklig effekt, och utan att påtagliga inflammatoriska inslag föreligger, av alla med artros

Läs mer

Jönköping 20121025 } Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt som syftar till att förbättra livskvalitén för patienter och familjer som drabbas av problem som kan uppstå vid livshotande sjukdom. }

Läs mer

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar Äldre och läkemedel Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder Kristina Johnell Aging Research Center Karolinska Institutet Hovstadius et al. BMC Clin Pharmacol 2009;9:11 2 Polyfarmaci Äldre och kliniska

Läs mer

Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen. Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare

Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen. Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att

Läs mer

Omvårdnad vid lungcancer

Omvårdnad vid lungcancer Omvårdnad vid lungcancer ING-MARIE NILSSON, OKTOBER 2015 Dagens agenda Något om hur vi jobbar Flera behandlingsmetoder: - Cytostatika - Tyrosinkinashämmare - Immunoterapi Symtomkontroll Venösa infarter

Läs mer

Smärtbehandling. Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation.

Smärtbehandling. Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Smärtbehandling Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Observera att denna smärtbehandling endast gäller för barn som inte har några andra sjukdomar, är 3 år eller

Läs mer

Vanliga frågor och svar angående behandling med targiniq oxikodon/naloxon

Vanliga frågor och svar angående behandling med targiniq oxikodon/naloxon Vanliga frågor och svar angående behandling med targiniq oxikodon/naloxon Vad vill du veta om targiniq? Denna folder tar upp de vanligaste frågorna angående behandling med Targiniq vid svår smärta. Vi

Läs mer

Bertil Axelsson Adj lektor i palliativ medicin, Umeå universitet Öl Storsjögläntans palliativa hemsjukvårdsteam

Bertil Axelsson Adj lektor i palliativ medicin, Umeå universitet Öl Storsjögläntans palliativa hemsjukvårdsteam Bertil Axelsson Adj lektor i palliativ medicin, Umeå universitet Öl Storsjögläntans palliativa hemsjukvårdsteam Mortaliteten i befolkningen = 100% 90-95 000 dör varje år i Sverige ( 1%) 76 000 (=80%) dör

Läs mer

1(12) Palliativ vård. Styrdokument

1(12) Palliativ vård. Styrdokument 1(12) Styrdokument 2(12) Styrdokument Dokumenttyp Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-04-14 71 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska/alb Reviderad 3(12) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4 1.1

Läs mer

Kloka Listan 2013. Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Kloka Listan 2013. Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2013 Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Nyheter 2013 Preparat som upptas: oxikodon Nociceptiv smärta -vävnadsskadesmärta, med eller

Läs mer

OBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via www.palliativ.se

OBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via www.palliativ.se Fylls i av ansvarig läkare eller sjuksköterska gärna efter samråd i arbetslaget. Förtydligande till frågorna hittar du genom att klicka på dödsfallsenkäten efter inloggning. - symbolen i den digitala 1.

Läs mer

Riktlinjer för Palliativ vård. Njurmedicin Länssjukhuset i Kalmar

Riktlinjer för Palliativ vård. Njurmedicin Länssjukhuset i Kalmar Riktlinjer för Palliativ vård Njurmedicin Länssjukhuset i Kalmar September 2013 1 Innehållsförteckning 1 Inledning Definitioner av aktuella begrepp 3 2 Det palliativa teamet Läkarens roll vid palliativ

Läs mer

Etik och praktik att göra rätt för den demenssjuke. Fallbeskrivning 1

Etik och praktik att göra rätt för den demenssjuke. Fallbeskrivning 1 Etik och praktik att göra rätt för den demenssjuke Fallbeskrivning 1 85-årig man Kontaktorsak Inkommer med remiss från kommunsköterska via kirurgakuten, smärta vänster fot. Ohållbar hemsituation. Socialt

Läs mer

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM SMÄRTA www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Smärta beskrivs som en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse som är förknippad med en skadlig stimulus. Hos personer som

Läs mer

Vad gör vi med döden? Existentiella frågor inom vård i livets slutskede Jönköping 121023

Vad gör vi med döden? Existentiella frågor inom vård i livets slutskede Jönköping 121023 Vad gör vi med döden? Existentiella frågor inom vård i livets slutskede Jönköping 121023 } Friheten ansvar skuld } Ensamheten } Meningslösheten } Döden } Vad gör vi med döden? Definition Att vara död är

Läs mer

INSTUDERINGSFRÅGOR I SJUKDOMSLÄRA MED SPECIELL FARMAKOLOGI (rev. aug -07 Mary Söderholm/Solveig Wahling)

INSTUDERINGSFRÅGOR I SJUKDOMSLÄRA MED SPECIELL FARMAKOLOGI (rev. aug -07 Mary Söderholm/Solveig Wahling) 1 INSTUDERINGSFRÅGOR I SJUKDOMSLÄRA MED SPECIELL FARMAKOLOGI (rev. aug -07 Mary Söderholm/Solveig Wahling) Munhåla och mag/tarmkanal 1. Hur bedömer du att en person har onormalt låg salivproduktion? 2.

Läs mer

Din vägledning för KEYTRUDA

Din vägledning för KEYTRUDA Din vägledning för KEYTRUDA (pembrolizumab) Information till patienter Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation.

Läs mer

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter. 1 Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Svenska Diabetesförbundet Lillemor Fernström Utredare Hälso- och sjukvårdsfrågor Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes och Tillstyrkes

Läs mer

Stimulering av opiatreceptorer i CNS, toleransutveckling, abstinens

Stimulering av opiatreceptorer i CNS, toleransutveckling, abstinens OPIATER Egenskaper Stimulering av opiatreceptorer i CNS, toleransutveckling, abstinens Symtom överdos Typisk symtomtriad: CNS-depression som kan vara lindrig samtidigt som andningsdepression och mios tillstöter

Läs mer

FRÅGOR OCH SVAR. buckal fentanyltablett. För patienter och ansvarig vårdpersonal/anhöriga

FRÅGOR OCH SVAR. buckal fentanyltablett. För patienter och ansvarig vårdpersonal/anhöriga FRÅGOR OCH SVAR buckal fentanyltablett För patienter och ansvarig vårdpersonal/anhöriga 1 VIKTIGT Du har ordinerats läkemedlet Effentora för behandling av genombrottssmärta orsakad av cancer. Effentora

Läs mer

Läkemedel. måndag 18 november 13. Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti

Läkemedel. måndag 18 november 13. Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Läkemedel Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Vad har läkemedel tillfredsställt? God hälsa Sjukdomar och infektioner Droger Cancer, Alzheimer, AIDS

Läs mer

PALLIATIV VÅRD. inom äldreomsorgen. Peter Strang. 3:e upplagan. vård eller vård av gammal. Vårdförl. Vårdförlaget

PALLIATIV VÅRD. inom äldreomsorgen. Peter Strang. 3:e upplagan. vård eller vård av gammal. Vårdförl. Vårdförlaget vård eller vård av gammal PALLIATIV VÅRD inom äldreomsorgen 3:e upplagan Vårdförlaget Peter Strang Vårdförl Palliativ vård inom äldreomsorgen Peter Strang 3:e upplagan Vårdförlaget 2012 Peter Strang och

Läs mer

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter. 1 Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes och Tillstyrkes (inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter. Terminologiska

Läs mer

Äldre och läkemedel. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Äldre och läkemedel. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande - Sjukdom Polyfarmaci Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar

Läs mer

Rutiner vid värmebölja/höga temperaturer

Rutiner vid värmebölja/höga temperaturer RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Rutiner vid värmebölja/höga temperaturer Bakgrund Klimatförändringar kommer att medföra många typer av hot för folkhälsan. Klimatmodellerna visar bland annat att den

Läs mer

Klåda i palliativ vård

Klåda i palliativ vård Klåda i palliativ vård En översikt över icke- dermatologisk, systemisk klåda och förslag till behandling 1 Varför denna översikt? Besvärande symtom Få och små randomiserade studier Många fallbeskrivningar

Läs mer

patient information För dig som använder Effentora

patient information För dig som använder Effentora patient information För dig som använder Effentora OBSERVERA Du har ordinerats Effentora för behandling av genombrottssmärta vid cancer Använd inte Effentora om du inte regelbundet använder andra opioidläkemedel

Läs mer

Palliativ vård vid hjärtsvikt Linköping 090305

Palliativ vård vid hjärtsvikt Linköping 090305 Palliativ vård vid hjärtsvikt Linköping 090305 Claes Lundgren AHS-Viool, Skellefteå Lasarett 2007 www.fasut.nu Strategier vid palliation av hjärtsvikt 11 mil Palliation vid AHS-Viool som ej hör till det

Läs mer

Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2014 Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Nociceptiv smärta COX-hämmare COX-HÄMMARE (NSAID) I första hand naproxen Naproxen..., Alpoxen,

Läs mer

Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund

Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund VANLIGA FRÅGOR INFÖR STRÅLBEHANDLINGEN Detta häfte är till för dig som får eller ska få strålbehandling mot en hjärntumör. Hur och

Läs mer

Att få leva tills man dör

Att få leva tills man dör Att få leva tills man dör Studiematerial kring palliativ vård och omsorg om äldre Mötesplats äldreomsorg 9-10 okt Sara Nordenhielm, FoU i Väst/GR Gunilla Karaviotis, Flatås gård Lotta Ekberg, Flatås gård

Läs mer

Sifferkod... Kirurgifrågor, 25 poäng

Sifferkod... Kirurgifrågor, 25 poäng HT-06 A Kirurgifrågor, 25 poäng A1 En 60-årig man, som är gallopererad för 15 år sedan, söker en eftermiddag p g a buksmärtor på akutmottagningen, där du är primärjour på kirurgen. Patienten har känt sig

Läs mer

Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg

Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg Ångest och depression vid cancer Pia Dellson Enheten för cancerrehabilitering Skånes onkologiska klinik Skånes universitetssjukhus Psykiska problem

Läs mer

Kortversion Nationellt vårdprogram för palliativ vård 2012 2014 Version 1, april 2012 Regionalt cancercentrum Stockholm Gotland regionaltcancercentrum@sll.se Kortversion Nationellt vårdprogram för palliativ

Läs mer

Onkologisk omvårdnad

Onkologisk omvårdnad Onkologisk omvårdnad för sjuksköterskan i cancervården Gå 4 betala för 3! Cancerrelaterad smärta symtomkontroll och de senaste behandlingsmetoderna! Kognitiva biverkningar av cancerbehandling Hur påverkas

Läs mer

Brachytherapy. skelettsmärta pga BM- el skelettengagemang. smärta pga mjukdelsengagemang, kapseldistension, obstruktion av tarm, etc

Brachytherapy. skelettsmärta pga BM- el skelettengagemang. smärta pga mjukdelsengagemang, kapseldistension, obstruktion av tarm, etc Collins J et al.j Pain Symptom Manage 2000;19:363-377 Smärta hos barn med cancer Lite om behandling Gustaf Ljungman, doc, öl gustaf.ljungman@kbh.uu.se Vanligast förekommande symtom (%) kraftlöshet 49.7

Läs mer

Vårdnivåer. Gränsdragning mellan allmän och specialiserad palliativ vård

Vårdnivåer. Gränsdragning mellan allmän och specialiserad palliativ vård Arbetsmaterial 140216 Vårdnivåer. Gränsdragning mellan allmän och specialiserad palliativ vård Arbetsgrupp i SFPM: Elisabet Löfdahl, Karin Fransson, Ursula Scheibling, Matthias Brian, Margareta Persson,

Läs mer

Information till närstående

Information till närstående Information till närstående Tanken med den här informationen är att ge råd så att ditt barn ska må så bra som möjligt efter halsmandeloperationen och kunna återgå till normal kost och normala aktiviteter

Läs mer

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn Apotekets råd om Magbesvär och mask hos barn Besvär som till exempel diarré, kräkningar och mask är vanligare hos barn än hos vuxna. I den här broschyren har vi samlat sådant som är bra att veta som förälder

Läs mer

INTRATEKAL BAKLOFENBEHANDLING FÖR BARN OCH UNGDOMAR. Gunnar Ahlsten Barnneurologi och habilitering Akademiska barnsjukhuset FBH-dagen 2014

INTRATEKAL BAKLOFENBEHANDLING FÖR BARN OCH UNGDOMAR. Gunnar Ahlsten Barnneurologi och habilitering Akademiska barnsjukhuset FBH-dagen 2014 INTRATEKAL BAKLOFENBEHANDLING FÖR BARN OCH UNGDOMAR Gunnar Ahlsten Barnneurologi och habilitering Akademiska barnsjukhuset FBH-dagen 2014 Spasticitet Ökad reflexaktivitet på spinal nivå på grund av en

Läs mer

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM 3 Innehåll Några inledande ord...3 Är du anhörig?...3 Varför behöver jag Waran?...5 Hur länge behöver jag ta Waran?...5 Hur ofta och när ska jag ta Waran?...6

Läs mer

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Tanken med denna information är att ni som får era halsmandlar opererade ska må så bra som möjligt efter operationen och återgå till normal kost

Läs mer

Energibehov och nutritionsbehandling

Energibehov och nutritionsbehandling Energibehov och nutritionsbehandling 141106 Patientfall Ê Man född 1940 Ê Nedsatt aptit senaste 2-3 månaderna Ê 4-5 kg viktnedgång Ê Buksmärta, illamående, ingen gasavgång eller avföring senaste dygnet

Läs mer

GASTROINTESTINALA STÖRNINGAR

GASTROINTESTINALA STÖRNINGAR ALLT OM GASTROINTESTINALA STÖRNINGAR www.almirall.com Solutions with you in mind VILKA ÄR DE? Gastrointestinala störningar i samband med MS omfattar alltsom påverkar matsmältningssystemet och är ett resultat

Läs mer

Samtal mellan anhöriga och läkare i livets slutskede - erfarenheter och rekommendationer

Samtal mellan anhöriga och läkare i livets slutskede - erfarenheter och rekommendationer Samtal mellan anhöriga och läkare i livets slutskede - erfarenheter och rekommendationer Rurik Löfmark Pensionerad hjärtläkare docent i medicinsk etik Tidigare ledamot av Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket,

Läs mer

Reviderad 2008-02-26

Reviderad 2008-02-26 Reviderad 2008-02-26 Omsorgsförvaltningen i Strömstads kommun har beslutat att införa den palliativa vårdfilosofin i de olika verksamheterna. Bakgrunden till detta är att det är viktigt att man har ett

Läs mer

Palliativ vård Symtomlindringskompendium

Palliativ vård Symtomlindringskompendium Innehållsförteckning Smärta... 2 Smärtanalys... 2 Smärtskattning... 4 Lätta analgetika... 4 Opioider... 5 Biverkningar... 9 Andra läkemedel med analgetisk effekt... 9 Blockader... 10 Icke-farmakologisk

Läs mer

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt

Läs mer

Sofia Dettmann Lungsektionen, Medicinkliniken, Västmanlands Sjukhus - Västerås

Sofia Dettmann Lungsektionen, Medicinkliniken, Västmanlands Sjukhus - Västerås KOL och astmafarmakologisk behandling Sofia Dettmann Lungsektionen, Medicinkliniken, Västmanlands Sjukhus - Västerås Icke farmakologisk behandling RÖKSTOPP! På egna enheten eller via Kompetenscentrum för

Läs mer

Smärta hos äldre och vid demens - ett palliativt problem

Smärta hos äldre och vid demens - ett palliativt problem Smärta hos äldre och vid demens - ett palliativt problem Peter Strang Professor, överläkare Karolinska Institutet och Stockholms sjukhem Äldre och smärta Många fysiska förändringar efter 70 års ålder (och

Läs mer

KUNSKAPSTEST Namn:. Flik 9.5. Insulingivning

KUNSKAPSTEST Namn:. Flik 9.5. Insulingivning KUNSKAPSTEST Namn:. Flik 9.5. Insulingivning Datum:. 1. Har man insulinbrist vid diabetes? Rätt Fel Vet Ej 2. Finns det tabletter som sänker blodsockret? Rätt Fel Vet Ej 3. Kan du kontrollera på signeringslistan

Läs mer

Stockholms Sjukhem. Carl Johan Fürst docent. Stockholms Sjukhem. Marie-Louise Ekeström projektledare. Stockholms Sjukhem

Stockholms Sjukhem. Carl Johan Fürst docent. Stockholms Sjukhem. Marie-Louise Ekeström projektledare. Stockholms Sjukhem Palliativ vård 2009 Psykisk ohälsa i palliativ vård skillnaden mellan sorg och depression som kräver behandling Kulturella skillnader i synen på smärta, sjukdom och död LCP, Liverpool Care of dying Pathway

Läs mer

Palliativ vård 2013. Datum: 2 3 december 2013, Stockholm

Palliativ vård 2013. Datum: 2 3 december 2013, Stockholm Palliativ vård 2013 Symtomkontroll och symtomlindring smärta och andnöd Brytpunkt, etik och etiska dilemman Det svåra samtalet att våga prata om döendet och döden med patienter och anhöriga Så får du teamarbetet

Läs mer

Patientinformation om Taxotere (docetaxel)

Patientinformation om Taxotere (docetaxel) september 2012 SE-DOC-12-04-01 Patientinformation om xotere (docetaxel) sanofi-aventis AB Box 14142, 167 14 Bromma Tel 08-634 50 00. Fax 08-634 55 00 www.sanofi.se Vid frågor om våra läkemedel kontakta:

Läs mer

Psykiatrisk behandling. Medicinsk behandling

Psykiatrisk behandling. Medicinsk behandling Psykiatrisk behandling Medicinsk behandling Evidensbaserad behandling Evidens betyder bevis Forskning och vetenskapliga resultat bevisar att behandlingen ger resultat Vård ska enligt hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Kortversion Nationellt vårdprogram för palliativ vård 2012 2014

Kortversion Nationellt vårdprogram för palliativ vård 2012 2014 Kortversion Nationellt vårdprogram för palliativ vård 2012 2014 Version 1, april 2012 Regionalt cancercentrum Stockholm Gotland regionaltcancercentrum@sll.se Kortversion Nationellt vårdprogram för palliativ

Läs mer

BERÖRING ETT FÖRHÅLLNINGSSÄTT INOM VÅRD OCH OMSORG. Berit Seiger Cronfalk leg ssk, Med dr, klinisk lektor Ersta Sköndal högskola

BERÖRING ETT FÖRHÅLLNINGSSÄTT INOM VÅRD OCH OMSORG. Berit Seiger Cronfalk leg ssk, Med dr, klinisk lektor Ersta Sköndal högskola BERÖRING ETT FÖRHÅLLNINGSSÄTT INOM VÅRD OCH OMSORG Berit Seiger Cronfalk leg ssk, Med dr, klinisk lektor Ersta Sköndal högskola Jag känner mig trygg och bekräftad av någon som har en utvecklad känslighet

Läs mer

Hur verkar Fludara. En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal. There s more to life with Fludara

Hur verkar Fludara. En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal. There s more to life with Fludara Hur verkar Fludara En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal There s more to life with Fludara Innehåll Sidan Introduktion 4 Vad är kronisk lymfatisk leukemi (KLL)? 4 Hur verkar Fludara?

Läs mer

God läkemedelsanvändning för äldre hur/när når vi dit? Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

God läkemedelsanvändning för äldre hur/när når vi dit? Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet God läkemedelsanvändning för äldre hur/när når vi dit? Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre läkemedel Äldre läkemedel Kroppsliga förändringar -Åldrande -Sjukdom Polyfarmaci

Läs mer

TORISEL. (temsirolimus) PATIENTINSTRUKTIONER. Frågor och svar om vård av njurcancer och mantelcellslymfom med TORISEL

TORISEL. (temsirolimus) PATIENTINSTRUKTIONER. Frågor och svar om vård av njurcancer och mantelcellslymfom med TORISEL TORISEL (temsirolimus) PATIENTINSTRUKTIONER Frågor och svar om vård av njurcancer och mantelcellslymfom med TORISEL Inledning Denna broschyr innehåller viktig information om den vård du kommer att få under

Läs mer

Till dig som får Tarceva. Viktig information om din behandling LUNGCANCER

Till dig som får Tarceva. Viktig information om din behandling LUNGCANCER Till dig som får Tarceva Viktig information om din behandling LUNGCANCER Vad är Tarceva? Du har fått Tarceva för att du har icke-småcellig lungcancer. HER1/EGFR-receptor Tarceva är en liten molekyl som

Läs mer

Behandling med BCG-medac. BCG-medac

Behandling med BCG-medac. BCG-medac Behandling med BCG-medac BCG-medac Diagnos Du har av Din läkare fått diagnosen ytlig blåstumör och blivit rekommenderad behandling med BCGmedac. Behandlingen följer ett speciellt schema vilket Din läkare

Läs mer

Brytpunkt start för processen vård i livets slutskede

Brytpunkt start för processen vård i livets slutskede Brytpunkt start för processen vård i livets slutskede Palliativt Forum, Linköping, 2009-03-05 Per-Anders Heedman Maria Jakobsson Coming soon to a cinema near you Vårdprogram Basal palliativ vård i Östergötland

Läs mer

Den vidunderliga smärtan

Den vidunderliga smärtan Den vidunderliga smärtan Artros och annan långvarig smärta Stefan Bergman Distriktsläkare och Forskningschef Landstinget Halland och Spenshult Smärta är en upplevelse Smärta är en obehaglig sensorisk och

Läs mer

Terminal smärtlindring

Terminal smärtlindring Terminal smärtlindring råd och tips vid behandling av cancerrelaterad smärta Av överläkare Staffan Lundström Palliativa sektionen Stockholms Sjukhem Originalartikel publicerad i Primärvårdens Nyheter nr

Läs mer

Pregabalin Pfizer. 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Pregabalin Pfizer. 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Pregabalin Pfizer 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Epilepsi Epilepsi är en

Läs mer

Läkemedelsfakta för barnfamiljer

Läkemedelsfakta för barnfamiljer Läkemedelsfakta för barnfamiljer Finlands Apotekareförbund 2007 Till läsaren Läkemedel är en väsentlig del av hälsovården. Alla behöver läkemedel i något skede av livet, och ibland kan användningen av

Läs mer

Piller och sprutor eller Farmakoterapi och anestesiologiska behandlingsmetoder

Piller och sprutor eller Farmakoterapi och anestesiologiska behandlingsmetoder Piller och sprutor eller Farmakoterapi och anestesiologiska behandlingsmetoder Karin Lundbäck Sjuksköterska Smärtmottagningen/Smärtrehab Nus Smärtrehabiliteringen, Nus Rehab.mottagning + rehab.program

Läs mer