Temadag Palliativ medicin

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Temadag Palliativ medicin"

Transkript

1 Temadag Palliativ medicin Symtomlindring vid livets slut Elisabet Löfdahl Betaniastiftelsen våren 2014

2 "Jag är inte rädd för döden - jag vill bara inte vara med när det händer." Woody Allen

3 You matter because you are you, and you matter to the last moment of life and we will do all we can, not only to help you die peacefully but to live until you die. Cicely Saunders

4

5 WHO: s definition av palliativ vård 2003 Palliativ vård: * lindrar smärta och andra plågsamma symtom * bekräftar livet och betraktar döendet som en normal process * syftar inte till att påskynda eller fördröja döden * integrerar psykologiska och andliga aspekter i patientens vård * erbjuder organiserat stöd till hjälp för patienter att leva så aktivt som möjligt fram till döden * erbjuder organiserat stöd till hjälp för familjen att hantera sin situation under patientens sjukdom och efter dödsfallet * tillämpar ett teambaserat förhållningssätt för att möta patienters och familjers behov samt tillhandahåller, om det behövs, även stödjande och rådgivande samtal * befrämjar livskvalitet och kan även påverka sjukdomens förlopp i positiv bemärkelse * är tillämpbar tidigt i sjukdomsskedet tillsammans med terapier, som syftar till att förlänga livet, såsom cytostatika och strålbehandling. Palliativ vård omfattar även sådana undersökningar som är nödvändiga för att bättre förstå och ta hand om plågsamma symtom och komplikationer. (svensk översättning: Carl-Johan Furst, Elisabeth Kenne-Sarenmalm, Peter Strang, Britt-Marie Ternestedt)

6 Hörnstenar i palliativ vård Närhet till patient och anhöriga Helhet Kunskap Empati

7 Varför så tydlig tyngdpunkt på cancer? Liknande problematik internationellt Cancer tvingar fram medvetenhet om brytpunkt: Jag kommer att dö av min sjukdom Cancer medför ofta smärtor och andra plågsamma symtom

8 Nyckelfrågor att belysa Palliativ vård handlar om död - och om livet den sista tiden Behandling vars syfte är att förlänga livet, är inte tillgänglig det är inte en fråga om att avsluta livsuppehållande behandling Patienten/närstående/vårdare skall förhålla sig till dessa bägge punkter

9 Nyckelfrågor att belysa Om sjukdomen är dödligt förlöpande, livsförlängande insatser ej möjliga och patienten/ de närstående förhåller sig till detta Då bör palliativ vård presenteras, erbjudas och utföras Oavsett diagnos

10 Nyckelfrågor att belysa Det palliativa perspektivet kan inte pressas på patienten. Ibland fungerar bortträngning som ett gott skydd mot ångest. Det försvaret får inte raseras med mindre än att det totala lidandet kan reduceras. Eller i situationer då patienten måste delta i viktiga medicinska beslut. Ganska enkelt inom cancer - ganska svårt vid många andra sjukdomar

11 Palliativ vård Bedrivs av multiprofessionellt team med hög kompetens i palliativ medicin/omvårdnad (minst sjuksköterska, läkare och en profession ytterligare) Bedrivs under en tidsperiod, har en början och ett slut Vården har hög tillgänglighet i rum och tid Närstående står i centrum - tillsammans med patienten

12 Vårdnivåer inom palliativ vård Allmän palliativ vård Specialiserad palliativ vård

13 Palliativ konsultinsats Kan behövas tidigt i sjukdomsförloppet Utförs av kompetent palliativt team Behöver inte förutsätta att patienten/de närstående förhåller sig till att patienten har kort tid kvar att leva och/ eller att livsförlängande insatser saknas Finns tillgängligt kontorstid

14

15

16 Samtalet om att palliativ vård är aktuell 1. Förbered samtalet noga, kontrollera medicinska fakta, besluta om deltagare, avsätt tid, boka lokal, stäng av sökare och telefon. 2. Vad vet/uppfattar/tror/befarar patienten? 3. Hur mycket vill patienten veta? 4. Informera på ett inkännande och tydligt sätt. Pausera ofta och kontrollera att patienten förstått. 5. Var beredd på - och stöd olika känsloyttringar. 6. Planera gemensamt för fortsatt utredning, behandling och information. Använd rådgivare, men var noga med kontinuiteten med patienten. Communicating Bad News, EPEC 1999

17 Brytpunkter i palliativ vård

18 under ett liv Den tidpunkt då förändringar i hälsotillståndet medför förändrade förutsättningar för återstående livslängd.

19 Den näst sista brytpunkten: Den tidpunkt då patienten/de närstående förhåller sig till att sjukdomen inte går att bota, och att den leder till döden. Den tidpunkt där behandlingens fokus ändras Den tidpunkt där vårdteam i palliativ vård Den tidpunkt där närstående ställs nära patienten i fokus för teamets omsorg

20 När skall man ha ett brytpunktssamtal? Palliativ vårdkvalitet nov

21 Den näst sista brytpunkten 2: Exempel: Undersökningar visar att det är pancreascancer ALS Svår hjärtsvikt, ej tillgänglig för förbättrande behandling (ex pacemaker mm) Svår dialyskrävande njursvikt, ej tillgänglig för transplantation

22 Brytpunktssamtal Patienter som pratat med sin läkare om vilken behandling som de önskade i slutet av livet hade vårdkostnader som var 36 procent lägre under sin sista levnadsvecka. sin sista levnadsvecka (Zhang et al., 2009). Palliativ vårdkvalitet nov

23 Den näst sista brytpunkten 3: Läkaren har stort ansvar för att inbjuda till dialog om det palliativa perspektivet Hur tänker du om framtiden när det gäller sjukdomen? Är det något Du vill fråga? Alla i vårdteamet har ansvar att väcka frågan om brytpunktssamtal Var beredd att backa lite om patienten blir skrämd! Överväg anslutning till/kontakt med palliativt team

24 Den sista brytpunkten: Den tidpunkt då det är uppenbart att livets slut är nära (dagar/vecka) Den tidpunkt där behandlingens fokus är livskvalitet och inte livslängd Den tidpunkt där vårdteam i palliativ vård Den tidpunkt där närstående ställs mycket nära patienten i fokus för teamets omsorg

25 Vem avgör när en människa kommit till en palliativ brytpunkt? Läkaren har alltid ansvar att bedöma om medicinska faktorer som talar för brytpunkt föreligger Alla som vårdar har ansvar - närståendevårdare, Vid tveksamhet är det oftast bäst att fortsätta tidigare vårdambitioner och göra en ny bedömning senare.

26 Brytpunktssamtal Vad kan förväntas hända? Vilka utgör teamet runt patienten/de närstående? Behövs vårdplanering för förändrat bistånd? Skall något mätas - vad i så fall? Information till de närstående planeras Aspekter på dödsögonblicket

27 Algot 88 år Glad Fjäråsbo, villa, trappor, hustrun begynnande dement. Artros sedan länge. KOL. Hjärtsvikt. Diabetes. Prostatacancer. Senaste halvåret PSA upp från 17 till 120. Nu inlagd efter falltillbud. Kotkompression, troligen inte patologisk. Urologen, onkologen och ortopeden eniga om att de inte har så mycket att tillföra.

28 Algot 88 år Under vårdtiden har pat varit svårmobiliserad. Smärtfri i vila. Dyspné vid lätt ansträngning, klarar i stort sett ingen ADL. CRP ua. Ca ua. Hb ua. Algot klar men ofta orolig. Barnen vet inte riktigt varför. Vårdplanering förbereds. Hur skall vi avgöra om detta är inledningen på en döendeprocess?

29 Algot 88 år Vårdplaneringen skjuts upp eftersom Algot försämras. Äter och dricker mycket lite. Ibland oklar, oftast klar. Säger att han räknar med att snart få dö. Vad skall brytpunktssamtalet beröra? Vad skall vårdplaneringen handla om?

30 Algot 88 år Algot vill komma närmare hemmet, och det enklaste blir att han kommer hem, dottern tar ledigt (närståendepenning) och hemsjukvården kopplas in. Hemma är Algot klar i tanken. Ligger till sängs, äter och dricker mycket lite. Då och då andnöd. Analys? Behandling?

31 Algot 88 år Efter 5 dagar hemma dör Algot. Det sista dygnet var han sällan kontaktbar. Behövde Dottern tacksam, nu har hon mamma att ta hand om. Hemtjänsten har lärt känna henne, tills vidare kan hon bo kvar hemma.

32 Strategi för symtomlindring Kunskap om fysiologi och patofysiologi Diagnostik Behandling Utvärdering lindras! All lindring har ett pris i termer av bieffekter

33

34 Antiemetisk behandling i palliativ vård

35 Förekomst 40-70% av cancerpatienter drabbas av illamående, konstant eller intermittentvanligt också vid organsvikt Vanligast hos patienter med gastrointestinal cancer och ovarialcancer. Vanligare hos kvinnor än hos män. Mindre vanligt hos patienter med regelbundet alkoholintag

36 Illamående- svårt! Kräkcentrum i hjärnstammen Impulser från kemo-triggerzonen,gikanalen, inneröra och högre hjärncentra Neurotransmittorer (dopamin, histamin, acetylcholin, serotonin) Kemotriggerzonen utanför BBB. Reagerar på ämnen i blod och CSF.

37 Stimuli och receptorer Kemotriggerzonen D2, 5HT3 Hjärnbarken 5HT, GABA BBB Kräkcentrum Ach, H1, 5HT2 Mag-tarmkanalen D2, 5HT3, 5HT4 Balansorganet Ach, H1

38 Orsaker till illamående Försök analysera symtom och patient Hitta orsaker -Eliminera dessa om möjligt Illamående ofta multifaktoriellt hos den palliativa patienten

39 Tumör i munhåla-svalg. Svampinfektion extra vanligt. Behandla! Högt sittande tarmhinder, mättnad, plötslig kräkning. Vid pancreascancer: duodenumobstruktion förlångsammad ventrikelpassage Behandling:metoklopramid, PEG

40 Tarmobstruktion. Olika typer av buktumörer. Ökad vätskemängd i tarmen. Behandling: Minska sekretion med t ex buscopan eller sandostatin (carcinoid) Kortison Ev. postafen, haloperidol Vid utspänd tarm: 5HTantagonist(ondansetron)

41 Hjärnmetastaser och förhöjt intrakraniellt tryck. Behandling: steroider Direkt tumörpåverkan på balanssinnet. Postafen kan hjälpa

42 Ytterligare orsaker till illamående- opioider Illamående hos 25% av pat vid insättning Sensitisering av balanssinnet, förlångsammad tarmpassage, kemotriggerzonen påverkas Behandling: antihistamin(postafen 25mg1x2) Alt. Metokopramid(primperan 10mg1x3)

43 NSAID, järnpreparat-påverkar mag-tarm kanalen Antibiotka-påverkar ev. direkt kemo-triggerzonen Antidepressiva läkamedel Digoxin-obs koncentration Antiepileptika Övriga läkemedel titta på läkemedelslistan Antitumorala läkemedel tex.cytostatika Med mera.

44 Metabola orsaker- autonom dysfuktion Vanligast vid cancersjukdom och kakexi Försämring av autonoma nervsystemet: Snabb puls Långsam ventrikeltömning Långsam tarmmotilitet Beh: undvik kraftig protein eller fetttillförsel metoklopramid 80mg/d

45 Hypercalcemi Vid skelettmetastaser(lytiska) Ibland vid njur och lungcancer utan skelettengagemang. Symtom; illamående, törst, förstoppning, muskelvärk, trötthet, förvirring Behandling: bisfosfonater, vätska

46 Leversvikt och njursvikt Haldol Nozinan 5HT-3 antagonist Motverka förstoppning vid leversviktlaktulos

47 Komplementär behandling Akupunktur viss effekt Mat och omvårdnad munvård små portioner fett & proteiner kan förvärra läge

48 Läkemedel med effekt på illamående: Neuroleptika Motilitetsstimulerande Antihistaminer Antikolinergika 5HT3-receptorantagonister Steroider Bensodiazepiner NK1-receptorantagonister

49 Neuroleptika Verkar huvudsakligen på dopaminreceptorerna men vissa har också antihistamin- och antikolinerg effekt, Inj Haldol 5mg/ml 0,25ml x 2 s.c.(sic!). Eller oral lösning 2mg/ml, 0,25-0,5ml x 2. T Nozinan 5-25mg x 2. Kraftigt sederande. T Stemetil 5mg 1-2 T x 2-3. Inj Dridol. Som Haldol ungefär. Zyprexa

50 Motilitetsstimulerande Primperan (metoklopramid). Verkar perifert på glatt muskulatur i övre mag-tarmkanalen genom att stimulera frisättning av acetylkolin. Är även effektiv dopaminreceptorantagonist och har i höga doser visat sig blockera serotoninreceptorer, vilket utnyttjas vid behandling av cytostatikautlöst illamående. T Primperan 10mg, 1-2 x 3 före måltid. Inj Primperan 5mg/ml, 2ml x 3 eller vid behov s.c. (sic!) eller i.v. Supp Primperan 20mg x 3 eller vid behov.

51 Antihistaminer T Postafen 25mg x 2. Framförallt när illamåendet relaterar till ökad känslighet i balanssystemet. Ex opioidrelaterat illamående.

52 Antikolinergika Scopodermplåster som byts vart tredje dygn. Praktiskt men sällan användbart på grund av den sederande effekten, muntorrhet och risk för konfusion.

53 5HT3-receptorantagonister Zofran (ondansetron): Tabl (ev. munlöslig) 4-8mg x 1-3. Inj 4mg/ml 1-2ml v b. Navoban (granisetron) Kytril (tropisetron) Främst avsedda för cytostatika- och strålningsutlöst emesis. Ändå rel användbara i palliativ vård särskilt tillsammans med steroider för att bryta svårt illamående. Förstoppning vanligaste biverkan.

54 Kortikosteroider T Betapred 0,5mg 8-16st x 1. Inj 4mg/ml 1-2ml x 1. T Prednisolon,. Steroidernas verkningsmekanism vid illamående är inte helt klarlagd men vi använder dem ofta i kombination med andra antiemetika eller ensamt vid t ex sent cytostatikautlöst illamående. Naturligtvis också vid hjärntumörer. Biverkningar ofrånkomliga vid långtidsbehandling.

55 Bensodiazepiner Vid psykologiska mekanismer såsom betingat illamående men har möjligen också en direkt antiemetisk effekt, särskilt Temesta (lorazepam) i dosen 1mg x 1-3.

56 Egon 76 år Ensamboende man med hemtjänst och dagliga besök av kommunsjuksköterskan. Bensår, dagliga omläggningar. Skelettmetastaser, strålbehandlad en gång med gott resultat, nu ont lite överallt, svårt att hitta speciellt smärtsamt ställe. Kommer nu till akutmottagningen med sepsis, urinretention och dehydrering. Smärtfri när han ligger stilla, skriker när man försöker hjälpa honom sätta sig upp. Neurologiskt ua, Akutrtg visar att det inte är höftfrakturer. Står på Panodil 500mg 2x4, Depolan 60 mg x 2 (dosen höjdes i förrgår) På ronden rapporterar sjuksköterskan att smärtan nu är under kontroll, men att patienten mår illa, kan varken äta eller dricka. Kräkts i natt. Vad orsakar illamåendet? Diagnostik? Behandling?

57 Egon 76 år Det framkommer att Egon inte haft avföring på 5 dagar. Ordination?

58 Egon 76 år Det framkommer att Egon inte haft avföring på 5 dagar. Ordination? movikol 1x2. Men Egon dricker inget...

59 Egon 76 år Det framkommer att Egon inte haft avföring på 5 dagar. Ordination? movikol 1x2. Men Egon dricker inget... Dehydrering är inte bra när man mår illa ml Glukos iv ordineras Dagen därpå är illamåendet bättre, men inte bra...

60 Egon 76 år Det framkommer att Egon inte haft avföring på 5 dagar. Ordination? Forlax 1x2. Men Egon dricker inget... Dehydrering är inte bra när man mår illa ml Glukos iv ordineras Dagen därpå är illamåendet bättre, men inte bra... Ca-svaret har kommit. 2,8. Behandling?

61 Egon 76 år Men Egon dricker inget... Dehydrering är inte bra när man mår illa ml Glukos iv ordineras Dagen därpå är illamåendet bättre, men inte bra... Ca-svaret har kommit. 2,8. Behandling? Mer dropp. Bifosfonat iv (t ex Pamidronat 60 mg) Under hela förloppet får Egon medicin vid behov mot illamåendet. Preparat?

62 Egon 76 Tveksam effekt. Fick också då S. Primperan.(endast tagit dessa oregelbundet). Kan behandlingen förbättras?

63 Egon 76 år Regelbunden medicinering med vad? Svamp i munhålan? Ondansetron? Förstoppning! Kortison? Haldol? Temesta?

64 Smärta

65 Hur vanligt är det med smärta? 1/3 av alla svenskar har eller har haft ett långdraget smärttillstånd. Smärtan kommer fra. från skelett, muskler, leder 50% av alla cancerpatienter upplever smärta.70% vid avancerad sjukdom och 90% i sent palliativt skede.

66 Varför har så många cancerpatienter smärta? Resultat av ett biologiskt skeende: Tumörtillväxt(särskilt snabb) ger: Trycksymtom Obstruktion av hålrum och kärl Instabilitet(skelett) Hypoxi/ischemi

67 Men Kan vi påverka skeendet med onkologisk behandling minskar nästan alltid smärtan! 70-80% av patienterna blir smärtfria efter strålbehandling mot skelettmetastaser. Ungefär 50% av de patienter som har smärta av metastaserande cancer får minskad smärta vid palliativ cytoststikabehandling

68 Smärtfysiologi! (=smärtmekanismer) Nociceptiv smärta Vävnadssmärta.Utlöses av aktivering av speciella smärtreceptorer i anslutning till kroppens smärtnerverver ute i vävnaden. Denna smärta kan vara visceral eller somatisk. Neurogen smärta Uppstår vid skada eller sjukdom i CNS eller perifera nerver.för diagnos krävs utstrålning med neuroanatomisk korrelation och helst känselstörning

69 Smärtanamnes Patienten får berätta när, var, hur, det smärtar Vad förbättrar? Förvärrar? Oro? Rita karta

70 Smärtanamnes forts. Karaktär Molande, dov, konstant (ofta nociceptiv) Huggande skärande (ofta nociceptiv,leder) Brännande,ilande,stickande(ofta neurogen)

71

72 Smärtskattning Hur gör ni hos er?? Rutiner??

73 Abbey Pain scale

74 Smärtanalys Summera vad du vet om sjukdomen, status, smärtanamnes: Detta leder fram till ett behandlingsförslag med farmakologisk och ibland icke farmakologisk behandling.

75 Smärtans dimensioner Fysisk Psykisk Social Existentiell Total pain

76 Behandling av smärta Farmakologisk

77 Smärtbehandling nociceptiv smärta NSAID, kortison,opioider 2.Hämma smärtimpulser till ryggmärgens bakhorn: paracetamol,opioider,lokalbedövning 3.Minska central sensitisering: NMDA-blockad 4.Stimulera smärtdämpande system :opioider

78 Icke opioider Paracetamol =alvedon/panodil -verkar fra. centralt. Hämmar prostaglandin produktion i CNS Dos 1gX4 Levertoxicitet

79 Icke opioider NSAID -COX-1 och COX-2 hämmare -Njurfunktion? Hjärtsvikt? Ulcus? -Ev. CNS-biverkningar hos äldre Ex Diklofenak. -Bra smärtstillande effekt -kort halveringstid Inga aktiva metaboliter Påverkar trombocyter 50mgX3

80 Opioider Oxycodon vid sänkt njurfunktion Sätt ut svag opioid Kan starta direkt med långverkande

81 Opioider-olika sorter Oxycodon Hydromorfon-palladon Fentanyl metadon

82 Opioider Subkutan/intravenös dos=1/2 av peroral dos Vid behovs dos 1/6 av dygnsdos

83 Biverkningar Illamående Förstoppning Trötthet-konfusion Klåda

84 Vad säger EAPC? Per oral behandling att föredra Subkutan behandling om peroral inte är möjlig Vid kontinuerlig infusion är subkutan administrering att föredra Tänk på opioidrotation Oxycodon och hydromorfon effektiva alternativ Transdermalt fentanyl effektivt alternativ då pat inte kan svälja tabletter

85 Felsökning Tar patienten medicinen? -Biverkningar, fördomar Absorberar patienten medicinen? -ventrikelretention,kräkningar? Annan smärtmekanism? Analysera även andra smärtdimensioner

86 Adjuvant analgetikabehandling Steroider Ofta bra effekt vid: skelettsmärta, leversmärta, hjärnödem,buksmärta vid utbredd metastasering, neurogen smärta pga.

87 Kortison Behandla gärna med kurer dagar snarare än kontinuerlig behandling Tex: T. Betapred 0,5mg 8X1.

88 Neurogen smärta C.a 40% av cancerpatienter har neurogen smärta som dela av smärtan Ofta svårbehandlad. Ren neurogen smärta ej opioidkänslig Ofta blandsmärta!

89 Neurogen smärta forts. Neurontin, Lyrica Hämmar frisätning av neurotransmittorer Ej mycket interaktioner Kortison, TENS, nervblockader,spinal smärtbehandling

90 Neurogen smärta forts T. Metadon God effekt på blandsmärta Kort och långverkande effekt OBS Svårbedömt halveringstid 5-50 timmar Börja med 2,5mgX2-3 Höj aldrig dosen oftare än var tredje dygn Kognitiv biverkan!

91 Genombrottssmärta smärtgenombrott trots adekvat behandling av grundsmärtan. Mer vanligt än vi tror Kan vara svårbehandlat Snabbverkande fentanyl? Frågar vi patienten?

92 Att tänka på Empati och förståelse viktigt i smärtbehandling. Läkemedel en del i det totala omhändertagandet 50% av alla cancerpatienter har mer än tre smärtetiologier. Alla behöver inte vara cancerrelaterade. Smärta föder smärta och skall därför behandlas.

93 Information till patient och anhöriga Ofta upprepad information Samma information till patient och anhörig Berätta vad och hur du tänker behandla-vilka metoder,preparat etc. Info biverkningar Informera att det tar tid att ställa in smärtbehandling Vikten av regelbunden medicinering för att förebygga smärtan

94 Man blir narkoman farligt absoluta slutstadium

95 Dyspné i palliativ vård

96 Dyspné - fysiologi 1 Andningscentrum får impulser från CNS och perifera receptorer. Koppling till andra funktioner i förlängda märgen samt Limbiska systemet och hjärnbarken. Andnöd således alltid skrämmande (affektiv komponent) och viktigt att snabbt åtgärda (kognitiv komponent)

97 Dyspné - fysiologi 2 Inkommande information från: Tryckreceptorer i de minsta blodkärlen i lungorna (prealveolära kapillärer) Receptorer i bröstkorgsväggen som förmedlar information om smärta och inskränkt rörelsemöjlighet Kemoreceptorer po 2, pco 2, ph Psykologiska mekanismer, ångest, betingning

98 Dyspné - analys Fråga patienten om debut, vad patienten själv tror om orsaken mm Fysikalisk undersökning Hb, infektionsparametrar Röntgen, skint, MR mm Oxymetri, blodgas Diagnostiken anpassad efter tänkbara orsaker

99 Dyspné - tänkbara orsaker: Cancer, metastaser Infektion Atelektas Obstruktivitet Hjärtsvikt Lungemboli Revbensfraktur Stor lever eller ascites Skada på nervus phrenikus Ångest

100 Dyspné - behandling Eliminera orsaken Antibiotika, diuretika, analgetika mm Pleuratappning, pleurodes (talk) Sjukgymnastik Utprovning av effektiv ADL + hjälpmedel Omvårdnad Läkemedel

101 Fläkt Bäst studier är med liten handhållen fläkt (ex Claes Ohlson 10:- ) Ibland bra med bordsfläkt Verkar troligen genom a påverka sensorer i näsöppningarna som sedan dämpar andnöd

102 Dyspné - läkemedel Bolusdoser, helst som injektion. Underhållsbehandling förebygger ej dyspné Inhalation ej mer effektivt än injektion Bensodiazepiner Lindrar ångestkomponenten Syrgas Ej mer effektivt än placebo mot dyspné!

103 Palliat Med Dec;17(8): A randomized controlled trial of supplemental oxygen versus air in cancer patients with dyspnea. Bruera E, Sweeney C, Willey J, Palmer JL, Strasser F, Morice RC, Pisters K. PATIENTS AND METHODS: Patients with advanced cancer who had no severe hypoxemia (i.e., had an O2 saturation level of > or = 90%) at rest and had a dyspnea intensity of > or = 3 on a scale of 0-10 (0 = no shortness of breath, 10 = worst imaginable shortness of breath) were recruited from an outpatient thoracic clinic at a comprehensive cancer center. This was a double-blind, randomized crossover trial. Supplemental oxygen or air (5 L/min) was administered via nasal cannula during a 6-minute walk test. The outcome measures were dyspnea at 3 and 6 minutes, fatigue at 6 minutes, and distance walked. We also measured oxygen saturation levels at baseline, before second treatment phase, and at the end of study.

104 RESULTS: In 33 evaluable patients (31 with lung cancer), no significant differences between treatment groups were observed in dyspnea, fatigue, or distance walked (dyspnea at 3 minutes: P = 0.61; dyspnea, fatigue, and distance walked at 6 minutes: P = 0.81, 0.37, and 0.23, respectively). CONCLUSIONS: Currently, the routine use of supplemental oxygen for dyspnea during exercise in this patient population cannot be recommended.

105 Törst/muntorrhet/dehydrering

106 Törst-muntorrhet-dehydrering Fysiologi Törst uppkommer till följd av hyperosmolaritet (eller snabb omfattande blödning). Törst kan också förekomma som uttryck för betingning (ex törst vid måltid, kaffetörst ). Vid isoton dehydrering uppkommer inte törst. Törstupplevelsen hämmas vid drickande av sensibla impulser från mun, strupe och magsäck. Denna hämning varar minuter.

107 Törst-muntorrhet-dehydrering Analys Vari består patientens plåga? Inspektera munnens slemhinnor. Svampinfektion? Torr hud? Koncentrerad urin? Läkemedelsorsakade problem?

108 Vätskelista Är oetisk i palliativ vård?

109 Vätskelista Är oetisk i palliativ vård Om det inte är helt klart för all vårdpersonal, patient och närstående vilket syfte listan har Samt att det är uppenbart att vätskelistan inte ger mer lidande än det lidande man avser lindra Mät i vissa fall kroppsvikt och urinproduktion istället! (hjärtsvikt, ascitesbedömning etc)

110 Behandling Undanröj orsaken om det går Flukonazol (50mgx1xV), ta bort läkemedel, antiemetika mm Omvårdnadsåtgärder för att underlätta drickande rätt position, lite vätska ofta, tandvård Omvårdnadsåtgärder för att blockera törst munvård, Oral Balance Information till patient och närstående Dropp - sond - PEG

111 Parenteral vätska i livets slutskede Endast på medicinsk indikation som dokumenterats skriftligt omprövas dagligen Värdera alltid konsekvenserna för vården framgent - vårdplats, närståendes reaktion osv

112 Fysiologisk dehydrering Måttlig dehydrering är naturlig livets sista dygn. Svår dehydrering kan ge upphov till plåga ex konfusion, hypotension Lite för stor tillförsel av vätska kan förorsaka plåga ex hjärtsvikt, inkontinens

113 Ångest i palliativ vård

114 Ångest - bakomliggande mekanismer Kroppsliga mekanismer Smärta, andnöd, illamående Biverkan av läkemedel Dehydrering, hypercalcemi Psykisk symtombild Depression Panikångest Psykotiska symtom Psykologisk mekanism Rädsla för plåga Förlust av integritet Rädsla för behandling Ensamhet/övergivenhet/ frågor Oro för närstående Sociala hot

115 Existentiell kris Kris-Avgörande vändning

116 Existentiell kris hos patienter i palliativ vård Kris och döden Kris och existentiell ensamhet Kris och meningslöshet Kris och frihet- bra och dåliga val

117 Döden som en realitet skapar existentiell kris Patienten måste relatera till de svåra frågorna Vårdpersonalen måste ha förståelse för dessa frågor, möta dem, inte vara alltför rädda

118 Hur en person klarar att hantera sin dödsångest Hur väl personen länkar till livet(använder livet som coping) Hur personen tidigare hanterat ovisshet i livet Klarat separationer tidigare i livet Styrka i samband med perioder av ensamhet Hur personer ser på vad som händer efter döden

119 Sen palliativ fas

120 Skillnader mellan palliativ och traditionell vård Det blir alltid värre Inte om - utan när Bakgrund Trygghetsordinationer

121 Förekomst av symtom vid cancer och icke cancer sista levnadsåret Symtom Cancer Icke cancer Andfåddhet 47% 47% depression 38% (3-77%) 36% Fatigue 32-90% 69-82% Förvirring 33% 38% Illamående 51% 27% Minskad aptit 71% 38% Smärtor 84% 67% Oro,ångest 25% 25%

122 Symtom Sjukvårdspersonal: smärta Patienter: trötthet (fatigue) Förslag till Nationellt vårdprogram för palliativ vård

123 Den döende patienten och symtomlindring vid döendet

124 Brytpunkter i livets slutskede Allt längre perioder av uttalad trötthet/ slöhet Sängbunden Slutar äta och dricka Svårt ta tabletter Desorientering

125 I detta skede,var vaksam på: Nya symtom Informera patient och anhörig om att döden är nära förestående. -kanske vill patienten åka hem?(går det??) Se över medicinlista.sätt ut diuretika, BTmediciner,antibiotika,antidepressiva Undvik undersökningar som inte är absolut nödvändiga Intensivare kontakt med anhöriga-ge stöd

126 Kom ihåg: Om vi känner till symtom och tecken som är vanliga i livets slutskede har vi goda möjligheter att ligga steget före. Vi kan ge symtomlindring och förklara för anhöriga vad som händer. OBS: Alla symtom skall inte behandlas Finns det en behandlingsbar orsak till symtomet?

127 Vad händer i kroppen när den förbreder sig för döden?

128 Vad kan hända med cirkulationen? Symtom/Tecken Hjärtsvikt Perifer kyla Marmorering Cyanos Blekhet kallsvett Behandling Furix Syrgas (?) Filt!

129 Vad kan hända med respirationen? Symtom/Tecken Slem/rassel Dyspne Hosta Cheynes-stoke s andning Ytlig andning Pneumoni Behandling Ändra kroppsläge Robinul Skall vi suga? Syrgas? Fläkt? Teovent el. likande Antibiotika?

130 Slem och rassel-hur behandla? Ge i första hand Inj Robinul 0,2mg/ml 1ml sc Potent Effekt upp till 8 timmar Ej sederande eller förvirrande. Kan ges i pump Svårt behandla slem vid pneumoni. När indikation för antibiotika?

131 Vad kan hända med mag/ Symtom/Tecken tarmkanalen? Behandling Illamående Primperan Förstoppning Haldol Diarre Laxantia Muntorrhet Loperamid Munsvamp Munvård

132 Vad kan hända med urinvägarna Symtom/Tecken Oliguri/anuri Inkontinens UVI Urinretention Behandling Blöja KAD? Antibiotika? Ändrad medicinering

133 Vad kan hända med nervsystemet? Symtom/Tecken Slöhet Förvirring Ångest/oro Feber Kramper Medvetslöshet Behandling Se över medicinlistan! Dormicum ev. oxascand Neuroleptika? Alvedon

134 Lindrande sedering Lämplig dos Midazolam(Dormicum) -varför inte Stesolidsuppar/dropp? Midazolam dubbelt så potent som diazepam Halveringstid midazolam 2-5tim, diazepam tim Retrograd amnesi Problem med takyfylaxi med dormicum Kan ges i pump Försiktighet med diazepam till äldre

135 Tecken på att döden är nära förestående Medvetslöshet Förändrad andning Rossel Perifer kyla/marmorering Perioral blekhet, vit nästipp Anuri

136 Kom ihåg när du är ute och arbetar i sjukvården Var uppmärksam på brytpunkter i livets slutskede Försök ligga steget före i symtomlindringanvänd din fantasi Behandla besvärande symtom-inte alla symtom BRA KOMMUNIKATION ÄR GRUNDLÄGANDE

137 Palliativ kokbok Inj.Robinul 0,2mg/ml 1mlx1-2 iv Inj.Primperan 5mg/ml 2mlx3 sc/iv Inj.Furosemid 10mg/ml 4ml iv vb. Inj.Haldol 5mg/ml 0,2mlx1-2 sc (relatera dos till ev.långverkande preparat) Inj.Midazolam 5mg/ml 0,5-1ml sc (kan upprepas med 15 min intervall till lugn/sömn)

138 Närstående Närstående en del av den palliativa vården Samtal med patient och närstående om vårdens innehåll och planering Informera om vilka möjligheter till vård det Hur delaktig är /vill närstående vara? Var tillgänglig för upprepade samtal Närstående med större behov-planering skall

139 Medvetenhet om den förestående 3-12 månader döden

140 Barn som närstående Barn har behov av information! -Sjukdomen som sådan -Hur påverkar den patient och barn nu och senare Till vem kan barnet vända sig med frågor Informera i skola, dagis mm. barnet. Koppling till framtida psykisk hälsa.

141 Uppföljning efter dödsfallet Hur gör ni? Viktigt med tydlig rutin.

Symtomlindring vid döendetd

Symtomlindring vid döendetd Symtomlindring vid döendetd Dr Staffan Lundström, palliativa sektionen Stockholms Sjukhem Brytpunkter i livets slutskede Brytpunkter i livets slutskede Allt längre perioder av uttalad trötthet/slöhet Sängbunden

Läs mer

Palliativ medicin. gunnar.eckerdal@regionhalland.se

Palliativ medicin. gunnar.eckerdal@regionhalland.se Palliativ medicin gunnar.eckerdal@regionhalland.se Vad är palliativ medicin? Beslutsprocessen Törst Illamående Dyspné Nutrition WHO: s definition av palliativ vård 2003 Palliativ vård: * lindrar smärta

Läs mer

Palliativ vård; När, var och hur? Gunnar Eckerdal. www.lakemedelsboken.se har efter kapitlet smärta ett kapitel om palliativ vård

Palliativ vård; När, var och hur? Gunnar Eckerdal. www.lakemedelsboken.se har efter kapitlet smärta ett kapitel om palliativ vård Palliativ vård; När, var och hur? Gunnar Eckerdal www.lakemedelsboken.se har efter kapitlet smärta ett kapitel om palliativ vård You matter because you are you, and you matter to the last moment of life

Läs mer

Pallia%v vård samtal symtomlindring. Elisabet Löfdahl Överläkare onkologi verksam inom pallia9v medicin

Pallia%v vård samtal symtomlindring. Elisabet Löfdahl Överläkare onkologi verksam inom pallia9v medicin Pallia%v vård samtal symtomlindring Elisabet Löfdahl Överläkare onkologi verksam inom pallia9v medicin Brytpunkt- varför? Pallia9v vård handlar om döendet och om den sista 9den i livet Det handlar om a>

Läs mer

Brytpunktssamtal i cancervården. rden VAD ÄR DET OCH VARFÖR ÄR DET VIKTIGT?

Brytpunktssamtal i cancervården. rden VAD ÄR DET OCH VARFÖR ÄR DET VIKTIGT? Brytpunktssamtal i cancervården rden VAD ÄR DET OCH VARFÖR ÄR DET VIKTIGT? Retrospektiv journalstudie med frågest geställning information kring döendetd Jakobsson 2006: Genomgång av 229 journaler i VGRslutenvård.

Läs mer

40-70% av cancerpatienter mår illa i livets slutskede Kvinnor mår mer illa än män

40-70% av cancerpatienter mår illa i livets slutskede Kvinnor mår mer illa än män Illamående 1 40-70% av cancerpatienter mår illa i livets slutskede Kvinnor mår mer illa än män 2 Asta 83 år Skelett och levermetastaserande bröstcancer, hjärtsvikt. Sköts i hemmet av distriktsläkare och

Läs mer

Palliativ vård Professor Peter Strang

Palliativ vård Professor Peter Strang Palliativ vård Professor Peter Strang Karolinska Institutet och Stockholms sjukhem Åldersrelaterade sjukdomar som ökar snabbt Demens cirka 110 000 lider av medelsvår-svår demens dessutom cirka 50-70 000

Läs mer

Dyspné. Jönköping 20120426

Dyspné. Jönköping 20120426 Dyspné Jönköping 20120426 Definition l Subjektiv upplevelse av l Känslan av att inte få luft l Ökad ansträngning i andningsarbetet Förekomst inom palliativ vård l 40 90 % l Olika diagnoser l Det vanligaste

Läs mer

Palliativ vård ett förhållningssätt

Palliativ vård ett förhållningssätt Palliativ vård ett förhållningssätt Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet Hur såg rötterna ut? medeltiden: kloster tog hand om sjuka - tid, värme, mat, medkänsla

Läs mer

Definition. l Subjektiv upplevelse av. l Känslan av att inte få luft. l Ökad ansträngning i andningsarbetet

Definition. l Subjektiv upplevelse av. l Känslan av att inte få luft. l Ökad ansträngning i andningsarbetet Dyspné Definition l Subjektiv upplevelse av l Känslan av att inte få luft l Ökad ansträngning i andningsarbetet Förekomst inom palliativ vård l 40 90 % l Olika diagnoser l Det vanligaste allvarliga symtomet

Läs mer

Illamående. Region Östergötland

Illamående. Region Östergötland Illamående 1 40-70% av cancerpatienter mår illa i livets slutskede Kvinnor mår mer illa än män 2 Diagnos Anamnes- när, var, hur? Klinisk undersökning Lab Ev röntgen 3 Orsaker 1(3) Gastrointestinalkanalen

Läs mer

Pallia v vård. Betania s elsen november 2013 Elisabet Löfdahl Överläkare onkologi, pallia v läkare

Pallia v vård. Betania s elsen november 2013 Elisabet Löfdahl Överläkare onkologi, pallia v läkare Pallia v vård Betania s elsen november 2013 Elisabet Löfdahl Överläkare onkologi, pallia v läkare Pallia va hörnstenar Symtomlindring Det mul professionella arbetssä et Det existen ella perspek vet Inkludera

Läs mer

Smärta ett nödvändigt ont vid livets slut? Staffan Lundström, Öl, Med dr, Palliativa sektionen Stockholms Sjukhem

Smärta ett nödvändigt ont vid livets slut? Staffan Lundström, Öl, Med dr, Palliativa sektionen Stockholms Sjukhem Smärta ett nödvändigt ont vid livets slut? Staffan Lundström, Öl, Med dr, Palliativa sektionen Stockholms Sjukhem 1 Ämnen: Smärtmekanismer och smärtanalys Farmakologisk smärtbehandling med fokus på opioider

Läs mer

Palliativ vård vid lungsjukdom. Fall 1. De fyra hörnstenarna. Total Pain. Mötet med patienten

Palliativ vård vid lungsjukdom. Fall 1. De fyra hörnstenarna. Total Pain. Mötet med patienten Palliativ vård vid lungsjukdom 2014 02 27 Margareta Gustavsson Läkare ASIH/Lund Fall 1 65 årig nyligen pensionerad lärare Lungcancer Avslutad palliativ cytostatikabehandling Symtom: Smärta rygg Tradolan

Läs mer

UNDERSKÖTERSKANS ROLL

UNDERSKÖTERSKANS ROLL Symtomkontroll Närståendestöd UNDERSKÖTERSKANS ROLL Marie-Louise Ekeström Leg sjuksköterska FoUU Kommunikation/ Relation? Teamarbete 1 Några frågor Vad är god omvårdnad vid livets slut? Hur ser det ut

Läs mer

-med fokus på opioider

-med fokus på opioider -med fokus på opioider Susanne Arvidsson Specialist i allmänmedicin Diplomerad i palliativ medicin Avancerad Hemsjukvård, Umeå Axlagården Hospice Palliativa rådgivningsteamet (Södra Lappland) Vad menas

Läs mer

Palliativt förhållningssätt Maria Carlsson lektor Folkhälso och vårdvetenskap. Hur såg döendet ut. (före den palliativa vårdfilosofin)

Palliativt förhållningssätt Maria Carlsson lektor Folkhälso och vårdvetenskap. Hur såg döendet ut. (före den palliativa vårdfilosofin) Palliativt förhållningssätt Maria Carlsson lektor Folkhälso och vårdvetenskap Hur såg döendet ut. (före den palliativa vårdfilosofin) Ensamhet Smärta Symptom Ronden gick förbi Ingen sa något Ingen förberedelse

Läs mer

Den palliativa vårdens utveckling och utmaningar

Den palliativa vårdens utveckling och utmaningar Den palliativa vårdens utveckling och utmaningar Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet Hur såg rötterna ut? medeltiden: kloster tog hand om sjuka - tid,

Läs mer

Vård i livets slutskede. Handbok för läkare i primärvården

Vård i livets slutskede. Handbok för läkare i primärvården Vård i livets slutskede Handbok för läkare i primärvården Handboken är framtagen inom ramen för det regionala utvecklingsarbete av den palliativa vården som sker med stöd av Regionalt cancercentrum väst.

Läs mer

Smärta palliativa aspekter

Smärta palliativa aspekter Smärta palliativa aspekter Peter Strang Professor i palliativ medicin /onkologi Karolinska Institutet, Stockholm Stockholms sjukhems palliativa cancersektion Peter Strang Palliativ vård (enl WHO) Vården

Läs mer

Peter Strang, professor, överläkare

Peter Strang, professor, överläkare Peter Strang, professor, överläkare Dyspné (andnöd) Andnöd/ dyspné är alltid en subjektiv känsla det patienten känner Det personalen ser eller mäter spelar mindre roll Många gånger oklart samband med syrgasmättnad

Läs mer

Palliativ vård, palliativt förhållningssätt

Palliativ vård, palliativt förhållningssätt Palliativ vård, palliativt förhållningssätt Tillbakablick, dagsläge och framtida utmaningar Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet Hur såg rötterna ut? medeltiden:

Läs mer

Hudiksvall 20131003 } Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt som syftar till att förbättra livskvalitén för patienter och familjer som drabbas av problem som kan uppstå vid livshotande sjukdom.

Läs mer

Anna Forssell. AHS-Viool Skellefteå. Copyright Anna Forssell

Anna Forssell. AHS-Viool Skellefteå. Copyright Anna Forssell Anna Forssell AHS-Viool Skellefteå VIC Vårdpersonal inom cardiologi www.v-i-c.nu Hjärtsviktsdagar i Göteborg 15-16 oktober 2009 Ur programmet; Teamet runt patienten Palliativ vård Hjärtsvikt och palliativ

Läs mer

God palliativ vård state of the art

God palliativ vård state of the art God palliativ vård state of the art Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem 2015-03-11 Professor P Strang Vård av döende Vård av döende har alltid

Läs mer

Smärta och obehag. leg. sjuksköterska. Ingeli Simmross Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län. pkc.sll.se

Smärta och obehag. leg. sjuksköterska. Ingeli Simmross Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län. pkc.sll.se Smärta och obehag Ingeli Simmross Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län leg. sjuksköterska Palliativ vård- undersköterskans roll Smärta och obehag i palliativ vård Majoriteten av palliativ omvårdnad

Läs mer

Döendet ur olika sjukdomsperspektiv Hjärtsjukdom

Döendet ur olika sjukdomsperspektiv Hjärtsjukdom Döendet ur olika sjukdomsperspektiv Hjärtsjukdom Sjukdomsförloppet liknas ofta med en berg- och dalbana för både patienten och de närstående. Tidpunkten för att genomföra brytpunktsamtal kan var svår att

Läs mer

Det palliativa teamet på och utanför sjukhus

Det palliativa teamet på och utanför sjukhus Det palliativa teamet på och utanför sjukhus Sjukhus Bertil Axelsson Överläkare Docent i palliativ medicin } Kirurg i Östersund 22 år } Sedan 25 år byggt upp palliativ hemsjukvård } 2007 lektor palliativ

Läs mer

Symtomlindring i livets slutskede. Staffan Lundström, Med dr, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem

Symtomlindring i livets slutskede. Staffan Lundström, Med dr, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Symtomlindring i livets slutskede Staffan Lundström, Med dr, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Ämnen: Illamående/kräkningar Palliativ sedering i livets slutskede Den döende

Läs mer

Långvarig. Läkemedelsforum Örebro 2013 Sylvia Augustini Distriktsläkare Överläkare Smärtcentrum Uppsala

Långvarig. Läkemedelsforum Örebro 2013 Sylvia Augustini Distriktsläkare Överläkare Smärtcentrum Uppsala Långvarig smärta hos äldre Läkemedelsforum Örebro 2013 Sylvia Augustini Distriktsläkare Överläkare Smärtcentrum Uppsala Doktorn, det gör g r ont! Smärta definieras som en obehaglig sensorisk och känslomässig

Läs mer

Förvirringstillstånd vid avancerad cancer. Peter Strang, Professor i palliativ medicin, Karolinska institutet Överläkare vid Stockholms Sjukhem

Förvirringstillstånd vid avancerad cancer. Peter Strang, Professor i palliativ medicin, Karolinska institutet Överläkare vid Stockholms Sjukhem Förvirringstillstånd vid avancerad cancer Peter Strang, Professor i palliativ medicin, Karolinska institutet Överläkare vid Stockholms Sjukhem Referenslitteratur Strang P: Förvirring, delirium och terminal

Läs mer

Denna patient. Palliativa pärmen. är inskriven i Palliativa teamet i..

Denna patient. Palliativa pärmen. är inskriven i Palliativa teamet i.. Personnr: Denna patient är inskriven i Palliativa teamet i.. Palliativa pärmen Patienten har med sig denna pärm, som finns i hemmet, vid besök eller inläggning på sjukhus, till hälsocentral eller kommunens

Läs mer

40-70% av cancerpatienter mår illa i livets slutskede Kvinnor mår mer illa än män

40-70% av cancerpatienter mår illa i livets slutskede Kvinnor mår mer illa än män Illamående 1 40-70% av cancerpatienter mår illa i livets slutskede Kvinnor mår mer illa än män 2 Asta 83 år Skelett och levermetastaserande bröstcancer, hjärtsvikt. Sköts i hemmet av distriktsläkare och

Läs mer

Leva och dö med smärta. Det måste inte vara så! Staffan Lundström, Med dr, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem

Leva och dö med smärta. Det måste inte vara så! Staffan Lundström, Med dr, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Leva och dö med smärta. Det måste inte vara så! Staffan Lundström, Med dr, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Vad är smärta? Smärta är det som patienten säger gör ont Smärta

Läs mer

Vårdkvalitet i livets slutskede - att mäta för att veta

Vårdkvalitet i livets slutskede - att mäta för att veta Vårdkvalitet i livets slutskede - att mäta för att veta Exempel från Sahlgrenska Universitetssjukhuset Maria Taranger Överläkare internmedicin och hematologi Sektionschef 353 Med/Ger/Akutenhet Östra Sahlgrenska

Läs mer

behandling smärtanalys fysiologi & psykologi

behandling smärtanalys fysiologi & psykologi behandling smärtanalys fysiologi & psykologi 6:1A Smärttillstånd smärtanalys utredning symtomatisk smärtbehandling behandling av tumör cytostatika kirurgi strålbehandling smärtlindring smärtfrihet 6:1B

Läs mer

Smärta. Palliativa rådet

Smärta. Palliativa rådet Smärta Palliativa rådet Smärta Vanligt i livets slutskede Angelägen fråga hos allmänheten Skrämmande symtom för patienten Man kan aldrig lova smärtfrihet. Smärtfrihet kan ibland vara kantad av biverkningar

Läs mer

Symtomlindring. Palliativa rådet

Symtomlindring. Palliativa rådet Symtomlindring Palliativa rådet Symtomlindring -Behandla bakomliggande orsaker -Ställ frågan varför? -Samarbete med andra professioner för att uppnå god symtomlindring Sida 2 Andnöd Vanligt symtom inom

Läs mer

Att vara närstående vid livets slut

Att vara närstående vid livets slut Att vara närstående vid livets slut Kvinnosjukvården / Sunderby sjukhus Gynekologisk cancer Anna Pohjanen Anna Pohjanen 1 av 7 Den sista tiden. När livet går mot sitt slut blir den sjuka tröttare och sover

Läs mer

Vid livets slut. De sista timmarna. De sista timmarna. Johanna Norén 2007

Vid livets slut. De sista timmarna. De sista timmarna. Johanna Norén 2007 Vid livets slut De sista timmarna De sista timmarna Johanna Norén 2007 Vårdfilosofin i livets slut God omvårdnad Smärtlindring o symtomkontroll Anhörigstöd Lagarbete Den döendes rättigheter Jag har rätt

Läs mer

Palliativ behandling bröstcancer

Palliativ behandling bröstcancer Palliativ behandling bröstcancer Den palliativa vården eftersträvar kvalitativt liv under så lång tid som möjligt med hjälp av onkologisk cancerbehandling, symtomlindring, och psykologiskt stöd. De palliativa

Läs mer

Hudiksvall 20131003 EUTHANASI LÄKARASSISTERAT SJÄLVMORD PALLIATIV SEDERING

Hudiksvall 20131003 EUTHANASI LÄKARASSISTERAT SJÄLVMORD PALLIATIV SEDERING Hudiksvall 20131003 EUTHANASI LÄKARASSISTERAT SJÄLVMORD PALLIATIV SEDERING EUTHANASI Ò Eu väl, gott Ò Thanatos döden Således ordagrant En god död VAD ÄR EN GOD DÖD? Ò Snabb död Ò Omedveten död Ò Vid mycket

Läs mer

De 3 S:en vid demenssjukdom. Symtomskattning Symtomlindring Symtomprevention

De 3 S:en vid demenssjukdom. Symtomskattning Symtomlindring Symtomprevention SYMTOMSKATTNING De 3 S:en vid demenssjukdom Symtomskattning Symtomlindring Symtomprevention SMÄRTSKATTNING VID SVÅR DEMENS ca 200 skattningsverktyg Ingen riktigt bra vid svår demens Självskattningsskalor

Läs mer

Palliativ vård. De fyra hörnstenarna

Palliativ vård. De fyra hörnstenarna Palliativ vård De fyra hörnstenarna Symtomkontroll Teamarbete Kommunikation Stöd till närstående SYMTOMKONTROLL Fysiska Psykiska Sociala Existentiella FYSISKA SYMTOM ESAS Vanligast : trötthet, smärta,

Läs mer

Vård i livets slutskede

Vård i livets slutskede Information till läkare i primärvården som möter patienter och närstående i livets slutskede: brytpunktsbedömning samtal symtom och behandling Läs mer och beställ fler exemplar på: www.cancercentrum.se/vast/palliativ-handbok

Läs mer

Dagens föreläsningsbilder finns på tonhuset.blogg.se klicka på Vardagsetik 100412

Dagens föreläsningsbilder finns på tonhuset.blogg.se klicka på Vardagsetik 100412 Dagens föreläsningsbilder finns på tonhuset.blogg.se klicka på Vardagsetik 100412 Etiska dilemman i vardagen kunskap, teamarbete, etisk analys fordras i god palliativ vård Gunnar Eckerdal överläkare Palliativa

Läs mer

SMÄRTA BARN OCH SMÄRTA NOCICEPTIV ELLER NEUROGEN SMÄRTA 27.10.2014

SMÄRTA BARN OCH SMÄRTA NOCICEPTIV ELLER NEUROGEN SMÄRTA 27.10.2014 definieras som en obehaglig sensorisk och emotionell upplevelse associerad med faktisk eller hotande vävnadsskada. The International Association for the Study of Pain (IASP) BARN OCH Barnläkare Markus

Läs mer

Smärta och obehag. pkc.sll.se

Smärta och obehag. pkc.sll.se Smärta och obehag Palliativ vård- undersköterskans roll Majoriteten av palliativ omvårdnad inom Vård- och omsorg utförs av undersköterskor och vårdbiträden (Socialstyrelsen, 2006) Beck, Törnqvist, Broström

Läs mer

Äldre och läkemedel LATHUND

Äldre och läkemedel LATHUND Äldre och läkemedel LATHUND Generella rekommendationer Läkemedel som bör ges med försiktighet till äldre Läkemedel som bör undvikas till äldre Alzheimers sjukdom Generella rekommendationer Hos äldre och

Läs mer

Oro, ångest och depression

Oro, ångest och depression Oro, ångest och depression Annika Pohl öl LAH Motala Annika Pohl öl LAH Motala 1 Marianne 57år -85 opererad för hudförändring på hö ben juli diagnos av malignt melanom med spridning till lever, lunga,

Läs mer

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt

Läs mer

RUTIN FÖR BRYTPUNKTSBEDÖMNING OCH ORDINATION AV LÄKEMEDEL

RUTIN FÖR BRYTPUNKTSBEDÖMNING OCH ORDINATION AV LÄKEMEDEL 1 PRIMÄRVÅRD VLL HÄLSOCENTRAL BJURHOLM 18.2. KOMMUN BJURHOLM ÄLDRE OCH HANDIKAPPOMSORG Bjurholm, mars 2015 Palliativ vård vid livets slut utgår från Nationell vårdprogram för palliativ vård och Socialstyrelsens

Läs mer

Institutionen för vårdvetenskap och sociologi. Skriftlig individuell tentamen. Sjuksköterskeprogrammet VK-08D

Institutionen för vårdvetenskap och sociologi. Skriftlig individuell tentamen. Sjuksköterskeprogrammet VK-08D Institutionen för vårdvetenskap och sociologi Skriftlig individuell tentamen Sjuksköterskeprogrammet VK-08D Kurs 7, Omvårdnad vid långvariga sjukdomar och palliativ vård 15 HP Torsdagen den 4 juni 2009

Läs mer

Symtomlindring vid palliativ vård - Instruktion till omsorgspersonal

Symtomlindring vid palliativ vård - Instruktion till omsorgspersonal Symtomlindring vid palliativ vård - Instruktion till omsorgspersonal Smärta Smärta i livets slut är mycket vanligt och drabbar nästan alla i livets slut. Förutom att orsaka ett fysiskt lidande påminner

Läs mer

Omvårdnadspersonal - specialister att se det som inte syns och höra det som inte hörs.

Omvårdnadspersonal - specialister att se det som inte syns och höra det som inte hörs. Omvårdnadspersonal - specialister att se det som inte syns och höra det som inte hörs. Med ökad kunskap och förståelse av den palliativa vårdformen ökar förutsättningarna att uppnå högre vårdkvalitet i

Läs mer

Generella direktiv 1 för läkemedel i akutförråden på särskilda boende, Jönköpings län

Generella direktiv 1 för läkemedel i akutförråden på särskilda boende, Jönköpings län Generella direktiv 1 Generella direktiv för en enhet kan enligt SOSFS 2000:1 utfärdas av verksamhetschefen vid enheten eller om verksamhetschefen inte är läkare av läkare som verksamhetschefen utser. Verksamhetschefens

Läs mer

SMÄRTA. Symtomkontroll, , Annika Pohl, Waldemar Bau

SMÄRTA. Symtomkontroll, , Annika Pohl, Waldemar Bau SMÄRTA Symtomkontroll, 2016-11-10, Annika Pohl, Waldemar Bau Vad är smärta? En obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse förenad med vävnadsskada eller hotande vävnadsskada eller beskriven i termer

Läs mer

Mediyoga i palliativ vård

Mediyoga i palliativ vård Mediyoga i palliativ vård Evighet Livet är en gåva som vi bara kan bruka en gång. Hand i hand med oss går döden. Det enda vi vet är att ingenting varar för evigt. Utom möjligtvis döden. Gunilla Szemenkar

Läs mer

Smärta palliativa aspekter

Smärta palliativa aspekter Smärta palliativa aspekter Peter Strang Professor i palliativ medicin /onkologi Karolinska Institutet, Stockholm Stockholms sjukhems cancerpalliativa sektion Peter Strang Palliativ vård (enl WHO) Vården

Läs mer

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt

Läs mer

Vård i livets slut. När bot inte längre finns

Vård i livets slut. När bot inte längre finns Vård i livets slut När bot inte längre finns Innehållsförteckning Definitioner mm s 3-7 De fyra hörnstenarna s 8 Palliativa faser s 9-10 Döendets fysiologi s 11-18 - Huden s 12 - Hjärnan s 13-14 - Lungorna

Läs mer

Illamående Nationellt vårdprogram för Cancerrehabilitering 2017

Illamående Nationellt vårdprogram för Cancerrehabilitering 2017 Illamående Nationellt vårdprogram för Cancerrehabilitering 2017 gunnar.eckerdal@vgregion.se Illamående - fysiologi 1 Kräkcentrum tar emot information från periferin och från hjärnan. Vid illamående kommer

Läs mer

Palliativ vård vid olika diagnoser

Palliativ vård vid olika diagnoser Palliativ vård vid olika diagnoser likheter och olikheter Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet 2013-04-17 Professor P Strang Cancer den fruktade diagnosen

Läs mer

Döendet. Palliativa rådet

Döendet. Palliativa rådet Döendet Palliativa rådet Övergå till palliativ vård i livets slut Sjukdomsförloppet kan se olika ut och pågå under olika lång tid bl.a. beroende av diagnos patienten har Palliativ vård i livets slutskede

Läs mer

En levande palliation

En levande palliation En levande palliation temadag kring palliativ medicin Varberg 100422 www.oc.gu.se Understödjande behandling/supportive care 08.30-09.00 Fika 09.00-09.15 Introduktion med patientfall 09.15-10.15 Smärta

Läs mer

Kakexi - stigmatiserande tillstånd för alla!

Kakexi - stigmatiserande tillstånd för alla! Kakexi - stigmatiserande tillstånd för alla! Christel Wihlborg Överläkare Palliativa verksamheten, Ystad Kakexi - definition Ett multifaktoriellt syndrom som karakteriseras av Förlust av muskelmassa Kan

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS:

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Region Stockholms innerstad Sida 1 (7) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Sida 2 (7) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD

Läs mer

Brytpunktssamtal i praktiken YGS, Stockholm 20160310 Tora Campbell-Chiru Kirurgkliniken, Södersjukhuset

Brytpunktssamtal i praktiken YGS, Stockholm 20160310 Tora Campbell-Chiru Kirurgkliniken, Södersjukhuset Brytpunktssamtal i praktiken YGS, Stockholm 20160310 Tora Campbell-Chiru Kirurgkliniken, Södersjukhuset Vad jag tänker prata om: Vad är ett brytpunktssamtal? Vem har ansvar för att det blir av? Varför?

Läs mer

Defini on pallia v vård

Defini on pallia v vård Defini on pallia v vård Hälso- och sjukvård i sy e a lindra lidande och främja livskvaliteten för pa enter med progressiv, obotlig sjukdom eller skada och som innebär beaktande av fysiska, psykiska sociala

Läs mer

Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv. lu patrik.midlov@med.lu.se

Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv. lu patrik.midlov@med.lu.se Läkemedel och äldre Patrik Midlöv, Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv lu Äldres sjukvård Hos äldre är läkemedel orsak till akut inläggning hos 15-22% (Roughead 1998) Biverkningar i

Läs mer

Palliativ vård i Västra Götaland

Palliativ vård i Västra Götaland Palliativ vård i Västra Götaland Nationellt Regionalt lokalt Ulla Molander, överläkare, docent, chefläkare Elisabet Löfdahl, överläkare, regional processägare palliativ vård Pionjär inom palliativ vård-

Läs mer

Palliativ vård i Västra Götaland. Processgruppen för palliativvård inom RCC

Palliativ vård i Västra Götaland. Processgruppen för palliativvård inom RCC Palliativ vård i Västra Götaland Processgruppen för palliativvård inom RCC Pionjär inom palliativ vård You matter because you are you, And you matter to the last moment of life And we will do all we can,

Läs mer

Svenska Palliativregistret -ett kraftfullt verktyg för att förbättra vården i livets slut!

Svenska Palliativregistret -ett kraftfullt verktyg för att förbättra vården i livets slut! Svenska Palliativregistret -ett kraftfullt verktyg för att förbättra vården i livets slut! Maria Taranger Överläkare internmedicin och hematologi Sektionschef 353 Med/Ger/Akutenhet Östra Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Läs mer

Sara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus

Sara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus Sara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus Neuro-Strokeenheten Stroke / Hjärntumörer / Neurologiska sjukdomar 20 vårdplatser 45 Dödsfall på Neuro-Strokeenheten år 2012 Du

Läs mer

Cancerrelaterad smärta

Cancerrelaterad smärta Cancerrelaterad smärta Onkolog /gyn onkolog Professor i palliativ medicin, KI Överläk vid Stockholms Sjukhem Smärta (enligt IASP- International Assoc. for the Study of Pain) En obehaglig sensorisk och

Läs mer

Cancersmärta mer komplext än bara värk i kroppen!

Cancersmärta mer komplext än bara värk i kroppen! Cancersmärta mer komplext än bara värk i kroppen! Peter Strang Professor i palliativ medicin, Onkolog, överläkare, (Karolinska Institutet och Stockholms Sjukhem) Föreläsningens innehåll Olika kliniska

Läs mer

Palliativ vård ser hela patienten

Palliativ vård ser hela patienten Palliativ vård ser hela patienten Palliativ vård i Sverige startade med hemsjukvård för cancerpatienter. Men med den palliativa vårdens utbyggnad har även patientgrupper som exempelvis grav hjärtsvikt,

Läs mer

Palliativ vård Definition, organisation

Palliativ vård Definition, organisation Palliativ vård Definition, organisation Elisabet Löfdahl,överläkare processägare 16-11-25 Palliativ vård Vården av patienter med symtomgivande obotbar, progressiv sjukdom oavsett diagnos Den förväntade

Läs mer

Kommunala akutläkemedelsförråd

Kommunala akutläkemedelsförråd Kommunala akutläkemedelsförråd Sortiment i KAF Baslista Läkemedel som skall finnas i alla förråd Består av totalt 56 läkemedel Utvidgad lista MAS och verksamhetschef / medicinskt ansvarig läkare bestämmer

Läs mer

Athir Tarish. Geriatriker, Överläkare Geriatriska Kliniken

Athir Tarish. Geriatriker, Överläkare Geriatriska Kliniken Athir Tarish Geriatriker, Överläkare Geriatriska Kliniken 1 A. Nedsatt uppmärksamhet (fokusera, hålla kvar, växla) och medvetandegrad B. Akut eller subakut, växlande förlopp under dygnet C. Ytterligare

Läs mer

Rutin för palliativ vård i livets slutskede

Rutin för palliativ vård i livets slutskede Rutin för palliativ vård i livets slutskede Sotenäs kommuns riktlinje utgår från Socialstyrelsens, Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede, som ger ett stöd för styrning och ledning.

Läs mer

Smärtbehandling. Nationellt kvalitetsregister för öron-, näs- & halssjukvård, Referensgruppen för tonsilloperation. www.tonsilloperation.

Smärtbehandling. Nationellt kvalitetsregister för öron-, näs- & halssjukvård, Referensgruppen för tonsilloperation. www.tonsilloperation. Smärtbehandling Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Observera att denna smärtbehandling endast gäller för barn som: inte har några andra sjukdomar är 3 år eller

Läs mer

Smärta och smärtbehandling. Eva Otterström Rydberg, överläkare Anestesikliniken HSV

Smärta och smärtbehandling. Eva Otterström Rydberg, överläkare Anestesikliniken HSV Smärta och smärtbehandling Eva Otterström Rydberg, överläkare Anestesikliniken HSV Äldre Ett tillstånd Annorlunda hos äldre Förändringar Kroppsliga/ Själsliga Konfusion i samband med sjukdom/sjukhusvistelse

Läs mer

Symtomlindring i livets slutskede. Marit Karlsson Med dr, överläkare, LAH Linköping

Symtomlindring i livets slutskede. Marit Karlsson Med dr, överläkare, LAH Linköping Symtomlindring i livets slutskede Marit Med dr, överläkare, LAH Linköping Symtom i livets absoluta slutskede Sista två veckorna i livet Översiktsstudie baserad på 12 studier innehållande totalt 2412 patienter

Läs mer

Vården vid palliativ smärta

Vården vid palliativ smärta Studiedagarna 23-24.10 2014 Ann-Christine Eklund Vården vid palliativ smärta Vi har i vården två sjukdomsgrupper som ökar snabbt, demenssjukdomar och cancer. Båda diagnosgrupperna har samband med ökad

Läs mer

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) BPSD Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) a. BETEENDESTÖRNINGAR (=huvudproblem för omgivningen) Aggressivitet Irritabilitet Motsträvighet Skrik Rastlöshet Plockighet Opassande

Läs mer

Pallia%v vård - %ll alla som behöver. Gunnar Eckerdal Överläkare Jubileumskliniken, Sahlgrenska

Pallia%v vård - %ll alla som behöver. Gunnar Eckerdal Överläkare Jubileumskliniken, Sahlgrenska Pallia%v vård - %ll alla som behöver gunnar.eckerdal@vgregion.se Gunnar Eckerdal Överläkare Jubileumskliniken, Sahlgrenska Vad är pallia%v vård? Är pallia%v vård prioriterad vad säger lagen? När behövs

Läs mer

Vad är viktigast för just Dig? PER-ANDERS HEEDMAN, PROJEKTSAMORDNARE, RCC SYDÖST

Vad är viktigast för just Dig? PER-ANDERS HEEDMAN, PROJEKTSAMORDNARE, RCC SYDÖST Vad är viktigast för just Dig? PER-ANDERS HEEDMAN, PROJEKTSAMORDNARE, RCC SYDÖST Nicolas Rolin grundar Hôtel-Dieu Hospices de Beaune i Frankrike (1443) Medicinska kliniken Lunds lasarett, 3 4 september

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: VÅRD I LIVETS SLUTSKEDE

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: VÅRD I LIVETS SLUTSKEDE Region Stockholm Innerstad Sida 1 (11) 2013-03-05 Sjuksköterskor Rev. 2014-05-20 Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: Sjuksköterskor och Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering

Läs mer

Nutrition i palliativ vårdv. Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm

Nutrition i palliativ vårdv. Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm Nutrition i palliativ vårdv Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm Bakgrund Flertal studier visar att viktnedgång och undernäring i samband

Läs mer

Smärta. Definition av smärta. Tecken på smärta

Smärta. Definition av smärta. Tecken på smärta Smärta Smärta är vanligt i livets slutskede. I långt framskriden cancersjukdom är smärtan ett mycket vanligt symtom (50-100%) jämfört med andra sjukdomsgrupper (50%). Smärta är en angelägen fråga hos allmänheten

Läs mer

VÅRD I LIVETS SLUTSKEDE

VÅRD I LIVETS SLUTSKEDE Sida 1 (9) 2016-01-19 MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm. www.stockholm.se/masmarinnerstaden Sida 2 (9) Innehåll Inledning... 3 Definition... 3 Palliativ vård

Läs mer

Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård

Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård Allmän palliativ vård Det här arbetsmaterialet riktar sig till dig som i ditt yrke möter personer i livets slutskede som har palliativa vårdbehov samt

Läs mer

Opioidbehandling vid cancerrelaterad smärta

Opioidbehandling vid cancerrelaterad smärta Opioidbehandling vid cancerrelaterad smärta Foto: Ewa Damm Dr Staffan Lundström, palliativa sektionen Stockholms Sjukhem Detta föredrag: Skillnader mellan olika opioider Kombination av opioider Rotation

Läs mer

Kloka Listan 2013. Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Kloka Listan 2013. Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2013 Expertrådet för geriatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Äldre och läkemedel Generella rekommendationer Individualisera, ompröva indikationer regelbundet och utvärdera

Läs mer

Dolcontin 12-timmarsberedning av morfin. Dolcontin Unotard 24-timmarsberedning av morfin. Produktinformation

Dolcontin 12-timmarsberedning av morfin. Dolcontin Unotard 24-timmarsberedning av morfin. Produktinformation Dolcontin 12-timmarsberedning av morfin Dolcontin Unotard 24-timmarsberedning av morfin DOL120427PSE06 Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 520 00 www.pfizer.se Produktinformation Farmakokinetik Morfin

Läs mer

Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje

Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje Bakgrund Vården ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Patienten ska ges sakkunnig och omsorgsfull

Läs mer

Trötthet hos patienter i livets slutskede

Trötthet hos patienter i livets slutskede Trötthet hos patienter i livets slutskede Sjuksköterska, med.dr. AHS-Viool, Skellefteå Inst. f. Omvårdnad, Umeå Universitet Stockholms Sjukhem/Karolinska Institutet Trötthet orkeslöshet kraftlöshet osv.

Läs mer

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas Indikator Andelen individer (%) som använder NSAID, utan att med paracetamol först prövats och befunnits ha otillräcklig effekt, och utan att påtagliga inflammatoriska inslag föreligger, av alla med artros

Läs mer

Rationell läkemedelsbehandling till äldre

Rationell läkemedelsbehandling till äldre Rationell läkemedelsbehandling till äldre Sara Modig Distriktsläkare, Med.Dr. Terapigrupp Äldre och läkemedel Äldregeneral för Läkemedel är normalt bra och välstuderade produkter med effekt på dödlighet,

Läs mer