Pallia v vård. Betania s elsen november 2013 Elisabet Löfdahl Överläkare onkologi, pallia v läkare

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Pallia v vård. Betania s elsen november 2013 Elisabet Löfdahl Överläkare onkologi, pallia v läkare"

Transkript

1 Pallia v vård Betania s elsen november 2013 Elisabet Löfdahl Överläkare onkologi, pallia v läkare

2 Pallia va hörnstenar Symtomlindring Det mul professionella arbetssä et Det existen ella perspek vet Inkludera de närstående

3

4 Skillnader mellan pallia v och tradi onell vård Det blir alltid värre Inte om - utan när Bakgrund Trygghetsordina oner

5 Förekomst av symtom vid cancer och icke cancer sista levnadsåret Symtom Cancer Icke cancer Andfåddhet 47% 47% depression 38% (3-77%) 36% Fatigue 32-90% 69-82% Förvirring 33% 38% Illamående 51% 27% Minskad aptit 71% 38% Smärtor 84% 67% Oro,ångest 25% 25%

6 Symtom Sjukvårdspersonal: smärta Pa enter: trö het (fa gue) Förslag till Nationellt vårdprogram för palliativ vård

7 Pallia v kokbok Inj.Robinul 0,2mg/ml 1mlx1-2 iv Inj.Primperan 5mg/ml 2mlx3 sc/iv Inj.Furosemid 10mg/ml 4ml iv vb. Inj.Haldol 5mg/ml 0,2mlx1-2 sc Inj.Morfin 10mg/ml 0,5-1ml sc (relatera dos ll ev.långverkande preparat) Inj.Midazolam 5mg/ml 0,5-1ml sc (kan upprepas med 15 min intervall ll lugn/sömn)

8 Tecken på a döden är nära förestående Medvetslöshet Förändrad andning Rossel Perifer kyla/marmorering Perioral blekhet, vit näs pp Anuri

9 Smärta

10 Hur vanligt är det med smärta? 1/3 av alla svenskar har eller har ha e långdraget smär llstånd. Smärtan kommer fra. från skele, muskler, leder 50% av alla cancerpa enter upplever smärta. 70% vid avancerad sjukdom och 90% i sent pallia vt skede.

11 Varför har så många cancerpa enter smärta? Resultat av e biologiskt skeende: Tumör llväxt(särskilt snabb) ger: Inflamma on Trycksymtom Obstruk on av hålrum och kärl Instabilitet(skele ) Hypoxi/ischemi

12 Men Kan vi påverka skeendet med onkologisk behandling minskar nästan all d smärtan! 70-80% av pa enterna blir smär ria e er strålbehandling mot skele metastaser. Ungefär 50% av de pa enter som har smärta av metastaserande cancer får minskad smärta vid pallia v cytosts kabehandling

13 Smär ysiologi! (=smärtmekanismer) Nocicep v smärta Vävnadssmärta.Utlöses av ak vering av speciella smärtreceptorer i anslutning ll kroppens smärtnerverver ute i vävnaden. Denna smärta kan vara visceral eller soma sk. Neurogen smärta Uppstår vid skada eller sjukdom i CNS eller perifera nerver.för diagnos krävs utstrålning med neuroanatomisk korrela on och helst känselstörning

14 Smär ysiologi! (=smärtmekanismer) Nocicep v smärta Vävnadssmärta.Utlöses av ak vering av speciella smärtreceptorer i anslutning ll kroppens smärtnerverver ute i vävnaden. Denna smärta kan vara visceral eller soma sk. Neurogen smärta Uppstår vid skada eller sjukdom i CNS eller perifera nerver.för diagnos krävs utstrålning med neuroanatomisk korrela on och helst känselstörning

15 Smärtanamnes forts. Karaktär Molande, dov, konstant (o a nocicep v) Huggande skärande (o a nocicep v,leder) Brännande,ilande,s ckande(o a neurogen)

16 Hur gör ni hos er?? Smärtska ning

17 Tecken på psykogent inslag Svävande lokalisa on. Stämmer inte med anatomin Osäker debut, inga kända utlösande faktorer Smärta varierar med humör och sinnesstämning Smär ntensitet och pa entens beteende stämmer inte överens.

18 Smärtstegen Från paracetamol ll morfininjek oner. Ti a på mekanism istället för intensitet!

19 Smärtanalys Summera vad du vet om sjukdomen, status, smärtanamnes: De a leder fram ll e behandlingsförslag med farmakologisk och ibland icke farmakologisk behandling.

20 Farmakologisk behandling av nocicep v smärta

21 Smärtbehandling 1.Dämpa perifer inflamma on: NSAID, kor son,opioider 2.Hämma smär mpulser ll ryggmärgens bakhorn: paracetamol,opioider,lokalbedövning 3.Minska central sensi sering: NMDA- blockad 4.S mulera smärtdämpande system :opioider

22 Icke opioider Paracetamol =alvedon/panodil - verkar fra. centralt. Hämmar prostaglandin produk on i CNS Dos 1gX4 Levertoxicitet

23 Icke opioider NSAID - COX- 1 och COX- 2 hämmare - Njurfunk on? Hjärtsvikt? Ulcus? - Ev. CNS- biverkningar hos äldre Ex Diklofenak. - Bra smärts llande effekt - kort halverings d Inga ak va metaboliter Påverkar trombocyter 50mgX3

24 ? Svaga opioider

25 Opioider Morfin är förstahandsval T. Morfin 10mg 0,5-1X4-6 Oxycodon vid sänkt njurfunk on, äldre? Behåll icke opioid i fulldos. Sä ut svag opioid Kan starta direkt med långverkande

26 Opioider Oxycodon (oxycon n. Oxynorm) Bio llgänglighet 60-80% 1,5-2 gånger mer potent än morfin Nedsa njur/leverfunk on Möjligen mindre illamående Bra vid postherpe sk smärta

27 Opioider Fentanyl (durogesic,matrifen mm.) 80 gånger mer potent än morfin Inga ak va metaboliter E 25micrograms plåster= 40-60mg morfin po. Indika on? Hur sä a in?

28 opioider Hydromorfon 5-7,5 gånger mer potent än morfin I övrigt mycket likt morfin Finns som injek on och table /kapsel Fördel:mindre volym vid högre doser Bra i pumpar mm.

29 Opioider Subkutan/intravenös dos=1/2 av peroral dos

30 Vad säger EAPC? Morfin förstahandsbehandling Per oral behandling a föredra Subkutan behandling om peroral inte är möjlig Vid kon nuerlig infusion är subkutan administrering a föredra Tänk på opioidrota on Oxycodon och hydromorfon effek va alterna v ll morfin Transdermalt fentanyl effek vt alterna v då pat inte kan svälja table er

31 Varför lyckas vi inte ibland med behandlingen? Stora varia oner av morfinbehov mellan individer (5-50mg) Skillnad i endorfinhalt i spinalvätska? Gene ska skillnader i smärtupplevelse,metabolism,receptorer

32 Felsökning Tar pa enten medicinen? - Biverkningar, fördomar Absorberar pa enten medicinen? - ventrikelreten on,kräkningar? - ileus? - stomiflöde?

33 Felsökning forts. Fel dos? Fel extrados? Annan smärtmekanism?

34 Adjuvant analge kabehandling Steroider O a bra effekt vid: skele smärta, leversmärta, hjärnödem,buksmärta vid utbredd metastasering, neurogen smärta pga. Inflamma on och tumöröverväxt

35 Kor son Behandla gärna med kurer dagar snarare än kon nuerlig behandling Tex: T. Betapred 0,5mg 8X1.

36 Neurogen smärta C.a 40% av cancerpa enter har neurogen smärta som dela av smärtan O a svårbehandlad. Ren neurogen smärta ej opioidkänslig O a blandsmärta!

37 (Tryp zol) Neurogen smärta behandlingsförslag Påverkar receptorer i CNS(NA,5- HT3, histamin,dopamin etc..) - använts länge - Starta med 10mg tn. Slutdos o a 25-50mg/ dygn

38 Neurogen smärta forts. Neuron n Hämmar frisätning av neurotransmi orer Börja med 100mg tn. Obs tänk på njurfunk on Ej mycket interak oner Kor son, TENS,nervblockader,spinal smärtbehandling

39 Neurogen smärta forts T. Metadon God effekt på blandsmärta Kort och långverkande effekt OBS Svårbedömt halverings d 5-50 mmar Börja med 2,5mgX2-3 Höj aldrig dosen o are än var tredje dygn Kogni v biverkan!

40 genombro ssmärta En eller flera episoder av regelbundna smärtgenombro trots adekvat behandling av grundsmärtan. Mer vanligt än vi tror Kan vara svårbehandlat Snabbverkande fentanyl?

41 A tänka på Empa och förståelse vik gt i smärtbehandling. Läkemedel en del i det totala omhändertagandet 50% av alla vancerpa enter har mer än tre smärt- e ologier. Alla behöver inte vara cancerrelaterade. Smärta föder smärta och skall därför behandlas.

42 Informa on ll pa ent och anhöriga O a upprepad informa on Samma informa on ll pa ent och anhörig Berä a vad och hur du tänker behandla- vilka metoder,preparat etc. Info biverkningar Informera a det tar d a ställa in smärtbehandling Vikten av regelbunden medicinering för a förebygga smärtan Korrigera myter kring morfinbehandling

43 Myter kring morfinbehandling Man blir narkoman Morfin är andningsdeprimerande och därför farligt Morfin ger trö het och passivitet Morfin används enbart i sjukdomens absoluta slutstadium Morfin kan lindra alla typer av smärtor

44 Hur göra? Smärtanalys med anamnes och status inklusive känselundersökning Smärtmekanismer? Lägg upp behandlingsstrategi Informera Behandla Utvärdera,felsök Justera behandlingen,utvärdera på ny

45 An eme sk behandling i pallia v vård

46 Förekomst 40-70% av cancerpa enter drabbas av illamående, konstant eller intermi ent- vanligt också vid organsvikt Vanligast hos pa enter med gastro- intes nal cancer och ovarialcancer. Vanligare hos kvinnor än hos män. Mindre vanligt hos pa enter med regelbundet alkoholintag

47 Illamående- svårt! Kräkcentrum i hjärnstammen Impulser från kemo- triggerzonen,gi- kanalen, inneröra och högre hjärncentra Neurotransmi orer (dopamin, histamin, acetylcholin, serotonin) Kemotriggerzonen utanför BBB. Reagerar på ämnen i blod och CSF.

48 S muli och receptorer Kemotriggerzonen D2, 5HT3 Hjärnbarken 5HT, GABA BBB Kräkcentrum Ach, H1, 5HT2 Mag-tarmkanalen D2, 5HT3, 5HT4 Balansorganet Ach, H1

49 Orsaker ll illamående Försök analysera symtom och pa ent Hi a orsaker - Eliminera dessa om möjligt Illamående o a mul faktoriellt hos den pallia va pa enten

50 Orsaker 1 Metabola rubbningar hypercalcemi, uremi, hyponatremi, toxiner Munhåla/esofagus candida, obehaglig smak o lukt, lokal tumörväxt Ventrikel/duodenum tumörinfiltra on, ventrikelreten on, reflux, ulcus, autonom dysfunk on Tarm subileus/ileus, obs pa on

51 Läkemedel Orsaker 2 cytosta ka, opioider, an bio ka, NSAID etc CNS Intrakraniell tryckstegring, ves bularispåverkan Övrigt strålbehandling, infek on, psykologiska orsaker

52 Läkemedelsgrupper Neurolep ka Mo litetss mulerande An histaminer An kolinergika 5HT3- receptorantagonister Steroider Bensodiazepiner NK1- receptorantagonister

53 Neurolep ka Verkar huvudsakligen på dopaminreceptorerna men vissa har också an histamin- och an kolinerg effekt, Inj Haldol 5mg/ml 0,25ml x 2 s.c.(sic!). Eller oral lösning 2mg/ml, 0,25-0,5ml x 2. T Nozinan 5-25mg x 2. Kra igt sederande. Inj Dridol. Som Haldol ungefär.

54 Mo litetss mulerande Primperan (metoklopramid). Verkar perifert på gla muskulatur i övre mag- tarmkanalen genom a s mulera frisä ning av acetylkolin. Är även effek v dopaminreceptorantagonist och har i höga doser visat sig blockera serotoninreceptorer, vilket utny jas vid behandling av cytosta kautlöst illamående. T Primperan 10mg, 1-2 x 3 före mål d. Inj Primperan 5mg/ml, 2ml x 3 eller vid behov s.c. (sic!) eller i.v. Supp Primperan 20mg x 3 eller vid behov- skall tas bort.

55 An histaminer T Postafén 25mg x 2. Borde rent teore skt kunna ersä a Marziné som innan avregistreringen för några år sedan var the drug of choise. Vid insä ning av morfin.

56 5HT3- receptorantagonister Zofran (ondansetron): Tabl (ev. munlöslig) 4-8mg x 1-3. Inj 4mg/ml 1-2ml v b. Främst är avsedda för cytosta ka- och strålningsutlöst emesis. Ändå användbara i pallia v vård särskilt llsammans med steroider för a bryta svårt illamående. Förstoppning vanligaste biverkan.

57 Kor kosteroider T Betapred 0,5mg 8-16st x 1. Inj 4mg/ml 1-2ml x 1. T Prednisolon, Steroidernas verkningsmekanism vid illamående är inte helt klarlagd men vi använder dem o a i kombina on med andra an eme ka eller ensamt vid t ex sent cytosta kautlöst illamående. Naturligtvis också vid hjärntumörer. Biverkningar ofrånkomliga vid lång dsbehandling.

58 Bensodiazepiner Vid psykologiska mekanismer såsom be ngat illamående men har möjligen också en direkt an eme sk effekt, särskilt Temesta (lorazepam) i dosen 1mg x 1-3.

59 Icke- farmakologisk behandling akupunktur TENS ventrikelsond eller gastrostomi

60 Våra erfarenheter Kausal behandling om möjligt! Primperan mycket användbart i alla beredningsformer (tabl, supp, inj) Haldol effek vt och lä administrerat - kan med fördel ges llsammans med morfin och midazolam i sprutpump s.c. I terminalt skede. Betapred som all d aktuellt, obs dock på ulcus och diabetes ondansetron, ensamt eller llsammans med Betapred och Primperan. Sä ut om ej effekt (gäller allt förstås).

61 Dyspné

62 Dyspné - fysiologi 1 Andningscentrum får impulser från CNS och perifera receptorer. Koppling ll andra funk oner i förlängda märgen samt Limbiska systemet och hjärnbarken. Andnöd således all d skrämmande (affek v komponent) och vik gt a snabbt åtgärda (kogni v komponent)

63 Dyspné - fysiologi 2 Inkommande informa on från: Tryckreceptorer i de minsta blodkärlen i lungorna (prealveolära kapillärer) Receptorer i bröstkorgsväggen som förmedlar informa on om smärta och inskränkt rörelsemöjlighet Kemoreceptorer po 2, pco 2, ph Psykologiska mekanismer, ångest, be ngning

64 Dyspné - tänkbara orsaker: Cancer, metastaser Infek on Atelektas Obstruk vitet Hjärtsvikt Lungemboli Revbensfraktur Stor lever eller ascites Skada på nervus phrenikus Ångest

65 Dyspné - behandling Eliminera orsaken An bio ka, diure ka, analge ka mm Pleuratappning, pleurodes (talk) Sjukgymnas k Utprovning av effek v ADL + hjälpmedel Omvårdnad Tid, ordning, fläkt, komma utomhus Läkemedel

66 Dyspné - läkemedel Morfin dokumenterat effek vt Bolusdoser, helst som injek on. Underhållsbehandling förebygger ej dyspné Inhala on ej mer effek vt än injek on Bensodiazepiner Lindrar ångestkomponenten O a i kombina on med morfin Syrgas Ej mer effek vt än placebo mot dyspné!

67 Ångest oro

68 Ångest - bakomliggande mekanismer Kroppsliga mekanismer Psykologisk mekanism Smärta, andnöd, illamående Biverkan av läkemedel Dehydrering, hypercalcemi Psykisk symtombild Depression Panikångest Psyko ska symtom Rädsla för plåga Förlust av integritet Rädsla för behandling Ensamhet/övergivenhet/ reflexion över existen ella frågor Oro för närstående Sociala hot

69 Existen ell kris Kris- Avgörande vändning

70 Existen ell kris hos pa enter i pallia v vård Kris och döden Kris och existen ell ensamhet Kris och meningslöshet Kris och frihet- bra och dåliga val

71 Döden som en realitet skapar existen ell kris Pa enten måste relatera ll de svåra frågorna Vårdpersonalen måste ha förståelse för dessa frågor, möta dem, inte vara all ör rädda

72 Personal i pallia v vård medvetna om dessa frågor, men många tycker at det är svårt. Varför är det svårt?

73 Reflek on för personalen Vårdreflek on u från pa en all Självreflek on

74 Hur en person klarar a hantera sin dödsångest Hur väl personen länkar ll livet(använder livet som coping) Hur personen digare hanterat ovisshet i livet Klarat separa oner digare i livet Styrka i samband med perioder av ensamhet Hur personer ser på vad som händer e er döden

75 Närstående Närstående en del av den pallia va vården Samtal med pa ent och närstående om vårdens innehåll och planering Informera om vilka möjligheter ll vård det finns Hur delak g är /vill närstående vara? Var llgänglig för upprepade samtal Närstående med större behov- planering skall finnas för a hänvisa ll stöd

76 Medvetenhet om den förestående 3-12 månader döden

77 Uppföljning e er dödsfallet Hur gör ni? Vik gt med tydlig ru n.

78 Barn som närstående Hälso och sjukvårdslagen 2010: Hälso och sjukvården skall särskilt beakta e barns behov av informa on, råd och stöd om barnets förälder eller annan vuxen som barnet varak gt bor med - har en psykisk störning - har en allvarlig sjukdom eller skada - missbruk

79 Barn som närstående Barn har behov av informa on! - Sjukdomen som sådan - Hur påverkar den pa ent och barn nu och senare Till vem kan barnet vända sig med frågor Informera i skola, dagis mm. Iden fiera skyddande och riskfaktorer kring barnet. Koppling ll fram da psykisk hälsa.

80 Organisa on av den pallia va vården i VGR och norra Halland Socialstyrelsens kunskapsstöd för god pallia v vård i livets slutskede 2013

81 Na onellt kunskapsstöd för god pallia v vård Brytpunktssamtal prio1 Regelbunden analys o. smärtska ning prio2

82 Prioritet 3 Fortbildning av personal Handledning av personal Samtal om livsfrågor Farmakologisk behandling av förvirring Farmakologisk behandling vid svampinfek on, obs pa on Regelbunden användning av symtomska ningsinstrument Trycksårsprofylax med specialmadrass

83 Vårdnivåer för pallia v vård Allmän pallia v vård: Den vård som ges ll pa enter vars behov kan llgodoses av personal med grundläggande kunskap och kompetens i pallia v vård

84 Vårdnivåer forts. Specialiserad pallia v vård. Pallia v vård som ges ll pa enter med komplexa symtom eller vars livssitua on medför särskilda behov, och som u örs av e läkarle mul professionellt team med särskild kunskap och kompetens i pallia v vård

85 Vad krävs för allmän pallia v vård Kompetens A uppmärksamma pallia va behov Bilda temporärt team kring pa enten Samverkan Fysiska möjligheter( rum, personal )

86 Vad krävs för specialiserad pallia v vård? Kompetens - specialiserad Mobilt team - hembesök Slutenvårdsplatser Tillgänglighet hela dygnet Gränssni et ll specialiserad vård???

87 Specialiserad pallia v vård- hur ser den ut i VGR+Norra Halland? Tre typer av öppenvårdsteam 1. ASIH- team i Göteborgs stad(sjukhus +kommun) 2.Rådgivningsteam (sjukhus+kommun) NU,A- sås, SÄS, Lidköping, Kungsbacka, Varberg,SKAS 3. Konsul eam (sjukhus, PV+kommun) Kungälv,

88 Öppenvårdsteam resursteam, rådgivningsteam eller ASIH Gbg; 4 ASIH- team: 300pat Kungälv; AVH- team: pat ej PAL SÄS: PRIS- teamet: anslutna pat Skene; 20 pat Alingsås; pat SKAS; 80 pat Lidköping; pat NU; pat Kungsbacka; 30-40pat Varberg/Falkenberg;

89 Dimensionering av specialiserad pallia v slutenvård idag Slutenvårdsplatser: SU: 19 Kungälv 0 Alingsås 5-8 Nu- sjukvården 17 Borås 5 Skene 4 KSS 0 (planeras 7 vårdplatser 2014) Lidköping avtal Hospice Gabriel 5 Kungsbacka 7 Varberg/Falkenberg 0 Europarådet:5platser/ invånare

90 Antal specialiserade palliativa vårdplatser per Rcc- område Antal specialiserade pallia va vårdplatser per RCC - område och invånare År 2013 Exkl. Hospice Inkl. Hospice Per invånare RCC Stockholm Gotland RCC Norr RCC Syd RCC Uppsala Örebro RCC Väst RCC Sydost

91 Olikheter i vården i VGR och Halland Avsaknad av öppen specialiserad pallia v vård inom f.d. Södra Bohuslän Ojämnt fördelade vårdplatser Fördelning inom SU pallia va vårdplatser? Vilken roll skall hospice ha på sikt? Vilket ansvar ska/bör kommunen ha för specialiserad pallia v vård? Primärvårdens roll i allmän pallia v vård? Kravboken?

92 Svenska Pallia vregistret Jag...och mina närstående är informerade om min situa on...är smärtlindrad...är lindrad från övriga symtom...är ordinerad läkemedel vid behov...vårdas där jag vill dö...behöver inte dö ensam...vet a mina närstående får stöd

93 Resultat VGR

94 Resultat Halland

95 VGR SÄBO,kor d,hsv allmän

96 VGR sjukhusavdelningar

97 VGR hospice+ spec.pallvård

98 Täckningsgrad

99 Dokumenterade brytpunktssamtal 2012 och 2013 (tom 27 sept)

100 Smärtska ade med validerat instrument 2012 och 2013 (tom 27 sep)

Pallia%v vård samtal symtomlindring. Elisabet Löfdahl Överläkare onkologi verksam inom pallia9v medicin

Pallia%v vård samtal symtomlindring. Elisabet Löfdahl Överläkare onkologi verksam inom pallia9v medicin Pallia%v vård samtal symtomlindring Elisabet Löfdahl Överläkare onkologi verksam inom pallia9v medicin Brytpunkt- varför? Pallia9v vård handlar om döendet och om den sista 9den i livet Det handlar om a>

Läs mer

40-70% av cancerpatienter mår illa i livets slutskede Kvinnor mår mer illa än män

40-70% av cancerpatienter mår illa i livets slutskede Kvinnor mår mer illa än män Illamående 1 40-70% av cancerpatienter mår illa i livets slutskede Kvinnor mår mer illa än män 2 Asta 83 år Skelett och levermetastaserande bröstcancer, hjärtsvikt. Sköts i hemmet av distriktsläkare och

Läs mer

Smärta ett nödvändigt ont vid livets slut? Staffan Lundström, Öl, Med dr, Palliativa sektionen Stockholms Sjukhem

Smärta ett nödvändigt ont vid livets slut? Staffan Lundström, Öl, Med dr, Palliativa sektionen Stockholms Sjukhem Smärta ett nödvändigt ont vid livets slut? Staffan Lundström, Öl, Med dr, Palliativa sektionen Stockholms Sjukhem 1 Ämnen: Smärtmekanismer och smärtanalys Farmakologisk smärtbehandling med fokus på opioider

Läs mer

Illamående. Region Östergötland

Illamående. Region Östergötland Illamående 1 40-70% av cancerpatienter mår illa i livets slutskede Kvinnor mår mer illa än män 2 Diagnos Anamnes- när, var, hur? Klinisk undersökning Lab Ev röntgen 3 Orsaker 1(3) Gastrointestinalkanalen

Läs mer

Pallia%vregistrets värdegrund

Pallia%vregistrets värdegrund Pallia%vregistrets värdegrund Jag och mina närstående är informerade om min situa2on är lindrad från smärta och andra besvärande symtom är ordinerad läkemedel vid behov får god omvårdnad u2från mina behov

Läs mer

Palliativ medicin. gunnar.eckerdal@regionhalland.se

Palliativ medicin. gunnar.eckerdal@regionhalland.se Palliativ medicin gunnar.eckerdal@regionhalland.se Vad är palliativ medicin? Beslutsprocessen Törst Illamående Dyspné Nutrition WHO: s definition av palliativ vård 2003 Palliativ vård: * lindrar smärta

Läs mer

Dyspné. Jönköping 20120426

Dyspné. Jönköping 20120426 Dyspné Jönköping 20120426 Definition l Subjektiv upplevelse av l Känslan av att inte få luft l Ökad ansträngning i andningsarbetet Förekomst inom palliativ vård l 40 90 % l Olika diagnoser l Det vanligaste

Läs mer

Döendet ur olika sjukdomsperspektiv Hjärtsjukdom

Döendet ur olika sjukdomsperspektiv Hjärtsjukdom Döendet ur olika sjukdomsperspektiv Hjärtsjukdom Sjukdomsförloppet liknas ofta med en berg- och dalbana för både patienten och de närstående. Tidpunkten för att genomföra brytpunktsamtal kan var svår att

Läs mer

Smärtbehandling vid cancersjukdom

Smärtbehandling vid cancersjukdom Smärtbehandling vid cancersjukdom Foto: Ewa Damm Dr Staffan Lundström, palliativa sektionen Stockholms Sjukhem Dagens föreläsning Kort om smärtfysiologi Hur man gör en smärtanalys Behandling av cancerrelaterad

Läs mer

Defini on pallia v vård

Defini on pallia v vård Defini on pallia v vård Hälso- och sjukvård i sy e a lindra lidande och främja livskvaliteten för pa enter med progressiv, obotlig sjukdom eller skada och som innebär beaktande av fysiska, psykiska sociala

Läs mer

Opioidbehandling vid cancerrelaterad smärta

Opioidbehandling vid cancerrelaterad smärta Opioidbehandling vid cancerrelaterad smärta Foto: Ewa Damm Dr Staffan Lundström, palliativa sektionen Stockholms Sjukhem Detta föredrag: Skillnader mellan olika opioider Kombination av opioider Rotation

Läs mer

Hudiksvall 20131003 } Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt som syftar till att förbättra livskvalitén för patienter och familjer som drabbas av problem som kan uppstå vid livshotande sjukdom.

Läs mer

Smärta. Palliativa rådet

Smärta. Palliativa rådet Smärta Palliativa rådet Smärta Vanligt i livets slutskede Angelägen fråga hos allmänheten Skrämmande symtom för patienten Man kan aldrig lova smärtfrihet. Smärtfrihet kan ibland vara kantad av biverkningar

Läs mer

Definition. l Subjektiv upplevelse av. l Känslan av att inte få luft. l Ökad ansträngning i andningsarbetet

Definition. l Subjektiv upplevelse av. l Känslan av att inte få luft. l Ökad ansträngning i andningsarbetet Dyspné Definition l Subjektiv upplevelse av l Känslan av att inte få luft l Ökad ansträngning i andningsarbetet Förekomst inom palliativ vård l 40 90 % l Olika diagnoser l Det vanligaste allvarliga symtomet

Läs mer

Smärta palliativa aspekter

Smärta palliativa aspekter Smärta palliativa aspekter Peter Strang Professor i palliativ medicin /onkologi Karolinska Institutet, Stockholm Stockholms sjukhems palliativa cancersektion Peter Strang Palliativ vård (enl WHO) Vården

Läs mer

Smärtlindring. Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem

Smärtlindring. Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Smärtlindring Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Vad är nytt i vårdprogrammet kring smärta? Kapitlet är baserat på det sammanfattande avsnittet

Läs mer

Symtomlindring vid döendetd

Symtomlindring vid döendetd Symtomlindring vid döendetd Dr Staffan Lundström, palliativa sektionen Stockholms Sjukhem Brytpunkter i livets slutskede Brytpunkter i livets slutskede Allt längre perioder av uttalad trötthet/slöhet Sängbunden

Läs mer

Långvarig smärta hos barn och ungdomar Farmakologisk behandling. Olaf Gräbel Smärtcentrum An/Op/IVA Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra

Långvarig smärta hos barn och ungdomar Farmakologisk behandling. Olaf Gräbel Smärtcentrum An/Op/IVA Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra Långvarig smärta hos barn och ungdomar Farmakologisk behandling Olaf Gräbel Smärtcentrum An/Op/IVA Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra Långvarig smärta En kontinuerlig icke tumorrelaterad smärta som

Läs mer

40-70% av cancerpatienter mår illa i livets slutskede Kvinnor mår mer illa än män

40-70% av cancerpatienter mår illa i livets slutskede Kvinnor mår mer illa än män Illamående 1 40-70% av cancerpatienter mår illa i livets slutskede Kvinnor mår mer illa än män 2 Asta 83 år Skelett och levermetastaserande bröstcancer, hjärtsvikt. Sköts i hemmet av distriktsläkare och

Läs mer

Vården vid palliativ smärta

Vården vid palliativ smärta Studiedagarna 23-24.10 2014 Ann-Christine Eklund Vården vid palliativ smärta Vi har i vården två sjukdomsgrupper som ökar snabbt, demenssjukdomar och cancer. Båda diagnosgrupperna har samband med ökad

Läs mer

Vid livets slut. De sista timmarna. De sista timmarna. Johanna Norén 2007

Vid livets slut. De sista timmarna. De sista timmarna. Johanna Norén 2007 Vid livets slut De sista timmarna De sista timmarna Johanna Norén 2007 Vårdfilosofin i livets slut God omvårdnad Smärtlindring o symtomkontroll Anhörigstöd Lagarbete Den döendes rättigheter Jag har rätt

Läs mer

Smärta palliativa aspekter

Smärta palliativa aspekter Smärta palliativa aspekter Peter Strang Professor i palliativ medicin /onkologi Karolinska Institutet, Stockholm Stockholms sjukhems cancerpalliativa sektion Peter Strang Palliativ vård (enl WHO) Vården

Läs mer

WHO:s smärttrappa gäller än:

WHO:s smärttrappa gäller än: WHO:s smärttrappa gäller än: 1. Paracetamol i maxdos 2. (+ svag opioid) 3. Byt svag mot stark opioid Lägg till antiinflammatoriskt läkemedel till alla ovanstående om inflammatorisk smärta. Svaga opioider:

Läs mer

Pallia%vregistrets värdegrund

Pallia%vregistrets värdegrund Pallia%vregistrets värdegrund Jag och mina närstående är informerade om min situa2on är lindrad från smärta och andra besvärande symtom är ordinerad läkemedel vid behov får god omvårdnad u2från mina behov

Läs mer

Generella direktiv 1 för läkemedel i akutförråden på särskilda boende, Jönköpings län

Generella direktiv 1 för läkemedel i akutförråden på särskilda boende, Jönköpings län Generella direktiv 1 Generella direktiv för en enhet kan enligt SOSFS 2000:1 utfärdas av verksamhetschefen vid enheten eller om verksamhetschefen inte är läkare av läkare som verksamhetschefen utser. Verksamhetschefens

Läs mer

Palliativ vård; När, var och hur? Gunnar Eckerdal. www.lakemedelsboken.se har efter kapitlet smärta ett kapitel om palliativ vård

Palliativ vård; När, var och hur? Gunnar Eckerdal. www.lakemedelsboken.se har efter kapitlet smärta ett kapitel om palliativ vård Palliativ vård; När, var och hur? Gunnar Eckerdal www.lakemedelsboken.se har efter kapitlet smärta ett kapitel om palliativ vård You matter because you are you, and you matter to the last moment of life

Läs mer

Delområden av en offentlig sammanfattning. Oxikodonhydroklorid är en stark värkmedicin som används för behandling av medelsvår eller svår smärta.

Delområden av en offentlig sammanfattning. Oxikodonhydroklorid är en stark värkmedicin som används för behandling av medelsvår eller svår smärta. VI.2 VI.2.1 Delområden av en offentlig sammanfattning Information om sjukdomsförekomst Oxikodonhydroklorid är en stark värkmedicin som används för behandling av medelsvår eller svår smärta. Globalt uppskattar

Läs mer

Trötthet hos patienter i livets slutskede

Trötthet hos patienter i livets slutskede Trötthet hos patienter i livets slutskede Sjuksköterska, med.dr. AHS-Viool, Skellefteå Inst. f. Omvårdnad, Umeå Universitet Stockholms Sjukhem/Karolinska Institutet Trötthet orkeslöshet kraftlöshet osv.

Läs mer

Palliativ sedering Professor Peter Strang

Palliativ sedering Professor Peter Strang Palliativ sedering Professor Peter Strang Karolinska Institutet Stockholms sjukhem och Radiumhemmet Palliativ/terminal sedering Kontroversiell fråga: Rör det sig om: palliativ sedering (mål: att palliera)?

Läs mer

Palliativ vård vid olika diagnoser

Palliativ vård vid olika diagnoser Palliativ vård vid olika diagnoser likheter och olikheter Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet 2013-04-17 Professor P Strang Cancer den fruktade diagnosen

Läs mer

17 starka opioider på marknaden, vilken sjutton ska jag välja?

17 starka opioider på marknaden, vilken sjutton ska jag välja? 17 starka opioider på marknaden, vilken sjutton ska jag välja? Foto: Ewa Damm Staffan Lundström, Öl, Med dr, Palliativa sektionen Stockholms Sjukhem 1 Potenta opioider i Sverige Morfin Dolcontin Ketogan

Läs mer

Smärta. Definition av smärta. Tecken på smärta

Smärta. Definition av smärta. Tecken på smärta Smärta Smärta är vanligt i livets slutskede. I långt framskriden cancersjukdom är smärtan ett mycket vanligt symtom (50-100%) jämfört med andra sjukdomsgrupper (50%). Smärta är en angelägen fråga hos allmänheten

Läs mer

Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn

Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn De flesta människor i Sverige dör den långsamma döden där döendet är ett utdraget förlopp till följd av sjukdom eller ålder. Under

Läs mer

Temadag Palliativ medicin

Temadag Palliativ medicin Temadag Palliativ medicin Symtomlindring vid livets slut Elisabet Löfdahl Betaniastiftelsen våren 2014 "Jag är inte rädd för döden - jag vill bara inte vara med när det händer." Woody Allen You matter

Läs mer

Pallia%vregistrets värdegrund

Pallia%vregistrets värdegrund Pallia%vregistrets värdegrund Jag och mina närstående är informerade om min situa2on är lindrad från smärta och andra besvärande symtom är ordinerad läkemedel vid behov får god omvårdnad u2från mina behov

Läs mer

Palliativregistrets värdegrund

Palliativregistrets värdegrund Palliativregistrets värdegrund Jag och mina närstående är informerade om min situation är lindrad från smärta och andra besvärande symtom är ordinerad läkemedel vid behov får god omvårdnad utifrån mina

Läs mer

SMÄRTA. Symtomkontroll, , Annika Pohl, Waldemar Bau

SMÄRTA. Symtomkontroll, , Annika Pohl, Waldemar Bau SMÄRTA Symtomkontroll, 2016-11-10, Annika Pohl, Waldemar Bau Vad är smärta? En obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse förenad med vävnadsskada eller hotande vävnadsskada eller beskriven i termer

Läs mer

Palliativ vård i Västra Götaland

Palliativ vård i Västra Götaland Palliativ vård i Västra Götaland Nationellt Regionalt lokalt Ulla Molander, överläkare, docent, chefläkare Elisabet Löfdahl, överläkare, regional processägare palliativ vård Pionjär inom palliativ vård-

Läs mer

Torben Ek Barnonkologikursen, nov 2015 Strängnäs

Torben Ek Barnonkologikursen, nov 2015 Strängnäs Torben Ek Barnonkologikursen, nov 2015 Strängnäs Rekommenderad li=eratur Guideline for the PrevenBon of Acute Nausea and VomiBng Due to AnBneoplasBc MedicaBon in Pediatric Cancer PaBents Pediatr Blood

Läs mer

Behandling av nociceptiv muskuloskeletal smärta. Bild 2

Behandling av nociceptiv muskuloskeletal smärta. Bild 2 Behandling av nociceptiv muskuloskeletal smärta Bild 2 Den här föreläsningen handlar om hur man i sjukvården kan behandla olika nociceptiva smärttillstånd som har sin uppkomst från rörelseapparaten; det

Läs mer

FRÅN CLOWN TILL CATAPRESAN

FRÅN CLOWN TILL CATAPRESAN FRÅN CLOWN TILL CATAPRESAN Palliativ symtomlindring - ett teamarbete 1 Karin Bäckdahl, barnläkare Lilla Erstgårdens barn och ungdomshospice Palliativ symtomlindring av barn Målsättningen är att beskriva

Läs mer

Palliativ vård, palliativt förhållningssätt

Palliativ vård, palliativt förhållningssätt Palliativ vård, palliativt förhållningssätt Tillbakablick, dagsläge och framtida utmaningar Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet Hur såg rötterna ut? medeltiden:

Läs mer

Palliativ vård vid lungsjukdom. Fall 1. De fyra hörnstenarna. Total Pain. Mötet med patienten

Palliativ vård vid lungsjukdom. Fall 1. De fyra hörnstenarna. Total Pain. Mötet med patienten Palliativ vård vid lungsjukdom 2014 02 27 Margareta Gustavsson Läkare ASIH/Lund Fall 1 65 årig nyligen pensionerad lärare Lungcancer Avslutad palliativ cytostatikabehandling Symtom: Smärta rygg Tradolan

Läs mer

Lokalt vård- och omsorgsprogram. vid vård i livets slutskede

Lokalt vård- och omsorgsprogram. vid vård i livets slutskede Lokalt vård- och omsorgsprogram vid vård i livets slutskede Förord Det enda vi med säkerhet vet, är att vi alla kommer att dö. Vi vet också att döden är en förutsättning för livet. Att dö har sin tid,

Läs mer

Palliativ behandling bröstcancer

Palliativ behandling bröstcancer Palliativ behandling bröstcancer Den palliativa vården eftersträvar kvalitativt liv under så lång tid som möjligt med hjälp av onkologisk cancerbehandling, symtomlindring, och psykologiskt stöd. De palliativa

Läs mer

Långvarig. Läkemedelsforum Örebro 2013 Sylvia Augustini Distriktsläkare Överläkare Smärtcentrum Uppsala

Långvarig. Läkemedelsforum Örebro 2013 Sylvia Augustini Distriktsläkare Överläkare Smärtcentrum Uppsala Långvarig smärta hos äldre Läkemedelsforum Örebro 2013 Sylvia Augustini Distriktsläkare Överläkare Smärtcentrum Uppsala Doktorn, det gör g r ont! Smärta definieras som en obehaglig sensorisk och känslomässig

Läs mer

CADD-LEGACY PCA BÄRBAR INFUSIONSPUMP, MODELL 6300... 2 PATIENTKONTROLLERAD SMÄRTLINDRING (PCA) VID POSTOPERATIV SMÄRTA... 2

CADD-LEGACY PCA BÄRBAR INFUSIONSPUMP, MODELL 6300... 2 PATIENTKONTROLLERAD SMÄRTLINDRING (PCA) VID POSTOPERATIV SMÄRTA... 2 CADD-LEGACY PCA BÄRBAR INFUSIONSPUMP, MODELL 6300... 2 PATIENTKONTROLLERAD SMÄRTLINDRING (PCA) VID POSTOPERATIV SMÄRTA... 2 INDIKATIONER FÖR INTRAVENÖS PCA... 2 KONTRAINDIKATIONER FÖR INTRAVENÖS PCA...

Läs mer

Palliativ vård. Med målet är att skapa förutsättningar för en så god livskvalitet som möjligt! pkc.sll.se

Palliativ vård. Med målet är att skapa förutsättningar för en så god livskvalitet som möjligt! pkc.sll.se Palliativ vård Med målet är att skapa förutsättningar för en så god livskvalitet som möjligt! Palliativ vård- undersköterskans roll Symtom och obehag i palliativ vård Det obehag du hittills känt kan du

Läs mer

Palliativ vård i Västra Götaland. Processgruppen för palliativvård inom RCC

Palliativ vård i Västra Götaland. Processgruppen för palliativvård inom RCC Palliativ vård i Västra Götaland Processgruppen för palliativvård inom RCC Pionjär inom palliativ vård You matter because you are you, And you matter to the last moment of life And we will do all we can,

Läs mer

Namn: Jan Mårtensson, Jönköping Titel: Familjen i den pallia:va vården av hjärt- kärlsjukdom. Ingen intressekonflikt.

Namn: Jan Mårtensson, Jönköping Titel: Familjen i den pallia:va vården av hjärt- kärlsjukdom. Ingen intressekonflikt. Namn: Jan Mårtensson, Jönköping Titel: Familjen i den pallia:va vården av hjärt- kärlsjukdom Ingen intressekonflikt. Pallia:v vård enligt WHO (2002) Pallia%v vård: Lindrar smärta och andra plågsamma symtom.

Läs mer

Presentation av specialiserad palliativ vård VGR. Inventering RCC Uppdrag RCC. Verka för en jämlik palliativ vård för alla patienter

Presentation av specialiserad palliativ vård VGR. Inventering RCC Uppdrag RCC. Verka för en jämlik palliativ vård för alla patienter Presentation av specialiserad palliativ vård VGR Inventering RCC 2011-2012 Uppdrag RCC Verka för en jämlik palliativ vård för alla patienter Inventera den palliativa vården Utforma ett regionalt organisatoriskt

Läs mer

Pallia%vregistrets värdegrund

Pallia%vregistrets värdegrund Pallia%vregistrets värdegrund Jag och mina närstående är informerade om min situa%on är lindrad från smärta och andra besvärande symtom är ordinerad läkemedel vid behov får god omvårdnad u%från mina behov

Läs mer

Effektiv behandling av smärta

Effektiv behandling av smärta Effektiv behandling av smärta Olaf Gräbel terapigrupp Smärta Definitioner Neuropatisk vs Nociceptiv Nytta vs skada Frågor Smärta Smärta är en obehaglig sensorisk och/eller känslomässig upplevelse förenad

Läs mer

Aripiprazole Accord (aripiprazol)

Aripiprazole Accord (aripiprazol) Aripiprazole Accord (aripiprazol) Patient/Anhörig Informationsbroschyr Denna broschyr innehåller viktig säkerhetsinformation som du ska bekanta dig med innan påbörjande av behandlingen med aripiprazol

Läs mer

Klåda i palliativ vård

Klåda i palliativ vård Klåda i palliativ vård En översikt över icke- dermatologisk, systemisk klåda och förslag till behandling 1 Varför denna översikt? Besvärande symtom Få och små randomiserade studier Många fallbeskrivningar

Läs mer

Schzofreni är en allvarlig psykisk störning med komplex symptomatologi och varierande långtidsförlopp. I upptagningsområdet för SLL drabbas ca.

Schzofreni är en allvarlig psykisk störning med komplex symptomatologi och varierande långtidsförlopp. I upptagningsområdet för SLL drabbas ca. Schzofreni är en allvarlig psykisk störning med komplex symptomatologi och varierande långtidsförlopp. I upptagningsområdet för SLL drabbas ca. 150 person i schizofreni varje år. Män insjuknar i högre

Läs mer

ANELÄK Premedicinering till barn

ANELÄK Premedicinering till barn 1 (6) ANELÄK Premedicinering till barn Dosering enligt detta dokument får ske av sjuksköterska utan särskild ordination av narkosläkare när det gäller barn utan komplicerande sjukdom. Barn som fått premedicinering

Läs mer

När det gör ont innehåll

När det gör ont innehåll När det gör ont När det gör ont innehåll Varför gör det ont? Hur kan man beskriva sin smärta? Hur behandlas smärta? Läkemedelsbehandling Andra behandlingsmetoder Vad är smärta? En förnimmelse av något

Läs mer

Integrerande MEQ fråga DX1. Totalt 18 poäng. Anvisning:

Integrerande MEQ fråga DX1. Totalt 18 poäng. Anvisning: Integrerande MEQ fråga DX1 Totalt 18 poäng Din skrivningskod: Anvisning: Frågan är uppdelad på sju sidor (inkl. detta försättsblad) där nästföljande sidas frågor bygger på föregående sidor. All nödvändig

Läs mer

Publicerat för enhet: NU-sjukvården; Kvinnoklinik Version: 9

Publicerat för enhet: NU-sjukvården; Kvinnoklinik Version: 9 Publicerat för enhet: NU-sjukvården; Kvinnoklinik Version: 9 Innehållsansvarig: Maria Lindblom, Överläkare, Kvinnoklinik läkare (marli) Giltig från: 2016-06-08 Godkänt av: Maria Lindblom, Överläkare, Kvinnoklinik

Läs mer

Farmakologins ABC. Farmakodynamik Vad läkemedlet gör med kroppen Farmakokinetik Vad kroppen gör med läkemedlet

Farmakologins ABC. Farmakodynamik Vad läkemedlet gör med kroppen Farmakokinetik Vad kroppen gör med läkemedlet Farmakologins ABC Farmakodynamik Vad läkemedlet gör med kroppen Farmakokinetik Vad kroppen gör med läkemedlet Linda Halldner Henriksson PhD, ST-läkare Linda.Halldner@ki.se disposition Farmakokinetik absorption

Läs mer

Leva och dö med smärta. Det måste inte vara så! Staffan Lundström, Med dr, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem

Leva och dö med smärta. Det måste inte vara så! Staffan Lundström, Med dr, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Leva och dö med smärta. Det måste inte vara så! Staffan Lundström, Med dr, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Vad är smärta? Smärta är det som patienten säger gör ont Smärta

Läs mer

Bilaga C. (ändring av nationellt godkända läkemedel)

Bilaga C. (ändring av nationellt godkända läkemedel) Bilaga C (ändring av nationellt godkända läkemedel) BILAGA I VETENSKAPLIGA SLUTSATSER OCH SKÄL TILL ÄNDRING AV VILLKOREN FÖR GODKÄNNANDE(N) FÖR FÖRSÄLJNING Vetenskapliga slutsatser Med hänsyn till PRAC:s

Läs mer

Förvirringstillstånd vid avancerad cancer. Peter Strang, Professor i palliativ medicin, Karolinska institutet Överläkare vid Stockholms Sjukhem

Förvirringstillstånd vid avancerad cancer. Peter Strang, Professor i palliativ medicin, Karolinska institutet Överläkare vid Stockholms Sjukhem Förvirringstillstånd vid avancerad cancer Peter Strang, Professor i palliativ medicin, Karolinska institutet Överläkare vid Stockholms Sjukhem Referenslitteratur Strang P: Förvirring, delirium och terminal

Läs mer

Generella ordinationer VUXNA på IVA, UVA, DKE och DUVA (LL)

Generella ordinationer VUXNA på IVA, UVA, DKE och DUVA (LL) Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Läkemedel Giltig fr.o.m: 2017-03-20 Faktaägare: Anders Dynebrink, Medicinskt ledningsansvarig anestesikliniken Fastställd av: Linda Pantzar, Verksamhetschef

Läs mer

Vårdkvalitet i livets slutskede - att mäta för att veta

Vårdkvalitet i livets slutskede - att mäta för att veta Vårdkvalitet i livets slutskede - att mäta för att veta Exempel från Sahlgrenska Universitetssjukhuset Maria Taranger Överläkare internmedicin och hematologi Sektionschef 353 Med/Ger/Akutenhet Östra Sahlgrenska

Läs mer

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling Verksamhetsområde onkologi 1 Inledning Trötthet i samband med cancersjukdom är ett vanligt förekommande symtom. Det är lätt att tro att trötthet

Läs mer

Palliativ vård i VGR och Halland

Palliativ vård i VGR och Halland Bilaga 1 Palliativ vård i VGR och Halland Juni 2012 1 Syfte Jag......och mina närstående är informerade om min situation....är lindrad från smärta och andra besvärande symtom....är ordinerad läkemedel

Läs mer

Stöd under cancerbehandlingen för hela din livssituation. Cancerrehabilitering

Stöd under cancerbehandlingen för hela din livssituation. Cancerrehabilitering Stöd under cancerbehandlingen för hela din livssituation Cancerrehabilitering Denna text är framtagen av RCC Stockholm Gotland i samarbete med patientföreträdare och faktagranskad av professioner inom

Läs mer

-med fokus på opioider

-med fokus på opioider -med fokus på opioider Susanne Arvidsson Specialist i allmänmedicin Diplomerad i palliativ medicin Avancerad Hemsjukvård, Umeå Axlagården Hospice Palliativa rådgivningsteamet (Södra Lappland) Vad menas

Läs mer

Patienter med nackländryggsbesvär. Flödesschema för primärvård

Patienter med nackländryggsbesvär. Flödesschema för primärvård Patienter med nackländryggsbesvär Flödesschema för primärvård mars -07, reviderad juni 2010 1 Dag 1 - när pat söker vård Telefonkontakt (sjuksköterska/sjukgymnast): rygg/nackproblem utan röda flaggor -

Läs mer

Svenska Palliativregistret -ett kraftfullt verktyg för att förbättra vården i livets slut!

Svenska Palliativregistret -ett kraftfullt verktyg för att förbättra vården i livets slut! Svenska Palliativregistret -ett kraftfullt verktyg för att förbättra vården i livets slut! Maria Taranger Överläkare internmedicin och hematologi Sektionschef 353 Med/Ger/Akutenhet Östra Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Läs mer

Hypertoni på akuten. Joakim Olbers, specialistläkare, VO Kardiologi, Södersjukhuset

Hypertoni på akuten. Joakim Olbers, specialistläkare, VO Kardiologi, Södersjukhuset Hypertoni på akuten Joakim Olbers, specialistläkare, VO Kardiologi, Södersjukhuset Hypertoni är en folksjukdom 27% av den vuxna befolkningen i Sverige har hypertoni (SBU) Hypertoni är den ledande orsaken

Läs mer

Hypertoni och graviditet

Hypertoni och graviditet Kvinnokliniken i Norrköping Hypertoni och graviditet 1(5) Hypertoni och graviditet Kronisk hypertoni och graviditet Definition: Hypertoni som har förelegat före graviditeten eller har diagnostiserats före

Läs mer

Sluta röka, börja leva

Sluta röka, börja leva Patientinformation om CHAMPIX och LifeREWARDS Till dig som fått CHAMPIX (vareniklin) Sluta röka, börja leva Ett bra beslut! När du tog de där första blossen anade du nog inte hur svårt det skulle vara

Läs mer

Oro, ångest och depression

Oro, ångest och depression Oro, ångest och depression Annika Pohl öl LAH Motala Annika Pohl öl LAH Motala 1 Marianne 57år -85 opererad för hudförändring på hö ben juli diagnos av malignt melanom med spridning till lever, lunga,

Läs mer

VÅRD VID LIVETS SLUT. Jessica Holmgren

VÅRD VID LIVETS SLUT. Jessica Holmgren VÅRD VID LIVETS SLUT Dödsorsaker och dödsplats i Sverige 2012 avled 91 990 personer i Sverige Av de som avlider är 85%, 65 år eller äldre Dödsorsaker och boende Vanligaste dödsorsaken: sjukdomar i cirkulationsorganen,

Läs mer

Medicin, avancerad nivå, Farmakologi och sjukdomslära, del 1. 85 % av totala poängen

Medicin, avancerad nivå, Farmakologi och sjukdomslära, del 1. 85 % av totala poängen Tentamen Medicin, avancerad nivå, Farmakologi och sjukdomslära, del 1 Kurskod: MC2014 Kursansvarig: Mikael Ivarsson Datum: 140124 Skrivtid: 4 tim Totalpoäng: 57 p Poängfördelning: Allmän-, system- och

Läs mer

Det palliativa teamet på och utanför sjukhus

Det palliativa teamet på och utanför sjukhus Det palliativa teamet på och utanför sjukhus Sjukhus Bertil Axelsson Överläkare Docent i palliativ medicin } Kirurg i Östersund 22 år } Sedan 25 år byggt upp palliativ hemsjukvård } 2007 lektor palliativ

Läs mer

Brytpunktssamtal i praktiken YGS, Stockholm 20160310 Tora Campbell-Chiru Kirurgkliniken, Södersjukhuset

Brytpunktssamtal i praktiken YGS, Stockholm 20160310 Tora Campbell-Chiru Kirurgkliniken, Södersjukhuset Brytpunktssamtal i praktiken YGS, Stockholm 20160310 Tora Campbell-Chiru Kirurgkliniken, Södersjukhuset Vad jag tänker prata om: Vad är ett brytpunktssamtal? Vem har ansvar för att det blir av? Varför?

Läs mer

SMÄRTA BARN OCH SMÄRTA NOCICEPTIV ELLER NEUROGEN SMÄRTA 27.10.2014

SMÄRTA BARN OCH SMÄRTA NOCICEPTIV ELLER NEUROGEN SMÄRTA 27.10.2014 definieras som en obehaglig sensorisk och emotionell upplevelse associerad med faktisk eller hotande vävnadsskada. The International Association for the Study of Pain (IASP) BARN OCH Barnläkare Markus

Läs mer

Symtomlindring vid livets slut. gunnar.eckerdal@regionhalland.se www.lakemedelsboken.se

Symtomlindring vid livets slut. gunnar.eckerdal@regionhalland.se www.lakemedelsboken.se Symtomlindring vid livets slut gunnar.eckerdal@regionhalland.se www.lakemedelsboken.se Funderingar från en pancreascancerpa ent När jag låg inne för min opera on förde jag ibland på tal lite djupare tankar.

Läs mer

Tumörrelaterad Smärta hos barn och ungdomar

Tumörrelaterad Smärta hos barn och ungdomar Tumörrelaterad Smärta hos barn och ungdomar Stefan Lundeberg Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm Buprenorfin 2015 Based on the available evidence, it is difficult to

Läs mer

Smärta hos äldre vad kan undersköterskan göra?

Smärta hos äldre vad kan undersköterskan göra? Smärta hos äldre vad kan undersköterskan göra? Peter Strang Vetenskaplig ledare Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län Professor, överläkare Karolinska Institutet och Stockholms Sjukhem Vad är smärta?

Läs mer

Smärta och inflammation i rörelseapparaten

Smärta och inflammation i rörelseapparaten Smärta och inflammation i rörelseapparaten Det finns mycket man kan göra för att lindra smärta, och ju mer kunskap man har desto snabbare kan man sätta in åtgärder som minskar besvären. Det är viktigt

Läs mer

Läkemedel enligt generella direktiv, barn

Läkemedel enligt generella direktiv, barn Läkemedel enligt generella direktiv, barn Datum: 2014-05-20 Akutmottagningen i Västervik Version: 3 Ansvarig: Karl Landergren Godkänd av: Gäller från: 2014-05-20 Gäller till: 2015-05-19 I enlighet med

Läs mer

förstått samband inom farmakologi samt lagt en del preparat och effekter på minnet.

förstått samband inom farmakologi samt lagt en del preparat och effekter på minnet. Tentamen i Farmakologi förstått samband inom farmakologi samt lagt en del preparat och effekter på minnet. Tentan består av 20 frågor med 2 poäng per fråga. Maxpoäng är 40 VG 36 GK 27. Med vänlig hälsning

Läs mer

Läkemedel - generella direktiv vid kvinnokliniken

Läkemedel - generella direktiv vid kvinnokliniken 2016-02-02 25635 1 (8) Läkemedel - generella direktiv vid kvinnokliniken Sammanfattning Stående ordinationer vid kvinnokliniken som sjuksköterska efter bedömning kan ge patient som har symtom med intensitet

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre i Sörmland

Bättre liv för sjuka äldre i Sörmland NYHETSBREV NOVEMBER 2014 Bättre liv för sjuka äldre i Sörmland Har det preven va arbetet blivit en del av kulturen på arbetsplatsen? I det här nyhetsbrevet kan du läsa om en enkät som följer upp förbä

Läs mer

Opioidbehandling vid cancerrelaterad smärta

Opioidbehandling vid cancerrelaterad smärta Opioidbehandling vid cancerrelaterad smärta Foto: Ewa Damm Dr Staffan Lundström, palliativa sektionen Stockholms Sjukhem Nociceptiv smärta Neurogen smärta Morfin Dolcontin Ketogan OxyNorm OxyContin Palladon

Läs mer

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH 1(9) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Riktlinjer för specialiserad 1.0 Riktlinjer sjukvård i hemmet, SSIH Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård Utfärdande enhet: Målgrupp:

Läs mer

16 vpl Specialiserade palliativa vårdplatser Vanligaste diagnoser: cancer, neurologiska sjukdomar, hjärtsvikt, KOL

16 vpl Specialiserade palliativa vårdplatser Vanligaste diagnoser: cancer, neurologiska sjukdomar, hjärtsvikt, KOL enheter i VGR och år 2015 Uppdaterad 150922 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Högsbo - avdelning 604 Kompetenscentrum / Utvecklingsenheten för palliativ vård SU/Högsbo ASIH-team Område Väster Område Öster

Läs mer

Epilepsialeh. Epilepsi och känslor. Interna onella Epilepsidagen 9.2.2015 -Epilepsi är mer än anfall. 3/2015 på svenska

Epilepsialeh. Epilepsi och känslor. Interna onella Epilepsidagen 9.2.2015 -Epilepsi är mer än anfall. 3/2015 på svenska Epilepsialeh 3/2015 på svenska Epilepsi och känslor Interna onella Epilepsidagen 9.2.2015 -Epilepsi är mer än anfall Allvarligt tal - för det goda Verksamhetsledare, chefredaktör Sari Tervonen Varje epilepsiberä

Läs mer

Biverkningar vid endokrin behandling vid bröstcancer

Biverkningar vid endokrin behandling vid bröstcancer Biverkningar vid endokrin behandling vid bröstcancer Antonis Valachis ST läkare Onkologkliniken Sörmland Eskilstuna Mars 2012 Översikt När använder man endokrinbehandling? Typer och verkningsmekanism av

Läs mer

Cancersmärta mer komplext än bara värk i kroppen!

Cancersmärta mer komplext än bara värk i kroppen! Cancersmärta mer komplext än bara värk i kroppen! Peter Strang Professor i palliativ medicin, Onkolog, överläkare, (Karolinska Institutet och Stockholms Sjukhem) Föreläsningens innehåll Olika kliniska

Läs mer

Denna patient. Palliativa pärmen. är inskriven i Palliativa teamet i..

Denna patient. Palliativa pärmen. är inskriven i Palliativa teamet i.. Personnr: Denna patient är inskriven i Palliativa teamet i.. Palliativa pärmen Patienten har med sig denna pärm, som finns i hemmet, vid besök eller inläggning på sjukhus, till hälsocentral eller kommunens

Läs mer

Riktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom

Riktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom Riktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom Giltighet 2013-08-16 2014-08-16 Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp

Läs mer

Palliativ vård Professor Peter Strang

Palliativ vård Professor Peter Strang Palliativ vård Professor Peter Strang Karolinska Institutet och Stockholms sjukhem Åldersrelaterade sjukdomar som ökar snabbt Demens cirka 110 000 lider av medelsvår-svår demens dessutom cirka 50-70 000

Läs mer

Cancerrelaterad smärta

Cancerrelaterad smärta Cancerrelaterad smärta Onkolog /gyn onkolog Professor i palliativ medicin, KI Överläk vid Stockholms Sjukhem Smärta (enligt IASP- International Assoc. for the Study of Pain) En obehaglig sensorisk och

Läs mer

behandling smärtanalys fysiologi & psykologi

behandling smärtanalys fysiologi & psykologi behandling smärtanalys fysiologi & psykologi 6:1A Smärttillstånd smärtanalys utredning symtomatisk smärtbehandling behandling av tumör cytostatika kirurgi strålbehandling smärtlindring smärtfrihet 6:1B

Läs mer