Metoduppgift 4 - PM Barnfattigdom i Linköpings kommun 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet
Problem Barnfattigdom är ett allvarligt socialt problem som inte bara förekommer i ekonomiskt utsatta länder. Sedan år 2002 har Rädda Barnen årligen presenterat rapporter kring barnfattigdomen i Sverige. Resultaten i rapporterna har under senare år visat på en konstant ökning av antalet barn som lever i fattigdom. 1 Alla är överens om att barn som lever i fattigdom är oacceptabelt men kring vad som menas med barnfattigdom råder det större konflikt. Begreppet barnfattigdom har varit en aktuell samhällsdebatt sedan Rädda Barnen började ge ut årliga rapporter och inte minst idag i samband med att BRIS valt att avstå från användning av begreppet. Rädda Barnen och BRIS har fått kritik för att överdriva barnens ekonomiska utsatthet i Sverige. Kan man verkligen tala om barnfattigdom i Sverige när barnfattigdom i andra länder ofta handlar om liv och död? Begreppet är minst sagt omdiskuterat i dagens media och kan tyckas otydligt. Organisationerna arbetar mot samma mål men definierar problemet på olika sätt. Genom att lyfta fram en aktuell samhällsdebatt är denna studie är en ansats till att fylla det inomvetenskapliga tomrummet kring definitionen av barnfattigdom och dess praktiska betydelse. Syfte Syftet med rapporten är att bringa klarhet i Rädda Barnens och BRIS definition och hantering av barnfattigdom i Linköpings kommun, samt att redogöra för den praktiska betydelsen av en gemensam organisationsöverskridande begreppsdefinition. Frågeställning Hur uppfattar och hanterar de två aktörerna barnfattigdom? Har en gemensam uppfattning av barnfattigdom betydelse för de två aktörernas praktiska arbete? Val av strategi och design Rapporten kommer att vara av teoriprövande karaktär eftersom målet är att undersöka om det finns en kausal relation mellan en organisationsöverskridande definition och det praktiska arbetet mot barnfattigdom. 2 Rapporten är således även en förklarande studie. 3 För att pröva 1 Salonen, Tapio. Rädda barnen, 10-12 2 Esaiasson mfl., 40 3 Ibid, 36 2
det teoretiska perspektivet kommer teorin att jämföras mot empiriskt insamlat material. Slutsatsen blir sedan att teorin antingen förstärks eller försvagas beroende på hur väl den stämmer överens med de fall som den testas mot. 4 Studien kommer enbart att behandla barnfattigdom inte fattigdom generellt. Detta åstadkoms genom att studera två aktuella aktörer inom Linköpings kommun som arbetar med att bekämpa barnfattigdom. Eftersom endast två aktörer studeras kommer studien inte kunna ge några generella förklaringar utan kan enbart dra slutsatser om den kausala relationen hos just dessa två aktörer och i Linköping. För att generalisera resultatet skulle det krävas att undersökningen var av mer kvalitativ karaktär, behandlade fler aktörer och ett större geografiskt område. Analysenheten utgörs av de två aktörerna som studien syftar till att undersöka: Rädda Barnen och BRIS i Linköping. Att organisationer används som analysenheter är vanligt i samhällsvetenskapliga studier. 5 För att pröva teorin krävs också att ett antal variabler utvecklas som beskriver det studien vill förklara, närmare bestämt om det finns ett samband mellan en gemensam definition och framgången i det faktiska arbetet mot barnfattigdom. Det är viktigt att skilja på beroende och oberoende variabler vid förklarande studier. Den oberoende variabeln kallas också för förklaringsvariabel eftersom den orsakar variationen i den beroende variabeln. 6 Detta innebär att graden av gemensam definition av barnfattigdom utgör den oberoende variabeln som förklarar den beroende variabeln praktiska arbetet mot barnfattigdom. Val av specifik metod En viktig del i teoriprövande studier är att operationalisera de centrala begreppen i studien för att teorin ska kunna göras mätbar. 7 De operationella indikatorerna bör vara väl utvecklade och argumenterade eftersom de har stor betydelse för resultatet och dess tillförlitlighet. 8 I den här studien krävs att det praktiska arbetet och graden av gemensam definition mäts korrekt för att sedan kunna dra en sanningsenlig slutsats om det finns en kausal relation mellan de två variablerna. 4 Esaiasson mfl., 40 5 Ibid, 47-48 6 Ibid, 50-51 7 Beckman, 24 8 Esaiasson mfl., 55 3
För att operationalisera graden av gemensam definition kommer de två aktörernas uppfattning om barnfattigdom att studeras och jämföras mot varandra för att hitta likheter och skillnader. Det praktiska arbetet kommer att kartläggas och studeras baserat på framgång i arbetet. Operationella indikatorer för hanteringen av barnfattigdom kan till exempel vara förändrat antal barn som lever i fattigdom eller stödinsatser för de barn som lever i en ekonomiskt utsatt situation. Detta mäts separat för respektive organisation för att sedan jämföras mot varandra. Insamling av empirisk data kommer att ske genom rapporter från båda organisationerna. För att ta reda på aktörernas uppfattning och hantering av barnfattigdom genomförs samtalsintervjuer med personer inom respektive organisation. Anledningen till att just intervju används som datainsamlingsmetod är att det utifrån centralitetsprincipen förväntas ge mer aktuell och pålitlig information kring arbetet hos dessa organisationer än vad rapporterna kan göra eftersom de inte är specifikt inriktade på Linköping. Bristen på andra informationskällor inom ämnet gör intervju till det pålitligaste tillvägagångssättet för empirisk datainsamling. Intervjuerna och rapporterna från respektive aktör kommer användas som komplement till varandra för att öka informationens tillförlitlighet. 9 Till slut kommer empirisk data användas för att pröva teorin och dra slutsatser om teorin förstärks eller försvagas. Källmaterial och källkritik Källmaterialet kommer att bestå av minst två samtalsintervjuer med representanter för respektive organisation. Eftersom det inte är intervjupersonen i sig som är intressant utan organisationen som denne representerar är det informantkaraktär på intervjufrågorna. Vid informantintervjuer är det viktigt att noga reflektera över valet av intervjuperson och källans äkthet, oberoende, samtidighet och tendens. 10 Centralitetsprincipen och personernas kunskap kommer ligga till grund för valet av intervjupersoner i den här studien. 11 För att öka trovärdigheten och minska risken för beroende och tendentiöst material används intervjuer och rapporter som komplement till varandra. Eftersom empiriskt material hämtas från primärkällor och intervjun behandlar ett dagsaktuellt ämne antas materialet vara äkta och samtida. 12 9 Esaiasson mfl., 285 10 Ibid, 279 11 Ibid, 258 12 Ibid, 282-286 4
Validitet och reliabilitet Validitet innebär att de teoretiska begreppen stämmer överens med dess operationalisering. En vanlig utgångspunkt för att uppnå begreppsvaliditet är att basera operationaliseringen på tidigare forsknings val av operationella indikatorer. Eftersom begreppet barnfattigdom inte har en sedan tidigare allmängiltig definition försvåras operationaliseringen. Resonemangsvaliditet är en möjlig strategi för att uppnå god begreppsvaliditet inom ett outforskat område. 13 Barnfattigdom är ett svårmätt begrepp, men det är inte den faktiska barnfattigdomen som undersökning syftar till att mäta. Studien mäter de två aktörernas uppfattning av barnfattigdom och det är denna uppfattning som ligger till grund för skapandet av de operationella indikatorerna både när det gäller begreppet och hanteringen av barnfattigdom. För att vara säker på att detta är vad studien mäter valdes analysenheterna ut med hänsyn till dess homogenitet i andra avseenden förutom just definitionen av barnfattigdom. 14 Reliabilitet innebär att mätinstrumenten används på ett noggrant sätt vid själva insamlingen av empirisk fakta. Risken för försämrad reliabilitet ökar vid intervju som datainsamlingsmetod eftersom intervjusituationen kan medföra slarvfel på grund av stress eller missförstånd. Reliabiliteten är bättre vid rapportläsning då det är möjligt att gå tillbaka och läsa om igen. God begreppsvaliditet och hög reliabilitet leder till god resultatvaliditet. För att vara säker på att det vi i teorin påstår att vi mäter är det som vi i empirin faktiskt mäter krävs noggrannhet vid insamling av intervjumaterial. 15 Kritisk reflektion Intervjumetoden innebär vissa nackdelar vid en teoriprövande studie då det ökar risken för slarvfel och missförstånd och således försämrad reliabilitet. En alternativ metod för att genomföra undersökningen hade kunnat vara att enbart använda sig av kvalitativ textanalys och genom noggrann läsning av rapporter ta fram det betydande innehållet. 16 Systematiserande textanalytiska undersökningar hade varit ett lämpligt alternativ för att redogöra för organisationernas uppfattning av barnfattigdom. Angående kartläggningen av Rädda Barnen och BRIS arbete i Linköping är det dock svårare att få fram relevant information genom kvalitativ textanalys. Bristen på författade informationskällor var 13 Esaiasson mfl., 258-260 14 Ibid, 92 15 Ibid, 63-64 16 Ibid, 210-211 5
anledningen till att denna metod valdes bort. Samtalsintervju kan ge mer aktuell och specifik information kring arbetet mot barnfattigdom inom de valda analysenheterna. Studien kan möta kritik angående orsakssambandet mellan graden av gemensam definition och det praktiska arbetet. Detta är inget självklart samband och det finns många faktorer som påverkar aktörernas faktiska arbete mot barnfattigdom. Det är viktigt att vara medveten och öppen för övriga påverkansvariabler under arbetets gång. För att minska risken för att det är andra variabler som påverkar valdes aktörerna ut baserat på deras likhet i verksamhet förutom när det gäller just definitionen av barnfattigdom. 17 Eftersom rapporten är ett försök att utveckla ett samband mellan beroende och oberoende variabler hade undersökningen kunnat formas som en teoriutvecklande studie. Gränsen mellan teoriutvecklande och teoriprövande studier är inte alltid så tydlig eftersom alla teorier växer fram ur någon slags förförståelse för fenomenet. 18 Denna förförståelse var anledningen till att den här studien kategoriserades som en teoriprövande studie istället för en teoriutvecklande. 17 Esaiasson mfl., 92 18 Ibid, 111-113 6
Referenser Elektroniska källor BRIS, SOS Barnbyar (2012) När pengarna inte räcker. http://www.bris.se (Hämtad 2013-02-26) Salonen, Tapio. Rädda barnen (2012) Rädda barnens årsrapport 2012:2 http://www.rb.se (Hämtad 2013-02-20) Tryckta källor Beckman, L. (2005) Grundbok i idéanalys. Stockholm: Santérius förlag Esaiasson, P, Wängnerud, L, (red) (2012), Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad, Stockholm: Norstedts juridik 7