Timmar, kapial och eknologi vad beyder mes? Bilaga ill Långidsuredningen SOU 2008:14
Förord Långidsuredningen 2008 uarbeas inom Finansdeparemene under ledning av Srukurenheen. I samband med uredningen genomförs e anal specialsudier vilka preseneras som bilagor ill Långidsuredningen. Av de kommande huvudbeänkande framgår hur bilagorna har använs i uredningens arbee. Denna bilaga analyserar produkiviesuvecklingen i olika branscher i de svenska näringslive och i näringslive som helhe för åren 1997 2005. Med ugångspunk från analysen görs framskrivningar av den rendmässiga uvecklingen av produkivieen och förädlingsvärde. Bilagan har uarbeas av en projekgrupp vid Konjunkurinsiue. Projekledare har vari bir. prognoschef Krisian Nilsson. I projeke har enheschef Chrisina Nyman, ekonom Åsa Olli-Segendorff, enheschef Johan Samuelsson och ekonom Anna Öser medverka. Arbee har följs av en referensgrupp besående av deparemensråd Henrik Braconier (Finansdeparemene), enheschef Fredrik Bysed (Konjunkurinsiue), enheschef Jesper Hansson (Riksbanken), forskningsledare Thomas Lindh (Insiue för framidssudier), fil. dr. Tomas Lindsröm (SEB). Ansvare för Långidsuredningens bilagor och de bedömningar dessa innehåller vilar hel på bilagornas förfaare. Finansdeparemenes konakperson har vari ämnessakkunnig Philip Löf. Kanslisekreerare Charloe Korfisen har redigera manus. Sockholm i februari 2008 Annika Århammar Kansliråd Projekledare Långidsuredningens bilagor
Innehåll 0HSammanfaning... 50H9 1H1 Inledning... 51H19 2H1.1 Produkivieens hisoriska uveckling... 52H20 3H1.2 Syfe och innehåll... 53H27 4H2 Produkivieens drivkrafer och illväxbokföring 1997 2005... 54H31 5H2.1 Tillväxbokföring meod... 55H32 6H2.2 Tillväxbokföring för näringslive i Sverige 1997 2005... 56H35 7H2.2.1 Branschindelning... 57H35 8H2.2.2 Kvaliesjusering av arbeade immar... 58H37 9H2.2.3 Beräkning av kapialjänser... 59H52 10H2.2.4 Bidrag ill produkiviesillväxen... 60H62 11H2.3 Tillväxbokföring andra sudier... 61H68 12H3 Framskrivningar av produkiviesuvecklingen... 62H73 13H3.1 Framskrivningar av produkivieen för andra länder... 63H75 14H3.2 Framskrivning av arbeade immar i de svenska näringslive... 64H78 15H3.2.1 Daa och meod... 65H79 16H3.2.2 Befolkningsuvecklingen... 66H83 17H3.2.3 Arbeade immar... 67H87 18H3.3 Ubildningsprognos... 68H88 5
Innehåll Bilaga 6 ill LU 2008 19H3.4 Kvaliesjuserade immar... 69H93 20H3.5 Produkiviesframskrivning ill 2020... 70H94 21H3.5.1 Modellanaganden... 71H94 22H3.5.2 Framskrivningar av TFP på branschnivå... 72H100 23H3.5.3 Kapialjänser... 73H102 24H3.5.4 Tillväx i produkivie och förädlingsvärde... 74H104 25H3.6 Känslighesanalys alernaiv TFP-uveckling... 75H108 26H4 Alernaiva scenarier... 76H111 27H4.1 Ubildningsscenario... 77H112 28H4.2 Inegraionsscenario... 78H119 29H4.3 Sammanagen bild alernaivscenarier... 79H126 30H5 Slusaser... 80H129 31HAppendix A: Produkiviesberäkning med hjälp av illväxbokföring... 81H135 32HA.1 Grundläggande illväxbokföring... 82H135 33HA.2 Arbeskrafens kvalie... 83H141 34HA.3 Kapialfördjupning och kapiales kvalie... 84H143 35HAppendix B: Lönesrukursaisiken för priva sekor... 85H149 36HB.1 Produkivie approximeras med lön... 86H149 37HB.2 Urval... 87H150 38HB.3 Konjunkurinsiues branschindelning... 88H151 39HB.4 Konjunkurinsiues indelning i ubildningsnivåer... 89H153 40HB.5 Variabler som används i sudien... 90H154 6
Innehåll Bilaga 6 ill LU 2008 41HAppendix C: Meod och anaganden för framskrivningarna av produkivie... 91H157 42HC.1 Meod... 92H159 43HC.1.1 Kvaliesjuserade immar och arbeskosnad (L,P L )... 93H162 44HC.1.2 TFP (A)... 94H163 45HC.1.3 Nyjandekosnad ( μ ):... 95H163 i 46HC.1.4 Kapialandel ( ν K och ν K, i ):... 96H167 47HC.1.5 Kapialfördjupning, förändring i (K/H)... 97H168 48HC.1.6 Produkivie (Y/H)... 98H168 49HReferenser... 99H169 7
Sammanfaning Den svenska ekonomin har uvecklas jämförelsevis sark efer den djupa ekonomiska krisen i början av 1990-ale. En vikig förklaring är a produkiviesillväxen i näringslive og far under 1990- ale efer en relaiv svag uveckling under 1980-ale. Bakom den högre produkiviesillväxen ligger framförall den snabba eknologiska uvecklingen i IKT-branschen (informaions- och kommunikaionseknologi), men de finns också andra förklaringar. I början av 1990-ale slogs många lågprodukiva föreag u i kölvane av den ekonomiska krisen, vilke delvis illfällig drev upp produkiviesillväxen. En ökad grad av inernaionalisering och avregleringar av olika marknader har dessuom bidragi ill a skärpa konkurrensen och därmed ill a öka omvandlingsrycke. En mycke inressan fråga är naurligvis om den sarka rendmässiga produkiviesuvecklingen kommer a forsäa eller ine. Dea påverkar i hög grad hur snabb de maeriella välsånde kommer a uvecklas i Sverige framöver. Produkivie mäs som förädlingsvärde per arbead imme. I e långsikig perspekiv, dvs. när man borser från konjunkurella variaioner, besäms produkiviesuvecklingen av eknologiska framseg, av hur arbeskrafens kompeens och förmåga uvecklas sam av hur kapialinensieen i produkionen uvecklas, dvs. hur insasen av kapialjänser per arbead imme uvecklas. På aggregerad nivå påverkas dessuom produkiviesuvecklingen av sammansäningseffeker,.ex. ill följd av a andelen produkion inom mindre produkiva branscher minskar ill förmån för mer produkiva branscher eller vice versa. Den illagande globaliseringen, med bl.a. en snabb växande världshandel, ökande konkurrens och all fler som får illgång ill Inerne, medför a eknologiska framseg enderar a spridas snabb i världsekonomin. Dea innebär a den eknologiska uvecklingen i Sverige ine bara påverkas av inhemska fakorer uan 9
Sammanfaning Bilaga 6 ill LU 2008 i hög grad också av uvecklingen i omvärlden. Men också andra fakorer som.ex. uvecklingen av arbeskrafens ubildningsnivå kan påverka den framida produkiviesuvecklingen i Sverige. De är också uppenbar a poliiska beslu kan påverka produkivieen. Exempelvis påverkar skaesysemes uformning kapialbildningen och därmed kapialinensieen i produkionen. Skaesyseme, liksom sudiemedelssyseme, påverkar även de ekonomiska drivkraferna för ubildning. Tillsammans med uformningen av ubildningsväsende har dessa en inverkan på arbeskrafens ubildningsnivå och därmed på dess produkivie. Dessuom kan poliiska beslu ha både direka och indireka effeker på hur mycke resurser som avsäs ill forskning och uveckling, vilke i sin ur kan påverka den eknologiska uvecklingen. Poliiska beslu som främjar kapialbildning, ubildning, sam forskning och uveckling kan höja produkivieen. Även effekivieen i olika insiuioner, som.ex. räsväsende, kan påverka produkivieen, exempelvis via konkurrensoch paenlagsifningen. Den akademiska lierauren om ekonomisk illväx ger dock i allmänhe ine söd för a regelförändringar har varakiga effeker på produkiviesillväxen. Regelförändringar har snarare varakiga effeker på produkiviesnivån och påverkar därför vanligen produkiviesillväxen endas övergångsvis. Drivkraferna bakom den hisoriska produkiviesuvecklingen är en vikig ugångspunk vid en bedömning av den framida produkiviesuvecklingen. De huvudsakliga syfe med denna rappor är a analysera produkiviesuvecklingen i de svenska näringslive med hjälp av s.k. illväxbokföring för åren 1997 2005 och a göra framskrivningar av den rendmässiga, dvs. konjunkurell balanserade, uvecklingen av produkivieen och förädlingsvärde i näringslive. Tillväxbokföring är en meod för a dekomponera förändringen i förädlingsvärde, och därmed också förändringen i produkivieen, i olika besåndsdelar. Produkiviesuvecklingen har se mycke olika u i olika branscher. För a öka precisionen i illväxbokföringen och för a skapa bäre underlag för framskrivningar av produkivieen delas näringslive upp i fyra olika branscher vilka analyseras var för sig: IKT-branschen, illverkningsindusrin exklusive IKT, övriga varubranschen sam jänsebranschen exklusive IKT. IKTbranschen har haf en excepionell produkiviesuveckling de senase åren och är därför inressan a sudera separa. Även 10
Bilaga 6 ill LU 2008 Sammanfaning illverkningsindusrin exklusive IKT har haf en beydlig sarkare produkiviesuveckling än näringslive som helhe, och har roligen i högre grad än de mer hemmamarknadsorienerade branscherna (övriga varubranschen och jänsebranschen exklusive IKT) påverkas av den ökande inernaionaliseringen. Olika slags kapial är olika produkiv. För a kunna beaka dea vid illväxbokföringen delas kapiale upp i re olika kapialslag i var och en av de fyra branscherna: maskiner (inklusive ranspor, exklusive hårdvara), byggnader och anläggningar (inklusive bosäder) och IKT-kapial. Härigenom kan e må på s.k. kapialjänser som ar hänsyn ill a olika kapialslag är olika produkiva beräknas för varje bransch. Sor vik läggs vid a analysera vilken roll sammansäningen av arbeskrafen spelar för produkiviesuvecklingen. Arbeskrafen delas därför upp i re dimensioner: ålder, ubildningsnivå och födelseland. Olika grupper av arbeskrafen har olika genomsnilig produkivie och genom denna uppdelning kan hänsyn as ill förändringar i arbeskrafens sammansäning över iden. Som approximaion för relaiv produkivie mellan olika grupper av arbeskrafen används relaiv lön. Skillnader i lön mellan olika grupper av arbeskrafen beakas i sammanvägningen av de s.k. kvaliesjuserade arbeade immarna. Grupper med hög relaiv lön ges jämförelsevis hög vik i sammanvägningen. Begreppe kvaliesjusering är eablera i sammanhange och används därför genomgående i rapporen. Med kvaliesjusering av arbeskrafen avses allså a skillnader i lön, och därmed i anagen produkivie, som kan hänföras ill ålder, ubildningsnivå och födelseland beakas i beräkningarna. Ålder kan påverka produkivieen på flera sä. Produkivieen hos äldre kan.ex. gynnas av a de har mer arbeslivserfarenhe, medan produkivieen hos yngre kan påverkas posiiv av a deras formella ubildning är av färskare daum. Ökad ubildning går vanligen hand i hand med högre lön, och därmed högre anagen produkivie. Även födelselande kan vara en fakor som påverkar lönen, och därmed den anagna produkivieen. De är bl.a. änkbar a ulandsfödda i genomsni har mindre relevan arbeslivserfarenhe för svenska förhållanden än svenskfödda personer med samma ålder och ubildningsnivå. Dessuom kan vissa ubildningar vara svåra a applicera på svenska förhållanden, exempelvis juridik. Brisande kunskaper i de svenska språke kan ha en åerhållande effek på vissa ulandsföddas produkivie. En 11
Sammanfaning Bilaga 6 ill LU 2008 rad fakorer kan bidra ill a vissa ulandsfödda har svårare a finna arbeen inom områden de är ubildade för och a ulandsfödda i högre grad än svenskfödda är överkvalificerade i ermer av ubildningsnivå för de arbeen de har. Men även om de kan finnas flera fakorer som kan påverka arbesmarknadssiuaionen, kan löneskillnader i jämförelse med svenskfödda också bero på diskriminering. I vilken omfaning löneskillnader beror på diskriminering respekive fakiska skillnader i produkivie är svår a avgöra och analyseras ine i denna sudie. Skillnad i lön anas spegla skillnad i produkivie. Rapporens srukur och vikigase resula och slusaser redovisas nedan. Produkivieens drivkrafer och illväxbokföring för näringslive i Sverige 1997 2005 I dea kapiel diskueras bl.a. produkivieens drivkrafer kor. Här preseneras också meodiken för illväxbokföring. Därefer analyseras produkiviesuvecklingen i olika branscher av de svenska näringslive och i näringslive som helhe för perioden 1997 2005 med hjälp av illväxbokföring. I kapile redovisas även beräkningarna av kapialjänsmåen och kvaliesjuseringen av arbeskrafen. Kapile avsluas med en genomgång av några idigare illväxbokföringsanalyser för Sverige, vilka konraseras mo resulaen för några andra länder. Produkivieen i näringslive som helhe ökade i genomsni med 3,3 procen per år under perioden 1997 2005 (se abell S.1). Kapialfördjupning, dvs. en ökad mängd kapialjänser per arbead imme, gav i genomsni e bidrag med 1,0 procenenheer per år, av vilke mer kapial sod för dryg 0,6 procenenheer och bäre kapial för någo mindre än 0,4 procenenheer. Kvaliesjusering av de arbeade immarna bidrog i genomsni med 0,3 procenenheer per år ill produkiviesillväxen som en konsekvens av a arbeskrafens sammansäning förändrades i rikning mo mer högprodukiva grupper. Framförall berodde dea på a andelen sysselsaa personer med efergymnasial ubildning ökade under perioden. Sluligen gav den oala fakorprodukivieen (TFP) e bidrag om i genomsni 2,0 procenenheer per år ill produkiviesillväxen. Förändringar i TFP följer bl.a. av ekniska innovaioner och förbärad organisaion och speglar i e 12
Bilaga 6 ill LU 2008 Sammanfaning rendmässig perspekiv den eknologiska uvecklingen. Hälfen av bidrage från sigande TFP, dvs. 1,0 procenenheer, kom från växande TFP i IKT-branschen, ros a denna bransch bara sod för ca åa procen av förädlingsvärde i näringslive. Uvecklingen i IKT-branschen var allså mycke beydelsefull. Framskrivningar av produkiviesuvecklingen I dea kapiel görs framskrivningar av produkiviesillväxen på branschnivå, från vilka uvecklingen i näringslive som helhe beräknas. Perioden är 2006 2020. Framskrivningarna av TFPuvecklingen baseras i hög grad på den hisoriska rendmässiga illväxen i TFP i respekive bransch, men också andra bedömares syn på uvecklingen inernaionell vägs in. Osäkerheen i framskrivningar av den rendmässiga TFP-uvecklingen är av naurliga skäl mycke sor. Denna osäkerhe är särskil sor inom IKTbranschen, där den rendmässiga TFP-illväxen har vari mycke hög de senase åren. Som en känslighesanalys genomförs därför framskrivningar för produkiviesillväxen med alernaiva anaganden om TFP-illväxen i IKT-branschen. Den konjunkurell balanserade uvecklingen av anale arbeade immar skrivs fram med ugångspunk från den demografiska uvecklingen enlig Saisiska cenralbyråns befolkningsprognos och Konjunkurinsiues ubildningsprognos, varefer de arbeade immarna kvaliesjuseras enlig samma principer som för perioden 1997 2005. Kapialjänserna skrivs fram så a kapialkosnaden för varje kapialslag ugör en konsan andel av förädlingsvärde i respekive bransch. I de redovisade basscenario är den rendmässiga produkiviesillväxen i näringslive som helhe 2,7 procen per år under 2006 2020 (se abell S.1). Dea är ca 0,7 procenenheer lägre i jämförelse med den genomsniliga fakiska uvecklingen under 1997 2005. De främsa skäle ill nedväxlingen är a TFPillväxen föruses dämpas med ca 30 procen i IKT-branschen och i illverkningsindusrin i jämförelse med den snabba uvecklingen under perioden 1997 2005. Bidrage från sigande kvalie hos arbeskrafen blir också någo mindre i framskrivningarna. Även den rendmässiga uvecklingen av de arbeade immarna blir någo svagare framöver i jämförelse med uvecklingen under 1997 2005, 13
Sammanfaning Bilaga 6 ill LU 2008 och illväxen i förädlingsvärde växlar därför ner någo mer än illväxen i produkivieen. Alernaiva scenarier Basscenario bygger på en rad osäkra anaganden. Därför analyseras vå alernaiva uvecklingar. I ubildningsscenario anas a 10 000 fler personer per år påbörjar efergymnasial ubildning i jämförelse med i basscenario. I inegraionsscenario analyseras effekerna av en successiv förbärad inegraion på arbesmarknaden av personer födda uanför de nordiska länderna. Här förusäs a skillnaden i sysselsäningsgrad och lön, och därmed i anagen produkivie, mellan personer födda uanför Norden och svenskfödda, med samma ålder och samma ubildningsnivå, halveras under perioden 2006 2020. Resulaen för de alernaiva scenarierna konraseras i abell S.1. Under perioden 2006 2020 uvecklas förädlingsvärde snabbas i inegraionsscenario. Orsaken är främs a den förbärade inegraionen medför a de arbeade immarna ökar snabbare än i de andra scenarierna, i synnerhe i jämförelse med i ubildningsscenario. Generell se kan skillnaderna mellan de olika scenarierna framså som ganska små när de preseneras som årliga illväxal. Men, som konsaeras ovan, den sammanlagda effeken över perioden är ändå beydande. År 2020 är exempelvis förädlingsvärde i näringslive ca 2,9 procen högre i inegraionsscenario än i såväl basscenario som i ubildningsscenario. Mosvarande siffra för anale arbeade immar är 2,1 respekive 2,7 procen. 14
Bilaga 6 ill LU 2008 Sammanfaning Tabell S.1 Förädlingsvärde, arbeade immar och arbesprodukivie i näringslive Genomsnilig årlig procenuell förändring respekive procenenheer Ufall Basscenario Ubildningsscenario Inegraionsscenario 1997 2005 2006 2020 2006 2020 2006 2020 Förädlingsvärde 3,78 2,91 2,91 3,10 Arbeade immar 0,47 0,25 0,21 0,39 Arbesprodukivie 3,32 2,66 2,70 2,71 Bidrag från Kvaliesjusering av immar 0,32 0,12 0,14 0,12 Kapialfördjupning 0,98 0,93 0,94 0,95 TFP 2,00 1,60 1,60 1,63 Källa: Egna beräkningar. Produkivieen uvecklas snabbare i inegraionsscenario än i basscenario, och marginell snabbare i jämförelse med i ubildningsscenario. Vid en försa anblick kan dea förefalla överraskande. Bakom resulae ligger naurligvis anagande om a den förbärade inegraionen av personer födda uanför Norden går hand i hand med a deras löner, och därmed den anagna produkivieen, gradvis siger mo nivån för svenskfödda. Sammanfaningsvis kan de konsaeras a produkiviesuvecklingen skiljer sig förhållandevis lie å mellan de olika scenarierna. Men skillnaderna i arbeade immar är beydlig sörre. I inegraionsscenario växer de arbeade immarna snabbare när den förbärade inegraionen på arbesmarknaden av personer födda uanför Norden driver på sysselsäningsgraden för dessa, medan de arbeade immarna uvecklas svagare i ubildningsscenario när fler suderar och färre arbear. Effekerna på de oala anale arbeade immar är därmed den vikigase fakorn bakom skillnaderna i hur förädlingsvärde i näringslive uvecklas i de olika scenarierna. Slusaser Resulaen ger upphov ill några inressana slusaser. En slusas, som är mycke vänad, är a den eknologiska uvecklingen, och därmed TFP, är den vikigase fakorn för produkiviesillväxen. 15
Sammanfaning Bilaga 6 ill LU 2008 En rad ågärder kan änkas påverka TFP-uvecklingen, men roligen bara övergångsvis. De är.ex. möjlig a en forsa ubyggnad av den efergymnasiala ubildningen kan gå hand i hand med ökade sasningar på forskning och uveckling och därigenom bidra ill en snabbare eknologisk uveckling. Men om e sådan inslag av s.k. endogen illväx från ökade ubildningssasningar kommer ill sånd eller ine är mycke osäker. Om andelen personer som genomgår efergymnasial ubildning forsäer a öka kommer sammansäningsförändringen i rikning mo arbeskraf med högre produkivie a påskyndas, vilke kommer a driva upp produkiviesillväxen. Men andelen av de sysselsaa som har efergymnasial ubildning forsäar a öka även med dagens dimensionering av den efergymnasiala ubildningen ill följd av den pågående generaionsväxlingen på arbesmarknaden. De kan därför ine uesluas a en yerligare ökning av andelen personer som genomgår efergymnasial ubildning kan bidra ill a skapa e överubud av personer med efergymnasial ubildning. Om så skulle bli falle är naurligvis produkiviesvinserna av en ökad ubildningssasning mera osäkra. Samidig medför e öka anal personer som genomgår efergymnasial ubildning a anale sysselsaa personer hålls illbaka. Resulaen implicerar a de är vikig a illkommande ubildningssasningar syrs av eferfrågebehove för a de inom en rimlig idshorison skall bidra ill a också förädlingsvärde i näringslive blir högre än annars. En förbärad inegraion på arbesmarknaden av ulandsfödda kan ge en mer omedelbar posiiv effek på hur förädlingsvärde i näringslive uvecklas. De finns här en mycke sor poenial. De redovisade inegraionsscenario, med en successiv halvering av skillnader i sysselsäningsgrad och skillnader i lön, och därmed i anagen produkivie, mellan personer födda uanför Norden och svenskfödda med samma ubildningsnivå och samma ålder innebär a förädlingsvärde i näringslive blir 2,9 procen högre 2020 i jämförelse med i basscenario. Vilka ågärder och förändringar som krävs för a scenario ska förverkligas analyseras ine i denna sudie, men om inegraionen av ulandsfödda på arbesmarknaden kan förbäras är de poeniella samhällsekonomiska vinserna sora. De vå alernaivscenarierna skall dock ine sällas mo varandra. De är odiskuabel så a en förbärad inegraion av ulandsfödda på arbesmarknaden är mycke posiiv för den ekonomiska 16
Bilaga 6 ill LU 2008 Sammanfaning uvecklingen, framförall genom ökad sysselsäning. De är också rolig a en ubyggnad av den efergymnasiala ubildningen kommer a ha posiiva effeker på den samhällsekonomiska uvecklingen, åminsone på längre sik. För a så skall bli falle är de dock vikig a illkommande ubildningssasningar vägleds av behoven på arbesmarknaden. 17
TP PT TP PT FPT FPT 1 Inledning Arbesprodukivie. Marin Luhers ande svävar över orde. Srävan mo a höja arbesprodukivieen, eller produkivieen kor och go, förknippas säker av många med personalnedskärningar, öka arbesempo och sress.tpf Men möjligheerna 1 a öka produkivieen genom a driva upp arbesempo är begränsade av naurliga skäl. Om arbesempo drivs upp för mycke försämras kvalieen på de arbee som uförs. Dea påverkar produkivieen negaiv efersom produkivieen ine bara speglar hur mycke som uförs, uan också kvalieen i de som produceras. De vikigase drivkraferna för produkiviesuvecklingen i e längre perspekiv är i sälle eknologisk uveckling och förbärad arbesorganisaion, mer och bäre produkionsurusning och en ökad kunskapsnivå hos dem som arbear. Den framida produkiviesuvecklingen kommer i e långsikig perspekiv a vara avgörande för hur de maeriella välsånde uvecklas. Drivkraferna bakom den hisoriska produkiviesuvecklingen är en vikig ugångspunk vid en bedömning av den framida uvecklingen. Med hjälp av s.k. illväxbokföring kan den hisoriska produkiviesuvecklingen delas upp i en del som följer av mer och bäre produkionsfakorer och i en del som följer av andra fakorer som eknologisk uveckling och förbärad arbesorganisaion. I denna sudie analyseras uvecklingen för olika branscher i de svenska näringslive med hjälp av illväxbokföring för perioden 1997 2 2005.TPF Resulaen används sedan som ugångspunk för a göra framskrivningar.o.m. 2020. Meoden medger ransparena och 1 2 Produkivie används genomgående som synonym för arbesprodukivie i denna sudie. Produkiviesuvecklingen i den offenliga sekorn har i de närmase vari noll under perioden av bl.a. beräkningsekniska skäl. De är därmed av mindre inresse a analysera produkiviesuvecklingen i den offenliga sekorn med hjälp av illväxbokföring. 19
Inledning Bilaga 6 ill LU 2008 sysemaiska framskrivningar av produkiviesuvecklingen, där.ex. förändringar i arbeskrafens sammansäning kan beakas. 1.1 Produkivieens hisoriska uveckling Produkivieen beräknas som de fasprisberäknade värde (dvs. volymen) av de varor och jänser som produceras per arbead imme, korrigera för förbrukning av insasvaror och jänser. Produkivie är allså e må på hur sor mervärde, s.k. förädlingsvärde, som skapas per arbead imme. Efersom bruonaionalproduken, BNP, är summan av all förädlingsvärde i en ekonomi kan därför produkivieen i ekonomin som helhe mäas som BNP per arbead imme. Diagram 1.1 BNP per capia och produkivie Index 2000 = 100 120 100 80 60 40 20 0 1800 1820 1840 1860 1880 1900 1920 1940 1960 1980 2000 BNP per capia Produkivie Anm.: Daa är bearbead av Konjunkurinsiue. Källa: Edvinsson, R. [2005] och egna beräkningar. I diagram 1.1 redovisas hur BNP per capia uvecklades i volymermer från 1800 ill 2000. Under 1800-ale växe BNP per capia med i genomsni 1,1 procen per år, vilke innebar a BNP per 20
TP PT Källa: TP PT FPT FPT Bilaga 6 ill LU 2008 Inledning capia i de närmase refaldigades under sekle. Under 1900-ale var uvecklingen beydlig sarkare och BNP per capia nära nog niofaldigades med en genomsnilig årlig illväx på 2,2 procen. Under de förenklande anagande a den genomsniliga arbeade iden per person och år har vari oförändrad, speglar uvecklingen av BNP per capia också hur produkivieen har uvecklas. Dea är naurligvis ine e hel realisisk anagande. Exempelvis är veckoarbesiden korare nu än den var förr. Dessuom har andelen kvinnor i arbeskrafen förändras under perioden. Uvecklingen av BNP per capia speglar därför bara i grova drag hur produkivieen har uvecklas. För åren 1950 2000 finns de jämförbar daa över produkiviesuvecklingen. BNP per capia seg i genomsni med 2,3 procen per år under perioden, medan produkivieen seg med i genomsni 2,8 procen per år. Produkivieen ökade allså i genomsni 0,5 procenenheer snabbare per år än BNP per capia, vilke innebär a årsarbesiden i genomsni minskade med 0,5 procen per år. En högre BNP (per capia) bör ine enydig olkas som förbärad levnadssandard. BNP-uvecklingen speglar.ex. ine användningen av icke-förnyelsebara resurser, miljöförsöring, avskrivningar av produkiv kapial, inkomsfördelning m.m. Men de är knappas konroversiell a påså a de finns e nära samband mellan öka maeriell välsånd och ökad BNP per capia. Därmed finns de också e nära samband mellan ökad produkivie och e öka maeriell välsånd. Även om produkiviesuvecklingen ine är de enda som är av beydelse för hur de maeriella välsånde uvecklas, så är den i e långsikig perspekiv en mycke beydelsefull fakor. Den snabba produkiviesillväxen i Sverige sedan 1950 beror delvis på effekiviseringen inom jordbrukssekorn. År 1950 var 775 000 personer sysselsaa inom jordbruke, vilke mosvarade 3 23 procen av de oala anale sysselsaa personer.tpf År 2000 hade anale sysselsaa inom jordbruke minska ill 134 000 personer, vilke mosvarade 3 procen av de oala anale sysselsaa personer. Samidig föll dock jordbrukes förädlingsvärde (inklusive binäringar) i volymermer, sammanage med 4 11 procen.tpf Den mycke krafiga sysselsäningsminskningen under perioden indikerar ros all a produkivieen ökade 3 4 Edvinsson, R. [2005]. Produkionen av många jordbruksproduker ökade dock krafig 1950 2000, se Jordbruksverke [2005]. Se även Edvinsson, R. [2005]. 21
Inledning Bilaga 6 ill LU 2008 mycke snabb från 1950 ill 2000. Bakom den snabb sigande produkivieen i jordbruke ligger de vanliga drivkraferna för ökad produkivie; förbärad eknologi,.ex. bäre maskinurusning och växförädling, ökad kunskapsnivå hos dem som arbear i branschen och en ökad användning av maskiner och anna kapial. Jordbruke är naurligvis ine ensam om a ha uppvisa en snabb produkiviesuveckling, men de är slående hur mycke arbeskraf som har frigjors från denna bransch ill förmån för andra branscher. Diagram 1.2 Sysselsäning som andel av oal sysselsäning i hela ekonomin Procen 40 35 30 25 20 15 10 5 0 1950 1955 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 Jordbruk Indusri Privaa jänser Handel m.m. Offenliga jänser Övriga Anm.: Jordbruk inkluderar binäringar, indusri inkluderar hanverk, privaa jänser avser reprodukiva jänser, handel m.m. inkluderar bank, försäkring och föreagsjänser. Övriga sekorer inkluderar byggnadsindusri, ranspor och kommunikaion sam fasighesförvalning. Daa är bearbead av Konjunkurinsiue. Källa: Edvinsson, R. [2005] och egna beräkningar. I diagram 1.2 redovisas hur sysselsäningsandelen har uvecklas inom olika branscher i ekonomin från 1950 ill 2000. I likhe med uvecklingen i jordbruke har sysselsäningsandelen i indusrin falli under perioden, från 33 procen 1950 ill 21 procen 2000. I 22
Bilaga 6 ill LU 2008 Inledning sälle har sysselsäningsandelen sigi snabb i den offenliga sekorn, från 9 procen 1950 ill 30 procen 2000. Men också inom de privaa jänsenäringarna och handeln har sysselsäningsandelen öka och uppgick 2000 ill 11 respekive 22 procen. Diagram 1.3 Produkivie i jordbruk och i indusrin Årlig procenuell förändring 16 14 12 10 8 6 4 2 0-2 -4 1950 1955 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 Jordbruk Indusri Jordbruk, rend Indusri, rend Anm.: Jordbruk inkluderar binäringar, Indusri inkluderar hanverk. Trend är beräknad med s.k. HP-filer på årsdaa, ujämningskoefficien=100. Källa: Edvinsson, R. [2005] och egna beräkningar. Den fallande sysselsäningsandelen i indusrin har, i likhe med uvecklingen i jordbruke, gå hand i hand med en sark produkiviesuveckling. I indusrin ökade produkivieen med i genomsni 4,4 procen per år från 1950 ill 2000, medan den i jordbruke ökade med i genomsni 3,7 procen per år under perioden (se diagram 1.3). I handeln och framför all i de privaa jänsenäringarna har produkiviesuvecklingen vari svagare än i jordbruke och indusrin. Den genomsniliga årliga produkiviesillväxen i dessa branscher har vari 2,9 respekive 1,0 procen under perioden 1950 2000 (se diagram 1.4). 23
TP PT FPT Inledning Bilaga 6 ill LU 2008 Diagram 1.4 Produkivie i handel och i privaa jänser Årlig procenuell förändring 10 8 6 4 2 0-2 -4-6 -8 1950 1955 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 Handel m.m. Privaa jänser Handel m.m., rend Privaa jänser, rend Anm.: Handel m.m. inkluderar banker, försäkringar och föreagsjänser. Trend är beräknad med s.k. HP-filer på årsdaa, ujämningskoefficien=100. Källa: Edvinsson, R. [2005] och egna beräkningar. Produkiviesuvecklingen i den offenliga sekorn redovisas ine 5 efersom den har vari mycke nära noll.tpf I genomsni har produkivieen i den offenliga sekorn sigi med 0,2 procen per år under perioden. Samidig har den offenliga sekorn vuxi snabb som andel av ekonomin, och den låga produkiviesillväxen har därför hålli illbaka den uppmäa produkiviesuvecklingen i ekonomin som helhe. I näringslive har perioden 1950 ill 2000 karakäriseras av en jämförelsevis sarkare produkiviesuveckling i de delar där sysselsäningsandelen har falli och en jämförelsevis svagare produkiviesuveckling i de delar där sysselsäningsandelen har 5 Naionalräkenskaperna har.o.m. andra kvarale 2007 beräkna produkionsvärde i den offenliga sekorn som summan av kosnaderna för produkionen. Volymuvecklingen för produkionskosnaderna följer uvecklingen av insasen av produkionsfakorer, dvs. arbeade immar och kapialsockar. Produkiviesillväxen kan vara skild från noll ill följd av sammansäningsförändringar av de sysselsaa och förändringar i kapialinensieen i produkionen. Från och med publiceringen av naionalräkenskaperna redje kvarale 2007 skrivs produkionsvolymen i vissa delar av den offenliga sekorn fram, från 2002 och framå, enlig nya meoder som möjliggör bäre produkiviesberäkningar, se Saisiska cenralbyrån (2007a). 24