Fördjupad översiktsplan för Stationsområdet

Ade Fördjupad översiktspla för Stiosområdet Age av kommufullmäktige 2013-10-03 1

1

Fördjupad översiktspla för Stiosområdet, Västerås sd, ÖP 64 Upprätd av Sdsbygdskotoret, Västerås sd, 2013-10-03 Medverkade: Plaarbetet bedrivs som e del i sdsbygdsprojektet 3B. Företrädare för sdes förvaltir, bolag samt Trafikverket är medverkade i översiktsplaes projektgrupp. Arbetet leds av e styrgupp, vars ordförade är Per Johasso, Sdsledigskotoret. Projektledare för översiktsplae är Jaroslaw Bartosiak och fram till jui 2012 äve Ulrika Josso, Sdsbygdskotoret. Projektledare för sdsbygdsprojektet 3B är Patrizia Stradma, Sdsledigskotoret. Illustratioer: Tobias Flyr, Studio Flyr samt Sweco Architects AB. Fotografier: Sdsbygdskotoret, Västerås sd, där ite aat ages 2

Fördjupad översiktspla för Stiosområdet består av följade hadlir: Fördjupad översiktspla för Stiosområdet (FÖP) Miljökosekvesbeskrivig för Stiosområdet (MKB) Graskigsutlåde Utredir: Bares rättigheter - checklis (Sweco) Dagvatteutredig för Stiosområdet (Sweco) Farligt gods på väg - Risker och skyddsåtgärder för ADR-trasporter i Västerås tätort (MBR Västerås) Idéstudie Västerås bagård Framtida trafik, fuktio och utformig (Trafikverket och Vectura) Kulturhistorisk iveterig och värderig av Stiosområdet (Västmalads läs museum) Luktutredig för Kugsäges avloppsreigsverk (ÅF Cosults) Passagestudie (Sweco) Passagestudie (White) Plaerig iför exploaterig av Stiosområdet, med föroreigssituatioe i fokus (Sweco) Riskutredig Stiosområdet avseede risk för urspårig samt trasporter av farligt gods (MBR Västerås) Samrådsredogörelse utställigshadlig 2013-03-27 Sdsaalys 3B (Sweco) Strategisk Trafikmodell för Västerås (Sweco) Trafikutredig - Ny vägstruktur - alterativ 1 3 4 (Sweco) Trafikutredig - Ny vägstruktur - alterativ A B 3 (Sweco) Trafikstutredir för Stiosområdet (Sweco) Upplevelsevärde i passager (WSP) Utredig om tuel uder spårområdet (WSP) Projekt 3B på Iteret Hadlir av översiktsplae fis tillgägli på projektets webbsida http://projekt3b.se/ Alla lisde utredir fis tillgägli på http://projekt3b.se/om-projektet/utredir/ Projektet har si ege sida på Facebook. Sök på 3B Stiosområdet Uder viter 2013/2014 tillkommer Gesltigsprogram för Stiosområdet och Parkerigsutredig för Stiosområdet. 3

Förord Med avsmp i de kommutäckade översiktsplae Västerås 2026 har e fördjupad översiktspla över sdsdele rut Västerås resecetrumet arbets fram. Det 50 hekr stora området ligger cetralt i sde och asluter till både Mälare och citykära med resecetrum som mittpukt. De fördjupade översiktsplae är e stor pusselbit i del av det stora projektet som heter 3B (Byg Bort Barriärera) som syfr till att skapa: ett utvidt city käsla av city flyter ut över järväge och er mot Mälare. tydli och självklara läkar mella citykära och Mälare i barriärupplevelser fis kvar. attraktiva kvartersytor och allmäa platser här vill må bo, jobba och tillbri si fritid. ett effektivt och attraktivt resecetrum de fuktioella bytesode. Sdes bild av det framtida Västerås, Visio 2026, har varit plaes giva ledstjära. Visioes huvudbudskap är Sde u gräser e sd vi byggt tillsammas, som vi är stol över och som skapar gemeskap samt har e aturlig kokt till Mälare. De utvecklade sdsdele med sitt ya resecetrum sätter Västerås i världe och världe i Västerås. Vi ska skapa e sdsdel som är ett viktigt steg på väge i de lågsikti utmaige att vara de hållbara och klimatsmar kommue. Me det är ite bara vår miljö som är viktig, de sociala, kulturella och ekoomiska aspekter är lika vikti. År 2026 promeerar du geom området. Du titr mot resecetrum och käer e stolthet över att Västerås ka visa upp ett resecetrum som ite bara har e omlad gesltig u äve är kät för si goda fuktio. Täk att det bara var 10 år seda som du tyckte att järväge låg som e barriär mella citykära och Mälare och att området var ska tråkigt. Nu sjuder området av liv, ågra av Västerås och Sveriges störs föreg har lagt sia huvudkotor här, det fis gott om resurager och kaféer och ite bara e u fler matvaruaffärer. Det är hit du går är du vill ju av de lyckade kombiatioe av y och mmal arkitektur, är du ska till e jobbitervju och är du ska träffa dia väer. Här fis ite bara mat och kaffe u också ett stort utbud av aktiviteter som passar alla. För att ite la om de ya parke, de är ite stor, äs lite faktiskt, me de erbjuder ågot som ite fis ågo aass. Och täk att de stöki och bullri Kugsäg u upplevs som e sd, vem kude tro det? I det här ka tekikfreaket få sitt lystmäte geom alla iovativa tekiklösir för vatte, avfall och eergi som bidragit till områdets tekiska miljöprofil där samarbetet mella ärigsliv, akademi, fastighetsäre och kommue v oss stora miljöiovatiospriset 2021. Här har vi verklige lyckats, att tillsamma göra ågot för Västerås; Sde, Fastighetsära, Jerhuse, Trafikverket, Västeråsare, Pedlare, Turiste, Mormor, Lillebror, Bäs kompises mamma vi har alla geom samverka, iovatioer och e impoerade hadligskraft lyckats med att få e sdsdel där mäiska är i cetrum och reseäre i fokus. Här ka jag gå barfo hem geom atte! Per Johasso Miljö- och Samhällsbygdsdireketör Lot Lidsm Sdsbygdsdirektör Patrizia Stradma Projektledare 3B Jaroslaw Bartosiak Plaarkitekt 4

Iehåll Förord 4 Iehåll 5 Sammafattig 6 Visio för Stiosområdet 7 1. Iledig 8 1.1. Bakgrud 8 1.2. Uppdraget 8 1.3. Plaområdets avgräsig 8 2. Plaområdet idag 9 3. Mål för plaarbetet 11 4. Plaförslaget 13 4.1. Markavädig 13 4.2. Stiosära bebyggelse 20 4.3. Levade sdskvarter 20 4.4. Sdsdeles blåa och gröa värde 23 4.5. Ett ytt resecetrum 25 4.6. Hållbart bygde 28 4.7. Sdsdelsam 31 4.8. Geomföradefrågor 32 5. Hur ka Stiosområdet se ut i framtide? 33 5.1. Områdets struktur och bebyggelse 33 5.2. Resecetrum 34 5.3. Passager 34 5.4. Torg orr om resecetrum 34 5.5. Torg söder om resecetrum 35 5.6. Område vid friidrottshalle 35 5.7. Sdsdeles karaktär 35 5.8. Gesltigsprogram för Stiosområdet och målbild för resecetrum 36 6. Plaerigsförutsättir 37 6.1. Gällade plaer 37 6.2. Sambad med adra projekt 38 6.3. Riksitresse 38 6.4. Markägoförhållade 38 6.5. Sdsdelsaalys 39 6.6. Områdets framväxt och utvecklig 41 6.7. Kulturmiljöhistoriskt värdefull bebyggelse 42 6.8. Forlämir 42 6.9. Gröstruktur 43 6.10. Verksamheter och Service 43 6.11. Trafik och Kommuikatioer 44 6.12. Tekisk försörjig 49 6.13. Risker och häsy 49 7. Plaförslagets kosekveser 54 Figurförteckig 56 Kommufullmäktiges beslut 58 Lässtyrelses graskigsytrrade 60 Läsavisir De fördjupade översiktsplae är idelad i 7 huvudavsitt. 1. Förs dele består av iledade iformatio om Stiosområdet och projektet. 2. Adra dele beskriver kortfatt Stiosområdet idag. Mer fullstädig beskrivig fis i det sjätte avsittet Plaerigsförutsättir. 3. Tredje dele beskriver mål för plaarbetet. 4. Fjärde dele är själva plaförslaget. Här beskrivs förslag till utvecklig av Stiosområdet och kortfatt geomföradefrågor. 5. Femte dele beskriver e visiosbild för Stiosområdet och möjlig tolkig av plaförslaget. 6. Sjätte dele redogör för områdets förutsättir och utgågspukter i arbetet med översiktsplae. 7. Sjude dele iehåller e sammafattig av miljökosekvesbeskrivige (MKB) som är framge för översiktsplae. Miljökosekvesbeskrivig Fördjupad översiktspla för Stiosområdet kompletteras av e bila Miljökosekvesbeskrivig till fördjupad översiktspla för Stiosområdet. Miljökosekvesbeskrivige (MKB) beskriver plaförslagets kosekveser utifrå sociala och miljöaspekter. 5

Sammafattig De fördjupade översiktsplae för Stiosområdet omfatr e drygt 50 hekr stor y som sträcker sig frå Hamg i väster till Björöväge i öster och frå Södra Rigväge och Pilg i orr till Kugsäg och Mälarstrad i söder. Området som ligger cetralt i sde är ett före det verksamhetsområde som uder 90-let började omvadlas. Cetralt i området fis e stor målpukt, järvägsstioe och busstermiale. Järvägsspåre som geomkorsar området upplevs som e barriär, ett hider som avgräsar stora delar av området frå övri sde. På sikt, med förväd ökad tågtrafik och fler reseärer, fis behov av att byg om spåraläggige och järvägsstioe för att klara framtida trafik och reseströmmar. Målet med plaarbetet är att Stiosområdet ska utvecklas till e hållbar, sdsmässig och levade sdsdel, väl sammaläkad med itilligde sdsdelar, cetrum och Mälare. De ya sdsdele kommer att iehålla e tät och bladad sdsbebyggelse i kvartersstruktur och i e varierad skala. Kvarter och bygder ska iehålla e bladig av fuktioer och verksamheter. Områdets idetitet och karaktär utgår också frå platses historia. Äldre värdefull bebyggelse iförlivas i de ya sdsstrukture. Kotraste mella ytt och mmalt käs späade och skapar dyamik. Stiosområdet ges e tydlig och lättförståelig struktur. Sdsstrukture ska itegrera olika delområde med varadra och med itilligde sdsdelar samtidigt som de bidrar till hög tillgäglighet och orieterbarhet. Gåg- och cykeltrafik samt kollektivtrafike är prioriterade trafikslag i området. Nya passager över och uder järväge föreslås för att stärka Stiosområdets sambad med cetrala Västerås och de sydöstra sdsdelara. Bilaras domias i området kommer att miska. Biltrafike föreslås silas geom sdsdele på huvudtor. Kugsägs uvarade fuktio som geomfart kommer delvis kvarstå, me dess ya karaktär och utformig kommer bidra till midre geomfartstrafik och lägre hastigheter. De stora markparkerir som fis i området kommer att avvecklas och parkerig för bilar skapas dels lägs med tor och dels i parkerigshus. Nya allmäa platser i form av torg och parker kommer att skapas i strategiska läge. Fyra midre parker och gröa stråk ska skapas i sambad med att sdsdele byggs ut. Dessutom kommer må av tora vara trädplaterade. Det ya resecetrumet kommer att bli områdets viktiste målpukt. Det kommer att förbättra och uderlät resadet geom att ha e hög tillgäglighet till aläggige, god service samt smidi byte mella samtli trafikslag. Resecetrum föreslås utformas med två framsidor som välkomar reseäre oavsett frå vilket håll de aläder. Busstermiale ligger kvar i sitt uvarade läge me med expasiosmöjligheter österut, strax söder om Södra Rigväge. Ombygtioe av Västerås resecetrum är ett stort och viktigt projekt som förbättrar kommuikatioer i atioella perspektivet. Itetioera i plaförslaget bedöms bidra till att skapa e sdsdel som är hållbar ur ekoomiska, sociala, ekologiska och kulturella aspekter. När det gäller miljökosekveser bedöms plaförslaget i det stora hela ge positiva kosekveser för miljö. Vad är e fördjupad översiktspla? I de fördjupade översiktsplae redovisas Västerås sds visio för Stiosområdet. Dessutom redovisas gruddrage i avädige av markområdet, avvägige mella olika itresse samt förslag till utvecklig av området. De fördjupade översiktsplae är vägledade och ligger till grud för efterföljade deljplaerig, bygglovgivig samt adra beslut och tillstådsprövig som rör markavädige i området. Översiktsplae uppräts i elighet med pla- och bygglage och s av kommufullmäktige. Plaes giltighet De fördjupade översiktsplae för Stiosområdet är e fördjupig av de kommutäckade Översiktsplae 2026 - med utblick mot 2050. Dea fördjupade översiktspla ersätter del av fördjupad översiktspla för Cetrala Mälarstrade (ÖP 56). Vad är 3B? De fördjupade översiktsplae är e del av det stora sdsbygdsprojektet 3B (Byg Bort Barriärer) som ska verka för att öka tillgäglighet iom plaområdet (Stiosområdet) och omgivige. Barriärera består av både de mela och de fysiska barriärera som järväge, trafikstrukture och området idag skapar. Projektet 3B har si ege webbsida på http://projekt3b.se 6

Visio för Stiosområdet Illustratio över hela plaområdet och avgräsade kvarter visar exempel på möjlig utformig av Stiosområdet. (Sweco Architects) I Västerås cetrala delar växer det fram e y sdsdel som läker samma sde och överbrygr barriärer i form av järväge och breda vär. Nya kvarter, parker, stråk och passager ger området e käsla av ärhet och samhörighet med cetrum och med bebyggelse vid Mälare. Uder de seaste årtiodea har det byggts mycket i Västerås. Må ya bosdsområde och förorter tillkom, förtätig och omvadlir av cetrumära, idustri- och hamområde till främst bostäder har geomförts, me det har ite byggts ågo riktigt urba och mågsidig sdsdel. Det kommer att göras först u är Stiosområdet utvecklas och görs till e y och späade cetral sdsdel i Västerås. Sdsdele som är beläge mella cetrala Västerås och Mälare har alla möjli förutsättir att bli e del i sde där vi ite bara kommer att bo och arbe u också träffa våra väer och tillbri vår fritid. Stiosområdet strävar efter att vara e sdsmässig, mågsidig och attraktiv sdsdel. Områdea mella Södra Rigväge och Kugsäg utvecklas till fuktiosbladade sdskvarter som sjuder av aktivitet och rörelse. E sdsdel där mågfalde av verksamheter kompletteras med ya bostäder, kotor, offetli och kommersiella lokaler. Här fis äve morgodages resecetrum, e attraktiv moder och iovativ aläggig e kutpukt för både sdsdele och äve för hela Västerås. Omvadlige av Stiosområdet sker eppvis och i de reda bebyggda kvartere fis möjligheter till y kompletterade, späade bebyggelse. Arvet frå tidire idustriella verksamheter ger området karaktär och idetitet. Äldre tegelbygder har bevarats och itegrerats med de ya bebyggelse. Kotraste mella ytt och mmalt käs späade och skapar dyamik. Stiosområdet är e sdsdel där mäiskor och deras behov står i cetrum, e sdsdel där aturli möte mella sdes ivåare sker. Med bladig av bostäder, kotor, hadel, service och ya parker samt srk kokt med Mälare kommer sdsdele att bli e urba del av sde som alla käer sig välkoma till. Stiosområdet kommer att utmärkas av ågot som alla levade och dyamiska sdsdelar käeteckas av - de kommer aldrig bli helt färdig, de kommer att städigt förädras och apassas till ya tider, till mäiskor och till deras behov. 7

1. Iledig a ra Tu a lt Kake a llt rma a Pilg Öst Tim me g Mim er Karls eg Stur ko Kyr s G Stora ro ge jö rb Friidrottshalle th Krigsstige Cetrum Aseatorget sv äg e d Sö e sä g Ku g e äg gv Avloppsreigsverket a at Silo Ågkraftverket cke Sva rtå Verk rba äg ftv Ri pa al i rm te ss Bu J o tsbr Slot Skep gv io at st gs vä är Ri kra a str Vä Järvägs Vasaparke Fiskartorget ra g Å Slo tts Kä llg öteg Vä stg e äg Sdshuset Sdsparke Kra ftve Ga G Stora rks sg H e Carl h rs k Ha Källg Mu ig bro Stor rg arbe Kopp ka r Erik a Skom Norra a st g e Ku Övr Ka rls Bod Va sa Ga sv e rk g Ku a et Ap o te ka rb I a ds åå a pm g Kö ve rk Ha t r str ar rs Ade tt Port- To rg Slo Lyräd ls ter Ah Mäs Mä la us Badh cke Vå a Ha m g rä d Ma g as. i ige Slo tt st Pa. a e lg g st a m båksväge Fyr Lillå ud Fa d sa d Mälare rle llé llh Lillåudde je ka a je us mk ge ors m Tu Prå vä gs ha Fyrt Ku gm ärke ll Färjkaje Östra Hame tu Mälarbro a Mälartorget Sjö k larg Stå ro Stradb st tlurs Mä ckh u Ve rk Sllhag Tullhus Eri kaje Lillå aje u rd Svateg Sig t. Cla réu st. u sb gh Mis rib a Ham ä te tm Tra ppg La v Gus ro Roroläge Slottet cke ra K ba p ar Öst ep ra Sk Väst Hå llg Sdsbygdsprojektet 3B (Byg Bort Barriärer) är ett projekt som utformades på sdsledigskotoret i slutet av 2010. Sdsbygdsprojektet 3B ska verka för att öka tillgäglighete mella sd och vatte, ett ytt modert och fuktioellt resecetrum och e y attraktiv sdsdel. Projektet ska samorda e plaerig och utvecklig av området fram till 2026. Projektet drivs tillsammas med sdes övri förvaltir och i samarbete med fastighetsära. E avsiktsförklarig om samverka för utvecklig av området har gits edje Värjg alms Östermalm Prä arks I slutet av 2007 påbörjades, på kommustyrelses uppdrag, e utredig krig Stiosområdets utveckligsmöjligheter. Resultet preseterades geom ett visiosarbete, där tre arkitektkotor Bystrup, Tovatt, och Wigårdhs preseterade olika strukturer och gesltir av området. Österm ar S ick Öd em 1.2. Uppdraget Ubyg Stora torget ro iag Krist at er g stra Vä Sm get etor Bod stb Ba ld e Vasa p ko Källg Västerås är uikt med sitt Mälarära läge. Det seaste årtiodet har e stor bosdsutvecklig skett i vattets direk ärhet. Stiosområdet föreslås ky samma cetrum med vattet och öka upplevelse av de Mälarära sde. Mellverk Plagräs Domkyrkoesplaa de Bis Pilg Kopparlude a t kop Bis Norra I Visio 2026 har Västerås sd git fram e målbild om Sde u gräser - e sd vi skapat tillsammas, som vi är stol över, som skapar gemeskap och som har e aturlig kokt med Mälare. I visioe beskrivs Stiosområdet som e utvecklad sdsdel med ytt resecetrum och modera kommuikatiosmedel. Ett attraktivt och välfugerade resecetrum är e förutsättig för Västerås förmå att attrahera ya verksamheter och ya ivåare till sde. Utvecklig av resecetrum är ett viktigt projekt i både regioalt och atioellt perspektiv. Allé stig 1.1. Bakgrud Tullplatse Sjö 0 50 100 200 300m N Figur 1.1. Stiosområdets geografiska avgräsig. fram av fastighetsära iom Stiosområdet. Avl har äve teckats med Trafikverket om att fram utredir som ska klargöra järvägsaläggiges framtida utformig och fuktio. Ett iriktigsbeslut om att järväge ska lig i markpla togs av kommustyrelse i april 2010. Ett år efter, jauari 2011, tog kommustyrelse beslut om att påbörja arbetet med framde av e fördjupad översiktspla för Stiosområdet. Arbetet med de fördjupade översiktsplae är ett förs steg i sdsbygdsprojektet 3B. 1.3. Plaområdets avgräsig Plaområdet är beläget mella cetrum i orr och Mälare i söder. Stiosområdet sträcker sig lägs järväge och avgräsas av Svartå/Hamg i väster, Björöväge i öster, Södra Rigväge/Pilg i orr till Kugsäg och Mälarstrad i söder. Plaområdet är drygt 50 hekr stort. 8

2. Plaområdet idag Stiosområdet, har fram tills för bara ågra årtiode seda varit ett verksamhetsområde, iehållade olika idustrier som ASEA och Västerås Mekaiska verksd samt hamaku verksamheter. Området var uder dea epok främst tillgägligt för de som arbede iom själva området. Sde och cetrum var avskärmat frå Mälare. bygder har kulturmiljöhistoriska värde och ska bevaras. Nytillskotte vad gäller bebyggelse är kotorsbygder i form av Skatteskrapa uder 90-let och tigsrätte uder 2000-let. Av dessa är det främst Skatteskrapa som utmärker sig då bygde tydligt framträder i sdes siluett. Arkitektioiskt sett så följer dessa bygder si samtid. järväg Uder 90-let påbörjades e förvadlig av de Mälarära verksamhetsområdea. Iom Stiosområdet eblerade sig ya icke störaade verksamheter, befitlig järvägsstio och busstermial fick sitt uvarade läge och uder 2000-let började Östra Hame och Lillåudde att bebygs med bostäder. Meda Östra Hame är färdigbyggt, pågår på Lillåudde bygtio av de sis plalagda kvartere. Bebyggelse i dessa område käeteckas av e stilre moder arkitektur i puts och tegel. Bebyggelse och kvartere iom plaområdet har geomgått e förädrig på så vis att må av de tygre verksamhetera har flytt eller lagts ed. Udget är betogfabrike Färdig betog och Latmäes siloaläggig samt kommues avloppsreigsverk Kugsägsverket som ligger kvar och påverkar markavädige i ärområdet. I ärhet till järvägsstioe fis ett kluster med må föreg med olika iriktir, föreir, mydigheter, skolor, träigsaläggir med mera. Bredde och mågfalde blad verksamhetera är stor me ågo större fuktiosbladig eller tuliv förkommer ite då det sakas bostäder, service, attraktiva utemiljöer och allmäa platser. Utemiljö i området är torftig och i vissa delar storskalig på grud av de stora hårdgjorda ytora med markparkerir. Bebyggelse iom Stiosområdet består av äldre idustribebyggelse i huvudsak i tegel. Flera av dessa Trots Stiosområdets cetrala läge ka området upplevas som avskärmat frå sde. Det beror till stor del på de barriär som järväge utgör samt brist på kollektivtrafik söder om spårområdet. För gåede och cyklister fis idag två passager uder mark, Hamg i väster och Pilg i öster. När järvägsstioe är öppe är det äve möjligt att som gåede passera geom stioes överpassage. Iom Stiosområdet fis edast sporadiskt med gåg- och cykelstråk och säkra passager för oskyddade trafikater. När det gäller kollektivtrafik så försörjs dea del av sde av e stomlije utefter Björöväge/Pilg samt av busstioe. Dessa faktorer bidrar till att äve de ya bosdskvartere iom Östra Hame och Lillåudde avskärmas. Stiosområdet ås däremot lätt och har hög framkomlighet för bilister. Kugsäg som korsar geom området är e av huvudstråke i sde. G belass förutom av trafik till området med e stor mägd geomfartstrafik, både bilister och tug trafik, som väljer Kugsäg istället för E18. I de fördjupade översiktsplae aväds begreppet Stiosområdet som beämig på hela plaområdet. Begreppet resecetrum omfatr järvägsstioe och busstermiale. E18 järväg Stiosområdet Mälare Figur 2.1. Stioområdets läge i Västerås. Stiosområdet Areal: 50 ha Al boede: 0 persoer Al arbetsplatser/verksamma: cirka 1400 Verksamheter och markavädig: Västerås järvägsstio och busstermial, idustrier, verksamheter, kotor, mydigheter (Skatteverket, Tigsrätte), Latmäes siloaläggig, betogverk, avloppsreigsverk och idrotts-/kulturaläggir (Friidrottshalle, Friskis & Svettis, klätteraläggig, Dasverks mm). Ca 20% av plaområdet består av markparkerir. E18 9

Skrapa Busstermiale Friidrottshalle Betogfabrike Silo Avloppsreigsverket Ågkraftverket Sdshuset Slottet Vasaparke Cetralstioe Skatteskrapa Tullhuset Figur 2.2. Flygbild över Stiosområdet. Plaområdets y är markerad med färg, omgivige är svart-vit. Objekt som uderlätter orieterig är markerade. 10

3. Mål för plaarbetet Stiosområdet ska utvecklas till e sdsmässig, mågsidig och levade sdsdel väl sammaläkad med itilligde sdsdelar, cetrum och Mälare. Utvecklige av Stiosområdet ska bidra till e hållbar utvecklig av Västerås och främja hållbara trasporter både lokalt och regioalt. De sex övergripade måle för Stiosområdet är att: 1Läka samma sde och överbryg barriärer - geom att stärka sambade (visuella och fysiska) mella cetrum och bebyggelse lägs Mälarstrade och de äldre sydöstra sdsdelara. 2Utveckla resecetrum till e moder, fuktioell och attraktiv resadealäggig. 3 4 5 6 Byg stiosära. Plaera för y attraktiv mark för verksamheter, service och bostäder i stioes ärområde. Utveckla sdsdeles blåa och gröa värde - utveckla e sdsdel med parker och ärhet till vatte. Stärka cetrums och Stiosområdets sambad er mot Mälare. Skapa fuktiosbladade levade sdskvarter med plats för allmäa platser, parker och torg. Utveckla områdets idetitet med utgågspukt i områdets befitli kvaliteter. Byg hållbart. Skapa flexibla och robus strukturer som tål utvecklig. Aväda moder tekik för områdets resurs- och eergiavädig, återviig, byggmaterial. 3B mål I sambad med uppsrte av projektet 3B formulerades fem effektmål för området. Måle ska följas i projektets olika delar. Området ska bli e tydlig och självklar läk mella city, Cetrala Mälarstrade och Mälare Området ska bidra till ett utvidt city Området ska iehålla attraktiva kvartersytor Området ska iehålla attraktiva allmäa ytor Attraktivt och effektivt resecetrum Hållbarhetsaspekter som är belys i plaerige Ekologiska aspekter resurs- och eergiavädig, återavädig och återviig, reare mark, luft och atur Ekoomiska aspekter e kokurreskraftig sd, stiosära bebyggelse Sociala aspekter mäiska i cetrum, skapa ett bra vardagsliv, reseäre i fokus Kulturella aspekter respekt för kulturarvet och kulturmiljö Ledord för plaerig av området mäiska i cetrum mäsklig skala mågfald vardagsliv mötesplatser hälsa och säkerhet reseäre i fokus tillgäglighet resecetrum pedlig göra ära samla fuktioer täthet i bebyggelse sambad mella sdsdelar fuktioer stolthet geom idetitet karaktärsskapade arkitektur idustriarv kulturmiljövärde lätt att hit orieterbarhet stråk och sambad reare mark, luft, vatte goda boedemiljöer gröa värde klimpassig ekoomisk styrka geom samverka 11

Strategier för e hållbar utvecklig Med utgågspukt i måle om ett hållbart och klimatsmart Västerås har 12 strategier formulerats i de kommutäckade översiktsplae Västerås 2026. Strategiera ger Västerås möjlighet att växa och utvecklas samtidigt som behovet av klimatpåverkade trasporter och exploaterig av brukigsvärd mark begräsas. Strategiera iebär också att de värde som fis i ature och i de byggda miljö, som är e del av Västerås idetitet, s tillvara är Västerås utvecklas. Uv 12 strategier har 10 e direkt kopplig till de fördjupade översiktsplae för Stiosområdet. Faktum att så må av dem berörs i översiktsplae tyder på att utvecklige av Stiosområdet är ett mågsidigt projekt vilket kommer att föra Västerås sd ärmare målet om e hållbar sd och ett hållbart samhälle. Här eda liss alla 12 strategiera och deras kopplig till översiktsplae för Stiosområdet beskrivs. Attraktiv regiosd Utvecklig av Stiosområdet med ett ytt resecetrum och e y cetral sdsdel stärker Västerås roll som e attraktiv regiosd. Kreativ ärigslivsklimat Iom Stiosområdet ka ya föreg ebleras och flera cetralt belä kotorslokaler ka bygs. Kulturliv ger sde karaktär Med ke på det cetrala läget samt bygtioe av ya parker och torg ka förutsättir för kulturliv iom sdsdele skapas. Bostäder för alla Iom Stiosområdet fis stora möjligheter att byg hudrls av cetralt belä bostäder. Bygg sde iåt Stiosområdet är e cetral del av sde som idag är ieffektivt utyttjad me de ka rymma e stor och bladad sdsdel. City - mötesplats för alla Västerås city ka utvids med delar av Stiosområdet. Tillsammas ka ssdelara fugera som srka och attraktiva mötesplatser. Kulturarv och utvecklig i samklag E späade kotrast ka skapas geom bladig av äldre och yare bebyggelse. Livskraftig ladsbygd med srka serviceorter Strategi har ige direkt kopplig till utvecklig av Stiosområdet. Ekelt att gå och cykla Stiosområdet utvecklas som e tät sdsdel där gåede och cyklister prioriteras och där det är ära till må vikti målpukter. Kollektivtrafikätet som ryggrad E del av Västerås som har väldigt bra kollektivtrafik utvecklas och må ges förutsättir för att resa på ett miljöväligt sätt. Hushålla med aturresursera Ett cetralt beläget område som är srkt föroreat och idag aväds ieffektivt saeras och e y sdsdel med hudrls bostäder och arbetsplatser skapas. Stärk ladskapsvärdea Strategi har ige direkt kopplig till utvecklig av Stiosområdet. 12

4. Plaförslaget 4.1. Markavädig E y sdsdel som läkar samma sde och överbrygr barriärer Stiosområdet ska utvecklas till e hållbar, sdsmässig och mågsidig sdsdel. Sdsdeles struktur ska utformas i syfte att läka samma sde och överbryg de barriärer som fis i form av järväge, Södra Rigväge och Kugsäg. Nya stråk, passager och bebyggelsekvarter ska öka de upplevda käsla av ärhet och samhörighet med cetrum, itilligde sdsdelar och vikti målpukter som resecetrum, Mälare, Färjekaje, Löräge samt framtida målpukter som Kokpukte och Östra Hamtorget. E tät och bladad sdsbebyggelse Stiosområdet ska ges forme av e tät kvarterssd. Bygdera placeras mot g och dess bottevåir utgörs i hög grad av publika lokaler och verksamheter. I kvarteres ire fis priv iergårdar. Sdsbebyggelse är bebyggelse som är ordad i e kvarterstruktur. De slu kvartere skapar tydli turum och e klar idelig mella offetli (torg, parker och turumme) och priv platser (iergårdar). Bladad markavädig iebär att bygder och kvarter iom samma område iehåller e variatio i fuktio och iehåll. Exempel på sådaa fuktioer är: bostäder, hadel, service, kotor och adra publika verksamheter samt kultur och sport. Bladige ska främja e sdsdel som lever uder dygets alla timmar och skapar aktiva och levade tor. Bebyggelse ges e varierad skala, med e tovikt på fem till sex våir. E högre bebyggelse ka prövas lägs spårområdet samt vid stora stråk och ya platsbildir i form av torg och parker. Äve högre bebyggelse ska itegreras i kvarterstrukturer. I kvarter och bygder ges förutsättir för e stor bladig av fuktioer och verksamheter. De bladade sdsbebyggelse ka bestå av hadel, service, kotor, bostäder, skollokaler, kultur, idrott, torg, parker samt publika och icke-störade verksamheter. I tydli bosdsområde eller kotorsområde skapas u alla fuktioer bladas iom kvartere. Skolor och förskolor itegreras med övri typer av bygder. De plaeras främst med geerösa iergårdytor och i ärhet till parker. E överbygd av spårområdet bör prövas i sambad med utbygd av sdsdele. E evetuell överbygd ska utformas så att visuella sambad och siktlijer bevaras mella båda sidora av spårområdet. Överbygde av spårområdet ka göra sdsdele mer attraktiv och mer itegrerad med cetrala Västerås. Ett ytt, modert resecetrum med större kapacitet och betydligt bättre fuktioalitet kommer att bygs. Det kommer dock att lig kvar i det ugefärli läget av de befitli resealäggige. Tillgäglighete till resecetrumet kommer att förbättras så att det upplevs som e viktig och cetral pukt i sde. I plaförslaget ligger avloppsreigsverket kvar i sitt uvarade läge. Aläggige skulle kua flyts till ett aat läge efter år 2026. Just u pågår diskussioer om avloppsreigsverkets framtid och dess påverka på Stiosområdet. Strukturer iom Stiosområdet är plaerade på så sätt att avloppsreigsverkets y skulle kua itegreras med övri delar av sdsdele efter att verksamhete flytt. Sdsstruktur Stiosområdet ges e tydlig struktur. Tack vare de är det lätt att hit till och iom området. Sdsdeles struktur av tor, gåg- och cykelvär och visuella sambad förstärker sdes befitli stråk och siktlijer. Strukture ska itegrera de olika delområdea med varadra och med itilligde sdsdelar. Kvartersstrukture skiljer tydligt mella offetli och priv ytor och ger bäs möjli förutsättir för sdslivet. E hög tillgäglighet till resecetrumet är e av de viktiste aspektera för ett välfugerade område. Passager över och uder spårområdet För att förstärka Stiosområdets sambad med cetrala Västerås och de sydöstra sdsdelara föreslås ya passager över och uder järväge (se figur 4.1.). Målsättige med passageras placerig är att: Stärka de upplevda ärhete och samhörighete mella cetrum, Mälare och Stiosområdet. Skapa ya gåg- och cykelstråk mella cetrum och de sydöstra sdsdelara. Öka itegratioe för hela cetrala Västerås. De två befitli passagera uder järväge vid Hamg och Pilg samt passage via stiosbygde bibehålls och utökas med tre ya förbidelser. Två av dem föreslås fias uder och e över spårområdet. Väster om resecetrums stiosbygd möjliggörs bygtio av två passager: e uder och e över spårområdet. Passage uder skulle fugera som e läk för gåede och cyklister meda passage över 13

Sdsbebyggelse, fuktiosbladad markavädig Spårområde Biskopg Vasag Allmäa platser / fuktioell del av resecetrum Avloppsreigsverk med möjlighet att utvecklas till sdsbebyggelse Domkyrkoesplaade Ubyg Storbro Alléstige Passage uder järväg Hatverkarg Passage över järväg Östermalm Östra Rigväge Östermalm Kopparlude Mellverk Pilg Pilg Pilg Värjg Balder Stureg Erik Hahrs G Mimerg Östra Tullg Norra Källg Kristiag Bodeg Övre Kug Stora G Västra Rigväge Delar av spårområde där överdäckig ka prövas Badhu Biskop Prästbro Slott Norra Källg Källg Västra Kyrkog Resecetrum Bodetorget Allmäa platser (torg och parker) Kug Skomakarg Apotekarbro Stora torget Västgöteg Köpmag Slott Skepparbacke Torgg Sdsparke Slottsbro Svartå Smedjeg Fiskartorget Huvudg Lokalg Primära gågoch cykelstråk Vasag Mukg Sdshuset Sickarg Cetrum Carl Heigs g. Vasaparke Karl Passager tillgägli för: Timmerma Aseatorget Kopparbergsväge Kopparbergsväge gåede cyklister bilister Järvägs Stora G Karl Järvägsstio Mäster Ahls g Port-Aders g Södra Rigväge Kakelg Busstermial Igejör Bååths g Sigurd Kugsäg Kugsäg Silo Verk Verk Kugsäg Friidrottshalle Avloppsreigsverket Gasverk Mälarstrad Kraftverk Lyräd Ågkraftverket Björöväge Björöväge Stockholmsväge Mälarstrad Krigsstige Ågkraftväge Silokaje Gusv Västra Skepparbacke Latmäteribacke Trappg. Slottet Våghusbro Våghusbro Hamg. Hamgräd Sigurd Sigurd Sigurds Östra Kaje Roroläge Lillåkaje Claréu Masi. Ödemarksst. Hållg Slottstige Svateg Sllhag Erik Stradbro Stradbro Hamg Sjötull. Tullhus Mälarg Östra Hame Packhu Mälartorget Fyrbåksväge Verk Lillåuddsallé Kummelg Mistlur Fyrtor Stågmärke Farled Mälare Pråmkaje Tullhuskaje Sjöhagsväge Mälarbro Färjkaje Tullplatse Lillåudde 0 50 100 200 300m N Figur 4.1. Plaförslaget - Stiosområdets markavädig. 14

järväge skulle fugera som gågförbidelse. Syftet med passagera är att skapa e förlägig av de reda idag populära stråke mot resecetrum geom Vasaparke och lägs Kopparbergsväge. Möjlighet fis äve att förbida de båda passagera med resecetrums bygd och perroger. Passagera kommer att väsetligt öka itegratioe mella Stiosområdet och södra dele av cetrala Västerås. I ordöstra dele av Stiosområdet placeras de adra passage uder järväge. Passage kopplar samma Cityrige med området öster om friidrottshalle och orr om avloppsreigsverket. De kommer att fugera som förbidelse tillgäglig för både cyklister och gåede. Syftet med passage är att uderlät kommuikatioer mella östra dele av cetrum och stora delar av Västerås belä sydost om Stiosområdet. De tredje ya passage placeras över järväge och är e del av resecetrums sekudära etré (se Figur 4.20 på sida 25). Passage utformas för gåede. Tillgäglighet skapas geom trappor och hissar på vardera sida av övergåge och er till alla perroger. Med ke på trygghets- och fuktiosaspekter ska passager uder järväge utformas så att de uppfats som öppa, ljusa och ibjudade. De ska dessutom upplevas som e aturlig del av gåg- och cykelvägätet och som delar av ya platsbildir. Passager av järväge ska, med hjälp av atige sva lutir eller hissar och trappor, utgöra tillgägli och välaväda läkar mella Stiosområdet och cetrala Västerås. Föreslage markavädigskar medger möjlighet för bygtio av både passage uder och passage över järväge vid stioes huvudbygd var för sig eller tillsammas. På webbsida http://projekt3b.se/om-projektet/ utredir/ fis ett l utredir krig passager iom Stiosområdet som stödjer plaförslaget. Trafik och tor Ett ät av tor, gågbaor, cykelvär, platsbildir, parker och bebyggelsekvarter bider samma Stiosområdet till e helhet. Gatustruktures avsikt är att säkerställa e god fuktio, framkomlighet och attraktiva sdsrum att röra sig lägs. Gåg- och cykeltrafik samt kollektivtrafik är prioriterade trafikslag. Prioriterige iebär att alla gågvär och cykelbaor, precis som bilvära, utgör e sammahäde struktur där varke gåede eller cyklister är tvu att apassa sia rörelsemöster till biltrafike. 1 2 3 4 gåg cykel bil Figur 4.2. Ett exempel på e kommersiell gågpassage (Stockholm, Sverige) Figur 4.3. Ett exempel på e gåg- och cykelpassage uder järväge.(uppsala, Sverige) (Foto: Sofie Adersso Rosell) Figur 4.4. Prioriterig av trafikslag iom Stiosområdet. 15

Gator, gågbaor och cykelvär ges olika karaktärer och mått som återspeglar dess fuktio. Kor resor iom sde ska i förs had kua ske till fots eller med cykel, lägre resor iom sde med buss. Geom att sät gåede och cyklisters i förs rummet skapas e attraktivitet och ett liv i sde som alla får glädje av. Det förutsätter att ma ger goda förutsättir för gåede och cyklister i såväl övergripade stråk som i de mycket lokala sdsmiljö. Utformige på tomtmark och i fastigheter ska stödja gåg- och cykeltrafikes utrymmesaspråk och service av olika slag. Utformige i tumiljö bör prioritera uteserverir, cykelparkerir, utökade trottoarbredder, alléer, cykelbaor. Iom busstermiales område bör gåede, cyklister och bussar jämställas för att uppå ett välfugerade resecetrum med samspel mella de tre olika gruppera. På webbsida http://projekt3b.se/om-projektet/ utredir/ fis ett l trafikutredir som stödjer plaförslaget. Gågvär och cykelbaor Gåg- och cykelvägätet utgörs av ett fimaskigt ät, där gågvär och cykelbaor är gea, lättillgägli och tryg. Gågvär och cykelbaor läkas samma till lägre stråk som ka ha olika fuktioer som sabba och gea cykelstråk samt attraktiva och upplevelserika rekreatiosstråk. Lägs större stråk och utmed huvudtor föreslås gågvär och cykelbaor vara separerade. Cykelbaor bör skiljas frå gågvär med aa typ av beläggig eller grafisk markerig. E uppdelig av gåg- och cykelbaor ökar bekvämlighete för gåede och höjer väsetligt attraktivitete för cykliste geom att Figur 4.5. Exempel på e färg- och symbolmarkerad cykelbaa separerad frå övri trafikslag (Nice, Frakrike) Figur 4.6. Exempel på ett modert bevakat cykelparkerigshus. (Malmö, Sverige) (Foto: Felix Gerlach) möjliggöra högre hastighet och bättre framkomlighet på cykelbaora. Lägs större stråk och utmed huvudtor bör iförade av ekelrikde cykelbaor utredas. Bra och lättillgägli parkerigsmöjligheter i varierade former ska fias för cyklister både iom kvartersmark, vid allmäa platser och publika målpukter. De fles av cykelparkerira ska fias vid resecetrums etréer, på båda sidor av spårområdet. Nya cykelparkerigshus iom Stiosområdet ska vara lokaliserade och utformade på så vis att de ite bara håller e hög arkitektoisk kvalité u också käs tryg och attraktiva att aväda. Cykelparkerir till verksamheter och boede aordas iom kvartersmark och lägs tor där det är möjligt. Tre ya huvudstråk och förbidelser föreslås: 1. E y gågväg och cykelbaa frå resecetrum i orr till Ågkraftverket i söder. 2. E y gågförbidelse frå Östermalm via sekudäretré och i i Stiosområdet. 3. E y gågväg och cykelbaa som kopplar samma cetrums östra delar med sdsdelara i sydöst och vid Mälarstrade. Stråket skapas geom e läkig av gåg- och cykelbaor lägs Rigväge, via passage uder järväge och lägs separerad gåg- och cykelväg orr om avloppsreigsverket. Kollektivtrafik Det ya kollektivtrafiksystemet, SmartKoll, som iförs uder augusti 2013 medför ite ågo förbättrig ur kollektivtrafiksypukt för boede och verksamma iom Stiosområdet, Lillåudde och Östra Hame. Dessa område kommer eligt beslude stomlijer äve framöver att ha si ärms busshållsplats utefter Björöväge eller vid cetrale. 16

Norra Källg Kristiag Bodeg Övre Kug Västra Rigväge Badhu Stora G Biskop Prästbro Slott Norra Källg Plaområde Spårområde Källg Västra Kyrkog Bodetorget Kug Skomakarg Biskopg Primära gågoch cykelstråk Huvudg Lokalg Apotekarbro Stora torget Västgöteg Köpmag Vasag Slott Skepparbacke Torgg Sdsparke G där bussar trafikerar idag Slottsbro Stureg Smedjeg Domkyrkoesplaade G där busstrafik är möjlig Möjli läge för busshållplatser Parker och parkstråk Svartå Fiskartorget Vasag Mukg Sdshuset Sickarg Cetrum Carl Heigs g. Ubyg Vasaparke Storbro Karl Timmerma Kopparbergsväge Erik Hahrs G Alléstige Hatverkarg Passage uder järväg Passage över järväg Passager tillgägli för: gåede cyklister bilister Aseatorget Kopparbergsväge Järvägs Mimerg Stora G Karl Järvägsstio Mäster Ahls g Port-Aders g Södra Rigväge Kakelg Busstermial Östermalm Östra Tullg Igejör Bååths g Östra Rigväge Östermalm Sigurd Kopparlude Kugsäg Kugsäg Mellverk Pilg Pilg Silo Verk Verk Kugsäg Pilg Friidrottshalle Avloppsreigsverket Värjg Gasverk Balder Mälarstrad Kraftverk Lyräd Ågkraftverket Björöväge Björöväge Stockholmsväge Mälarstrad Krigsstige Ågkraftväge Silokaje Gusv Västra Skepparbacke Latmäteribacke Trappg. Slottet Våghusbro Våghusbro Hamg. Hamgräd Sigurd Sigurd Sigurds Östra Kaje Roroläge Lillåkaje Claréu Masi. Ödemarksst. Hållg Slottstige Svateg Sllhag Erik Stradbro Stradbro Hamg Sjötull. Tullhus Mälarg Östra Hame Packhu Mälartorget Fyrbåksväge Verk Lillåuddsallé Kummelg Mistlur Fyrtor Stågmärke Farled Mälare Pråmkaje Tullhuskaje Sjöhagsväge Mälarbro Färjkaje Tullplatse Lillåudde 0 50 100 200 300m N Figur 4.7. Plaförslaget - Stiosområdets trafikstrukturer. 17

På sikt, i sambad med att området utvecklas ytterlire, ka sdsdele geomkorsas av e stomlije. Föresla tusektioer för Kugsäg, Verk, Mälarstrad och lokaltora orr om silo är dimesioerade för att klara e stomlije för kollektivtrafik. Översiktsplae ger möjlighet att förläg e y busstomlije geom området är behov uppstår me ytterlire utredir och beslut krävs för att ya lijer ska iföras eller att befitli stomlijer ska justeras i si sträckig. Gator iom Stiosområdet där busstrafike ska vara möjlig är markerade på kar på sida 17 (figur 4.7). På samma kar markeras äve lokaliserig av e busstermial och möjli läge för busshållplatser. Busstermiale ges e y som är mist 50% större ä dages busstermial. Häsy i plaerig och projekterig sks till möjli läge för busshållplatser. Figur 4.8. Exempel på ett övergågsställe där gåg- och cykeltrafikateras tillgäglighet prioriteras. (Otwa, Kaada) Två alterativa bussträckir iom Stiosområdet är täkbara. I det förs alterativet leds busse utefter silokaje, det vill sä mella hambassäge och siloaläggige, för att uppå e ära, ge och fördelaktig busslije. De här sträckige är möjlig först efter omlokaliserig av siloverksamhete. De adra alterativa sträckige leds på Kugsäg mot friidrottshalle och seda leds de vidare geom avloppsreigsverkets område. Dea lije är möjlig först efter e evetuell omlokaliserig av avloppsreigsverket. De föresla bussträckir ska ite ses som exak lijedragir. Båda alterative kommer att behöva studeras mer i delj ia beslut om e busslije geom Stiosområdet s. Gator Aalyser och studier har visat att de befitli trafikstrukturera ite kommer att kua fugera väl är Stiosområdet förvadlas till e y attraktiv och cetral sdsdel i Västerås. Därför kommer ya trafikstrukturer att itroduceras i området. Huvudmålet är att skapa e hållbar grud för utvecklig av Stiosområdet och möjliggöra uppfyllelse av de fem effektmåle för 3B-projektet. (se 3B-mål på sida 11). I plaförslaget silas biltrafike igeom sdsdele lägs huvudtora Södra Rigväge, Kugsäg, Verk och Mälarstrad. Huvudtora utformas som trädplaterade sdstor. Jämfört med dages situatio ges huvudtora e tydlire och ehetlire karaktär som ökar orieterbarhete iom området. Passager för gåg- och cykelvär över tora ska utformas breda och väl till. Platser där vikti cykelstråk möter bilvär utformas på så sätt att företräde ges till cyklister. Flera korsir mella bilvär och gågvär/cykelbaor bör vara upphöjda för ökad säkerhet och tillgäglighet för fotgäre och cyklister. Kugsägs uvarade fuktio som geomfart kommer delvis kvarstå, me dess karaktär och utformig kommer i stor grad förädras. Kugsägs raka dragig bryts mella silo och friidrottshalle och delar sig i två tor som leder vidare mot sydöst. Utformige av g kommer göra de midre attraktiv för geomfartstrafike, dämpa hastigheter och till följd av det bidra till att skapa e tumiljö där fotgäre och cyklister käer sig mer välkoma. Lösige är preseterad på både markavädigskar och kar med ya trafikstrukturer (Figur 4.1. på sida 14 och Figur 4.7. på sida 17). Tack vare åtgärde kommer biltrafikdomiase att miska i området och flera attraktiva bilfria ytor i form av stråk och torg kommer att kua skapas. Midre trafik på Kugsäg mella friidrotthalle och korsige med Björöväge kommer iebära betydligt lägre bullerivåer och till följd av det möjliggörs bygtio av bostäder och adra sdsfuktioer där bullerivåer ite får översti vissa värde. Södra Rigväge kommer att fias kvar i sitt befitli läge och dess östra del kommer i fortsättige att iförlivas i busstermiale, med bussfil och hållplatsläge. G och korsige Södra Rigväge- Kopparbergsväge har e stor betydelse för kollektivtrafikes fuktio och framkomlighet samt är e betydelsefull läk i flera gåg- och cykelstråk er mot resecetrum. I arbetet med SmartKoll har brister krig korsige och trafiksilsystemet påvisats. Uder de kommade åre kommer ett arbete pågå med åtgärder som ska förbättra fuktioe av korsige. Vid utformige av g och korsige för e förbättrad 18

framkomlighet för busse kommer äve stor fokus lig på reseäre och på gåg- och cykeltrafikate. Västra dele av Södra Rigväge har idag karaktäre av trädplaterad trafikled. Gaturummet är brett och det fis få möjligheter för gåede att följa gs sträckig eller korsa de. G föreslås få e karaktär av e trädplaterad sd. Sektioer på körbaor ska ses över och e trottoar lägs gs södra kat bör alägs med e y övergåg i markpla mot Vasaparke. Nya bygder söder om Vasaparke och Södra Rigväge med sitt attraktiva läge och aktiva husfasader kommer att slu upp mot turummet. Lokaltor iom området ges smalare tusektioer vilket främjar iteraktioe mella livet på g och bottevåirs etréer och fuktioer. Ett turum som kommer att särskilja sig är Sigurd som Shared Space är ett sätt att arbe med trafik i sde som bryter med fuktioalismes trafikseparerig. Geom ett helhetstäkade krig trasporter och det sociala livet i sdsrummet skapar ma säkrare, effektivare och mer attraktiva trafiklösir. I shared space-område apassar bilar sig till fotgäras och cyklisteras rörelsemöster. föreslås utformas till e gågfart, där trafikatera färdas på de gåedes villkor. E typ av turum som kallas för shared space ka prövas på Sigurd och på ågra adra lokala tor. E dragig av Verk i höjd med avloppsreigsverket ädras för att möjliggöra arbete med åtgärder iom avloppsreigsverkets område som kommer att kua miska aläggiges etiva påverka på omgivige. E av de förs åtgärdera är moderiserig av slamhaterige i västra dele av aläggige precis itill de ya sträcka av Verk. Moderiserige kommer att iebära betydligt lägre luktemissioer frå avloppsreigsverket. De ya trafikstrukturera kommer att hjälpa till att uppfylla de fem effektmåle för 3B. Dessutom kommer de också att iebära flera positiva förädrir för själva Stiosområdet och dess ärmaste omgivig. Positiva effekter av föresla trafikstrukturer: Omvadlig av barriärer i form av stora vär till sdstor. Prioriterig av gåg- och cykeltrafik. Ökad attraktivitet för adra trafikmedel ä bil. E ge och ekel struktur som är flexibel och tål förädrir. Miskad barriäreffekt av geomfartstrafike. Miskad adel tug trafik i området. Miskad bullerproblematik. Fler attraktiva allmäa ytor. 2.5 5.0 2.5 10.0 m Figur 4.9. Föreslage tusektio - Sigurd. (Sweco Architects) 4.0 1.5 0.8 2.5 6.5 2.5 0.8 1.5 4.0 24.0 m Figur 4.10. Föreslage tusektio - Kugsäg. (Sweco Architects) 2.25 0.8 1.5 6.5 2.2 0.8 1.5 2.25 18.0 m Figur 4.11. Föreslage tusektio - Verk. (Sweco Architects) Parkerig I Stiosområdet ska tillgäglighet utvecklas på gåg- och cykeltrafikaters villkor vilket iebär att biltrafikes aspråk prioriteras ed. Då området är cetralt beläget med ärhet till välutvecklad kollektivtrafik fis i de fles fall alterativa trasportsätt. Med det som utgågspukt bör effektiva, flexibla och modera parkerigslösir som uppmutrar till miskad bilavädig eftersträvas. Markparkerigsytor för bilar avvecklas och istället skapas parkerigsplatser i sådaa former som är mer aturli i sdsmässi miljöer. Parkerig kommer att ske främst i parkerigshus, parkerigsrage och 19

och dels lägs tor i form av katsteparkerig. Sådaa former av bilparkerig bidrar ite bara till e mer urba karaktär av sdsdele u dämpar också hastighete och möjliggör mer ekoomisk och effektiv markavädig där mer y aväds för bygder och allmäa platser. Lämpli läge för parkerigshus kommer att studeras vidare. Arbete med y parkerigspolicy och parkerigsriktlijer för Västerås pågår. I det arbete udersöks möjlighete att iföra flexibel parkerigsorm där parkerigslet har ett spa baserat på exploateriges läge och förutsättir att färdas med adra färdmedel etc. Möjligheter att vid exploaterig tes ya sätt att kombiera parkerigsplaerig med mobility maagemet-åtgärder ska också udersökas. Det iebär att let parkerigsplatser ytterlire skulle kua säkas om byggherrar geomför särskilda isatser för att miska parkerigsefterfrå som till exempel iförade av bilpooler. Med det arbete som utgågspukt ska riktlijer för parkerig i Figur 4.12. Exempel på e urba g med kastesparkerig och cykelbaa. (Nice, Frakrike). Stiosområdet studeras vidare. E övergripade parkerigsutredig för Stiosområdet ka bli aktuell. De mycket goda tillgäglighete till kollektivtrafik, prioriterig av gågvär och cykelvär som håller högt kvalité samt ärhete till cetrum lar för att efterfrå på parkerig i Stiosområdet är lägre ä för övri sde. Mobility maagemet är ett kocept för att främja hållbara trasporter och påverka bilavädige geom att förädra reseärers attityder och beteede. Trasportväg till Roro-läget Kugsäg kommer äve fortsättigsvis utgöra trasportväg för breda och tu trasporter er mot Roro-läget vid hambassäge. Beroede på produktioe ka trasportera utföras fler gåger om året, då stägs g av för övrig trafik. Trasportväge kommer delvis ledas över det ya torget vid friidrottshalle. På grud av Roro-trasportera ska det ya torget utformas på sådat sätt att e rak och öppe y behålls mella båda delar av Kugsäg. Roro är förkortige för Roll O/Roll off-fartyg. Istället för avädadet av kra vid lastig och lossig så körs godset ombord på fartyget. Metode aväds speciellt vid frakt av tug och utrymmeskrävade last. Fartyget har e ege ramp som asluts till kajkate. 4.2. Stiosära bebyggelse De fördjupade översiktsplaes mål om att byg stiosära akyter till strategi att effektivt kua utveckla och aväda de mark som fis i ett stiosära läge. E aa plaerigsstrategi i översiktsplae Västerås 2026 är att byg sde iåt. Det stiosära läget iebär e stor potetial för de hållbara sdsutvecklige och för sdes kokurreskraft. Utvecklig av stiosära område ska äve leda till e ökad tillgäglighet och attraktivitet för resecetrum. Det kommer på sikt leda till ett ökat kollektivresade. Bebyggelse och resecetrum drar på så sätt ömsesidigt yt av varadra. Tillgäglighete iom området samt till och frå resecetret är helt avgörade om fler mäiskor ska välja att resa kollektivt före resa med bil. Eligt de så kallade stiosärhetspricipe väljer fler att åka kollektivt om ma bor och/eller jobbar iom promeadavståd frå järvägsstioe. För att så mycket som möjligt utyttja ärhete till stioe kommer de stiosära bebyggelse bestå av e bladig av bostäder, butiker, kotor, verksamheter samt adra sdsfuktioer och platser med hög besöksfrekves. I plaerige av stiosära bebyggelse ska avvägir göras mella hållbarhetsfördelara med e utbygd getemot de risker och störir som ett läge itill järväge iebär. 4.3. Levade sdskvarter Sdsdele ska utgöras av fuktiosbladade och levade sdskvarter med plats för möte mella mäiskor. Områdets idetitet och karaktär utgår frå platses historia, där äldre värdefull bebyggelse iförlivas i de ya bebyggelse och skapar e späade och levade miljö. Fuktiosbladig Kvarter och bygder ska iehålla fuktiosbladig, det vill sä e variatio av markavädig och verksamheter. Att blada bostäder och arbetsplatser skapar förutsättir för 20

e sdsmiljö som är rik på upplevelser, trygg att viss i och där det är ära till allt. Till skillad frå de fuktioseparerade sde där det är lågt mella olika målpukter är situatioe mycket aorluda i de bladade och itegrerade sde. Förutsättira för ärhet är större i de bladade sde där olika målpukter fis sida vid sida och ck vare det är det eklare och sabbare att förflyt sig mella olika pukter i sde. Sdsdele ska ha e variatio av olika upplåtelseformer. Såda bladig ökar chase till iteraktio och möte mella mäiskor frå olika grupper och i olika livssituatioer. De bladade sdsbebyggelse ka bestå av mägd olika markavädir, såsom hadel, service, kotor, bostäder, torg, parker, icke störade verksamheter, kultur och idrott. Kvarteres markavädig och fuktioer ska främja ett aktivt och tryggt sdsliv uder dygets alla timmar. Levade bottevåir Bebyggelses bottevåir mot g är e lika viktig del för sdslivet som utformige av tor, rum och platser. Bottevåira ska ges e avädig och utformig som tillför turummet liv. Etréer ska vara markerade, välkomade och placerade mot tor och platser. För att möjliggöra eblerig av verksamheter ska bebyggelse i utpekade stråk ha etrépla och bottevåir med högre våigshöjd. Det är viktigt att de ya bygdera utgör kvarterstruktur och att de med si placerig följer toras geometri. På kar på sida 22 (Figur 4.16.) markeras tor där bottevåir ska vara öppa och iehålla verksamheter, service, butiker. Det kommer att skapa förutsättir till e levade och urba sdsdel. Mötesplatser, allmäa platser och stråk Lokaliserige av de mest attraktiva och levade mötesplatsera sammafaller ofst med ärhete till potetiella målpukter och till både dages och framtida rörelsestråk. Nya allmäa platser och parker i Stiosområdet kommer att skapas i strategiska läge med goda förutsättir för vistelse, möte och rekreatio. Dessa läge fis ofst lägs vikti stråk, stråkkorsir och vid målpukter som samlar och lockar till sig mäiskor. De pukter i området som har störst potetial att fugera som attraktiva mötesplatser är: resecetrum med dess ärmaste omgivig, platse mella silobygde och hambassäge, det ya torget söder om friidrottshalle och de ya parke vid Sigurd. Figur 4.13. Bladad bebyggelse främjar ett aktivt och tryggt sdsliv uder dygets alla timmar. (Bryssel, Belgie) Figur 4.14. Levade bottevåir med må publika igår ger förutsättir till e levade och trygg g. (Motreal, Kaada) Figur 4.15 Slu fasader med väldigt få igår mot g bidrar ite till tulivet och skapar otrygghet. (Stockholm, Sverige) 21