Hemkultur Dokumentation av Kvalitetsarbete Dingle förskola Skeppet 2014/2015 Förskolor Norr Munkedals kommun Karin Ohlson Eva-Lotte Olsson Hanne Eklund Inger Korsgård Carolina Svensson
Innehåll Grundfakta och förutsättningar... 3 Kartläggning av barnens intressen... 3 Mål... 3 Eget formulerat mål... 3 Läroplanens mål... 3 Barnens utveckling... 3 Insatser åtgärder för att nå målet... 4 Koppling till forskning... 4 Dokumentation... 4 Information till vårdnadshavare... 4 Uppföljning... 4 Pedagogernas insatser... 5 Koppling till forskning... 5 Barnens utveckling... 5 Dokumentation... 6 Information till vårdnadshavare... 6 Utvärdering... 6 Pedagogernas insatser... 6 Barnens upplevelser... 6 Barnens utveckling... 7 Koppling till forskning... 7 Analys av utvärderingen... 7 Resultatets betydelse för fortsatt arbete... 8 2
Grundfakta och förutsättningar Personalgrupp: Vår personalgrupp består av en förskollärare som arbetar 100%. Tre barnskötare, en på 100% och två på 50% vardera. De 50% tjänsterna är resurser på avdelningen. Barngrupp: Under hösten har vi 11 barn inskrivna på vår avdelning. En 5-åring, fyra 4-åringar, två 3-åringar och fyra 2-åringar. Lokaler och miljö: Dingle förskola är en förskola med fem avdelningar. Vår avdelning Skeppet ligger i ett hus med tre avdelningar. Det finns även två avdelningar som ligger utanför. Brandbilen, där femåringarna går och Hjulet, som ligger vid skolan där barn 1-4 går. Dingle förskola har en stor gård med en lekvänlig utemiljö. Vi har nära till skogen och Dingle lantbruksskola. Kartläggning av barnens intressen För att kartlägga barnens intresse har vi genomfört intervjuer och observationer av barnen. Vi har även utifrån barngruppens sammansättning lagt det i temat. Intervjufrågorna var: 1. Hur ser det ut där du bor? 2. Vilka bor i din familj/familjer? På fråga 1 beskrev barnen hur deras hus/lägenhet och deras trädgård ser ut. På fråga 2 berättade barnen vilka som bodde med dem i huset; mamma, pappa, syskon samt husdjur. Mål Eget formulerat mål Barnen är delaktiga genom att de kommer från olika hem och olika kulturer. Barnen ska få kunskap om att traditioner och högtider kan se olika ut i olika hem, att alla har en hemkultur. Vi vill uppmärksamma olikheter och likheter oavsett var man bor eller kommer ifrån. Läroplanens mål Förskolan ska sträva efter att varje barn - utvecklar sin identitet och känner trygghet i den - känner delaktig i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer Barnens utveckling Vi började med intervjuer där barnen fick berätta hur de bor och hur deras familj ser ut. 3
Insatser åtgärder för att nå målet Vi har intervjuat barnen. Kommer att bjuda in föräldrar att föreläsa. Barnen får bygga sina hus- studera likheter och olikheter. Rita sitt hus och sin familj. Göra familjebilder med flanotavla och sen ta kort på dem. Räkna hur många som finns i sin egen familj. Jämföra. Koppling till forskning För barnen är mångfalden av språk och olikheter en del av den självklara och oreflekterade vardagen. Barnen gör inte de kategoriseringar som vi vuxna gör. Det är inom mångfaldens möjligheter lika viktigt som inom andra områden, att man tar utgångspunkt i det barn talar och tänker om, samtidigt som man som pedagog vet vad man vill peka ut och få barn att skapa en begynnande förståelse för. Då blir frågan inte mångfald och olikheter utan jämställdhet och likabehandling mellan barn från olika kulturer, geografiska områden (stad och landsbygd), socioekonomisk bakgrund med mera. (s 41,Pramling Samuelsson, ur Tidningen Förskolan, nr 8 2014) Genom att arbetet med mångfalden definieras som att arbeta med alla barnens hemkultur kom arbetet att omfatta hela barngruppen. En syn på kulturen som betonar den levda kulturen innebär på så sätt ett radikalt perspektivskifte. Ett viktigt argument är att alla har en hemkultur, det blir lika för alla. Mångfalden är det gemensamma, till skillnad från tidigare fokus på modersmål som endast riktade sig mot invandrarbarnen. Därmed behövde man inte längre komma i konflikt med målsättningen att alla barnen skulle behandlas lika. (s 123-124, Johannes Lunneblad, Den mångkulturella förskolan, 2013) Dokumentation Vi kommer att dokumentera i portfolio, väggbilder och byggkonstruktioner. Vi kommer att använda Ipaden för att filma. Information till vårdnadshavare Föräldrarna informeras genom hembrev, föräldramöte, viss dokumentation i hallen. Vi kommer att bjuda in föräldrarna in på avdelningen för att se vårt arbete. Uppföljning Januari 2015 Temat började att barnen fick visa upp hur deras familjekonstellation såg ut, med att sätta upp gubbar på en flanotavla. Hur många var varje barn i sin familj, hade dom husdjur osv. Barnen fick då se och reflektera kring att alla familjer ser olika ut. De fick även räkna hur många som bodde i de olika familjerna. Det blev även tydligt med matematiska begrepp för barnen, så som mängder och antal. 4
Barnen fick göra en ritning på sitt hus, de gick sedan med pedagogerna ut och letade material i närområdet. Barnen fick därefter bygga sina hus med materialen de plockat. Barnen gjorde även hus av mjölkkartonger. Personalförutsättningarna har ändrats under höstterminen, då personal slutat och varit sjukskrivna. Detta har gjort att temat har tagit en annan riktning än vad som var tänkt från början. Pedagogernas insatser Pedagogerna planerade temat tillsammans men hade olika ansvarområden och uppdelningar inför utförandet. Då det kommit nya pedagoger har de blivit insatta i temat men det har även gett nya infallsvinklar och nya uppdelningar i temat. Nya och gamla kollegor har stöttat varandra genom temats gång. Barnen bemöttes med respekt och nyfikenhet kring deras familjekonstellationer av både barn och personal. Koppling till forskning Vi anser att forskningen stämmer då barnen inte reflekterar över olikheter utan ser istället likheter. Barnen har reflekterat över att alla har en hemkultur och därmed omfattar arbetet med Tema Hemkultur hela barngruppen. Barnens utveckling Barnen fick berätta och visa med bilder hur deras hem och familj ser ut. Barnen fick reflektera över att familjeförhållanden kan se olika ut. Alla barnen var stolta 5
över att få visa upp och berätta om sin familj. Därefter fick barnen bygga sitt i hus i olika material. Dokumentation Dokumentation över varje enskilt barns familjetavla och deras alster finns i deras portfolio. Barnen fick vara med och bestämma en bild som skulle vara i dokumentationen som sattes upp på väggen, så att alla kunde se, och sedan sattes den in i portfolion. Information till vårdnadshavare Vårdnadshavare informerades dels genom hembrev och väggdokumentation och genom visning på avdelningen. Vi har fått positiv respons från flera vårdnadshavare, som tyckte att det var ett bra tema. Utvärdering Pedagogernas insatser Vi pedagoger har genomfört det som varit planerat dock har personalstyrkan ändrats, då en har slutat och två nya personal har tillkommit samt att barngruppen har utökats. Detta har gjort att temat har ändrat riktning och att temat har fått stå tillbaka under de intensiva inskolningsmånaderna vi hade. Vi anser att arbetslaget har arbetat ihop sig och arbetat vidare under de förutsättningar som har skapats. Vi har alla haft idéer om hur vi ska ta temat vidare. Vi bemötte barnen med respekt för deras hemkultur. Barnen fick berätta om sin egen hemkultur, deras traditioner och deras familjekonstellation. Vi har fört utvecklande samtal med barnen då de fått delge för varandra hur deras familjebild ser ut och att man kan fira traditioner på olika sätt. Här har barnen fått tala om hur deras fredagsmys ser ut och hur de firade påsk. Barnens upplevelser Vi hade en samling med de största barnen där vi lät dem reflektera kring frågor och bilder utifrån temat. Barnen fick då berätta vad de hade gjort på de olika bilderna. Det framkom att barnen tyckte att det var roligt när de fick skapa i olika material och att få lära sig ord på andra språk. 6
Barnens utveckling Efter två terminer med vårt tema har barnen utvecklat en djupare förståelse för andra språk och länder. Barnen har blivit bättre på att kunna veckodagarna och veta vilken ordning de kommer i samt att de visar intresse för att lära sig veckodagarna på andra språk. Det har framkommit att de är intresserade av att lära sig fler ord på andra språk, då de exempelvis frågar vad heter smörgås på engelska?. Barnen har upptäckt att olika länder har olika flaggor. Koppling till forskning Forskningen talar på att barnen inte reflekterar på olikheter. För barnen är det inga konstigheter att det pratas olika språk eller att några barn även hade andra flaggor än den svenska på sin familjebild. Forskningen talade även på hemkulturen, att det blir lika för alla. Det anser vi stämmer då barnen som bodde i en familj inte reagerade på de barn som hade två familjer utan det var ändå lika i deras ögon. Analys av utvärderingen Ett av våra mål var att barnen skulle få en förståelse för sin egen och andras kulturer. Vi anser att barnen har fått en ökad förståelse för att det finns olika familjekonstellationer, att barnen firar födelsedagar och har fredagsmys på olika sätt. Att det finns barn som kan prata flera språk. Barnen har utvecklat sitt intresse för att lära sig mer ord på andra språk samt att de är frågvisa vad gäller flaggor. Att de vill veta vilken flagga som hör till vilket land. Vårt andra mål var att barnen ska utveckla och känna sig trygga i sig själva. Detta såg vi tydligt då 7
barnen med stolthet visade upp sina familjebilder på flanotavlan, inför sina kompisar. Vårdnadshavare visade på en positiv respons kring temat när de fick temat presenterat för sig. Även vikarier som vikarierat på vår avdelning har uttryckt sig positivt kring temat. Vi har lyft upp dessa teorier/forskning och vi har i vårt kvalitetsarbete erfarit att de teorier vi tagit upp stämmer kring det vi sett. Att hemkulturen ser olika ut fast ändå lika. T.ex. att de flesta har fredagsmys men att själva fredagsmyset ser olika ut i alla familjer. Resultatets betydelse för fortsatt arbete Utifrån analysen av resultatet kommer vi fortsätta med att benämna ord på olika språk, då vi vill bemöta barnen med det som intresserar dem. En lärdom vi gjort är att vi inte ska ha för stora grupper när vi samtalar med barnen. Vid en stor grupp är risken att alla tycker samma och att de har svårt att koncentrera sig. Samtidigt kan ett enskilt samtal leda till att barnen inte alls vet vad de ska säga. En utmaning för oss pedagoger är att försöka hitta barn som utmanar och utvecklar varandra i samtalet. Referenser Pramling Samuelsson, I. (2014). Barn söker inte olikheter Tidningen Förskolan, nr 8. Lunneblad, J. (2013) Den mångkulturella förskolan. Studentlitteratur. 8