2009-11-30. Kvalitetsredovisning För Vallskoga förskola i Tierps Kommun. Inledning. Kvalitetsredovisning för verksamhetsåret HT-08 till VT-09.



Relevanta dokument
Kvalitetsredovisning Vallskoga förskola,tierps Kommun. Inledning. Kvalitetsredovisning för verksamhetsåret HT-09 till VT-10.

Arbetsplan Pilen handlingsplan Överenskommelse

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning

Verksamhetsplan. Solhaga fo rskola Internt styrdokument

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN

Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012

Kvalitetsredovisning. Lagga Förskola. Knivsta Kommun

Lokal Arbetsplan Barnkullen och Världsarvsförskolan 2010

Kvalitetsrapport för

Tallbacksgården/Norrsätra förskolas arbetsplan tillika plan för ökad måluppfyllelse

Lokal arbetsplan för Löderups förskola. Fastställd

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning. Gredelby Förskola

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

LOKAL ARBETSPLAN FÖRSKOLAN SNIGELN. Hösten- 2013

Björkparkens förskola arbetsplan tillika plan för ökad måluppfyllelse

Lokal arbetsplan läsåret 2011/12

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN Småttinggården AVDELNING Myrstacken.

Verksamhetsplan. Internt styrdokument

Förkolan Passaren. Kvalitet och måluppfyllelse vt.-12

Arbetsplan Med fokus på barns lärande

Kvalitetsuppföljning läsår Benjamins förskoleenhet

Kvalitetsredovisning

Systematiskt Kvalitetsarbete. Tufvan, Duvan och Fisken

En gång i månaden har förskolan en arbetsplatsträff (APT). Tiden för detta möte är förlagd till kvällen så att all personal ska kunna närvara.

Kvalitetsredovisning 2009/2010. Hults förskola Eksjö Kommun

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2010/ Hustomtens förskola, förskolechef: Ingrid Mathiasson

LOKAL ARBETSPLAN FÖRSKOLAN SMÅTTINGGÅRDEN Avd Bikupan ht 2013

Arbetsbeskrivning för

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken

Kvalitet på Sallerups förskolor

Vi ser hela dagen som ett lärande och vi arbetar medvetet med att ge barnen tid, utrymme och inflytande.

KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET

Kvalitetsrapport för. Rinnebäcks förskola

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

Arbetslagets kvalitetsredovisning för verksamhetsåret 2011/2012

Utvecklingsplan Ryrsjöns förskola. Ht -17/Vt -18

för Havgårdens förskola

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret

KVALITETSREDOVISNING FÖR GRÄFSNÄS FSK

Benjamins förskoleenhet

Arbetsbeskrivning för Peter Lundhs förskola avd. Snövit ht-11/vt-12.

Förskolan Sätraängs Arbetsplan Vår Vision

Förskolan Kringlan Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2012/13.

Kvalitetsredovisning

Verksamhetsplan Förskolan 2017

Kvalitetsredovisning Förskolan Tallbacken, Tierps kommun. Verksamhetsåret

Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen. Arbetsplaner Förskolan Tallbacken

Arbetsplan 2015/2016. Hasselbackens förskola Skolförvaltning sydväst

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibacken. Nyckelpigan

Kvalitetsredovisning år 2008

Familjedaghemmen Sävar. Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2013/14

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren

Arbetsplan. VillUt. för. i Villans rektorsområde

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Kritan 2013

Backeboskolans förskola. Nacka kommun

Kvalitetsredovisning 2008/2009. Staffansbackens förskola

Lokal arbetsplan Lekåret

Gläntans förskola. Varje dag serverar våra kokerskor hemlagad mat.

Lokal arbetsplan. för. Nallens Förskola

Kvalitetsredovisning för. Förskolan Getingen

Kvalitetsredovisning

Verksamhets- berättelse 2016

ARBETSPLAN

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan

ASKIV ATT SÄKERHETSSTÄLLA KVALITÉN I VARDAGEN UTOMHUSLEK

Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/

Arbetsplan 2016/2017. Hasselbackens förskola Förskolenämnden

LOKAL ARBETSPLAN 2011/12 Förskolan Kragen utifrån Kvalitetsredovisning läsåret 2010/11

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken

Kvalitetsanalys för Växthusets förskola läsåret 2013/14

Adress: Skogsbovägen 2, Avesta Hemsidan: Välkommen. till förskolan Hattstugan

Kvalitetsredovisning

Arbetsplan för Snöflingan 2015_2016

NAMN TITEL DATUM Annika Björkholm Förskolechef Kvalitetsrapport. Baggeby gårds förskola

Redovisning av kvalitetsarbetet för perioden augusti 2014 juni 2015 Förskola. Rönnängs förskola

Delfinens Arbetsplan HT 2013 VT 2014

Lidingö Specialförskola Arbetsplan

Kvalitetsrapport för Djurmo förskola verksamhetsåret 2014/2015

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Berguven

Arbetsplan 2013 Lillbergets/Kilsmyrans förskolor Sydöstra området

Blackgården Förskola 1-5 år

Verksamhetsplan för Borgens förskola. avdelning Örnen

Dokumentationen avser läsåret Marieby förskola Maria Weilert den 21 augusti 2014 Mallen reviderad

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten. Verksamhetsplan för förskolan. Solrosen 13/14

Arbetsplan för Norrby förskolor 2017/2018

Arbetsplan Vitklöverns förskola

Kvalitetsredovisning

KVALITETSREDOVISNING MALMÖ STAD - LÄSÅRET 2009/2010 -

Arbetsplan 2010 Avd. Fyren/Tärnan Nymåla förskola Centrala området

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012

KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN EKHAGEN LÄSÅRET

Transkript:

Dokumentnamn 1(5) Datum 2009-11-30 Diarienummer Adress Kvalitetsredovisning För Vallskoga förskola i Tierps Kommun Inledning Kvalitetsredovisning för verksamhetsåret HT-08 till VT-09. Fakta om Vallskoga förskola Förskolan är belägen i ett naturskönt villaområde i den norra delen av Tierps köping med närhet till skogen. Vi inriktar oss på ett natur och miljövänligt arbetssätt. Det finns två avdelningar. Kråkan har 13 barn i åldern 1-3 år. Skatan har 21 barn i åldern 3-6 år. På förskolan arbetar 1 kökspersonal, 5 förskollärare och 1 barnskötare. Barn antalet hölls nere pga. den planerade utbyggnaden av Vallskoga förskola, när bygget blev uppskjutet i mars ökade barn och personal antalet. Förskolan Vallskoga Handläggare Sara Elmesiöö E-post: Sara.Elmesioo@utb.tierp.se

2(5) Underlag för kvalitetsredovisning Läroplanen( Lpfö-98.) Skolplanen, arbetsplan, planeringar. Utvärdering och planering 2ggr/år. Pedagogiska diskussioner i arbetslagen och vid AP träffar. Utvecklingssamtal med föräldrar 1ggr/termin Föräldramöte Barnintervjuer Unikum har smygstartat igång Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning I vår förra kvalitetsredovisning efterfrågade vi bättre planering för att verksamheten inte skulle bli lidande vid personalbortfall. I och med timecares införande har det löst sig bra och vi har fått ett större samarbete över avdelningarna. Miljöarbetet har inte kommit igång som vi hade tänkt. Se. analys. Förutsättningar Lokalerna är relativt små och innehåller många genomgångsrum.,men vi har tillgång till stor utomhusmiljö. Det positiva är att personalen under året varit friska. Trots detta behövs vikarier när det är möten och utbildningar vilket ses som en stressfaktor då det är svårt med vikarie anskaffningen. Det finns för få att tillgå, och vi vill om det är möjligt ha utbildade vikarier. Vi har ett gott samarbete i arbetslagen, där god psykosocial arbetsmiljö råder vilket ger arbetsro för barn och personal. Fortbildnings insatser under året: Handledarutbildning, handledarträffar, matematik ute (endast 1 personal), teckenspråkskurs och Röda korset utbildningar Några av personalen har under viss tid av verksamhetsåret arbetat i andra projekt.

3(5) Arbete i verksamheten och resultat Våra tankar i början av höstterminen 08 var att vi på avdelningen Kråkan ville arbeta med ett tema som barnen verkligen brann för. Eftersom merparten av barnen, såväl flickor som pojkar, intresserade sig för bil lek föll sig valet av tema sig ganska så naturligt. Vi har haft fordonstemat fortlöpande en gång i veckan Som en avslutning på detta bjöd vi in föräldrarna till en fordonssamling där vi presenterade barnens olika alster och dokumentation från våra biljakter. Sedan sjöng vi alla de sånger vi lärt oss under den här tiden och barnen berättade entusiastiskt om sina upplevelser på bla bussen och tåget. Vi blev överraskade hur väl temat togs emot och hur pass mycket annat vi kunde väva in i just fordonstema. I början var ju målet att barnen skulle få se och lära sig mer om olika fordon samt att genom ett genusperspektiv visa på att även flickor tycker om motorer och kan mycket om dem. Under temats gång kom vi i kontakt med flera kvinnor som har s.k. manliga yrken. T.ex. Köra lastbil, kommunens åkgräsklippare, taxichaufför mm. Vi har också kunnat väva in bild och form, matematik, rörelselek (bl.a. Tingelinge-tåget), kunskap om olika fordon och utforskat vår närmiljö och allmänna kommunikationsmedel som tåg och buss På vårterminen 09 valde vi att utifrån barnens intressen arbeta med ett cirkustema. Det vi ville få ut av detta tema var att barnen skulle få erfarenheter i många olika uttrycksformer t.ex. dans, drama, rörelse, sång, lek, bild och form. Barnen hade även en önskan att vi skulle göra en föreställning för föräldrarna. Det tyckte vi lät som en bra avslutning på temat. Detta resulterade i ett väldigt givande tema med engagerade barn, föräldrar och inspirerad personal. Det som blev en väldig höjdpunkt var att vi fick till stånd ett studiebesök på Cirkusgymnasiet i Gävle. I och med detta studiebesök fick barnen även träna sin sociala kompetens som att åka tåg och buss samt äta på restaurang.. Vi tror att en anledning till att det fungerade så bra var att barnen var jämna i ålder och inga riktigt små barn. Med fler småbarn hade vi nog fått dela upp barnen på ett annat sätt och avstått från diverse utflykter. På avdelningen Skatan började vi jobba med motoriska lekar och övningar, både ute och inne. Detta pga. att en del barn sökte motoriska utmaningar och andra behövde själva utmaningen för att stärkas och våga medan några behövde det som ren träning. Barnen började under aktiviteterna att räkna hur många steg, hur långt de hoppade och hur många gånger de hoppade över t.ex. diket. Intresset för sällskapsspel har ökat, där matte hela tiden finns med. Så det kändes som en självklarhet att vi skulle jobba med temat matematik till våren. (Barn utvecklar sin förmåga att upptäcka och använda matematik i meningsfulla sammanhang, citat från förskolans läroplan)

4(5) Vi delade in barnen i tre grupper efter ålder och mognad och genom ett lustfyllt och lekfullt sätt med konkreta uppgifter ville vi få barnen att uppfatta och upptäcka mattematiken. Hur vi vuxna bemöter barnens frågor, svar och lösningar har stor betydelse för hur vi lyckas med att barnen får tilltro till sitt eget tänkande och den egna förmågan att lära sig matematik samt att använda matematik i olika situationer. Det gäller att stimulera det kreativa tänkandet. En upptäckt leder till nästa. Barn som ofta får höra att de tänker fel slutar snart att tänka själva och frågar istället efter hur de ska göra. Vi byggde upp en affär där föräldrarna var givmilda med material. I dag ser vi lek och lekfullhet som en dimension i barnens lärande, vilket gör att vi inte kan skilja leken från lärandet. Temat på Skatan fick avslutas tidigare än planerat då vi fick in nya mindre barn från småbarnsavdelningen. Likabehandlingsplan Likabehandlingsplan har upprättats i samråd med samverkansgruppen där vi har en representant. Det är en stående punkt på våra Ap träffar som trygghetsteamet ansvarar för. Det har varit ett genomgående tema i barngruppen. Analys Likabehandlingsplanen genomsyrar verksamheten, vilket resulterar i trygga barn som är nyfikna och full av upptäckarglädje. Genom att vi i personalgruppen har öppna och ärliga diskussioner, ger varandra konstruktiv återkoppling, vågar vara privat och ha roligt tillsammans skapar vi ett gott arbetsklimat som genererar i trygg personal = trygga barn. Vårt miljöarbete har stagnerat delvis pga. av ej välfungerande komposter, för stort matavfall och tidsbrist, vilket gjort att vi fått göra andra prioriteringar. Grundtänket finns kvar så som sopsortering, så och odla, värna om vår miljö. Arbetsmiljön denna termin har känts annorlunda i och med flera förändringar. Vi är t.ex. färre personal på Kråkan med en mindre barngrupp. I början trodde vi att det skulle bli lättare att arbeta med en mindre barngrupp men i och med att vi också minskade bemanningen blev svårt att täcka upp öppettiderna. Barnens närvaro tid är ju densamma som innan. Detta har resulterat i att vi fått slå ihop avdelningarna tidigare och på så sätt förlorat den lugna stund som brukar uppstå på eftermiddagen. Just där på eftermiddagen ser vi att det är barnen som blir drabbade. Det positiva med att slå samman avdelningarna är att både personal, barn och föräldrar lär känna varandra bättre

5(5) Time-care gör att vi kan lägga schemat utifrån barnens närvaro tider, alltså är vi mer personal när det är mest barn. Vi har arbetat mer mellan avdelningarna och ser oss mer som ett helt arbetslag. Förändringen har inte varit helt enkel för att det är ett helt nytt sätt att tänka. Vi måste hjälpas åt för att schemat ska gå ihop. Det positiva är att vi kan påverka våra arbetstider mer och det leder till ett positivt arbetsklimat. Våra barn har hög närvarotid vilket resulterar att 2,5 tjänst/avd inte gav full täckning under dagen trots time care. Något som dock har stört planering och genomförande i verksamheten är att 2 av personalen haft andra uppdrag och inte varit närvarande varje dag. Detta har varit utvecklande för dessa och trots duktiga vikarier kan man inte förvänta sig att de ska ta över en ordinarie personals roll till fullo. Ett väl fungerande arbetslag är ändå det bästa för barn och personal. Åtgärder för förbättring Det höga barnantalet under våra frukostar gör att vi funderar på att tidigarelägga frukost tiden och på det viset minska arbetsbelastningen. Det är även hög ljudnivå vilket gör att vi funderar på att investera i ljudabsorberande bord. Beslut och ansvarig för kvalitetsredovisningen en på Vallskoga förskola.