OM DET FUNNES EVIDENSBASERAT ÄTANDE - VAD SKULLE DET VARA?



Relevanta dokument
Evidensbaserad medicin

Systematisering av beprövad erfarenhet när evidens inte räcker till

2.1 Fokuserade frågeställningar. Projektet har tre övergripande frågeställningar: 2.2 Inklusionskriterier och avgränsningar

Klinisk forskningsmetodik. Olof Akre, läkare, forskare, Enheten för klinisk epidemiologi, KS

Tillstånd: Enskild tand med ringa till måttlig defekt som medför funktionsstörning Åtgärd: Inlägg metall (gjutet guld)

Evidens-Baserad Medicin

Kapitel 6: Syntes och evidensgradering

Fel och fel. slumpmässiga och systema4ska fel i epidemiologiska studier Katja Fall Vetenskapligt förhållningssä>

Komplementär behandling vid ADHD

Evidensbegreppet. Kunskapsformer och evidens. Epistemologi. Evidens. Statens beredning för medicinsk utvärdering; SBU. Archie Cochrane

Studiehandledning. Projektplan för ett evidensbaserat vårdutvecklingsprojekt HT-12

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Gradering av evidensstyrka ABCD

PRIORITERINGSETIK I VÅRD OCH OMSORG Pa3en6öreträdare kvalitetsregister

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING. Råd om mat vs. fakoskt intag ramverk för tolkning av slutsatser om koster

Rekommendationer (DNSG) Kostrekommendationer och modedieter. Diabetes Nutrition Study Group (DNSG)

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Hinner doktorn prata mat?

GATE: Graphic Appraisal Tool for Epidemiology Graphic Architectural Tool for Epidemiology Graphic Approach To Epidemiology

Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom remissversion Sverige ur tiden? Riksdagen, Stockholm 22 februari 2017

B Johansson; Enheten för onkologi 1. Vad är evidensbaserad vård? Evidensbaserad vård. Birgitta Johansson.

Tillstånd: Friändstandlöshet i överkäken som ger funktionsstörning Åtgärd: Implantatstödd bro

Vad säger lagen? Skapande av nationella riktlinjer för logopediska insatser vid stamning och stamningsproblematik

Epidemiologisk studiedesign (Forskningsmetodik)

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Studiedesign och effektmått

VANLIGA TERMER OCH BEGREPP INOM MEDICINSK VETENSKAP OCH STATISTIK

Cancerlarmet. Ragnar Westerling Professor i socialmedicin

Livmodercancer, solvanor och vitamin-d. Elisabeth Epstein KK, Skånes Universitessjukhus, Lund

Erica Schytt. Barnmorska Föreståndare för Centrum för klinisk forskning Dalarna Docent Karolinska Institutet Professor Høgskulen på Vestlandet

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv

Caffeine intake during pregnancy and early growth and obesity in childhood

Forskningsdesign & Begrepp i vetenskaplig metodik Anna Svärd & Daniel Sjöberg

What is evidence? Real life studier vs RCT. Real life studier vs RCT Falun februari 2017 Karin Lisspers. RCT-studier - patienter i verkligheten

Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie

När ändrar jag till en ny behandlingsform?

Patientsäkerhetsdialog Executive Walk Rounds(EWR)

Nationella riktlinjer för f tandvården

Lena Burström Karin Dahlberg Regionala utvecklingsgruppen Politisk viljeinriktning för vård vid Psoriasis

Brännpunkt. Evidensbaserad klinisk praktik hur, när och varför?

Forskningsdesign & Begrepp i vetenskaplig metodik Catharina Gustavsson & Daniel Sjöberg

Evidensbaserad medicin (EBM)

Ska läkarstudenter få ta del av pa2entjournaler?

Nationella riktlinjer. Metodbeskrivning

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Allmänt. Vårt kan det användas inom medicin? Epidemiologin är en viktig del inom t. ex. folkhälsovetenskap och klinisk medicin.

Na#onella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2010 Stöd för styrning och ledning

Nationella riktlinjer för god hälso- och sjukvård Nya uppdrag Försäkringsmedicinskt beslutsstöd Nationella riktlinjer för god tandvård

Nationella riktlinjer för god vård och omsorg

Bilaga till rapport 1 (10)

Bakom våra råd om bra matvanor

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 5/7/2010. Disposition. Studiedesign två huvudtyper

Kostrekommendationer & evidens

en översikt av stegen i en systematisk utvärdering

Evidensgradering enligt GRADE

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Om evidensbaserad praktik i socialt arbete

SBU:s sammanfattning och slutsatser

Att kritiskt granska forskningsresultat

Utfallsmått:Sensitivitet/specificitet för CIN2+

Calcium plus vitamin D supplementation and the risk of fractures NEJM 354;7 Feb 16, 2006

Bilaga IV. Vetenskapliga slutsatser och skäl till ändring av villkoren för godkännanden för försäljning

Svenska kardiovaskulära kvalitetsregister fördelar och nackdelar i perspek8v

Överviktskirurgi - långtidseffekter

Metoder för stöd till barn som anhöriga

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård

Nationella riktlinjer för diabetesvård. Metodbeskrivning Bilaga

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Metodguiden en webbaserad tjänst med information om olika insatser och bedömningsinstrument.

Dynamisk behandling vid missbruk, beroende. En orientering

Tillstånd: Friändstandlöshet i underkäken som ger funktionsstörning Åtgärd: Tandstödd bro med extension

Mejàre nov Disposition. Processen för en systematisk översikt. Processen. Syfte Att tillägna sig ett kritiskt förhållningssätt

Socialstyrelsens na.onella riktlinjearbete vid lungcancer

Förändring, evidens och lärande

Vetenskap, erfarenhet och tyckande..

Arbetsdokument: Rekommendation om screening för tjock- och ändtarmscancer

Möjligheter och hinder för evidensbaserad praktik i socialtjänsten?

Journal Club för sjuksköterskor ökar medvetenheten och kunskapen om evidensbaserad vård

Delprov 3 Vetenskaplig artikel

BIOBANKER OCH REGISTER I SKÖN FÖRENING. Ingvar Bergdahl Enheten för biobanksforskning, Umeå universitet

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård

Anna Johnsson, leg. fysioterapeut Doktorand, Institutionen för Kliniska Vetenskaper Lunds Universitet

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för tandvård Tillstånd: Idiopatisk ansiktssmärta och atypisk odontalgi Åtgärd: Capsaicinkräm eller Lidokainsalva

Hilde Brekke Fredrik Bertz Ena Huseinovic Anna Winkvist. Viktnedgång under amningsperioden två randomiserade studier

Palliativ strålbehandling. Björn Zackrisson

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier

Strukturera och avgränsa

Underlag för beslut i regionerna

Design av kliniska studier Johan Sundström

Överviktskirurgi vem, hur och resultat?

Sekundärprevention efter Stroke/TIA. Bo Carlberg Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet

Seminarium läkemedelsvärdering. Klinisk farmakologi

Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen

Effekterna av förändrade diagnoskriterier för graviditetsdiabetes i Sverige- en nationell randomiserad studie

Medelhavskost i Norden?

KOMMENTAR TILL RIKSREVISIONENS RAPPORT STATENS SATSNINGAR PÅ NATIONELLA KVALITETSREGISTER LEDER DE I RÄTT RIKTNING? Måns Rosén

Sta$s$k och Experiment

Tillstånd: Enskild tand med ringa till måttlig defekt som medför funktionsstörning Åtgärd: Inlägg keram klinikframställt

Parental Perspectives on Preschool Children s Lifestyle: Quantitative and Qualitative aspects

Transkript:

OM DET FUNNES EVIDENSBASERAT ÄTANDE - VAD SKULLE DET VARA? Ätande baseras på vetenskapligt underlag och beprövad erfarenhet. Evidensbaserat ätande bygger på bästa <llgängliga vetenskapliga underlag från studier som rapporterar u>all av stor betydelse för enskilda personer.

Koststudier och evidensbaserad medicin Lund, april 2009

EVIDENSBASERAT (vad som helst) : NÅGRA NYCKELPUNKTER 1. Större vikt vid u>all av direkt betydelse för personer/ pa<enter snarare än intermediäru>all 2. Större vikt vid randomiserade studier än vid observa<onsstudier 3. Större vikt vid absoluta än vid rela<va skillnader 4. Tar hänsyn <ll såväl kliniska som sta<s<ska skillnader 5. Större vikt vid systema<ska än vid icke- systema<ska kunskapsöversikter

ATT MÄTA UTFALL: SPECIFICITET vs. BETYDELSE FÖR ENSKILDA PERSONER Specificitet för kos/nterven/on Matens innehåll av nutrienter Nivåer av markörer i blod/ vävnader Vikt Kliniska händelser och livs<llfredsställelse Direkt betydelse för individen

EVIDENSBASERAT : NÅGRA NYCKELPUNKTER 1. Större vikt vid u>all av direkt betydelse för personer/ pa<enter snarare än intermediäru>all 2. Större vikt vid randomiserade studier än vid observa<onsstudier 3. Större vikt vid absoluta än vid rela<va skillnader 4. Tar hänsyn <ll såväl kliniska som sta<s<ska skillnader 5. Större vikt vid systema<ska än vid icke- systema<ska kunskapsöversikter

KOSTTILLSKOTT AV ANTIOXIDANTER: EFFEKTER PÅ KARDIOVASKULÄRA HÄNDELSER Kohortstudier (n=15) AOX bätre sämre Riskreduk<on (95% CI) Antal obs.år, miljoner β- karoten C- vitamin α- toko- ferol - 16% (- 21%;- 10%) - 14% (- 19%;- 9%) - 19% (- 25%;- 11%) 1.2 1.3 1.2 0.7 1 Rela<v risk (ln) Asplund K: J Intern Med 2002;251:372-92. 1.5

KOSTTILLSKOTT AV ANTIOXIDANTER : EFFEKTER PÅ KARDIOVASKULÄRA HÄNDELSER RCT: randomized controlled trials (n=6) AOX bätre sämre Riskreduk<on (95% CI) Antal obs. år x 1000 β- karoten ±0% (- 6%;+6%) 673 C- vitamin +4% (- 12%;+24%) 56 α- toko- ferol - 2% (- 6%;+3%) 145 0.7 1 1.5 Rela<v risk (ln) Asplund K: J Intern Med 2002;251:372-92.

SKYDDAR KAROTEN MOT LUNGCANCER? RANDOMERADE PRÖVNINGAR I HÖGRISKGRUPPER β- karoten bätre sämre Rökande medelålders finska män Rökare, f d rökare och asbestarbetare i USA, båda könen Asplund K: J Intern Med 2002;251:372-92. 0.7 1 Rela<v risk (ln) 1.5

EVIDENSBASERAT : NÅGRA NYCKELPUNKTER 1. Större vikt vid u>all av direkt betydelse för personer/ pa<enter snarare än intermediäru>all 2. Större vikt vid randomiserade studier än vid observa<onsstudier 3. Större vikt vid absoluta än vid rela<va skillnader 4. Tar hänsyn <ll såväl kliniska som sta<s<ska skillnader 5. Större vikt vid systema<ska än vid icke- systema<ska kunskapsöversikter

KONVENTIONELL HIERARKI FÖR STUDIER INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Randomiserade kontrollerade prövningar (RCT) Andra kontrollerade interven<onsstudier Kohort Inter- ven<ons- studier Fall- kontroll TvärsniT Ekologiska Observa- <ons- studier Fallrapporter

FÖRÄNDRING I KORONARHÄNDELSER vs. FÖRÄNDRING AV BMI 37 stora popularoner monitorerade under 10 år i WHO MONICA Project Förändring i koronar- händelser, % per år r= - 0.23 (95% CI - 0.39 - - - 0.07) CC Kuulasmaa et al: Lancet 2000;355:675-87 Förändring av BMI, kg/m 2 per år

KONVENTIONELLA FALL- KONTROLLSTUDIER Datainsamling: Exposition retrospektivt Fall Matchade kontroller NESTED FALL- KONTROLLSTUDIER Datainsamling: Exposition Datainsamling prospektiv Analys retrospektiv Fall Matchade kontroller

Hög intern validitet? Hög extern validitet?

INTERN VALIDITET HOS KOSTSTUDIER Några karaktäris<ka för koststudier av hög intern validitet: Precisa mätningar av födointag Tillräcklig sta<s<sk krai för at upptäcka meningsfulla skillnader Korrekta mätningar av u>all med <llräcklig hänsyn <ll störfaktorer (confounders) i observa<onsstudier, särskilt socioekonomi/utbildningsnivå

EXTERN VALIDITET I KOSTSTUDIER (RELEVANS) Karaktäris<ka för koststudier med hög extern validitet: Klart definierad studiepopula<on som är representa<v för den målgrupp som kostrekommenda<oner är avsedda för Studiegrupperna håller sig i hög grad utsträckning <ll den kost de allokerats <ll (high adherence/low atri<on rate) U>allen höggradigt relevanta (för allmänheten eller för en pa<entpopula<on) Tillräcklig dura<on för at <llåta slutsatser om lång<dseffekter och säkerhet

ISRAELISK RCT AV TRE KOSTINTERVENTIONER FÖR VIKTNEDGÅNG(DIRECT) Shai et al.: NEJM 2008;359:229-41

ISRAELISK RCT AV TRE KOSTINTERVENTIONER FÖR VIKTNEDGÅNG (DIRECT) De tre kosterna serverades som huvudmål i en kafeteria på arbetsplatsen Gruppmöten med die<st varannan vecka i två månader, däreier med 6- veckorsintervall (totalt 18 sessioner, 90 min vardera, under 2 år) Sex 10-15 min mo<verande tel- samtal Utbildning av partner Shai et al.: NEJM 2008;359:229-41

KOSTSTUDIER MED OLIKA DESIGN: EXTERN vs. INTERN VALIDITET Intern validitet RCT Icke- randomiserade kontrollerade interven<onsstudier TvärsniT Kohort Nested fall- kontroll Fall- kontroll Ekologiska Extern validitet

NATIONELLA KLINISKA RIKTLINJER: BAKGRUNDSMATERIAL FÖR REKOMMENDATIONER Fakta: behov interven<onens effekter (inkl biverkningar) vetenskapliga underlagets styrka hälsoekonomi När vetenskapliga underlaget är svagt/saknas: beprövad erfarenhet (konsensus bland experter) grova uppskatningar (kostnader) Grundläggande: människovärdet

VETENSKAPLIG EVIDENS vs. REKOMMENDATIONER I NATIONELLA RIKTLINJER (PRIORITERING) E V I D E N S Prio- nivå 1.. 5.. 10 Icke- göra Andra prioprinciper, t.ex. behov kostnads- effek<vitet e<k

BEPRÖVAD ERFARENHET VAR ÄR DET? Används (eller stöds) av en ansenlig grupp sjukvårdspersonal med särskild kunskap inom området (även om inte alla experter samtycker) - beslut från EU- domstolen

PROCESS ATT TA FRAM BEPRÖVAD ERFARENHET I NATIONELLA RIKTLINJER En expertgrupp formulerar påståenden u<från <llstånd- åtgärdspar En panel av kliniska verksamma personer får ta ställning <ll påståendena Vid mer än 75 procents samstämmighet anses samsyn föreligga Eventuellt: kommentarer och u>all sammanställs och presenteras för panelen som får rösta en andra gång (itera<v process) Röstning sker anonymt och avskilt

46 personer tog ställning Av dessa Instämde 50 % Instämde inte 50 %

RANDOMISERADE STUDIER vs. SAMSYN I SVENSK SJUKVÅRD KARTLÄGGNING AV 371 HUVUDINSATSER HOS 198 PATIENTER VID EN MEDICINKLINIK??? 34% 15% 51% Randomiserade kontrollerade prövningar Samsyn bland experter Nordin- Johansson A, Asplund K: J Intern Med 2000;247:94-104

HUVUD- BUDSKAP Gör systema<ska kunskapsöversikter Granska studiekvaliteten på et strukturerat sät Balansera intern vs. extern validitet - använd både RCT och kohortstudier (och nested fall- kontroll) Ta hänsyn <ll <llämpbarheten Mät u>all av direkt betydelse för individer Tillämpa en väl förankrad struktur när man går från vetenskaplig evidens <ll riktlinjer