Svenska kardiovaskulära kvalitetsregister fördelar och nackdelar i perspek8v

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Svenska kardiovaskulära kvalitetsregister fördelar och nackdelar i perspek8v"

Lisa Karlsson
för 9 år sedan
Visningar:

1 Svenska kardiovaskulära kvalitetsregister fördelar och nackdelar i perspek8v Måns Rosén Översyn av de na8onella kvalitetsregistren Guldgruvan i hälso- och sjukvården Förslag 8ll gemensam satsning

na8onella kvalitetsregistren Guldgruvan i hälso-

2 Upplägg Fördelar och nackdelar med kvalitetsregister Lägesrapport kring översynsutredningen: Har förslagen genomförts? Vad återstår am göra? Vad tror jag om fram8den? 2

3 Fördelar och nackdelar med kvalitetsregister kontra RCT Fördelar: Oselekterad popula8on i verkligheten Stora datamaterial Långa uppföljnings8der Nackdelar: Svårigheter am kontrollera för confounders Mindre strikt registrering, t ex när det gäller diagnossämning

uppföljnings8der Nackdelar: Svårigheter am kontrollera för

4 Jämförelse RCT och observa8onsstudier Observa8onsstudier överskamar effekten av behandling, men The results of well- designed observa8onal studies do not systema8cally overes8mate the magnitude of the effects of treatment as compared with those in RCT (Concato NEJM 2000) We found limle evidence that es8mates of treatment effects in observa8onal studies reported a^er 1984 are either consistently larger than or qualita8vely different from those obtained in RCTs (Benson & Hartz, NEJM, 2000)

those in RCT (Concato NEJM 2000) We found limle evidence that es8mates of treatment effects in observa8onal studies

5 Utmaning: Visa mig em enda exempel där välgjorda observa8onsstudier visat konsistent felak8ga resultat? Ja, men hur var det med: Östrogenbehandling och risk för CHD An8oxidanter och hjärt- kärlsjukdom Betakaroten och lungcancer Inga felslut om man justerar för socioekonomiska faktorer

Ja, men hur var det med: Östrogenbehandling och risk för CHD

6 Fallstudie: Apro8nin eller Har övertro på RCT orsakat onödiga dödsfall?

7 RCT versus observa8onsstudier Apro8nin godkändes 1993 och användes för am minska blödningsrisk vid bypasskirurgi Apro8nin minskade blödningsrisken vid opera8on mer än alterna8va läkemedel (många RCT) Ingen hade primärt 8Mat på andra ukallsmåm än blödning

minskade blödningsrisken vid opera8on mer än alterna8va

8 Flera observa8onsstudier visade överrisk för apro8nin, men inget hände Kohortstudie med kontroll för många bakgrundsfaktorer pa8enter, varav 1295 apro8nin (Mangano DT et al NEJM 2006, 2007). Död 1.48 ( ) Njursvikt 2.34 ( ), IHD 1.42( ) Cer 2.15 ( ) Dos- responssamband Kohortstudie med pa8enter, varav apro8nin och aminocaproic acid Död 1.64 ( ) e^er kontroll för 41 bakgrundsfaktorer. Dos- responssamband för apro8nin: Mycket låg dos 1.32 ( ), låg 1.36 ( ), hög 1.75 ( )

86) Cer 2.15 (1.14-4.06) Dos- responssamband Kohortstudie med 78 199 pa8enter, varav 33 517 apro8nin och 44 682 aminocaproic acid Död 1.

9 Varför hände inget kring apro8nin? Cochrane review hade analyserat 52 RCT för apro8nin och inte funnit ökad dödlighet för apro8nin; 86 % hade inte mortalitet som ukallsmåm, oklart om uppföljning och varierande 8d för uppföljning (under opera8on, sjukhusvistelse, 30 dagar eller 1 år). Sedan kom en stor RCT- studie BART som visade överrisker för apro8nin och Apro8nin drogs in. What can we learn from the saga of apro8nin, a drug that apparently confers less overall benefit than cheaper alterna8ves yet has remained on the market for more than 14 years (Editorial, NEJM, 2008)

om uppföljning och varierande 8d för uppföljning (under opera8on, sjukhusvistelse, 30 dagar eller 1 år).

10 Slutsatser randomiserade studier versus observa8onsstudier Randomiserade studier är generellt bäst på am visa effekter av behandling Nästan all8d/o^ast visar bra observa8onsstudier och randomiserade studier likartade resultat Riskerna för felslut vid observa8onsstudier är mindre när ukallet är oväntat (biverkningar) Riskerna för felslut vid observa8onsstudier verkar vara störst när det gäller icke- akuta åtgärder som kan e^erfrågas av välinformerade pa8enter

Riskerna för felslut vid observa8onsstudier är mindre när ukallet är oväntat (biverkningar) Riskerna för felslut

11 Har förslagen realiserats? Översyn av de na8onella kvalitetsregistren Guldgruvan i hälso- och sjukvården Förslag 8ll gemensam satsning

12 Mål för kvalitetsregister Verksamhetsutveckling, t ex förbä8ringsarbete på klinik, vårdcentral Verksamhetsuppföljning, t ex öppna jämförelser Forskning 12

13 Många bäckar har gem stort genomslag Översynen av de Na8onella Kvalitetsregistren Framgångsrikt arbete bland kvalitetsregister Delega8onen för samverkan inom klinisk forskning BCG Value Guided Healthcare Förslag 8ll Svensk Behandlingsforskningsfond Utredning om klinisk forskning Cancerstrategin Vetenskapsrådets satsning på registerforskning Hanna Sjöberg 19 januari

BCG Value Guided Healthcare Förslag 8ll Svensk Behandlingsforskningsfond Utredning om klinisk

14 Förslag (vad har hänt?) Överenskommelse mellan stat, lands8ng/ kommuner och industri om långsik8g finansiering (5 år) av kvalitetsregistrens infrastruktur. Överenskommelse mellan SKL och staten Överenskommelse mellan SKL och industrin Tydliga mål bör formuleras och följas upp och utvärderas Ja, mål för 2013 och 2016 har formulerats och ska följas upp Kra^full förstärkning av kvalitetsregistrens finansiering 260 miljoner kr år miljoner kr per år

15 Effektmål för 2016 Vid utgången av år 2016 ska 80 % av QR ha en täckningsgrad på minst 80 % 100 % av QR presentera onlinedata 8ll verksamheterna 100 % av QR med en täckningsgrad på över 80 %, ha öppen redovisning av resultatdata 80 % av QR presentera resultatdata för pa8enterna 80 % av verksamhetscheferna använda kvalitetsregistren i sim förbämringsarbete antalet forskningsprojekt med stöd av kvalitetsregisterdata ha ökat med 300 % Överenskommelse mellan SKL och staten om utveckling och finansiering av na8onella kvalitetsregister under åren

pa8enterna 80 % av verksamhetscheferna använda kvalitetsregistren i sim förbämringsarbete antalet forskningsprojekt med stöd av

16 Förslag (vad har hänt?) Centralt kansli med tydligare roll och uppgi^er Ja En na8onell registerservice (SoS) inrämas Ja, har inrämats Tydligt mål om am forskning är en vik8g uppgi^ för kvalitetsregister Ja, står nu inskrivet i visionen för kvalitetsregister Registercentra får i uppdrag am samordna sig Pågår en regional samordning av kvalitetsregister 16

inrämas Ja, har inrämats Tydligt mål om am forskning är en vik8g uppgi^ för

17 Registerservice på Socialstyrelsen 1. Informa3onsstöd 3ll forskare 2. Förteckning över alla na8onella kvalitetsregister och variabler 3. Stöd och service 3ll de na3onella kvalitetsregistren am arbeta med datakvalitet (t.ex. täckningsgradsanalyser) 4. Metodstöd 3ll de na3onella kvalitetsregistren och registercentren tl.ex. för case mix 5. Stöd för utveckling av kvalitetsindikatorer 6. Informera om rapporteringsgrad 8ll hälsodataregister och de na8onella kvalitetsregistren

Stöd och service 3ll de na3onella kvalitetsregistren am arbeta med datakvalitet (t.ex. täckningsgradsanalyser) 4.

18 Men, mycket återstår am göra IT måste lösa problemen med dubbelregistrering (journaler + register), annars får vi inte in data vi behöver Lags8^ningen måste justeras, t ex kring ändamålet (se Datainspek8onens beslut) Dokumenta8on av data brister

in data vi behöver Lags8^ningen måste justeras, t ex kring

19 Men, mycket återstår am göra Tillgängligheten 8ll data brister Beställningar av data och samkörningar från myndigheter uppfamas av forskare ha blivit krångligare och tar lång 8d Varierande datakvalitet

samkörningar från myndigheter uppfamas av forskare

20 För lite forskning på registren Brist på forskare med registerkompetens Brist på nyckelkompetenser, t ex biosta8s8ker

21 Vad behövs för am utnymja kvalitetsregister bämre? Bä8re för a8 veta vilka uppgiaer som finns var Bä8re kring variabelinnehåll och kvaliteten i registrerade uppgiaer SamutnyMjande av kvalitetsregister och biobanker, informa8onen i biobankerna måste vara digitaliserade och enkelt 8llgängliga 21

22 Vad behövs för am utnymja kvalitetsregister bämre? Enkelt och säkert system för a8 utny8ja data från av källor, t ex genom e8 federerat system Tydlig och klar lags@aning Generositet på data avgör fram@da framgång, se UK Biobank opens its data vaults to researchers (BMJ 2012;344:e2459) 22

23 Andra åtgärder som kan stärka kvalitetsregister och forskning Behandlingsforskningsfond som även stöder forskning på kvalitetsregister Interna8onell marknadsföring av svensk registerforskning för am utöka interna8onellt samarbete Fler lång8dsuppföljning av risker med behandling Goda exempel på nyman

24 Läget för kvalitetsregister har aldrig varit ljusare! Starkt poli8skt stöd! Kra^ig ökning av resurserna! Men hårt arbete återstår

Relevanta dokument

Registerforskning vad har hänt och vad återstår att göra?

Registerforskning vad har hänt och vad återstår att göra? Måns Rosén F.d. Epidemiologiskt centrum, Socialstyrelsen 1992-2006 Översyn av de nationella kvalitetsregistren Guldgruvan i hälso- och sjukvården,