Svalans Verksamhetsberättelse 2014-2015 Naturens skatter

Relevanta dokument
Verksamhetsberättelse Sparven

Kvalitetsarbete. Teman - vårterminen 2015

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

Verksamhetsplan

Tema vatten hösten 2012

Handlingsplan. Storhagens förskola 2015/2016

Arbetsplan. Lillbergets förskola avdelning /2016. Barn och utbildning

Blåbärets Kvalitetsredovisning

Lyckans mål 2016/2017

Arbetsplan. KILSMYRANS förskola 2014/2015. Barn och utbildning

Verksamhetsplan för Skärets förskola ht.11- vt.12

I Ur och Skur Lysmasken Verksamhetsplan 2019

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Kvalitetsredovisning 2013/2014 Höjdens förskola - Trollebo

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

- Höstterminen 2012 började med ett gemensamt tema på hela förskolan, Djur och natur i vår närmiljö.

Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014

Lokal arbetsplan 14/15

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015

Fenomen som undersöks

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2014/2015

Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014

Vår verksamhet under läsåret

NALLENS PEDAGOGISKA PLANERING

Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014

Inomhus vill vi öka den fysiska aktiviteten genom att använda oss av miniröris och sångoch danslekar.

Barn- och Ungdoms Förvaltningens målbild och huvudprocesser: BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN

Handlingsplan för. Guldsmedens förskola 2014/2015. Lådbilen Grön

Verksamhetsberättelse för Solstigensförskola

Handlingsplan för. Tallåsgårdens förskola 2012/2013

Verksamhetsplan ht och vt Inledning:

Handlingsplan för. Trollgårdens förskola 2013/2014

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren

Jollens mål för vårterminen 2017, med fokus Natur och teknik

Verksamhetsplan Matildelunds förskola Avdelning Vargavrån

Arbetsplan Violen Ht 2013

2.2 Aktuella mål för Skutan- våren 2015

Björnbärets Pedagogisk planering Läsåret 13-14

Baggetorps förskolas vision för språk och kommunikation

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden. Avdelning solen 2013/2014

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017.

Funktionell kvalitet V E R K T Y G F Ö R B E D Ö M N I N G A V F Ö R S K O L A N S M Å L U P P F Y L L E L S E

ARBETSPLAN NYCKELPIGAN HT-13

HANDLINGSPLAN. Språkutveckling. För Skinnskattebergs kommuns förskolor SPRÅKLIG MEDVETENHET LYSSNA, SAMTALA, KOMMUNICERA

Slottsvillans pedagogiska inriktning Det utforskande barnet

Lokal arbetsplan. Läsåret:

Verksamhetsplan. Myggans förskola. Verksamhetsåret 2013

Våra tankar kring temat:

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Från gurkprickar till ljus och skugga! En pedagogistaberättelse

SPRÅKUTVECKLANDE ARBETE. Jennifer Flodin.

Verksamhetsberättelse Grönbackens förskola vt-14

Fjärilens Arbetsplan HT 2013-VT 2014

Arbetsplan för Ängen,

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Tema Kretslopp. Mål 1: Nedbryttningsprocessen

VATTEN LJUD RÖRELSE LUFT LJUS PROGRAMMERING

Handlingsplan. 2013/2014 Glöden

Dokumentera med ipad i förskolan

Pedagagogisk dokumentation.

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)

Lokal arbetsplan för Solstrålen 2013/2014. Vår vision

Verksamheten skall utgå från barnens erfarenhetsvärld,intressen, motivation och drivkraft att söka kunskaper. Barn söker och erövrar kunskap genom

UTVÄRDERING SOLROSEN 2010/11

Lpfö-98 Reviderad 2010 Gubbabackens Förskola

Den lustfyllda resan. Systematisk kvalitetsredovisning 15/16

Årsplan Förskolan Kastanjen 2015/16

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

I Språkets värld. Bäckagårds förskolas digitala verksamhetsberättelse 2014/2015 avdelning: Lärkan

Handlingsplan. Storhagens förskola. Ht16/Vt17

Arbetsplan. Lillbergetsförskola 2014/2015 Avd 7. Barn och utbildning

Vår verksamhet under läsåret

Verksamhetsplan. Läsåret Förskolan Lillåsen

Vår vision. Vi utbildar barn för framtiden genom att se barnens unika förmågor samt tillsammans främja en hållbar utveckling.

VERKSAMHETSPLAN. AVD. Fjärilen

LOKAL ARBETSPLAN TILS FÖRSKOLOR 2014/15

Västra Harg förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Arbetsplan läsåret

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Handlingsplan för Ängstugans förskola läsåret 2012/2013

Granitens förskola, Munkebo förskola, S:ta Gertruds förskola och Tils paviljonger

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola

Kvalitetsrapport läsåret 2012/2013

Läsåret 2012/2013. Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. (LpFö98)

Arbetsbeskrivning för

LOKAL ARBETSPLAN 2014

RUDS SKOLOMRÅDE LOKAL UTVECKLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET

Arbetsplan. Lillbergetsförskola avd /2015. Barn och utbildning

Verksamhetsplan för Malmens förskolor

Arbetsplan Med fokus på barns lärande

Arbetsplan för Förskolan Vitsippan 2018/2019. Avdelning Månskenet

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola

Logens handlingsplan 2012/2013

Den lustfyllda resan. Systematisk kvalitetsredovisning 15/16

UTBILDNING KVALITET & UTVECKLING

NORRBACKA FÖRSKOLOR Lokal arbetsplan Luft

Transkript:

Svalans Verksamhetsberättelse 2014-2015 Naturens skatter

Barn- och Ungdoms Förvaltningens målbild och huvudprocesser:

Varför har vi valt detta tema och vilka strävansmål har vi valt? Förra terminen var det några av våra äldre barn som var på teatern Astons stenar vi gjorde en dokumentation om detta teaterbesök och satte upp på en av våra väggar. Även om detta var en gammal dokumentation så var det många av de barnen som inte hade varit med på teatern som tittade på denna dokumentation. Då valde vi att låna boken och filmen om Astons stenar av en annan avdelning. Vi tänkte att detta kanske skulle bli vårt nya tema eftersom detta väckte ett sådant intresse hos barnen. Efter att vi hade läst boken Aston stenar några gånger tittade vi även på filmen med dem. Den blev på en gång populär. Förskolan ska stäva efter att varje barn visar respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom kunnande om växter och enkla kemiska och fysikaliska fenomen utvecklar sin nyfikenet och sin lust samt förmåga att leka och lära utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra. Lpfö 98

Stenar, sängar & lastbilsflak Vi började med att lägga fram stenarna som vi plockat i skogen tillsammans med barnen på mattan. Tillsammans med några sängar gjorda av mjölkkartonger, precis som Aston har i boken. Vi ville se vad barnen gjorde med stenarna så vi kunde jobba vidare med detta. De la stenarna på rad i sängarna, la dem på lastbilsflaket och körde runt dem. Ett av barnen sorterade ut en sten som inte var rund som alla de andra stenarna, den stenen la barnet tillbaka i påsen.

Vad gjorde barnen med stenarna? Ett barn skapade ljud med stenarna genom att slå dem emot varandra och det smittade av sig till andra som också ville prova.

Skapa ljud med stenar Efter att ha sett när barnen skapade ljud genom att slå stenarna mot varandra ville vi ge dem möjlighet att skapa ljud med stenarna på andra sätt. Vi tog fram tre olika burkar och la stenar i för att skapa ljud med, en i glas, en i plåt och en i plast. Barnen fick prova sig fram med burkarna. Ett av barnen skakade den och lyssnade. Sedan ville barnet öppna burken och titta i den, barnet plockade ur stenarna och la i en större sten i burken. Sedan skakade barnet den igen. Efter det provade barnet att lägga ner flera stenar i en av burkarna. Barnet provade sig fram att skapa olika slags ljud med olika storlekar på stenarna och med antalet stenar. Barnet växlade emellan de olika burkarna. När vi tänkte denna uppgiften så tänkte vi inte på att det kunde bli olika ljud beroende på storlekar eller antal stenar utan vi tänkte mer på de olika materialen på burkarna. Detta var något barnet kom på själv och provade sig fram med. Ett annat barn tittade först på när detta barnet satt med burkarna och vi frågade då barnet om barnet ville prova. Barnet skakade dem och lyssnade. När barnet satt med burkarna frågade en av pedagogerna: -Hur låter stenarna? Då tog barnet stenen och satte den mot örat för att lyssna.

Vad gjorde Aston med stenarna i Vi gjorde precis som Aston gjorde i boken, vi tvättade våra stenar så de blev rena. När vi hade tvättat och torkat stenarna ställde vi frågan: -Vad ska vi göra med stenarna nu? Ett utav barnen kom då på att vi kunde hämta boken och kolla vad Aston gjorde med stenarna. boken? Ett av barnen konstaterade att Aston bäddade ner dem i sängar med täcken. Vi tog då fram sängar och täcken i olika mönster/färger som de fick välja mellan. Efter att ett barn tvättat och torkat sin sten så la han den mot kinden och sa: -Min sten är len! Detta väckte en tanke hos oss att göra mjuka stenar (tovad ull).

Vi gör mjuka stenar av ull Efter att vi hade läst sagan Aston stenar hade vi gjort iordning ett bord med ull i tre olika färger och skålar med vatten och såpa, stenar, ett får och lamm och en färdig ullsten. Detta för att inspirera och skapa nyfikenhet. Vi pratade om vad ullen kom ifrån. Barnen fick välja vilken sten de ville göra en ullsten av. Vi frågade barnen hur stenen kändes. De svarade: -Hård! Därefter doppade de ullen först i såpvatten innan de började klä stenen med ullen. Ett av barnen tyckte inte om att bli löddrig om händerna så barnet stoppade försiktigt ner händerna i skålen när barnet skulle blöta ner ullen. Efteråt tittade vi på bilderna och pratade om vad vi hade gjort och ett av barnen sa: - Kladdar på den, Pedagogen: -Hur kändes stenen? Barnet: -Mjuk. Ett annat barn berättade: -Vi gjorde Astons stenar. Torkade stenarna. Pedagogen: -Vad kommer ull ifrån? Barnet svarade: -Från bä! Fåret! Vi tror att denna kunskap kommer från det vi hade pratat om tidigare.

Färg- och isexperiment Eftersom vi jobbade med temat Astons stenar så ville vi göra ett färg- och isexperiment med stenar. Vi frös in färgat vatten och stenar i en stor låda. Sedan la vi isblocket i vattenrännan. Pedagogen frågade barnet: - Vad är det i isblocket? Barnet svarade: -Stenar Ett av barnen satte på vattenkranen och när isen började smälta smakade de på vattnet. När isen smälte kunde de ta loss stenarna från isblocket. Ett av barnen stoppade en sten i munnen. Efter ett tag tillsatte vi olika vattenleksaker och då hade vattnet färgats blått av karamellfärgen. Ett av barnen tog en liten borste och började tvätta stenen och sedan sköljde av den under det rinnande vattnet och sa: -Städa, städa. De puttade isblocket fram och tillbaka i rännan. När isblocket hade smält bort helt fick de frågan: -Var tog isen vägen? De pekade och tittade ner i avloppet och ropade -Hallå isen!

Julpyssel med stenar Vi ville ha en röd tråd även genom vårt julpyssel, därför fick Astons stenar också representeras i pysslet. Vi gick till skogen och letade efter mindre runda stenar som vi skulle använda oss av. Vi hade tänkt att vi skulle göra små flugsvampar som man kunde lägga i lite mossa. När vi kom tillbaka till förskolan tvättade vi stenarna med diskmedel. Innan vi började måla så tittade vi på bilder på hur flugsvampar såg ut. De fick sedan välja vilka stenar de ville måla. När det röda hade torkat så fick de måla vita prickar på dem. Alla fick med sig en målad sten hem.

Astons äventyr Vi hade gjort iordning en ryggsäck med Aston, en kamera, en anteckningsbok och boken Astons stenar. Denna ryggsäcken fick följa med barnen hem över en helg. Vi ville att barnen skulle få ta med Aston hem och visa och berätta om honom. Tillsammas med sina föräldrar skulle de fota vad de hittade på och sedan skriva om det i anteckningsboken. Tanken med att vi skickade med boken var att föräldrarna skulle få bekanta sig med Aston och även en uppmuntran till att läsa tillsammans med sitt barn. I anteckningsboken ville vi att de lite kort skulle berätta vad de har gjort i helgen tillsammans med Aston och sedan skulle vi på förskolan skriva ut bilderna och klistra in tillsammans med texten. Vi hoppades på att detta skulle ge mer språkträning, mer insyn i verksamheten för föräldrarna och mer läsning i hemmet. När Aston kom tillbaka till förskolan tittade vi på bilderna på storskärm och barnen fick berätta till bilderna. Detta ökar språkträningen och att berätta i grupp hoppades vi skulle stärka deras självförtroendet och självkänsla. Barnet fick svara på frågor från pedagogen och de andra barnen fick öva sig på att lyssna på varandra. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv, Utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra. Lpfö 98

Barnens och Astons äventyr Vi började med att skicka hem Aston med våra äldsta barn. Vi kände ett stort engagemang av våra föräldrar. De har tagit det på stort allvar både fotat och skrivit text om vad Aston hade varit med om. Föräldrarna läste boken om Astons stenar tillsammans med sina barn. Och det är just det vi vill få in mer av, läsning och mer inflytande av föräldrarna i vår verksamhet. Vi har också sett att barnen inte har velat lämna ifrån sig Aston när de kommit tillbaka med honom efter helgen. Vissa barn som normalt inte är intresserade av gosedjur har inte velat släppa Aston under helgen. Barnen berättade sedan om bilderna när vi visade dem på storskärmen. Barnen fick lära sig att svara på frågor. De fick träna på att svara med hel mening och inte bara med enstaka ord. De barnen som inte hade språket svarade på frågorna genom att visa med kroppsspråket. Ett av barnen pekade även på bilderna och gjorde ljud för att uppmärksamma oss på vad barnet gjorde på bilderna. Detta är viktigt för oss att de språksvaga barnen får stå i centrum på sina villkor och får kommunicera på sitt sätt.

Astons stenar i flanosaga Vi har berättat Astons stenar i flanosaga och efter det så har vi ställt en fråga till ett av barnen om sagan tex: -Kan du ta ner bilden där Aston plockar upp en stor kall sten från marken och lägger i sin mammas matkasse? Här såg vi om barnen hade förståelse för texten vi precis lyssnat på. Genom att göra flanosagan hoppades vi på att detta skulle smitta av sig till de andra barnen, att våga berätta fritt för sina kompisar om tex Astons stenar med hjälp av bilderna. Efter ett tag spelade vi även in när de berättade för varandra. För att sedan lyssna på det tillsammans med barnet. Vi ville använda oss av detta för att se om vi själva behövde ändra vårt sätt att tex hur vi ställde frågor, för se barnets utveckling av språket och deras utökade ordförråd.

Astons stenar som sagolåda Vi gjorde Astons stenar som sagolåda. Vi började med att en pedagog berättade sagan med sagolådan för barnen. Därefter fick de själva berätta den för varandra men även leka med rekvisitan. Som avslutning på temat gjorde vi sagolådan ute i stenlabyrinten. Aston kommer att finnas kvar på avdelningen så barnen kommer att kunna fortsätta leka med Aston som gosedjur, sagolåda och flanosaga.

Reflektion och analys Vi har valt vårt tema efter barnens intresse av en dokumentation. Vi tycker det är intressant att en gammal dokumentation kan fånga barnens intresse så pass mycket. Här ser vi hur viktigt det är med bilder och dokumentationer på väggarna. När vi tog in stenarna i verksamheten för att se vad barnen gjorde med dem såg vi på en gång att det blev ett matematiskt tänk. De började sortera stenarna, skapa mönster, antal, prata om liten och stor. Något barn slog stenarna mot varandra och skapade ljud, ett annat barn pratade om en varm och en kall sten. Detta sättet tycker vi var ett bra utgångssätt för att veta hur vi skulle gå vidare i vårt tema. Av detta gjorde vi då färg- och isexperiment och skapa ljud med olika material. Här hade vi tänkt på ett sätt medans ett av barnen kom på ett annat sätt att skapa ljud på genom att prova sig fram med de olika burkarna och stenarna. Barnet använda sig av olika storlekar på stenarna och olika många i de olika burkarna. Vi tror att vi har kunnat hålla vårt tema levande genom att hela tiden tillföra nya saker som lockar barnen men även upprepat de gamla. Vi har sett hur viktigt det är med upprepningar för de yngre barnen. Vi har alltid sett till att erbjuda så alla barn har fått vara med på något. I och med upprepningarna av aktiviteterna har vi även fått med de barnen som inte ville vara med eller inte vågade första gången. Vi tror att detta beror på att då vet barnen vad som ska hända och vad man gör i aktiviteten. Efter Astons stenar i flanosaga, Aston och barnens äventyr, sagolådan, boken och filmen har vi fått se hur några av barnen har kunnat återberätta saker som har hänt genom bilder och frågor. Några barn som inte tidigare har haft ett sådant utvecklat språk har kunnat svara på frågor med flera ord. De har berättat om känslor, färger, saker, tillstånd m.m. Vi har både fått höra långa meningar, korta svar och med kroppsspråk vad de har att berätta eller svara på om deras helg med Aston. Vi har fått se vilka som klarade av att lyssna på varandra och vilka som hade lite svårare för det. Detta är en träning i att visa respekt för varandra. Det som vi tycker har varit positivt med temat är att vi har engagerat föräldrarna i vår verksamhet, vi har haft en klar röd tråd genom hela temat som vi synliggjort i vår verksamhet och blogg. Det har varit lätt att få med både de små och stora barnen i gruppen. Hur viktigt det är att vi pedagoger själva tycker det är roligt, detta smittar av sig på barnen och även till andra avdelningar. Det som vi vill tänka på till nästa tema är att ha bättre framförhållning. Vi vill också prova på att ha modellen löpare och stubbe, dela upp oss oftare i smågrupper och använda oss mer av kreativt material.