LIDINGÖ TRAFIK 2030 LIDINGÖ MÖTER FRAMTIDEN - EN TRAFIKSTRATEGI 2013-11-04

LIDINGÖ TRAFIK 2030 LIDINGÖ MÖTER FRAMTIDEN - EN TRAFIKSTRATEGI 2013-11-04

Medverkande Anna Le Moine, uppdragsledare och trafikplanerare, Ramböll Sverige AB Anna Molén Thorson, samhällsplanerare, foto och rapportlayout, Ramböll Sverige AB Jan Hammarström, trafikstrateg, Ramböll Sverige AB Morteza Ghoreishi, trafikplanerare, Ramböll Sverige AB Granskning Jan Hammarström, trafikstrateg, Ramböll Sverige AB Magnus Kusoffsky, kollektivtrafikplanerare, Ramböll Sverige AB 2

Innehållsförteckning Förord... 4 Lidingö möter framtiden... 5 Stadens vision pekar ut riktningen... 5 Översiktsplanen visar hur visionen ska nås... 5 Trafikstrategin stödjer visionen och översiktsplanen... 5 Nationella mål som utgångspunkt... 6 Framtidsspaning... 6 Utblick mot fastlandet... 6 Trafikstrategi - en arbetsprocess... 7 Vision för Lidingös trafik 2030... 8 Trafiken idag - nuläget... 9 Trafikfördelning... 9 Trend år 2000-2010... 9 Tillgänglighet till kollektivtrafik... 11 Trygghet... 11 Trafiksäkerhet... 13 Trafikens miljöpåverkan... 13 Styrkor och utmaningar... 14 Mål för trafiken 2030 - detta ska vi uppnå... 15 Hållbara planeringsprinciper... 16 Begreppet hållbarhet... 16 Trafik för en attraktiv stad... 17 Fyrstegsprincipen... 17 Mobility management... 18 Fem strategier... 19 1 En bebyggelsestruktur som förenklar för gående, cyklister och kollektivtrafiktrafikanter... 20 Fler invånare = fler trafikrörelser... 20 Närhet mellan målpunkter... 20 Förtäta vid kollektivtrafiken... 20 Stadens gaturum... 21 2 Attraktiva och hållbara resor... 22 Gång- och cykeltrafik... 22 Kollektivtrafik... 22 Biltrafik... 24 3 En trygg och trivsam stadsmiljö för alla... 25 Vad är trygghet?... 25 Stadens centrum... 25 Gång- och cykeltrafik... 25 Kollektivtrafik... 26 Biltrafik... 26 4 En trafiksäker och tillgänglig ö... 27 Trafiksäkerhet för alla... 27 Tillgänglighet för alla... 27 Den fysiska miljön... 27 Gång- och cykeltrafik... 28 Cykelparkering... 28 Kollektivtrafik... 29 Biltrafik... 30 Bilparkering... 31 5 Ren luft och minskat buller för hälsans skull... 32 Klimatförändringen är akut... 32 Luft... 32 Buller... 33 Sammanfattning av strategierna... 34 Strategierna konkretiseras i trafikplanen... 35 Utvecklingen mot målen ska ständigt följas upp... 36 Referenser... 37 Bilder...37 3

Förord Resor är en nödvändig del av vår vardag. Korta som långa och med olika syften. Människor har olika förutsättningar att resa och valet av färdmedel görs utifrån dessa förutsättningar. Alla trafikslag är betydelsefulla. Under flera decennier har det dock planerats för bilen i större utsträckning än för något annat trafikslag. Detta har till stor del skapat ett beroende av bilen, ibland på bekostnad av tillgängligheten för andra trafikslag. Stora fördelar uppnås för alla om bilresorna i stor utsräckning kan ersättas med mer hållbara alternativ. Om fler invånare går, cyklar eller reser kollektivt förenklar det för dem som saknar alternativ till bilen för sina resor. Det finns människor som inte har andra valmöjligheter än just bilen och de ska också kunna fortsätta använda bilen som sitt rationella val av färdmedel. Lidingö trafik 2030 beskriver ett tankesätt och en process för hur alla ska kunna resa mer hållbart i framtiden. Ingen kan göra allt men alla kan göra något och trafikstrategin ska inspirera till en sådan utveckling, både för oss som planerar framtidens trafik och för Lidingös invånare! Tekniska nämnden, Lidingö stad maj 2013 Lidingö trafik 2030 är en trafikstrategi och ett planeringsdokument för stadens arbete med trafikfrågor. Trafikstrategiarbetet ska bidra till en framtida valmöjlighet där vi inte bygger in oss i ett beroende av ett enda färdmedel. I arbetet med trafikstrategin har i största möjliga mån tagits hänsyn till människans olika förutsättningar att resa oavsett om det handlar om fritidsresor, pendlingsresor eller yrkesrelaterade resor. 4 Förord

Lidingö möter framtiden Stadens vision pekar ut riktningen Lidingös vision beslutades av kommunfullmäktige i juni 2009 och är den övergripande kompassen för stadens arbete och därmed också för denna trafikstrategi. Visionen för Lidingö samlar och beskriver hur en önskad framtid ser ut. Lidingös vision för hälsans ö På Lidingö ges människor förutsättningar för en god hälsa. Lidingö erbjuder en kreativ miljö för människor och företag. Lidingö är en del av Stockholmsregionen och klarar balansen mellan utveckling och miljö. Lidingö har Sveriges bästa skolor. På Lidingö känner man trygghet i livets alla skeden. Lidingö är hälsans ö. Staden har en tydlig hälsoprofil som omfattar fysisk, psykisk och social hälsa. Det innebär att hälsa inte bara speglar frånvaron av sjukdom utan även upplevelsen av att må bra. God hälsa för Lidingöbor och besökare kan främjas genom hållbar samhällsplanering. Översiktsplanen visar hur visionen ska nås Översiktsplanen för Lidingö är det övergripande planeringsdokumentet för den önskade samhällsutvecklingen i staden fram till år 2030. Trafik och kommunikationer är en mycket viktig del i denna utveckling och kommer i framtiden att bli en alltmer betydelsefull pusselbit i strävan mot att uppnå ett långsiktigt hållbart samhälle. Lidingö stad har identifierat flera utmaningar som översiktsplanen och stadens miljöprogram bemöter för att stadens utveckling ska vara långsiktigt hållbar. Syftet med Miljöprogrammet, som styrdokument för stadens alla verksamheter, är att stärka och konkretisera stadens långsiktiga miljöarbete, för att Lidingö ska utvecklas till en miljömässigt hållbar stad. Programmet är strukturerat i tre strategier: Energismart stad, Hållbar grön ö och Miljöklokaval och lokala miljömål som ska vara uppnådda före 2015. Beträffande trafik och transporter är den främsta utmaningen att öka de hållbara Översiktsplan transporternas andel av resandet. Det innebär att bebyggelse och vägnät måste planeras och utformas för att främja resor till fots, med cykel och med kollektiva färdmedel såsom buss, Lidingöbanan och båt. Det är mot bakgrund av detta som trafikstrategin har tagits fram. Trafikstrategin stödjer visionen och översiktsplanen Trafikstrategin ska vara ett komplement till översiktsplanen och miljöprogrammet samt vara ett stöd i arbetet med att genomföra tankarna i dessa. Trafikstrategins syfte är att ytterligare konkretisera idéerna kring vad staden vill åstadkomma och vilken trafikutveckling man önskar. Trafikstrategin tydliggör trafikens del i planeringen genom att: presentera en vision för hur trafiksystemet ser ut 2030 samla och tydliggöra mål, både mätbara och icke mätbara, för trafiksystemets utveckling beskriva planeringsprinciper och tankesätt i planeringen för ett hållbart trafiksystem utgöra ett dokument att användas i samråd med andra intressenter inom trafikområdet Lidingö möter framtiden 5

Nationella mål som utgångspunkt Förutom att vara en tydligt integrerad del av stadens övriga mål- och planarbete, ska trafikstrategin leda till att i förlängningen även andra nationella mål för trafikutvecklingen uppnås. Det övergripande transportpolitiska målet är en övergripande riktningsgivare för trafikstrategin. Säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet (Mål för framtidens resor och transporter. Prop.2008/09:93) Framtidsspaning Lidingö har 44 000 invånare år 2012. Enligt prognoser kommer befolkningen att öka med 8 000-11 000 invånare till år 2030. En stor del av ökningen beror på den utbyggnad och förtätning av bebyggelsen som staden planerar för. Stadsförnyelseprojektet Centrum/Torsvik utgör en viktig del i den totala utvecklingen. När stadens invånare blir fler ökar antalet resor och transporter. Några av stadens invånare kommer att bo och arbeta på Lidingö, men merparten kommer troligtvis att arbeta utanför Lidingös gränser, vilket innebär pendling till andra delar av Stockholmsregionen. Utblick mot fastlandet Då utvecklingen av stadens trafiknät har ett starkt samband med det som händer utanför Lidingös gränser görs en utblick mot andra sidan broarna. Stockholms stads stadsutvecklingsprojekt Norra Djurgårdsstaden samt förlängningen av Spårväg City från Djurgårdsbron till Ropsten är två stora projekt som påverkar Lidingö, dess trafiksystem och invånare. Ropsten kommer även i framtiden att få fortsatt stor betydelse för Lidingöborna som bytespunkt mellan olika trafikslag. Byte kommer att kunna ske mellan spårväg/buss och tunnelbana. 6 Lidingö möter framtiden

Trafikstrategi - en arbetsprocess Trafikstrategiarbetet är en process för ständiga förbättringar inom trafiksystemet. Strategin kräver regelbunden översyn med uppdateringar och anpassning till nya planeringsförutsättningar. Figuren på denna sida illustrerar trafikstrategins arbetsprocess. Kommande kapitel i trafikstrategin följer den process som bilden beskriver. Trafikstrategins vision presenterar en bild av vad staden vill uppnå. En beskrivning av nuläget fungerar som underlag till beslut om vad som ska förändras och utgör grund till de mål som sätts upp. För att uppnå målen formuleras ett antal planeringsprinciper och strategier. Strategiarbetet resulterar i ett antal konkreta åtgärder i trafiksystemet, vilka ska leda till måluppfyllelse. Åtgärderna kan sedan finnas samlade i en trafikplan. Uppföljning av målen görs kontinuerligt så att de leder mot visionen. Åtgärder i trafikplan Uppföljning av mål Vision för trafikstrategin Nuläge Process för ständiga förbättringar Trafikstrategin beskriver den långsiktiga inriktningen på vad staden vill åstadkomma. Hur målen ska uppnås beskrivs i en trafikplan i form av konkreta åtgärder. Översiktsplanen och trafikstrategin verkar på lång sikt >20 år, medan trafikplanens åtgärder genomförs på kortare sikt <5 år. Delstrategier Planeringsprinciper Mål Figuren visar trafikstrategins delar i form av en process Lidingö möter framtiden 7

Vision Vision för Lidingös trafik 2030 Stadens vision för Lidingö - hälsans ö ser till stadens övergripande utveckling och hur en önskad framtid ser ut år 2030. På motsvarande sätt har en vision för Lidingös trafik 2030 formulerats. Lidingö är hälsans ö där invånarna erbjuds ett hållbart och tillgängligt trafiksystem utifrån stadens förutsättningar. Lidingö är en gång- och cykelvänlig stad med en vacker och trivsam miljö. Regionala resor sker främst med kollektiva trafikmedel eller med båt. Lidingö underlättar och förbättrar tillgängligheten, trafiksäkerheten och trafikmiljön. Vi vill särskilt förenkla för gående, cyklister och kollektivtrafikanter. På Lidingö finns en förståelse för sambandet mellan bebyggelsestruktur och trafikens omfattning samt miljöpåverkan. Visionens syfte är att spegla att det finns en frihet i att inte vara bilberoende, att andra trafikslag finns tillhands och att stadens invånare har möjlighet att välja färdmedel. Visionen vill uttrycka att stora fördelar uppnås om de som har, eller kommer att få, alternativa färdsätt till sitt resande utnyttjar dessa. I förlängningen gynnar det även de människor som saknar alternativ och inte har valmöjligheten. I visionen för Lidingös trafik är kärnan att minska negativ miljöpåverkan. Detta kan åstadkommas genom att invånarna väljer att i första hand gå eller cykla, i andra hand resa kollektivt och i tredje hand resa i miljövänliga bilar. Genom att resa hållbart främjas dessutom andra värden såsom en god hälsa genom motion samt ett effektivare markutnyttjande i takt med att Lidingös befolkning ökar. Visionen för Lidingös trafiksystem ska ge en bild av hur trafiksystemet ser ut och upplevs år 2030. Ett antal mål har formulerats för att uppnå visionen. 8 Vision för Lidingös trafik 2030

Nuläge Trafiken idag - nuläget Trafikstrategin avgränsas geografiskt till Lidingö stad samt Lidingöbroarna. Lidingöbroarna utgörs av den gamla bron som trafikeras av spår-, gångoch cykeltrafik och den nya bron där buss- och biltrafik färdas. Nuläget och framtida utmaningar har varit utgångspunkt när mål för trafiken år 2030 har formulerats. Nedan beskrivs de viktigaste förutsättningarna för målen. Trafikfördelning Trafiksystemet i Lidingö är idag inte långsiktigt hållbart. Enligt den resvaneundersökning som genomfördes 2006 i samband med försöket med trängselavgifter i Stockholm är andelen resor och transporter med motorfordon hög. Drygt 60 procent av alla vardagsresor inom Lidingö, och knappt 50 procent av alla vardagsresor till och från Lidingö, sker med bil. Resvaneundersökningen från 2006 visar en trafikfördelning inom Lidingö där 21 procent går, 1 procent cyklar, 15 procent åker kollektivt, 62 procent åker bil och 1 procent är övriga resor. Till och från Lidingö är motsvarande fördelning 1 procent gång, 1 procent cykel, 48 procent kollektivtrafik, 48 procent bil och 2 procent övriga resor. Stockholms stad och Trafikförvaltningen har regelbundet genomfört trafikmätningar över Lidingöbron. Enligt trafikförvaltningens mätningar hade Lidingöbanan 7 500 resenärer och busstrafiken 15 700 resenärer över bron en vardag i oktober 2010. Under samma år uppmätte Stockholms stad cirka 3 040 cyklister över bron under ett dygn i maj samt 38 000 motorfordon per vardagsmedeldygn. Vid en jämförelse mellan antalet kollektivtrafikresor, cykelresor och bilresor ska beaktas att 38 000 fordon inkluderar busstrafik, samt att fler än en person transporteras i vissa fordon. 21 % 1 % 15 % 62 % Trafikfördelning (antalet resor) inom Lidingö enligt 2006 års resvaneundersökning. 1 % är övriga resor. 1 % 1 % 48 % 48 % Trafikfördelning (antalet resor) över Lidingöbron enligt 2006 års resvaneundersökning. 2 % är övriga resor. Trend år 2000-2010 Diagrammen på följande sida visar utvecklingen av olika resscenarier på Lidingö under en tioårsperiod. Statistiken visar att Lidingös befolkning har ökat från 40 600 invånare år 2000 till 44 000 år 2010. Antalet arbetstillfällen har ökat från knappt 11 000 till 12 000 under perioden. I takt med att invånarna har blivit fler har antalet cykelresor till och från Lidingö ökat och även antalet kollektivtrafikresor med buss och med Lidingöbanan. Samtidigt har bilinnehavet och antalet körda mil per Lidingöbo minskat. Antalet motorfordon som färdas över Lidingöbron har reducerats från 42 500 år 2000 till 38 000 år 2010. Detta är en positiv trend som går i linje med stadens arbete att få fler invånare att gå, cykla och resa med kollektivtrafiken. Trafiken idag - nuläget 9

Befolkning och antal arbetstillfällen Cykel-, bil- och kollektivtrafikresor över Lidingöbron per dygn 45 000 18 000 ANTAL INVÅNARE 44 000 43 000 42 000 41 000 40 000 39 000 17 000 16 000 15 000 14 000 13 000 12 000 ANTAL ARBETSTILLFÄLLEN Invånare Arbetstillfällen 45 000 40 000 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 Cykelresor, antal fordon ett dygn i maj Bilresor, antal fordon vardagsmedeldygn Kollektivtrafikresor, antal resenärer buss+lidingöbanan 38 000 11 000 10 000 37 000 10 000 5 000 36 000 9 000 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 35 000 Källa: SCB 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 8 000 Källa: Trafikmätningar från Stockholms stad och Trafikförvaltingen Bilkörsträcka och bilinnehav 600 600 ANTAL MIL PER INVÅNARE 550 500 450 400 350 300 250 550 500 450 400 350 300 250 ANTAL PERSONBILAR PER 1000 INVÅNARE Bilkörsträcka Bilinnehav 200 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 200 Källa: SCB 10 Trafiken idag - nuläget

Tillgänglighet till kollektivtrafik Kollektivtrafiken på Lidingö består idag av Lidingöbanan, busstrafiken, pendelbåtarna och Trafikförvaltningens färdtjänst. Kollektivtrafikens tillgänglighet mäts bland annat genom invånarnas närhet till hållplats i form av gångavstånd. Riktvärden för gångavståndet enligt Trafikförvaltningen beror på typ av bebyggelse och typ av kollektivtrafik. För blandad bebyggelse som innefattar flerbostadshus ska gångavståndet inte vara mer än 400 meter till närmaste hållplats för att god standard ska uppnås. Kartan på följande sida redovisar kollektivtrafikens tillgänglighet på Lidingö. I redovisningen tas hänsyn till att gångstråken inte löper fågelvägen till hållplats, vilket innebär att de blir cirka 30 procent längre. Det betyder att cirklarnas radie är 308 meter (fågelvägen), vilket motsvarar 77 procent av det verkliga gångavståndet 400 meter. Trygghet Lidingö stad har genomfört en attitydundersökning bland medborgarna där upplevelsen av trygghet på Lidingö ingår som en av många frågor. Undersökningen behandlar kommunala angelägenheter såsom gator och vägar, kollektivtrafik och yttre miljö och är en uppföljning och utveckling av tidigare genomförda attitydundersökningar från 2007 och 2009. I attitydundersökningen fick de intervjuade ta ställning till följande påstående om trygghet: Jag tycker det är tryggt att vistas utomhus när som helst på dygnet på Lidingö. Bedömningen skedde utifrån en femgradig skala 1 till 5 där 1 betyder tar helt avstånd från och 5 betyder instämmer helt. Trygghetsfrågan fick medelbetyg 3,8 år 2007, 3,9 år 2009 och 4,0 i undersökningen från 2011. Idag har 64 procent av Lidingös befolkning högst 400 meter till hållplats som trafikeras av kollektivtrafik med minst 15 minuters turtäthet i högtrafik. De senaste nationella riktlinjerna är att 90 % av bostadsbebyggelsen ska ha högst 400 meter till kollektivtrafik. Avståndet kan vara längre i glesa villaområden och kortare i flerbostadsområden. Trafiken idag - nuläget 11

Befolkningsstatistik och tillgänglighet till kollektivtrafik!(!(!( Teckenförklaring!( Lidingöbanans hållplatser!( Busshållplats, hög turtäthet (15 min) Busshållplats, lägre turtäthet God tillgänglighet till kollektivtrafik SCB befolkningsstatistik Antal invånare i ruta 1-19 20-43!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!( 44-72 73-105 106-142 143-195 196-297 298-417 418-769 770-1408 0 1 000 2 000 m Befolkningens tillgänglighet till kollektivtrafik. Med god tillgänglighet enligt Trafikförvaltningen avses högst 400 meter verkligt gångavstånd vilket motsvarar 308 meter fågelvägen. 64 procent av Lidingös invånare har god tillgänglighet till kollektivtrafik med minst 15 minuters turtäthet i högtrafik. Beräkningarna baseras på SCB:s befolkningsstatistik (dec 2010). Med god tillgång enligt SL avses högst 400 m verkligt gångavstånd vilket motsvarar 308 m fågelvägen. 63% av befolkningen på Lidingö har god tillgänglighet till kollektivtrafiken. Beräkningen baseras på SCB:s befolkningsstatistik (dec 2010). 12 Trafiken idag - nuläget

Trafiksäkerhet Lidingö är en av landets trafiksäkraste kommuner enligt en studie av antalet olyckor som Sveriges Kommuner och Landsting genomfört. En förklaring till det låga antalet olyckor kan vara att Lidingö saknar genomfartstrafik och att den högsta tillåtna hastigheten på ön är 70 km/tim. Lidingö stad har genomfört en översyn av vägnätets hastighetsgränser, vilket har resulterat i en hastighetsplan. Med hastighetsplanens genomförande kommer högsta tillåtna hastighet på ön att bli 60 km/tim och många av stadens 50-gator sänks till 30 eller 40 km/tim. Under femårsperioden 2007-02-08 till 2012-02-08 har totalt 346 personskadeolyckor inrapporterats på Lidingö. Av dessa var 2 dödsolyckor, 47 svåra olyckor och resterande olyckor var av lindrig karaktär. Sett under en tioårsperiod har antalet svåra olyckor 25 Antal dödade och svårt skadade i trafiken halverats på Lidingö, vilket presenteras i tabellen nedan. År 2000 rapporterades 19 olyckor med svårt skadade och 1 dödsolycka. År 2010 rapporterades 7 olyckor med svårt skadade och ingen dödsolycka. Trafikens miljöpåverkan Lidingö stad registrerar och kontrollerar luftkvaliteten genom mätningar av kvävedioxidhalten. Provtagarna är placerade på stadshusets tak och mätningarna har utförts sedan 1998. Trenden de senaste åren har varit att halten sjunker, med en liten ökning 2010 och 2011. Årsmedelhalten av kvävedioxid har sjunkit från 19 mikrogram per kubikmeter år 1998 till cirka 12,5 år 2011. Lidingö utför idag inga mätningar av partikelhalten, men Stockholm och Uppsala läns luftvårdsförbunds spridningsberäkningar visar att partikelhalten underskrider miljökvalitetsnormen inom hela kommunen. Inte heller på länsnivå uppnås miljökvalitetsmålet Frisk luft. Den främsta orsaken till ohälsosam luft i Stockholms län är vägtrafikens utsläpp. Verksamheterna i Värtahamnen, Frihamnen och på Loudden får konsekvenser för luften och skapar buller på Lidingö. Med Lidingö stads hastighetsplans nya hastigheter minskar både bullernivåerna och utsläppen av luftföroreningar. Dessutom ökar trivseln för omgivande trafikanter och möjligheten att utnyttja marken kring vägarna ökar. Därtill är det positivt för trafiksäkerheten och den omgivande naturmiljön. Naturvårdsverket presenterar riktlinje vid nyproduktion av bostäder; ekvivalentljudnivå Leq 55 dba vid fasad och maximalljudnivå LmaxF 70 dba vid uteplats i anslutning till bostad. 20 15 10 5 Döda Svårt skadade 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Källa: STRADA Trafiken idag - nuläget 13

Regeringspropositionen Infrastrukturinriktning för framtida transporter, 1996/97:53 föreslår att åtgärder för att uppfylla god inomhusmiljö bör vidtas om befintliga bostäder utsätts för ekvivalentljudnivå över 65 dba vid fasad. Målet bör då vara att uppfylla 30 dba ekvivalentljudnivå inomhus i boningsrum. I Lidingö så beräknas nästan 200 flerbostadshus och över 600 småhus vara utsatta för trafikbuller högre än 55 db(a) ekvivalent ljudnivå vid fasad. I Handlingsplan mot trafikbuller 2013-2030 finns en formulerade målsättning för att bekämpa buller både i kommunal regi och genom bidrag till fastighetsägare med fastigheter utsatta för en bullernivå på 61 db(a) eller högre vid fasad. Styrkor och utmaningar Lidingö står inför flera utmaningar i arbetet mot ett mer hållbart trafiksystem. Lidingöbanan och de mer trafikerade vägarna på ön, såsom Norra och Södra Kungsvägen, kan upplevas både som fysiska och psykologiska barriärer. Kollektivtrafikens utbud och tillgänglighet, spridda målpunkter och att staden omges av vatten med två fasta broförbindelser är ytterligare några av stadens utmaningar. Öns geografiska läge kan på flera sätt också vara en stor tillgång. Avsaknaden av genomfartstrafik från angränsande kommuner och närheten till Stockholms city utgör styrkor för Lidingö. Staden omges av vatten, vilket innebär stora möjligheter att utveckla båttrafiken och därmed nya möjligheter till arbetspendling för Lidingöborna. Nedan listas några av Lidingös styrkor och utmaningar. Dessa har tagits fram under en workshop som hölls med tekniska nämndens politiker hösten 2011. Några av Lidingös styrkor Närheten till Stockholms city Centralt belägen ö, idylliskt med natur och vatten Genomfartstrafik saknas God kollektivtrafik Spårväg finns i form av Lidingöbanan Båttrafik kan nå alla delar av staden och närliggande kommuner Möjlighet att förtäta i centrum Modern bilpark Koncentrerad bebyggelse, närhet till kollektivtrafik Korta avstånd Några av Lidingös utmaningar Ökad folkmängd innebär fler bilar Lidingöbanan och större vägar utgör barriärer Krävs omstigning från spår och buss till tunnelbana i Ropsten Lidingöbron är en av öns fasta förbindelse till fastlandet Kollektivtrafikens utveckling är beroende av beslut i landsting Spridd bebyggelse på vissa delar av ön Stort trafiklandskap vid stadens entré 14 Trafiken idag - nuläget

Mål Mål för trafiken 2030 - detta ska vi uppnå Visionen för trafiksystemet uttrycker en inriktning för önskad utveckling. För att kunna mäta att de åtgärder som genomförs verkligen leder till önskad utveckling formuleras här fem mål. Målen är i största möjliga mån utformade så att de ska kunna följas över tid. Kännetecknande för ett mål är att det ska vara SMART! Specifikt Mätbart Accepterat Realistiskt Tidssatt Valet av mål har gjorts efter vad som också är relativt enkelt att mäta. I vissa fall är det effekten av målen som egentligen är intressant. Alla mål kan inte direkt mätas i någon form av mätetal. Dessa kvalitativa mål kan beskrivas som en utpekad riktning som kan följas upp genom enkäter eller andra typer av undersökningar. Exempel på kvalitativt mål är trygghet. Ytterligare sänkta partikelhalter och kvävedioxidhalter samt minskat buller på Lidingö 75 % av Lidingöborna har högst 400 m till kollektivtrafik med minst 15 minuters turtäthet i högtrafik 80 % av Lidingöborna väljer att resa med gång, cykel och/eller kollektivtrafik till arbetet. Ingen ska omkomma eller skadas svårt i trafiken på hälsans ö Lidingös trafikanter känner sig trygga i trafiken Mål för trafiken 2030 - detta ska vi uppnå 15

Principer Hållbara planeringsprinciper Vägen till att nå målen för hållbarhet underlättas om man fastslår ett antal planeringsprinciper. I detta kapitel beskrivs hållbarhetsbegreppet samt exempel på planeringsprinciper som kan tillämpas i syfte att planera för det hållbara samhället. Det är viktigt med helhetssyn i planeringen. De planeringsprinciper som presenteras nedan får störst effekt om de tillämpas tillsammans. Begreppet hållbarhet Hållbar utveckling handlar om att samhället planeras så att dagens behov inte äventyrar kommande generationers behov. Hållbarhetsbegreppet innehåller tre dimensioner: Social hållbarhet handlar om att bygga ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle där grundläggande mänskliga behov uppfylls. Ekonomisk hållbarhet handlar om att långsiktigt hushålla med mänskliga och materiella resurser. De investeringar som görs ska vara kostnadseffektiva och skapa nytta i förhållande till kostnaden. Ekologisk hållbarhet handlar om att ha ett långsiktigt perspektiv för att bevara och hushålla med vattnet, jord och ekosystem samt att minska negativ påverkan på naturen och människors hälsa. Transporterna präglas av energieffektivitet och mindre utsläpp. Hållbar utveckling genomsyras av en holistisk syn. Det innebär till exempel att ekonomisk tillväxt inte får ske till priset av ett segregerat och ojämlikt Ekologiskt Ekonomiskt Socialt samhälle och en förstörd miljö. Att planera för en hållbar utveckling är att planera för ett samhälle där människor ska kunna välja ett hållbart resande. För att uppnå detta behöver vi skapa förutsättningar i den byggda miljön. Den byggda miljön och de fysiska strukturerna ska gagna resande som sker per fot, med cykel eller med kollektivtrafik. En gles bebyggelsestruktur tar grönytor i anspråk och uppmanar till privatbilism. Befolkningsunderlaget är för lågt för etablering av kollektivtrafik och glesheten innebär för långa avstånd för att attrahera gång- och cykeltrafik. En attraktiv stadsmiljö är en stadsmiljö som är trygg och tillgänglig och där olika funktioner ger spridning av människor under hela dygnet. En blandad och tät bebyggelsestruktur med närhet mellan bostäder, arbete, service och nöje uppmanar till att gå, cykla eller åka kollektivt. Handel, restauranger och andra näringsidkare främjas, vilket i sin tur bidrar till ett attraktivt och tryggt samhälle. En samhällsstruktur som gynnar kollektivtrafiken och korta resor med energieffektiva färdsätt gör det möjligt att skapa städer med hög tillgänglighet utan att gå emot miljömålen. Så lyder Naturvårdsverkets riktlinjer om vilka principer vi bör ha i samhällsplaneringen. 2008 stod infrastrukturstransporterna i Sverige för 41 procent av koldioxidutsläppen enligt Naturvårdsverket. På Lidingö har transporternas utsläpp av koldioxid ökat med sju procent mellan åren 1990 och 2010. För personbilarna har koldioxidutsläppen dock minskat med 4 procent sedan 1990. Främst är det utsläppen från yrkestrafiken med lastbil som ökat. Transporterna och utsläppen fortsätter att öka och är därmed ett fortsatt hot mot vårt klimat. Om inte transporterna effektiveriseras kommer vare sig utsläpp minskas eller lokala och nationella miljömål att uppnås. Med ett hållbart resande avses de trafikslag som är resurssnåla, energieffektiva och som utnyttjar det begränsade utrymmet i staden på ett effektivt sätt. I vår planering för fler hållbara resor på Lidingö prioriteras trafikslagen med utgångspunkt i nyttjande av jordens resurser. Trafikslagen prioriteras i följande ordning; 1. Gång och cykel 2. Kollektivtrafik 3. Bil 16 Hållbara planeringsprinciper

Trafik för en attraktiv stad Den aktuella handboken i Sverige för trafikplanering är Trafik för en attraktiv stad (TRAST) utgiven av Trafikverket, Boverket samt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Handboken belyser vikten av att se samhällsplaneringen som en helhet, där trafik- och bebyggelseplanering är ingående parametrar. Det är med utgångspunkt i de metoder som beskrivs i TRAST som Lidingös trafikstrategi har arbetats fram. Utifrån en beskrivning av nuläget har strategier och mål inom respektive aspekt formulerats för att uppnå visionen för Lidingös trafiksystem år 2030. Aspekterna är: Stadens karaktär Trafikens omfattning Tillgänglighet Trygghet Trafiksäkerhet Trafikens miljö- och hälsopåverkan Dessa aspekter återfinns i de fem strategier som tagits fram för trafikstrategin och som beskrivs i kommande kapitel. Fyrstegsprincipen Att planera för ett trafiksystem som är långsiktigt hållbart ställer nya krav på planeringen. Ett hjälpmedel och ett förhållningssätt för att hushålla med resurser är fyrstegsprincipen, vilken har tagits fram av Trafikverket. Fyrstegsprincipen innebär att val av åtgärder görs utifrån en stegvis process enligt figur nedan. En process som innebär att åtgärder i första hand ska påverka behov och transportsätt och i sista hand vara åtgärder i form av nybyggnation. Steg 1 - Tänk om! Steg 1-åtgärder i fyrstegsprincipen handlar om beteendepåverkande åtgärder. Exempel på detta är Mobility management-åtgärder. Steg 2 - Optimera! Steg 2-åtgärder i fyrstegsprincipen innebär att effektivisera nyttjandet av befintliga trafiksystem. För att få fler resenärer till kollektivtrafiken är det en god idé att genomföra större insatser när kollektivtrafikens utbud förbättras, exempelvis vid införande av tätare pendelbåtsturer, nya busslinjer eller då Lidingöbanan kopplas samman med Spårväg City. Steg 3 - Bygg om! Steg 3-åtgärder innefattar begränsade förbättringsåtgärder och ombyggnader i befintliga trafiksystem. Ny vägvisning och förbättrad belysning utmed befintliga cykelvägar är exempel på åtgärder inom detta steg. Steg 4 - Bygg nytt! Steg 4 i fyrstegsprincipen innebär om- och nybyggnadsåtgärder som ofta tar ny mark i anspråk, till exempel nya vägsträckningar. 1 2 3 4 Påverka transportbehov och transportsätt Effektivare utnyttjande av vägnätet Begränsade ombyggnads åtgärder Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder Fyrstegsprincipen Hållbara planeringsprinciper 17

Mobility management Med mobility management menas att bilanvändandet ska förändras genom beteende- och attitydförändringar. Syftet är att ändra människors rutinmässiga beteende och påverka resan eller transporten innan den påbörjats. Detta sker framförallt genom mjuka åtgärder, vilket till exempel kan vara information och marknadsföring, kommunikation och koordination. Genom kampanjer, information och marknadsföring kan staden påverka och få fler Lidingöbor, som i vanliga fall använder bilen, att förändra sitt beteende och resa med hållbara trafikslag. Digital information, på internet, genom olika applikationer och genom digitala skyltar har stor utvecklingspotential. Meddelande om antalet lediga sittplatser på Lidingöbanan, antalet lediga platser på infartsparkeringar, status på öns cykelvägar, plogade gång- och cykelvägar med mera är information som underlättar för resenären att planera sin resa. Detta kan bidra till att fler av stadens invånare väljer ett mer miljövänligt alternativ än bilen. 18 Hållbara planeringsprinciper

Delstrategier Fem strategier Som stöd i utvecklingen mot visionen för Lidingös trafik 2030 har fem strategier formulerats. Strategierna är vägledande i arbetet mot visionen och mot de mål som har formulerats för trafiken. En stor del av strategiarbetet handlar om att skapa ökad tillgänglighet, trafiksäkerhet och trygghet för gång och cykel så att dessa trafikslag ska bli attraktivare. 1 2 En bebyggelsestruktur som förenklar för gående, cyklister och kollektivtrafiktrafikanter Attraktiva och hållbara resor Strategierna hänger delvis ihop och går i varandra. Ökad trafiksäkerhet och tillgänglighet spiller över på andra aspekter och resulterar många gånger även i ökad trygghet och attraktivare resor. Aspekterna trafiksäkerhet och tillgänglighet hänger ofta ihop med attraktivitet. Ett trafikslag som har ett väl utbyggt nät med god trafiksäkerhet och god tillgänglighet blir också attraktivt för resenären. 3 En trygg och trivsam stadsmiljö för alla I följande kapitel beskrivs de fem strategierna. Varje strategi inleds med ett mål som är kopplat till strategin och avslutas med en sammanfattande komihåg-lista. Kopplingen mellan mål, stategi och planeringsinriktningar illustreras på sidan 34 genom en blomma. 4 En trafiksäker och tillgänglig ö Planeringsinriktningar 5 Ren luft och minskat buller för hälsans skull Listans innehåll kan förklaras som Lidingös planeringsinriktningar eller rekommendationer för respektive strategi. Fem strategier 19

1 En bebyggelsestruktur som förenklar för gående, cyklister och kollektivtrafiktrafikanter 75 % av Lidingöborna har högst 400 m till kollektivtrafik med minst 15 minuters turtäthet i högtrafik Fler invånare = fler trafikrörelser Lidingö stad går mot en utveckling med nya utbyggnadsområden och fler invånare. Översiktsplanen 2030 lyfter fram några olika områden som staden vill utveckla, bland annat Centrum/Torsvik. Stadens utveckling innebär både förtätning i centrala lägen, omvandling och förnyelse av befintlig bebyggelse i och utanför de centrala delarna samt nybyggnation på före detta industrimark. Staden vill förtäta istället för att bygga glest. Ny bebyggelse innebär fler invånare på Lidingö. Fler invånare innebär ökat resandebehov och fler trafikrörelser, vilket ställer stora krav på bebyggelseplanering och trafikplanering. De utbyggnader som staden planerar för får konsekvenser för trafiksystemet i form av ökad belastning på öns trafiknät. Det är staden och invånarna som tillsammans ska hantera den trafik som alstras så att Lidingö kan utvecklas på ett hållbart sätt. Närhet mellan målpunkter Staden ska planera för ökad tillgänglighet istället för rörlighet. Därför koncentreras stadens utbyggnad till befintlig bebyggelse. När staden bygger tätt blir resorna kortare. Närheten mellan olika målpunkter underlättar för invånarna att välja gång eller cykel framför bilen, vilket också ger en större frihet till Lidingöborna. En hög exploateringsgrad medför lägre biltrafikalstring än en låg exploateringsgrad. Ny bebyggelse i centrala områden ger dessutom lägre biltrafikalstring än ny bebyggelse i perifera områden. Detta talar för att förtätning bör ske i befintlig bebyggelse i de centrala delarna av Lidingö istället för att exploatera i stadens utkant. Förtäta vid kollektivtrafiken För att kollektivtrafiken ska kunna konkurrera med biltrafiken krävs kortare restider, ökad turtäthet och att gångavståndet till närmaste hållplats är acceptabelt. En förutsättning för täta turer i kollektivtrafiken är att resandeunderlaget är tillräckligt. Nya bostäder och arbetsplatser bör därför lokaliseras så att de bidrar till ökat resandeunderlag och skapar attraktiva kollektivtrafikstråk. Förtätning och ny bebyggelse bör planeras nära kollektivtrafiken då det i efterhand är svårt att anpassa kollektivtrafiken till bebyggelsen. Utbyggnad och förtätning bör ske längs befintliga eller planerade kollektivtrafikstråk på Lidingö, nära busstrafiken, Lidingöbanan och pendelbåtarna. Det ska vara gång- och cykelavstånd till öns kollektivtrafik. Målsättningen är att gångavståndet inte ska vara mer än 400 meter till närmaste hållplats. Andelen invånare som har högst 400 meter till hållplats med minst 15 minuters turtäthet i högtrafik ska öka från dagens 64 procent till 75 procent år 2030. 20 En bebyggelse som gör det enkelt att leva utan bil

Stadens gaturum När ny bebyggelse planeras på Lidingö ska gång, cykel och kollektivtrafik ges plats och prioriteras framför biltrafiken. Det betyder att dessa trafikslag ska komma i första hand när man behandlar frågor såsom utrymme i gaturummet, utformning av gatumiljön, hastighetsbegränsningar, parkering, korsningsutformning, belysning och drift-och underhåll. Blandad bebyggelse med närhet till målpunkter Låg biltrafikalstring Förtäta vid kollektivtrafiken Promenadvänliga stråk Cykelvägar nära målpunkter Förbättra utrymme för gång och cykel vid planering av ny bebyggelse En bebyggelse som gör det enkelt att leva utan bil 21

2 Attraktiva och hållbara resor 80 % av Lidingöborna väljer att resa med gång, cykel och/eller med kollektivtrafik till arbetet. För att få fler Lidingöbor att gå, cykla eller åka kollektivt måste dessa resor bli attraktivare och upplevas som effektiva, bekväma, trafiksäkra och trygga. För att uppnå en hållbar utveckling måste rätt trafikslag användas för rätt resa. Ofta är det fråga om en kombination av olika färdmedel för att de ska vara konkurrenskraftiga med bilen. Gång- och cykeltrafik Ett utvecklat gångnät handlar till stor del om att möjliggöra för människor att företa resor till fots genom en planering som erbjuder viktiga målpunkter inom ett rimligt gångavstånd. Förutom avståndet och fysisk användbarhet, vilket avgör om människor kan resa till fots, ska planeringen även uppmuntra människor till att vilja gå. Detta sker genom att erbjuda en miljö som uppmuntrar till ett resande till fots, exempelvis genom val av lokalisering och utformning av gångytor. Förutom avståndet finns flera faktorer som påverkar benägenheten att gå och cykla. Framförallt ska näten vara säkra, trygga, lättöverskådliga och ha en attraktiv och trivsam miljö. Ytterligare faktorer som påverkar är topografi och lutningar, separeringsgraden mellan fotgängare och cyklister, beläggningsstandarden, belysning, vegetation, övergångarnas utformning och säkerhet. För att gång- och cykelresor ska upplevas som attraktiva ska staden prioritera ovanstående faktorer i gång- och cykelvägnätet framför bilnätet. Prioriteringen innefattar även drift och underhåll genom att gångvägar och cykelvägar plogas, sandas och sopas före biltrafikens körvägar. Huvudled och busskörfält har dock alltid högsta prioritet. För cykeltrafikanten är ett gent sammanhängande nät, vägvisning samt tillgång till parkeringsplatser med väderskydd och låsmöjligheter viktiga parametrar. Cyklisterna måste också ha ett nät med god framkomlighet. För att uppnå god framkomlighet krävs att cykeltrafiken separeras från biltrafik och gångtrafik utmed sträckor där trafikanterna är många och där hastigheterna skiljer mycket mellan trafikslagen. Separering har även effekt på trafiksäkerhet och trygghet, vilket resulterar i att fler väljer cykel som färdsätt. Utmed ett par utvalda prioriterade cykelstråk på Lidingö bör cyklisterna ges extra god framkomlighet vad gäller jämn hastighet och kontinuitet. Dessa cykelstråk har till syfte att prioritera arbetspendling eller andra snabba cykelresor. Kollektivtrafik Kollektivtrafikens konkurrenskraft gentemot bilen måste stärkas genom kortare restider, ökad turtäthet i högtrafik och i lågtrafik samt korta gångavstånd till hållplatser. Genom satsning på busstrafiken, Lidingöbanan och en utbyggd båttrafikpendling 22 Attraktiva och hållbara resor

stärks Lidingös kollektivtrafikutbud. Lidingöbanans stationer och stadens busshållplatser ska vara trygga och trivsamma och det ska vara enkelt och trafiksäkert att ta sig dit. Detta uppnås genom god belysning, vägvisning, gång- och cykelvägar hela vägen till hållplatsen samt cykelparkering intill hållplatsläget. Cykelparkering ska finns vid alla Lidingöbanans stationer, vid pendelbåtarnas bryggor samt vid busshållplatser med mer än 100 påstigande per dag. Båtpendligen till och från Lidingö ska bli mer omfattande. Lidingö stad ska arbeta för att projektet Sjövägen utvecklas med tätare båttrafik till och från bryggan i Larsberg/Dalénum. Kombinationsresan cykel+båt ska vara ett självklart alternativ för Lidingöinvånaren vid resa till angränsade kommuner. Staden ska planera för hela resan genom attraktiva gång- och cykelvägar till bryggan och cykelparkering i direkt anslutning till båten. Lidingö stad har liksom andra kommuner inte beslutsrätt i åtskilliga frågor som rör kollektivtrafiken. Genom att vara aktiv, ligga steget före och komma med olika idéer när landstinget planerar kollektivtrafiken kan Lidingö ändå vara med och påverka. Staden ska verka för utveckling av pendelbåttrafiken till och från ön samt utökad busslinjetrafik inom ön med fler tvärförbindelser. Staden ska även verka för att Lidingöbanan går med tätare avgångar. En stor andel av stadens invånare arbetspendlar till andra delar av Stockholmsregionen. Goda pendlingsmöjligheter är därför viktigt för invånarna på Lidingö. Den kraftiga stadsutveckling som sker i Norra Djurgårdsstaden samt förlängningen av Spårväg City till Ropsten och sammankopplingen med Lidingöbanan kommer att påverka Lidingö och resorna till och från ön. Norra Djurgårdsstaden kommer att bli en målpunkt för Lidingöbor som arbetar i denna stadsdel och Lidingö kommer att bli en målpunkt för människor som bor i Norra Djurgårdsstaden och arbetar på Lidingö. Om en god infrastuktur erbjuds borde det korta avståndet stadsdelarna emellan öka chanserna till att fler Lidingöbor väljer att gå, cykla eller åka med kollektivtrafiken. Attraktiva och hållbara resor 23

Biltrafik Många resor och transporter sker med bil och det är viktigt att minimera dess negativa effekter. Andelen resor med bil ska minska på Lidingö, men en viss utbyggnad och upprustning av biltrafiknätet kan ändå vara nödvändig för att sprida biltrafiken över staden och därmed dess negativa konsekvenser såsom bullerstörningar och trängsel. Genom information och kampanjer kan staden underlätta införandet av bilpooler i områden där kollektivtrafiken är god. Där kollektivtrafiken används för arbetspendling kan en bilpool täcka upp för särskilda tillfällen. Gods- och varutransporter Södra Kungsvägen är transportled för farligt gods vilket ska beaktas vid planering av nya bostäder. Framkomlighet ska säkerställas för transporter till verksamhetsområdet Stockby. För verksamheterna i Stockby är det nödvändigt att vägen medger stora och tunga transporter, även om dessa kan orsaka störningar exempelvis i form av buller och vibrationer. Planering av områden längs transportvägen behöver därför beakta förekomst av störningar, särskilda krav på trafiksäkerhet som tung trafik kan medföra och risker som kan vara förenade med transporter av farligt gods. Lidingö stad kan också påverka att fler invånare kör miljövänligt genom att exempelvis planera för fler laddställen för elbilar. Lidingö stad har en unik roll som stadens största arbetsgivare och bör därför visa vägen genom att dess trafikalstrande verksamheter använder miljövänliga fordon där inte gång eller cykel är ett alternativ. Genom en miljövänlig strategi kan staden lyckas påverka sina entreprenörer och parter samt öns invånare att satsa på miljövänliga alternativ. Bilindustrin arbetar med att utveckla tekniken mot mer miljövänliga fordon. Begreppen förnybara bränslen och biodrivmedel syftar på bränslen som framställs från biologiska råvaror istället för fossila. De vanligaste förnybara drivmedlen är etanol, biogas och RME (rapsmetyleter). Mobility management-åtgärder - beteendepåverkande åtgärder Gena gång- och cykelstråk Utvecklad båtpendling Attraktiva bytespunkter Fler tank- och laddningsstationer för miljövänliga fordon Lidingö stad visar vägen genom att välja miljövänliga fordon Bilpooler 24 Attraktiva och hållbara resor

3 En trygg och trivsam stadsmiljö för alla Lidingös trafikanter känner sig trygga i trafiken Vad är trygghet? Trygghet kan betyda olika saker för olika människor. För många betyder det att man inte känner sig osäker eller rädd för att bli överfallen. För äldre personer och för människor med funktionshinder kan trygghet betyda att man vet att man tar sig från punkt A till punkt B utan att stöta på fysiska hinder på vägen såsom trappor eller branta gångvägar utan räcken. Lidingö ska vara en trygg stad med en stadsmiljö som är vacker och behaglig att vistas i. Invånare och besökare ska känna sig trygga när man vistas på platser i staden och när man genomför en resa, oavsett färdmedel eller tidpunkt på dygnet. Stadens centrum En viktig faktor för hur Lidingö stad upplevs är stadens centrum och att det är ett levande centrum. Lidingö centrum ska utvecklas så att det blir attraktivt. Det innebär att både invånare och besökare vill tillbringa tid där, vilket i sin tur bidrar till ökad trygghet. För att handeln i stadskärnan ska vara konkurrenskraftig och för att bevara ett levande centrum måste staden värna om de kvaliteter som stadskärnan har att erbjuda. Trafiksystemet ska bidra till att gaturummet i centrum upplevs som vackert, trivsamt och tryggt. Också stadens mindre stadsdelscentra är viktiga för Lidingös uppbyggnad, struktur och resmönster. För att öka tryggheten på ön är utvecklingen av närservice betydelsefull. Där bostäder, service och arbetsplatser blandas ökar också rörelsen av människor. Platser som befolkas under större delar av dygnet ger ökad trygghet. Enligt stadens översiktsplan ska utvecklingen av närservice fokuseras till några stadsdelscentra. På norra delen av ön i Näset och Rudboda, på södra delen av ön i Högsätra, Larsberg och delvis också i Brevik och Käppala. Gång- och cykeltrafik För att Lidingöborna ska uppleva trygghet vid gång och cykling ska trafiknäten vara belysta och röjda från buskage. Gående ska separeras från cyklister utmed sträckor där cyklisternas hastigheter är höga och gående kan känna oro för att kollidera. Det ska finnas kontinuitet i gång- och cykelvägnätet med vägvisning och tydliga anslutningar. Särskild omsorg bör ägnas åt Lidingös skolvägar som ska vara tydliga, trygga och säkra att gå och cykla utmed. Nya gång- och cykelvägar ska om möjligt planeras genom bebyggda områden och utmed befintliga vägar för att undvika känslan av ödslighet. Korsningspunkter mellan gång- och cykeltrafik och biltrafik sker till största del i plan genom gångpassager och cykelöverfarter för att skapa en levande stadsmiljö. Utmed stråk där gång- och cykeltrafikanternas framkomlighet prioriteras separeras dessa planskilt från biltrafiken. Planskildheter i form av gång- och cykeltunnlar ska utformas ljusa och generösa så att det känns tryggt att färdas genom dessa. En trygg och trivsam stadsmiljö för alla 25

Kollektivtrafik Stadens trafikanter ska uppleva trygghet till och från hållplatser, vid parkeringsplatser, avlämningsytor och bytespunkter. För att resenärerna ska känna sig trygga att använda kollektivtrafiken under hela dygnet krävs bra och tydlig belysning och att hållplatser och bytespunkter rensas från buskage. Att staden kan erbjuda parkering för omstigning från cykel eller från bil till bussen, båten eller Lidingöbanan är ytterligare en faktor som påverkar tryggheten. Biltrafik I stadsutvecklingsprojektet Centrum/Torsvik planerar staden för en förtätning av bebyggelsen och en överdäckning/tunnelförläggning av Södra Kungsvägen. Detta skapar stora möjligheter till en mer stadsmässig stadsmiljö i Torsvik. Tätare bebyggelse innebär att fler människor rör sig i området, vilket i sin tur ökar tryggheten. Liksom andra trafikslag vill bilresenären känna trygghet i trafiksystemet. Att bilresan är säker och att framkomligheten är god skapar trygghet. I bilvägnätet har utformningen av korsningar stor betydelse för trafiksäkerhet och framkomlighet. Blandade funktioner i bebyggelsestrukturen så att fler använder det offentliga rummet under hela dygnet Nya gång- och cykelvägar mellan stadsdelscentrum och genom bebyggelse Gång- och cykelnät med kontinuitet, vägvisning, god drift och underhåll Ljusa och luftiga planskildheter för gång och cykel där korsning i plan inte är möjligt Belysningsprogram som arbetsverktyg Trygga och trivsamma bytespunkter 26 En trygg och trivsam stadsmiljö för alla

4 En trafiksäker och tillgänglig ö Ingen ska omkomma eller skadas svårt i trafiken på Lidingö Trafiksäkerhet för alla På Lidingö ska ingen människa omkomma eller skadas svårt i trafiken. Detta är i linje med nollvisionen. Trafiknätens utformning ska syfta till ökad säkerhet för samtliga trafikslag. Fokusområden i Lidingö stads trafiksäkerhetsarbete är att hålla låga hastigheter på öns vägnät, att hastighetsbegränsningarna ska respekteras och att gång- och cykelpassager ska hastighetssäkras till 30 km/tim. I trafiksäkerhetsarbetet ska kollektivtrafiken och utryckningstrafikens framkomlighet beaktas, vilka har anspråk på högre hastighet. Tillgänglighet för alla Tillgänglighet definieras som den lätthet med vilken man tar sig mellan start- och målpunkt. Trafiksystemets huvuduppgift är att skapa god tillgänglighet i staden, en tillgänglighet som påverkas både av bebyggelsen och av trafiksystemet. Lidingö har, liksom många andra kommuner och tätorter, under lång tid planerats för bilen. Detta har lett till att det ofta råder obalans mellan trafikslagens förutsättningar att skapa tillgänglighet. Att ändra på detta kan i praktiken innebära att resor behöver omfördelas mellan trafikslagen, trafik behöver flyttas från en plats till en annan eller att något trafikslag behöver prioriteras framför något annat. Den stora utmaningen i planeringen är att uppnå så hög tillgänglighet som möjligt, för så många som möjligt och med så små negativa konsekvenser som möjligt. För den enskilda trafikanten, för omgivningen och för staden. Den fysiska miljön För att Lidingö stad ska vara tillgänglig för alla måste den fysiska miljön utvecklas och förbättras. Alla har rätt till och ska ges möjlighet till att delta i samhällslivet på jämlika villkor. Brister i den fysiska miljön ska undanröjas så att människor inte hindras i det dagliga livet. Målpunkter ska kunna nås av alla stadens invånare och besökare. Vid kommande projekt och ombyggnadsplaner inom staden ska tillgänglighetsaspekten beaktas och inarbetas. Tillgängligheten ska speciellt öka för de oskyddade trafikanterna, med fokus på äldre, människor med funktionsnedsättning och barns behov. På Lidingö utgör Norra Kungsvägen, Södra Kungsvägen och Lidingöbanan barriärer för oskyddade trafikanter. Den tydligaste och kanske största barriären för stadens invånare utgörs av vattnet som omger ön. En sådan barriär får mindre inverkan genom broförbindelser och ett utvecklat resande med båt. En viktig aspekt för hur tillgängligheten upplevs är orienterbarheten. Det är oväsentligt att det är enkelt att ta sig till en punkt, om det inte är möjligt att förstå hur. Det viktigaste för att orienterbarheten ska vara god är att trafiknäten för respektive färdmedel är sammanhängande och utformade så att resenären förstår hur de ska utnyttjas, ett hela-resan-tänk. En trafiksäker och tillgänglig ö 27