Iteratioell ivå Global, regioal eller mellastatlig? Allt fler viktiga politiska frågor går ite lägre att lösa på atioell ivå. Folk över hela världe berörs exempelvis av växthuseffekte. Vad fis det för iteratioella sammaslutigar som ka tackla de type av gräsöverskridade frågor? Här ska vi: med hjälp av schemat över alterativa styrformer (se Demokratis ABC) udersöka ågra mellastatliga och globala orgaisatioer som bildats i det syftet ta upp EU-lädera som exempel på bladade styre där vissa beslut fattas på atioell ivå meda adra häskjuts till regioal ivå udersöka hur ågra globala orgaisatioer iom -familje uppfyller demokratikriteriera Kollektivt bidade styre på global ivå De fortgåede globaliserige sätter sia spår överallt. De som t ex i december 2007 googlade på ordet global fick 79 miljoer träffar. Me de rådade världsordige är fortfarade främst ett iteratioellt system av mer eller midre oberoede läder som försöker lösa sia gemesamma agelägeheter på diplomatisk väg geom frivilliga förhadligar. Detta politiska system har i århudrade domierats av de rika och mäktiga lädera i Nord och Väst. Vid två tillfälle uder 1900-talet misslyckades de att lösa sia motsättigar, vilket drog i hela världe i krig. Det sakades e legitim och på förhad bidade procedur att lösa tvistefrågor som kude dyka upp. Mot slutet av adra världskriget tog segermaktera iitiativet till Världsbake (IBRD), Iteratioella Valutafode () och Företa Natioera (). Syftet var att komplettera de traditioella diplomati lädera emella med ett system för bidade beslut i frågor som gällde ekoomisk återuppbyggad och utvecklig, fred och säkerhet samt mäskliga rättigheter. -stadga atogs 1945. Några år seare eades medlemmara om e gemesam, detaljerad avsiktsförklarig: -deklaratioe om de mäskliga rättighetera. Samtidigt slöt ett tjugotal -stater ett frihadelsavtal (GATT) uta saktiosmöjligheter. Det har umera utvecklats till Världshadelsorgaisatioe () med e mer ambitiös dagordig, där medlemmara också överfört makt till orgaisatioe att vidta saktioer i hädelse av brott mot dess regler och beslut. För att illustrera med schemat över alterativa styrformer: Hur ka frågor på global ivå som berör måga mäiskor lösas? Med fredliga medel Med våld Kollektivt bidade beslut Exempelvis: Världsbake (1944) Iteratioella valutafode (1944) Företa Natioera (1945) (1995) Aarki Traditioell diplomati på mellastatlig ivå mella två eller flera parter (bilaterala eller multilaterala förhadligar), t ex GATT (1947) Det aarkiska alterativet iebär att lädera utgår frå rådade maktförhållade i sia förhadligar. Säger ågot av dem ej blir det ige lösig. E markadsekoomi fugerar på likade sätt förhadligar mella de som bjuder ut och de som efterfrågar
varor och tjäster med de skillade att parteras makt mäts i pegar och att våldet ite ligger lika ära till hads ifall det ite blir ågo affär av. Det kollektiva alterativet iebär att lädera på förhad söker försäkra sig om e lösig geom att överföra beslutsmakt i vissa frågor exempelvis saktiosmöjligheter till e regioal eller global sammaslutig. Ma tummar då på si suveräitet. Vill ma dessutom att sammaslutige skall styras demokratiskt, krävs det e omfördelig av makt lädera emella. Därför ser ett litet lad som Sverige gära ett starkare och mer demokratiskt : det skulle öka Sveriges iflytade på global ivå. Ett ekoomiskt och militärt domierade lad som USA bedömer sia itresse på motsatt vis. Stormaktera vill behålla de relativt svaga och odemokratiska -istitutioera och hellre agera på de mellastatliga area som ger dem störst hadligsfrihet att utyttja sia resurser så som det passar dem själva bäst. Detta visade sig bara ågra år efter :s grudade. 1949 hade relatioera mella öst- och västblocket försämrats kraftigt. När det stod klart att Sovjetuioe sart skulle bryta USAs kärvapemoopol och provspräga si första atombomb bildade USA, Kaada och tio västeuropeiska läder e mellastatlig försvarsallias, NATO. I det kalla kriget mella öst och väst sköts seda åt sida, i stället höll ledara för de två stormaktsblocke varadra i schack geom kärvapekapprustig. De globala frede i :s regi förvadlades till terrorbalas ett domedagshot som e hel geeratio fick lära sig att leva med. EU ett bladstyre på regioal och statlig ivå Europeiska ekoomiska gemeskape, som med tide utvecklades till Europeiska Uioe (EU), bildades 1957 uta geomarbetade stadgar eller ågo detaljerad avsiktsförklarig. Det var e mellastatlig förhadligsarea mella e hadfull västeuropeiska statschefer och utrikesmiistrar i syfte att på sikt itegrera läderas ekoomier. Våre 2007 omfattade EU 27 stater, varav 10 frå det fora östblocket. EU:s dagordig har uder åres lopp utökats kraftigt och omfattar umera bl.a. säkerhetsfrågor och regioalpolitik. För att kua lösa sia uppgifter har uioe uder resas gåg kommit att skaffa sig e rad olika styrorga: e icke-vald kommissio med tjästemä som utfärdar bidade direktiv till medlemsläderas mydigheter, ett miisterråd som samlas på toppmöte och förhadlar om övergripade frågor, e cetralbak, e domstol och ett parlamet med begräsade befogeheter som med jäma mellarum flyttar mella Strasbourg och Bryssel. Det hadlar om e oplaerad, praktiskt betigad och svåröverskådlig bladig av styrformer där makte ligger hos Miisterrådet och EU-kommissioe: Hur ka frågor på Europaivå lösas? Med fredliga medel Med våld fuktioalistisk modell EXPERTSTYRE federal modell DEMOKRATI mellastatlig modell ANARKI EU-kommissioe Europeiska cetralbake EU-domstole EU-parlametet toppmöte i Miisterrådet
För att göra uioe möjlig att styra äve med de måga ya medlemmara frå det fora östblocket, godkäde Miisterrådet ett kostitutiosfördrag i Rom år 2004. De kaske viktigaste reforme var att iföra ett begräsat system för majoritetsbeslut i Miisterrådet. Me är fördraget skickades ut för att godkäas blad medlemslädera, fick det i lad efter lad ovätat låga siffror i opiiosmätigara. I Frakrike och Nederlädera hölls folkomrösigar där ej-sida segrade. I adra läder gick EUfietliga partier kraftigt framåt och deltagadet i vale till EU-parlametet samma år sjök er till 30-40 % jämfört med uppåt 70 % i de atioella vale. I detta läge gick det ite lägre att bortse ifrå att EU äda frå starte främst varit e agelägehet för de europeiska elitera. Försöket att ge EU e folkligt förakrad författig fick läggas ed. Tre år seare eades Miisterrådet om ett ytt förslag att reformera EU:s styrformer. Kaske godkäs det de här gåge av medlemsläderas parlamet. Me det återstår att skapa förståelse blad allmähete för de uika EU-bladige: e kombiatio av expertstyre, aarki och demokrati på regioal ivå som verkställs av atioella mydigheter. Äve NATO började som e mellastatlig allias mella ett midre atal läder, som på bara ågra år omformades till e gaska fast sammaslutig uder USA:s ledig. Efter Berlimures fall 1989 och Sovjetuioes upplösig ågra år seare utvidgades orgaisatioe med läder frå det fora östblocket. Nato ka bäst beskrivas som e iteratioell itresseorgaisatio för läder som allierar sig med Företa Statera och accepterar USA:s ledarskap i säkerhetsfrågor. NATO har skickat styrkor till oroshärdar på olika håll i världe vid sida av me gick ite med i Irakkriget 2003, som USA iledde med bara ågra få allierade vid si sida. Världshadelsorgaisatioe () har till uppgift att slopa hidre för världshadel och är ett exempel på e global sammaslutig: orgaisatioe är i pricip öppe för alla läder äve om iträdeskrave är hårda. De har e lika låg historia som NATO me ite alls lika framgågsrik. Iom har alla lika rösträtt me reglera är utformade så att varje lad ka lägga i sitt veto mot förslag som går emot dess itresse. I praktike utsätts fattiga läder för starka påtryckigar att ite blockera de rika läderas förslag. s kollektiva förhadligsrudor gräsar alltså mot aarki, e styresform som ite på förhad garaterar ågra lösigar. Deltagara är också så måga att beslutsprocesse blir tugrodd. EU och USA väljer därför att förhadla bilateralt med vissa fattiga läder vid sida av. Villkore blir då ofta hårdare för de fattiga lädera ä vid de kollektiva rudora. Som framgår av edaståede figur har äve de ursprugliga orgaisatioera iom familje sia demokratiska svagheter. Deras istitutioer är alla frå börja kostruerade så att grudara, segermaktera frå adra världskriget med USA i spetse, skall kua behålla greppet om dem geom att kotrolle över dagordige ligger i deras häder eller geom att deras röster väger tygre. Sovjetuioe valde att hålla sig utaför alla utom.
Några globala orgaisatioer och demokratikriteriera Kotroll över dagordige Effektivt deltagade Världsbake Nej. De 5 permaeta medlemmara i säkerhetsrådet har vetorätt över ädrigar av -stadga. Nej i kraft av si röststyrka ka USA esamt blockera alla förslag till stadgeädrigar. Nej i kraft av si röststyrka ka USA esamt blockera alla förslag till stadgeädrigar. Nej. I praktike sätter e lite grupp läder med USA, EU, Kaada och Japa i spetse dagordige iför e y förhadligsruda. Världsbake Kaske i vissa frågor blad :s rådgivade fackorga. I säkerhetsrådet har edast 5 medlemmar e permaet plats. Kaske i vissa frågor, me villkore för lå och skuldsaerig bestäms i Washigto. Kaske i vissa frågor, me villkore för lå och skuldsaerig bestäms i Washigto. Nej. Sämre möjligheter för fattiga läder ä rika att göra si röst hörd. Alla är ikluderade Lika rösträtt Världsbake Nja. Varje lad ka bli medlem i, me ite i det iflytelserika säkerhetsrådet. Ja, om ladet bidrar till IBRD:s kapital i förhållade till si ekoomi. Ja, om ladet bidrar till :s kapital i förhållade till si ekoomi. Ja, varje lad ka asöka om medlemskap. Världsbake Nej. De permaeta medlemmara i säkerhetsrådet har vetorätt i alla frågor. Nej. Ett lad har röststyrka i förhållade till sitt isatta kapital. Nej. Ett lad har röststyrka i förhållade till sitt isatta kapital. Ja. Me kosesusbeslute gör det svårt för ett fattigt lad med små resurser att stå emot de rika Lägg märke till att de edre kriteriera ställer formella krav, meda de övre hadlar om iehåll: dagordige har med sakfrågor att göra och lika möjligheter är det gäller deltagade och förståelse förutsätter ågot så är adekvata och likvärda resurser. Det pågår e livlig debatt om hur skulle kua reformeras. När det gäller output-sida effektivisera förvaltige för att bättre kua geomföra fattade beslut har det gjorts e del framsteg. E demokratiserig av iput-sida beslutsprocesse i säkerhetsrådet och geeralförsamlige förutsätter att äve de mäktigaste statera har itresse av att både avstå makt till och acceptera e omfördelig av makte iom orgaisatioe. Me äve om demokratikriteriera vore aldrig så väl uppfyllda skulle ädå i första had förbli e itresseorgaisatio för världes stater, ite dess folk. Det fis äu så
läge iget islag av represetativt styre på global ivå. I Geeralförsamlige har varje lad e plats oavsett folkmägd. I grude gäller fråga på vilke ivå det skall fattas kollektivt bidade beslut är allt fler avgörade frågor ite går att lösa iom rame för e atioell dagordig. Iget lad råder över de globala iformatios- och kapitalflödea; varje lad får allt svårare att kotrollera de växade mäiskoströmmara som söker sig över gräsera; lädera ka ite var för sig bekämpa krimialitet, sjukdomsepidemier, miljöförstörelse eller klimatförädrigar. Dessa frågor ka bara lösas på regioal eller global ivå. Och för säkerhetsfrågora fis det bara e global lösig.