Projektet Liv och hälsa för personer med psykisk funktionsnedsättning Roger Larsson, psykolog, utbildare i projektet kontakt : roger.larsson@vannas.se mobil: 070-264 89 49 Utvecklingsstörning och psykisk ohälsa Vad vet man om psykisk ohälsa hos personer med utvecklingsstörning? På vilket sätt påverkar begåvningshandikappet? Behöver något förändras vad gäller insatser till personer med utvecklingsstörning och psykisk ohälsa? 1
Utvecklingsstörning Begåvningsbegränsning som uppkommit under utvecklingsperioden - 0 16 år och som medför hjälpbehov. Finns hos minst 0,5 % (2%) av befolkningen IQ under 70. (Mental Retardation). Intelligensen är normalfördelad Begåvningshandikapp 2
Psykisk sjukdom, autism och utvecklingsstörning Kanadensisk studie (S. Bryson); 40 45 % av ungdomar (under 18 år) med autism och utvecklingsstörning hade psykiska störningar, särskilt affektiv sjukdom och ångesttillstånd Ofta komplikationer i form av beteendeförändringar (beteendestörning) Ofta mycket långdragna sjukdomsförlopp Förekomst av psykisk ohälsa enligt svenska studier Generellt 30 60% i olika studier I den sk Lundbystudien uppvisar 44% av de utvecklingsstörda olika typer av ångestsjukdomar och 8% schizofreni Depression är 3 ggr vanligare vid Downs syndrom än vid annan utvecklingsstörning Schizofreni är vanligare hos personer med utvecklingsstörning än hos normalbegåvade (3 8% i olika studier mot c:a 1%) Vissa syndrom medför speciell risk, till exempel Prader-Willis syndrom; deletion dvs. avsaknad av genetiskt material, i kromosom 15, som medför både fysiska och psykiska förändringar 10 % risk för psykos 3
Begåvningsnivåns betydelse för individens tänkande C-nivå (6-16 års utvecklingsnivå) Kallas också lindrigt begåvningshandikapp Personer på C-nivå; har ett tydligt jag och oftast en väl utvecklad kommunikation (verbalt) Det logiska tänkandet finns men är konkret! Kan ofta avläsa tiden (klockan) men har problem med andra tidsaspekter, ex tidskänslan (kunna ta det lugnt eller skynda sig) Vill ofta ha omedelbara resultat (svag konsekvensanalys) Vissa på C-nivå får ett handikappmedvetande men det kan också bli en stigmatisering ; att veta att man inte kan, känna att man inte duger, mm Begåvningsnivåns betydelse - forts B-nivå (2 6 års utvecklingsnivå) Kallas också måttligt begåvningshandikapp Personer på B- nivå; har oftast ett jag men kan ha svårt att ex förstå sin egen utveckling (att bli äldre), kan i regel kommunicera sina behov men kan ha svårt att föra ett samtal. Är begränsade till sitt evokativa minne; kan endast relatera till självupplevelser för att förstå ett sammanhang Har ofta en svag orsaksförståelse och svårt att förstå mer logiska resonemang Har ofta en mycket svag tidsuppfattning 4
Begåvningsnivåns betydelse - forts A-nivå (0-2 års utvecklingsnivå) Kallas också gravt begåvningshandikapp Personer på A-nivå; saknar oftast ett utvecklat jag och fungerar i nuet men kan genom pedagogisk träning ofta kommunicera på signalnivå Kan i regel inte påtala (signalera) förändringar i den egna kroppen utan (mår dåligt) utan detta visar sig i ett eventuellt förändrat beteende Kan visa känslor och lära sig känna igen ex människor (ansikten) och föremål men saknar mer egentliga minnesfunktioner, ex förmåga till episodiskt minne (minnas situationer och händelser) Psykologiska konsekvenser av begåvningshandikapp I förväg förstå konsekvenserna av sina handlingar (konsekvensanalys) gäller alla nivåer Att planera sina handlingar på ett ändamålsenligt sätt (exekutiv förmåga) gäller A och B-nivå mest Att anpassa sitt beteende efter situation och socialt sammanhang att kunna visa hänsyn gäller alla nivåer Att själv uppfatta och förstå vad han/ hon gjort fel (förmåga till självanalys) kan även gälla för många på C-nivå OVANSTÅENDE INNEBÄR ATT DET ÄR MYCKET SVÅRT MED TERAPISAMTAL! 5
Begåvningshandikapp och känslobearbetning Selektiv perception (medveten och omedveten); ex att jag bryr mig om eller inte bryr mig om vad någon säger. Detta kan kanske tolkas som bristande impulskontroll. Reaktioner på viktiga situationer att ge akt på omgivningen innan jag reagerar, ex att reagera på fara. Emotionell självförstärkning; Ex att tycka synd om sig själv, hur starkt jag betonar känslor, problem, symptom, mm. Motivationsstrukturer; Ex att stå ut med något obehagligt för att det ska bli bättre sedan (låta tandläkaren laga hålet) Pre-kognitioner; Ex att efter något obehagligt kunna bearbeta och dra rätt slutsatser inför framtiden. Hur ska jag göra för att inte må så här dåligt igen, mm. 6