Behandling av missbruk/beroende och svår psykisk sjukdom klinik och evidens



Relevanta dokument
ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning

Beroende av alkohol Beroende av amfetamin/kokain/cannabis Samsjuklighet

Biologiska och psykologiska faktorers betydelse för missbruk och beroende

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Farmakologisk behandling. Joar Guterstam ST-läkare, Beroendecentrum Stockholm Doktorand, Inst f klinisk neurovetenskap joar.guterstam@ki.

Screening och utredning av drogproblem

Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende. Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist

Kunskapsläget Samsjuklighet psykisk sjukdom och missbruk av alkohol och droger

Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet)

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Behandling vid samsjuklighet

Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende

Underlag till överenskommelse för att förebygga och behandla riskbruk, missbruk och beroende i Örebroregionen

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 )

Beroendemedicin i dag: beroende av alkohol, narkotika och spel. Anders Håkansson, överläkare, professor Beroendecentrum Malmö Lunds universitet

Alkohol, droger och psykisk hälsa. Samsjuklighet: definition. Samsjuklighet - konsekvenser individen och närstående. Agneta Öjehagen Lunds Universitet

Biologiska faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...

Spelberoende vad är det, och vem ska göra vad och för vilka? Göteborg, 1 februari 2018

Agneta Öjehagen Gunilla Cruce

Missbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet

Vad är nationella riktlinjer?

Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD)

Seminarium 3 beroende Malmö Opiater/LARO-behandling

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.( )

Spelberoende och samsjuklighet ExpoMedica 3 april Anders Håkansson, överläkare, professor Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet.

Antal individer med vård på beroendekliniker i Stockholms län. Personer som är minst 20 år

Överenskommelser HSN-SON Syfte

Röster- vad gör vi på BUP? Håkan Jarbin BUP Halland 2014

Missbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin

Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande

BEHANDLING AV DROG- ALKOHOLBEROENDE. Mats Fridell SKL & Lund University & Linné university

Perspektiv på svensk spelberoendeforskning i framtiden. Anders Håkansson, leg läkare, docent. Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet.

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande.

Valda ICD-koder för patientgrupperingar

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

1. Upptäckt och förebyggande verksamhet

Cannabis och psykos. Google:

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Äldre och alkoholberoende Uppsala

När vänder du dig till vårdcentralen? Vad är uppdraget? Charlotte Barouma Wästerläkarna. Krav och Kvalitetsboken (KoK boken)

Identifikation, bedömning, behandling av samsjuklighet

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Indikatorer Bilaga Preliminär version

Gapanalys Uppsala/Örebroregion Uppdatering av Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården 4 april 2014

Tabell 1 - GAP analys Preliminära Nationella riktlinjer Missbruk och beroende 2014, Södra Älvsborg

Missbruksorganisationer i Stockholm Historik

BEROENDEMEDICIN I ÖPPENVÅRD KLINISKA RIKTLINJER FÖR UTREDNING OCH BEHANDLING

1. Syfte och omfattning. 2. Allmänt. Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5)

Behandling av personer med komplexa vårdbehovv. rdbehov. Målgrupper. Seminarium för f r chefer och beslutsfattare

Forskning och evidens. Psykosociala behandlingsmetoder. 2 oktober 2013

Katrin Boström, Helena de la Cour Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer

Missbruk, beroende och psykiatrisk samsjuklighet

Riskbruk, missbruk & beroende Behandling & läkemedel Narkotika, en orientering

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Konsekvensbeskrivning och förslag till åtgärder

Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Ulf Svensson, chefläkaravdelningen

Långtidsförloppet vid missbruk och beroende. Vad vet vi? Göran Nordström

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

Cannabis och dubbeldiagnoser. Martin Olsson POM och Rådgivningsbyrån, Lund

Nationell baskurs i riskbruk, missbruk och beroende. Petter Hiort af Ornäs ST-läkare i psykiatri Psykiatriska kliniken Nyköping/Katrineholm

Nationella Riktlinjer

Hur vanligt är riskbruk/missbruk/beroende under grav? Vilka andra risker/problem är vanliga hos gruppen? Omhändertagande på RMT Patientfall

Tidig upptäckt och behandling av alkohol- och narkotikaberoende Umeå 30 januari 2013

Beroende och psykisk samsjuklighet

Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de?

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Drogutlösta psykoser - vad är det och vad gör man? Joar Guterstam

INDIKATORER ETT VERKTYG FÖR ATT MÄTA KVALITET

Suicid och suicidprevention vid bipolär sjukdom. Bo Runeson

Anders Håkansson, specialistläkare, professor. Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet.

Samordningsprogram för patienter med blandberoende

Daniel N. Sterns teori om barnets självutveckling

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk

Missbrukspsykologi. S-E Alborn / C. Fahlke

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Suicidalt beteende bland personer med schizofreni

Trauma, PTSD & beroendesjukdom Integrerad behandling & pågående forskning inom BCS EWA/VERA-mottagningen

Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd Evidensbaserade metoder farmakologiska

Återfallsprevention. Johan Franck Beroendecentrum Stockholm

SN-DD:s årsmöte, 10 års jubileum 2012

KOGNUS IDÉ. Diagnoser bereder väg för behandling. Kategorier eller individer?

LANDSTINGET I VÄRMLAND

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

Alkoholsjukdom. Läkemedelsbehandling Eva Carlgren Rosendal, Beroendecntrum

Välkommen till. Konferens om cannabis risker och åtgärder

Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet

Riskbruk och beroende hos personer med psykossjukdom. Gunilla Cruce Socionom, Dr Med Vet ACT-teamet, Malmö

Nationell basutbildning Kunskap till Praktik

Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting. Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet

Läkemedelsberoende. Joar Guterstam. Beroendecentrum Stockholm, Centrum för psykiatriforskning

Öppna jämförelser av missbruksoch beroendevården 2015

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Cannabis och psykos Google: träffar

Transkript:

Behandling av missbruk/beroende och svår psykisk sjukdom klinik och evidens Anders Håkansson, med dr, leg läkare Beroendecentrum Malmö, Psykiatri Skåne Avd för psykiatri, Lunds universitet

Co-morbiditet med beroende och svår psykisk sjukdom Schizofreni 33-66% har beroendesjukdom någon gång i livet (Tiet och Mausbach, 2007) Bipolär sjukdom 56% har beroendesjukdom någon gång i livet (Regier et al., 1990) Alkoholberoende ca 37% har psykisk sjukdom någon gång i livet Narkotikaberoende ca 53% har psykisk sjukdom någon gång i livet (Regier et al., 1990)

Samsjuklighetens svårigheter Tyngre komplikationer Försenad/försvårad behandling Ökad dödlighet Svår differentialdiagnostik missbruk döljer eller imiterar psykisk störning Olika huvudmän faller mellan stolarna

Samsjuklighet vanligt och allvarligt Patienter med missbruksdiagnos och svår psykiatrisk diagnos (psykos, depression, emotionellt instabil personlighetsstörning) 59 % suicidförsök 52 % behandlingskrävande somatisk sjukdom 60 % föräldrar med alkoholmissbruk 61/44/20 % psykiskt/fysiskt/sexuellt misshandlad Schaar och Öjehagen, 2001. Soc Psychiatry Psychiatr Epidemiol 36:70-78

Missbruksinducerade psykiatriska tillstånd: amfetamin och psykos Schizofreni-liknande psykotiska symptom hallucinos vanföreställningar hänsyftningsidéer Akut påverkan av centralstimulantia (amfetamin, kokain, ecstasy) Kronisk effekt av långvarigt missbruk av centralstimulantia

Missbruksinducerade psykiatriska tillstånd: cannabis och psykos Akut psykos mindre dokumenterad men välkänd i kliniken Ökad risk för schizofreni-symptom hos män med cannabisrökning före mönstring Andreasson et al., 1987 Riskökning för kronisk psykossjukdom Moore et al., 2007 Patienter med schizofreni möjligen mer känsliga för psykotiska effekter av cannabis Leweke et al., 2004

Co-morbiditet och dess konsekvenser - alkohol Kliniskt mycket negativ effekt på compliance i psykiatrisk behandling Koppling till våldsamt och impulsivt beteende, suicid etc

Co-morbiditet och dess konsekvenser - opiater Heroinberoende överdoser behandling ställer höga krav Beroende av förskrivna opioider ökande problem?

Behandling av co-morbiditet Begränsat vetenskapligt underlag för specifika metoder för co-morbiditet Beroendebehandling för psykiskt friska tenderar att fungera även vid co-morbida tillstånd Inget hindrar att bästa möjliga behandling för respektive tillstånd används Tiet och Mausbach, 2007

Cochrane-review: psykosocial behandling vid beroende + svår psykisk sjukdom KBT ensamt minskar signifikant drop-out från behandling 18 vs 30% (fyra studier) KBT tendens till bättre medicin-compliance (32 vs 10%, en studie) MI höjde andelen som kom till uppföljning (44 vs 16%, en studie) Viss effekt på fortsatt alkoholkonsumtion (33 vs 92%, en liten studie) Övriga jämförelser icke-signifikanta få, små eller heterogena studier (inkl integrerade program) Cleary et al., 2008

Evidens för behandling av samsjuklighet Gott stöd för motiverande samtal (MI) för skapande av terapeutisk allians Visst stöd för andra generationens antipsykotika för behandling av schizofreni och samtidig beroendesjukdom klozapin mest effektivt mot cannabis och alkohol andra generationen (risperioden, olanazapin, klozapin) bättre än äldre antispykotika för centralstimulantia (kokain) Kelly et al., 2012. Addict Behav 37:11-24

Evidens för behandling av samsjuklighet Kombinerad MI/KBT ökade drogfri retention (59 vs 25%) Bellack et al., 1998 Effekt av kombinerad MI, KBT och familjeterapi (mindre positiva schizofreni-symptom, lägre konsumtion) Barrowclough et al., 2010 Naltrexon vid psykossjukdom + alkoholberoende signifikant bättre effekt i liten studie Petrakis et al., 2004

Bipolär sjukdom och beroendesjukdom Få studier Visst stöd för litium (Geller et al., 1998) och litium+valproat (Salloum et al., 2005) avseende minskat missbruk

Evidensbaserad behandling av beroendesjukdomar Alkoholberoende Acamprosat, naltrexon, disulfiram Visst stöd för flera psykosociala interventioner / självhjälpsgrupper Amfetaminberoende Naltrexon Cannabisberoende KBT-baserade samtalsbehandlingar Contingency management Opiatberoende Metadon, buprenorfin, buprenorfin/naloxon

Evidensbaserad behandling av beroendesjukdomar Alkoholberoende acamprosat, naltrexon Svår psykisk sjukdom ej kontraindikation disulfiram Relativ kontraindikation vid psykos ofta dock god effekt visst stöd för flera psykosociala interventioner / självhjälpsgrupper Svår psykisk sjukdom ej kontraindikation krav kognitiv förmåga Amfetaminberoende naltrexon Svår psykisk sjukdom ej kontraindikation - effekt? Cannabisberoende KBT-baserade samtalsbehandlingar, contingency management Opiatberoende Svår psykisk sjukdom ej kontraindikation krav kognitiv förmåga metadon, buprenorfin, buprenorfin/naloxon Begränsas av höga krav på compliance i vissa fall god effekt

Vad betyder drogen för patienten? självmedicinering hantera vardagen belöningseffekter / berusning socialt sammanhang

Framtidens utmaningar Utveckla metoder för att ge bästa tillgängliga behandling för psykisk sjukdom bästa tillgängliga behandling för beroende/missbruk ge behandling parallellt och tillsammans möta patienten där hon/han befinner sig Svårigheter? resurser huvudmannaskap

Vägen framåt? Mer forskning på patientgrupper med co-morbiditet Ökat samarbete mellan beroendepsykiatri och allmänpsykiatri / psykosvård / rättspsykiatri Våga använda bästa tillgängliga evidens Huvudmannaskap?