Lulebygdens Forskarförening

Lulebygdens Forskrförening MEDLEMSTIDNING - Nr 66, mj 2009 Årsmötet 2009 INNEHÅLL l Ordförnden hr ordet Sid 3 Avgående ordförnden Sven Sundgren vtcks med blommor v vice ordförnden Gunnr Johnsson. I bkrunden skymtr Crin Vllgren. Söndgen den 15/3 09 hölls årsmöte för Lulebygdens Forskrförening. Ett femtiotl medlemmr hde infunnit sig i loklen på Västr Vrvsg. 24 E. Mötesdeltgrn hälsdes välkommn v den vgående ordförnden Sven Sundgren, som inledde sedvnlig årsmötesförhndlingr. Föreningen består v c 390 medlemmr. Föreningens verksmhetsoch kssberättelse upplästes och efter revisorerns berättelse beslöt revisorern tillstyrk full nsvrfrihet för styrelsen. Därefter vidtog vl v ny styrelsemedlemmr. Föredrgshållren Anders Sndström Till ny ordf. efter Sven Sundgren, vldes Per Vänkkö och till ny ledmot efter Nils Nordlund Kent Åke Lundebring. Omvl v kssören Kjell Nilsson, och suppl. Ingrid Vikström och Kjell Mäki. Oförändrde Gunnr Johnsson, vice ordf. Crin Vllgren sekr, smt ledmötern Eivor Nordqvist och Stig Åberg. Avgående ordf. Sven Sundgren tckde för smrbetet och vtckdes tillsmmns med ledmoten Nils Nordlund. Näst punkt på progrmmet vr Anders Sndströms 45 min. intressnt föredrg om kriget 1808-1809, där bl. Luleå kompni/västerbottens regemente deltog. Kriget i Finlnd blev ju en ktstrof för Sverige, bl. beroende v dåligt underhåll, sjukdomr, (fältsjuk) och trnsportproblem. 12 dec smmnfördes de svensk btljonern. C, 1000 mn drog ut c, 200 kom hem.västerb.beordrdes hem lgom till julfton 1808. 25 mrs 1809, kpitulerde den Svensk Finsk rmén. l Kriget 1808-1809 Del 2 v 2 Sid 4 l Fältsjukn i Alvik och Långnäs Sid 10 l Nils Fredrik Rönnbäck Sid 13 l Firndet v kriget 1808-1809 i Lövånger, Piteå, Hprnd/Torneå Sid 17 l Småskärs fiskeläger på 1800-tlet Sid 18 l Antnäspojken som blev guldgrävre i USA och hndlnde i Bredåker och Ersnäs Sid 22 l Sist sidn Avskrifter på USBminnen v född, vigd och död i Nederluleå och Nederklix Efter Anders Sndströms föredrg, kom den efterlängtde fikstunden, med livlig diskussioner vid ll bord! Vid pennn och kmern STIG ÅBERG

2 Lulebygdens Forskrförening Nr 66, mj 2009 Lulebygdens Forskrförening Besöksdress: Residensgtn 6 E, Luleå Telefon: 070/299 54 24 Telefontid: Måndg: kl 9-11 Torsdg: kl 9-11 Övrig tid går br tt mli till nednstående e-mildress e-postdress: lulebyfof@teli.com Hemsid: www.hemsid.net/lulebygden Ansvrig: Mrit Lindell e-post: webbnsvrig.lulebygden@ hemsid.net Post skicks till dress: Lulebygdens Forskrförening Residensgtn 6 E 972 36 Luleå Öppettider: Ytterdörren öppen kl 07.00-20.00 ll dgr. Innerdörren låses som tidigre med egen nyckel. Annonspriser Åttondels sid 100 kr Kvrtssid 200 kr Hlvsid 300 kr Helsid 500 kr Sist sidn, enstk nr 1.500 kr Sist sidn helår (4 nr) 5.000 kr Medlemmr får kostndsfritt mrkndsför sin lster i tidningen. Dett är begränst till fem rder enspltig text (på tvåspltig sid) och under förutsättning tt ett exemplr v lstret lämns till föreningen. Styrelsen 2008 Ordförnde Per Wänkkö Tel 0920-22 62 76 E-post: per.wenkkoe@swipnet.se Vice ordförnde Gunnr Johnsson Tel 0920-22 75 93 Kssör Kjell Nilsson Tel 0920-26 72 04, 070-218 56 41 Sekreterre Crin Vllgren Tel 0920-22 86 13 E-post: crin.vllgren@ssb.com Övrig ledmöter Eivor Nordqvist Tel 0920-25 61 20 E-post: eivor.nordqvist@swipnet.se Stig Åberg Tel 0920-26 74 02 E-post: stig.berg@teli.com Kent-Åke Lundebring Tel 0920-26 86 31 E-post: kent-ke.lundebring@nll.se Supplenter Ingrid Vikström Tel 0920-340 72 E-post: ingvik@teli.com Kjell Mäki Tel 073-040 31 64 kjell.mki@bredbnd.net Föreningens syfte Lulebygdens Forskrförening grunddes 1989 för tt främj och höj intresset för bygdeperson- och släktforskning inom gml Storlule socken smt tt rbet för bättre betingelser för sådn forskning. Mnusstopp för septembernumret 13 september Påminner smtidigt om behovet v kort notiser/ rtiklr, och även intressnt fristående bilder. Ge ett bidrg till Julius Sundströms Minnesfond Förvlts v Lulebygdens Forskrförening. BG 5862-5955 Stipendiegruppen/lulebygdens Forskrförening Gerd Olovsson, tel 0920-25 44 64, e-post gerd.olovsson@teli.com Sigvrd Eriksson, tel 0920-22 25 24. FONUS kn förmedl telegrmmen. Medlemsvgifter Vuxen Ungdom tom 25 år Fmilj (smm hushåll) 150 kr/år 40 kr/år 190 kr/år Vid inbetlning uppge lltid nmn, dress, födelsedg, telefon, gärn mobil och e-post (inkl nmn mm på fmiljemedlemmr som omftts v fmiljevgiften). Avgiften betls till PG 36 64 01-8 Vid internetbetlning: Kompletter din uppgifter genom tt skick dem med e-post till medlemsnsvrig e-post: lulebyfof@teli.com Kom ihåg tt meddel dressändring!

Lulebygdens Forskrförening Nr 66, mj 2009 3 Ordförnden hr ordet Lyout och produktion: ÅKE ÖSTLING Tel 0911-21 17 78 ke.ost@teli.com Inledningsvis vill jg tck för förtroendet tt få vr ordförnde i Lulebygdens forskrförening. Jg vill också frmför ett tck till Sven Sundgren och Nils Nordlund som lämnde styrelsen i och med årsmötet. Under Svens fyr år vid rodret hr det hänt en hel del inom föreningen. Vi hr flyttt till ny hndikppvänligre lokler - en flytt som dessutom innebr en väsentligt lägre hyr och vi hr som förening tgit steg in i den digitl forskrvärlden. Det senste inom det området är ju utgivningen v USB minnen med vskrifter v född, vigd och död inom Nederluleå och Nederklix. Någr ord om mig själv. Jg är född och uppvuxen i en by inom nuvrnde Kirun kommun där min föräldrr vr lärre. När jg vr 13 år börjde jg i läroverket i Luleå, vilket resulterde i student-exmen. Efter lumpen fortstte jg i Stockholm med studier vid KTH Kungl. Teknisk Högskoln (lntmätrlinjen) och drygt 10 års tjänstgöring på någr olik rbetspltser, bl.. Bostdsstyrelsen och i Knslihuset. 1974 gick flyttlsset norrut mot Luleå och tjänsten som chef för Länsbostdsnämnden. På min ppps sid hr jg min rötter inom Pjl kommun och på min mmms sid helt inom nuvrnde Luleå kommun. Jg vill pss på och slå ett slg för de USB minnen som föreningen säljer. Jg hr köpt det USB minne som omfttr Nederluleå och hr kunnt konstter tt det på ett fntstiskt sätt underlättr sökndet efter personer. Om du hr progrmmet Excel i din dtor och forskr inom Nederluleå eller Nederklix försmlingr tycker jg tt du sk skff dig ett exemplr. Du kommer inte tt ångr dig! Sommren närmr sig med stormsteg och det brukr ju för de flest innebär tt forskndet går ner på sprlåg. Men innn sommrstugn, båten, semesterresn eller vd det nu kn vr tr över helt föreslår jg tt du funderr ett slg på vd du vill få ut v ditt medlemskp i föreningen. Du hr knske någon idé om ktiviteter eller progrmpunkter. Det dyker hel tiden upp ny digitl dtbser. Finns det knske behov v tt vi ordnr informtionsträffr om olik dtbser och sökmöjligheter? Hör v dig till mig eller någon nnn i styrelsen, telefonnummer och E-postdresser hr du på sidn här bredvid. Avslutningsvis vill jg önsk ll en riktigt fin sommr. PER WÄNKKÖ Ny e-mildress P g llt för litet utrymme i min föregående internetleverntörs server hr jg, i smbnd med leverntörbyte, erhållit ny e-mildress enl vidstående. Därmed hopps jg tt llt krångel med utrymme och stopp i mottgning v mteril till tidningen skll vr över. ÅKE ÖSTLING Lennrt Åström Sndviksgtn 25 5 tr 972 38 Luleå, Tel 070-687 30 04 Göst Andersson Lävägen 16 976 34 Luleå Tel 0920-26 83 36 Gunill Wendsjö Skurholmsgtn 71 974 33 Luleå Tel 0920-678 12 Sture Krlsson Tunstigen 43 974 34 Luleå Tel 076-766 30 39 Anders Johnsson Doppinggränd 5 974 55 Luleå Tel 0920-650 28 Försvrsmuseum i Boden visr Utställning 5/5-27/9 2009 Följ soldter och officerre från Västerbottens regemente under segrr och nederlg, på slgfälten, under fångenskp, hungersnöd och sjukdomr. I slutet v kriget kom regementets hemområde bli krigsskådeplts och ockuperdes v Rysslnd. Utställningen visr även hur länets invånre påverkdes v kriget 1808-1809. Entrévgift 60:-

4 Här fortsätter ARNOLD LAGERFJÄRDS rtikel om Finsk kriget. Del 1 i föregående nummer. Del 2 v 2. Mrtin Hårdstedt m fl uppger, tt det ldrig blev någon llvrlig beskjutning v Sveborg och tt ryssrn blev överrumplde v Cronstedts förslg om kpitultion. Hns order vr tt håll fästningen till sist mn och tt fortsätt motståndet i vrt fll tills llvrlig stormningsförsök skett. I stället lämnde hn delr v fästningen Långörn, Väster Svrtö och Lill Öster Svrtö som pnt för tt vtlet med ryssrn skulle infris! Kpitultionen vr ett förräderi i juridisk och morlisk mening. Cronstedt levde sedn bortglömd i Finlnd och dog 1820, htd v både lndsmän och ryssr. Cronstedt, som bott i Stockholm och stått när kungen, betrktde säkerligen kommenderingen till Sveborg som en förvisning. Mrtin Hårdstedt hr utrett sken litet mer: Cronstedt fick en pension v rysk kronn och kom åtminstone en kortre tid tt vists i St Peterburg. Mutrykten är troligen överdrivn och kn h smbnd med tt Cronstedt blev kompenserd för förlord egendom efter kpitultionen. Civilt motstånd Ålnd besttes v 800 ryssr i mrs/ pril 1808, och i Stockholm kände mn v hotet om en invsion och nfll mot huvudstden. Emellertid smldes befolkningen till motstånd och befride Ålnd. Mycket skedde genom överrskning nttetid, och ryssrn vr oft berusde. Det blev ett fåtl dödsoffer. Någr småfrtyg kom till hjälp från svensk sidn. Redn före besättndet v Ålnd hde lndshövding von Troil i Åbo under mrs beordrt levernser v förnödenheter till ryssrn, vilket i högst grd upprörde llmogen. Någr ståndspersoner skickde de en del, men böndern vägrde. Anders Persson uppger, tt kärnn i det civil motståndet under våren och sommren 1808 utgjordes v Lulebygdens Forskrförening Nr 66, mj 2009 Kriget 1808-1809 ptriotisk ståndspersoner och soldter från Svrtholm och Sveborg. I Åbo och Vs vr hntverkre, drängr och rbetskrlr oft ledre och gittorer. Hn menr, tt här trädde rbetrklssen för först gången i Finlnds histori in på den politisk scenen. Åren 1804 1807 hde det vrit missväxt i Finlnd. I det gml bondesmhället vr det inte mycket mt kvr på våren, men utsäde måste sprs. Vid rméns reträtt norrut våren 1808 hde den tgit med sig förråd. Sedn kom ryssrn med rekvisitioner. Det blev stor brist på föd smt hö till djuren, och mång blev tiggre. Av ARNOLD LAGERFJÄRD Efter Siikjoki upptäckte böndern, tt ryssrn inte vr oövervinnerlig och tt ders soldter oft vr lik trött och hlvsvultn som de själv. Ryssrn vr spridd över stor områden i små grupper. Dess blev llt oftre överflln och förråd erövrdes. Under hel kriget försökte ryssrn träng frm genom Krelen och Svolks och mot Bottenviken för tt skär v den försvrnde rmén i Österbotten. Det vr mycket viktigt tt förhindr dett. Den 28 pril 1808 inledde överste Sndels med 1500 mn en frmryckning mot Kuopio, som vr länshuvudstd för Svolks och Krelen. Utn tt Sndels visste det vr en trupp på 100 mn från Uleåborgs btljon på väg åt smm håll. Folket i Idenslmi övermnnde under växlnde äventyr rysk styrkor och tog ders förråd. Näst dg kom uleåborgrn och 50 svolksisk jägrsoldter. Ytterligre 100 finsk och västerbottnisk soldter nlände under befäl v kpten Mlm. Mn gick nu mot Kuopio med stöd v 300 bönder, dock mest beväpnde med lir och vss trästörr. Kuopio erövrdes. Den 20 mj kom Sndels till Kuopio. Mn fortstte och tog stor förråd i Leppävirt, Vrkus och Jorois smt Rutlmpi. Ryssrn hde gett sig v i stor brådsk i tron tt de hotdes v övermäktig truppmssor. Till dett bidrog snbb frmryckning och tt soldter och bönder tog sig frm på för ryssrn okänd småvägr och kunde överfll dem överrsknde på olik håll. T o m befolkningen i St Petersburg orodes! Överste Bergenstråhle med 1000 mn lndsteg norr om Vs den 24 juni, men ryssrn vr förvrnde. Efter stridern kom blott hälften undn till rmén i Nykrleby. Ryssrn nsåg, tt folket i Vs deltgit och plundrde stden i två dygn och härjde ill. Ungefär smtidigt kom ett mindre frtyg Kronprinsen med 50 soldter från Jämtlnd under kptenen Fredrik Ridderhjert och ställde till det en hel del för ryssrn söder om Vs med hjälp v loklbefolkningen. Så småningom börjde mn gå norrut mot Vs, som befnns vr tomt på ryssr. De hde flytt inför hotet från rmén, som kom norrifrån, och som de trodde stor truppstyrkor i söder. Böndern i Kuhjoki stred mot ryssrn och lyckdes bl t över en trnsport med krut. Ryssrn kom för tt t tillbk denn, men den hde flyttts. De misshndlde människor till döds, men de visste inget: krutet hde flyttts. De llr flest hde flytt ut i skogrn de förstod vd som vr tt vänt. Ett pr krlr som infångdes hängdes upp v ryssrn, som eldde under dem tills de dog. Två mn från Sveborg hängdes. Armétrupper kom sedn och von Döbeln förfsdes över de hemskheter hn fick se. Ett ntl byr hde bränts och förhärjts. De rysk truppern hde order tt inte bär sig ill åt mot befolkningen. När folket stred mot ryssrn kunde det dock bli hårdhänt strffexpeditioner. Vid freden i Stolbov 1617 nslöts norr Krelen till Sverige. Tills vidre fick mn behåll sin lgstiftning

Lulebygdens Forskrförening Nr 66, mj 2009 5 men sände inte representnter till den svensk riksdgen. De flest grekiskktolsk invånrn i Kexholms län flydde till Rysslnd och bildde en koloni i Tver gnsk när Moskv. Efter 1721 fick norr Krelen smm rättigheter och skyldigheter som övrig Sverige. Men mn lyckdes inte påtving området indelningsverket. Under kriget 1741-43 försvrde bondetrupper området och lyckdes håll ryssrn bort även när de hde ockupert resten v Finlnd. Svenskrn försökte nu inför diverse bestämmelser, vilket orskde stort missnöje. Mn t o m lät bli tt betl sktt. Efter hård åtgärder börjde mn betl s k jägrsktt. I juli 1808 börjde rysk trupper komm till norr Krelen. Mn hde länge undvikit dett mn tycktes h kännedom om hur hårdför befolkningen vr kring sjön Pielinen nordost om Kuopio. Och mn hde räknt med tt kriget höll på tt vinns genom frmryckningen i Österbotten. Men förlusten v Kuopio och Sndels nkomst krävde åtgärder. Sedn lndshövding Wibelius i Kuopio genom levt ett pr månders rysk ockuption skrev hn bl följnde: Rysk trupper kom in i lndet föregågn v deklrtioner om vänskp och beskydd för lndets invånre. Dess truppers röverier vr oerhörd där de for frm. Därpå trycknde trnsportskjutsr, som till stor del är obetld. Ryssrn hde betlt bönderns levernser med hlv värdet eller ett värdelöst kvitto. Värst vr det för bönder som kört trnsporter. Betlningen hde inte sälln vrit stryk. Norr Krelen hde dittills vrit förskont. Mn hde t o m hft vild plner på tt nfll Sordvl vid Ldog och Petrosvodsk. Det lyckdes kronofogde Wllenius och överstelöjtnnt von Fiendt förhindr. Ryssrn kom tillbk till Kuopio. Sndels med 2000 mn bestte det strtegiskt viktig och lättförsvrde sjöpsset vid Toivl norr om Kuopio. Ryssen med 8000 mn kunde inte komm förbi. Mn börjde plner tt t sig förbi genom norr Krelen. Genom Sprengtporten hde de vrnts för de orolig och beväpnde krelrn. Mn måste tillämp sträng disciplin för tt inte irriter invånrn, som ej tål förolämpningr. I mitten v juli vr 500 drgoner och 65 koscker inne i Finlnd under befäl v generlmjor Aleksejev. De gick frm genom besvärlig trkter till Pielis älv vid Niinivr inom nuvrnde Joensuu. På ndr strnden låg förkolnde rester v en färj. Mn vr nu på en frlig plts med mång möjligheter tt överflls. Medn en del småstrider pågick väntde Aleksejev förgäves på besked från sin spioner, bl grekisk-ktolskt kyrkfolk, vilk tgits till fång. Efter rpporter om en stor fiendestyrk börjde hn dr sig tillbk. Reträtten övergick i vild flykt till huvudstyrkn i Kemie. Aleksejev fick rpporter tt mot honom stod 5000 á 7000 mn med rtilleri, ledd v Klingspor! I verkligheten vr det 200 soldter och 600 bönder, hälften v dess beväpnde. Böndern vr nu mobiliserde. Det vr 600 bönder från Pelisjärvi. De hde fått militärt befäl och blev skyddde v krigslgrn. De fick sätt bnd runt httrn och fäst kokrder v näver på dem. Jktbössorn kompletterdes med målde träbjonetter. Böndern leddes v fältväbeln Brunow, studenten Isk Stenius och bonden Olli Tiinen. Ryssrn fick uppfttningen tt de stött på reguljär förbnd. En kungörelse nlände från Klingspor, vsedd tt höj stridsmorlen. Den väckte br förrgelse genom sin svulstig stil och med nedlåtnde innehåll. Klingspor trodde tydligen, tt bönderns lodbössor inte nådde långt. Men i verkligheten nådde de mycket längre än drgonerns bössor! Bössorn vr säkerligen v smm typer som de i norr Sverige med spirlräfflor för bäst precision, medn de flest militärvpen vr slätborrde. Efter reträtten hde Aleksejev upprättt försvr vid Pelkjärvi med 900 mn, vilk fick förstärkning med ytterligre 400. Mjor Crl Wilhelm Mlm nföll ntten mot den 10 ugusti med två knoner och 650 mn, därv 2/3 bönder. Under sju timmr gjorde ryssrn enligt egn rpporter heroiskt motstånd mot som de trodde 4000 á 5000 mn reguljär trupper och retirerde mot Sordvl. De förlorde en officer och 90 mn i död smt 53 fångr. Två finsk officerre, 29 soldter och 24 bönder hde dödts eller sårts. Två dgr senre gjorde Mlm en symbolisk inryckning till byn Pirttipohj ett pr kilometer in i Rysslnd. Hn drog sig sedn tillbk. Under tiden hde Aleksejev smlt 2000 mn i Sordvl och misströstde. Hn förberedde t o m evkuering över Ldog! Nu skickdes fursten Michil Petrovitj Dolgorukij tt t befälet där. Med förstärkningr ryckte hn in i Finlnd den 25 ugusti. Hn stnnde vid Pielis älv och krigföringen fördröjdes en månd. Hn vägrde tt ställs under generl Tutsjkov i Kuopio. Krigsministern fick medl. Tutsjkov fick befälet medn Dolgorukij skulle led vntgrdet. Tre veckor senre stupde hn vid Virt bro. I spetsen för ryssrn red hn till nfll på en vit häst med kikre i en hnden och värj i den ndr smt en tobkspip melln tändern. En knonkul träffde honom och kroppen slets i två delr. Efter diverse strider börjde ryssrn få övertget. Det blev en överenskommelse. Tiinen och en del v böndern retirerde och vr i börjn v december inblndde i strider söder om Kjn. Vid jultiden vr de hos rmén i Torneå. Ders fmiljer gömdes hos ndr och bondeledrns gårdr plundrdes. Huvudrmén i Österbotten På eftersommren 1808 vr den rysk rmén tillbkpressd mycket på grund v underhållssvårigheter. Först en veck in i ugusti fick Kmenskij i trktern v Jyväskylä förstärkning v trupper, som kunde säkr trnsporter v provint, som börjde komm i tillräcklig mängd. Överfllen från fiendeptruller minskde. Ryssrn trängde frm till Alvo, där Adlercreutz nföll den 17 ugusti och segrde. Men för krig krävs mt till soldtern och hö till hästrn. Hårdstedt

6 Lulebygdens Forskrförening Nr 66, mj 2009 menr, tt det sommren 1808 fnns nog, men det fnns oft på fel ställen. Trnsportern vr en killeshäl. Vrje veck behövdes för den svensk-finsk rmén 1000 lss utom ndr trnsporter. Påfrestningrn på böndern och ders hästr blev mycket svår. Som exempel körde Lrs Mårtensson från Råneå lss till Uleåborg m fl ställen. I slutet v ugusti börjde det väg över till ryssrns fördel. Vid måndsskiftet ugusti september kom 4100 mn över hvet främst från Hälsinge, Upplnds och Västmnlnds regementen men också delr v Livgrdet till häst och Sve rtilleriregemente. Hårdstedt skriver tt genom en rd oförklrlig och förvirrde order från svensk högkvrteret försummdes möjlighetern. Efter strider vid Ruon och Slmi drog sig svenskrn tillbk utn tt Klingspor skickt truppern från kusttrktern. Döbeln skickdes till Juts för tt stopp en hotnde rysk styrk. Dgen därpå den 14 september stod det vgörnde slget vid Orvis, krigets blodigste. Kmenskij förfogde över 6000 7000 mn, Adlercreutz troligen 5500. Det vr finsk rmén smt de svenskr som kommit över hvet. Västerbottningr fnns nu också med. Stridern gick frm och tillbk under mång timmr. Ännu sent på kvällen gick ryssrn till nfll. Reträtt beordrdes. Vid olik tillfällen hde mmunitionen tgit slut och mn hde br bjonettern. Omkring 740 mn stupde i svenskfinsk rmén och 900 ryssr. Blnd de sårde vr underlöjtnnten Crl Otto Mörner, som fick tre bjonettstick, vrv två i mgen. Hn rädddes v sin mnnr. Hn fick tpperhetsmedlj och kom med tiden tt verksmt bidr till tt en ny kungätt kom till Sverige. Den 29 september slöts vpenvil vid Lohteå. I Svolks hde Sndels kunnt håll psset vid Toivl hel sommren men hn börjde dr sig tillbk. Därunder inträffde slget vid Virt bro, vrvid Sndels segrde genom motnfll i rätt ögonblick. Ryssrn vr mång fler. Det blev en kort vpenvil för tt t hnd om de stupde. Ntten mot den 29 oktober utrymde Sndels ställningen och fortstte reträtten. Vpenviln vid kusten vbröts och stridern börjde igen där. Det gällde nu tt hinn till Uleåborg före ryssrn. Sndels fick därför förstärkningr för tt inte motståndrn som kom från Svolks skulle hinn före. Den 19 november skrevs ett nytt vpenstillestånd i Olkijoki. Den svensk-finsk rmén skulle retirer över Kemi älv. Striden om Finlnd vr slut. Armén lämnr Finlnd Mrschen mot norr skedde i svår kyl med fög mt och under svår umbärnden. Mång vr sjuk och mång omkom under mrschen. Det blev inte bättre när mn räddt sig till trkten v Torneå. Nu grsserde fältsjukn som värst, mssor v soldter dog i bl tyfus och dysenteri. Hälsovården vr mycket bristfällig. Förläggningrn vr mycket trång och hälsovådlig. Det vr så trångt tt mn fick ligg med föttern på vrndr. De sjuk fick inte hjälp med tt förrätt sin behov, och stnken blev ohygglig. Inte blev det bättre då det förekom slitningr inom ledningen för hälso- och sjukvården. Prästen i Torneå s ifrån, tt mn inte fick lämn död utn överenskommelse. Ändå kunde hn på morgonen hitt 50 död, som lämnts under ntten. Min nfder Nils Hnsson Frisk från Bredåker i Luledlen dog i Klix i slutet v december 1808. Hn hnn inte frm till sin födelseort Töre. Mitt i dett ohygglig kom kungens nådig skrivelse, tt officerrn under vinter cmpgnen kring Torneå ägde tillstånd tt bruk opudrt hår! I Sverige rekryterde trupper hemförlovdes. Till finsk rmén fördes trupper som bevkt i Jämtlnd. En brigd förldes i Råneå, Luleå och Piteå socknr och en kring Umeå. Fältsjukns offer hmnde i mssgrvr, i sen tid kllde ryssgrvr, t ex i Gmmelstd. I Alvik i Nederluleå dog 144 soldter från Svelnd, nmnen är känd. Ett minnesmärke är uppstt där. Två brigder lämndes tt bevk gränsen vid Torneå. Skärgårdskrig En del lndstigningr skedde i sydvästr Finlnd med mindre lyckde resultt. Mn hde en hel del hjälp v befolkningen där, men det räckte inte. Mång strider förekom i Ålnds skärgård. De rysk skärgårdsfrtygen vågde sig inte ut på öppet vtten därför tt de då skulle möt de stor svensk och brittisk linjeskeppen. Kungen kom i juli 1808 och upprättde högkvrter på Ålnd. Hn vr mycket inriktd på lndstigningr i Finlnd och trodde mycket på uppror från llmogen mot ryssrn. Emellertid sjönk det redn dålig förtroendet för honom lltmer blnd hns befälhvre. Finnsern vr hel tiden mycket dålig, och kungen motrbetdes en hel del blnd de hög ämbetsmännen. Allt fick en mycket dålig inverkn på försvret v Finlnd. Misstänkt är hertig Krls instser även om det är svårt tt hitt klr obstruktion i bevrde skrifter. Lntvärn inklldes och fick dålig utrustning. Sedn sttes lndsbygdsbor utn sjövn på öppn knonbåtr som roddre. Oft fick de vists i fler dygn på dess öppn båtr. Mn börjde inte dr dem tillbk förrän i november, vrför de utsttes för köld och vinterstormr och sjukdomr. Mängder v dem dog. Rysk propgnd Mn får räkn med tt de lndsflyktig officerrn uppbyggt tsren med tt finländrn verkligen önskde nslutning till Rysslnd. Sedn tänkte förstås deln inte på vd böndern tyckte för dem vr de själv Finlnds folk. På Ålnd kunde mn se llmogens åsikter om lndsens herrr, d v s tjänstemännen. Dess stte redn före ryssrns inmrsch igång med tt hjälp ockuptionsmkten med försörjningen! Ryssrn vr från börjn medvetn om bönderns fientlig inställning och försökte tt inte ret dem i onödn. De förklrde sig komm som vänner och soldtern vr beordrde tt uppträd med disciplin. Buxhövden

Lulebygdens Forskrförening Nr 66, mj 2009 7 fnn, tt bl den i förut ockuperde delen v Finlnd införd delns mkt orskde fientlighet. Böndern vr ju mycket rädd för livegenskp. Mn kn förstås undr om överklssens symptier för närmre smrbete med Rysslnd kunde h tt gör med tt bättre kunn kontroller uppstudsig bönder. I vrt fll kunde nämnd överklss måhänd räkn med bättre krriärmöjligheter i smrbete med Rysslnd och genom närheten till St Petersburg. Vi vet tt lndshövding von Troil och biskop Tengström belöndes för sin hjälp åt ryssrn, Tengström blev t ex ärkebiskop. Men under orolighetern våren och sommren 1808 med svensk lndstigningr skyndde hn sig tt bränn sitt rkiv. Gustv VI Adolf ville uppmuntr böndern till tt kämp mot ryssen, vilket deln inte vr lik intresserd v. Mn orode sig för vd som hänt i revolutionens Frnkrike. Här fnns ytterligre en orsk till tt deln vr kritisk mot kungen. Dennes bemödnden tt orgniser lntvärn sboterdes och missköttes v smm orsk v ämbetsmännen, vilk fnn honom godtrogen och omdömeslös. På grund v befolkningens motstånd bd ryske överbefälhvren upprepde gånger tsren tt lugn folket genom löften. Denne lovde så småningom oförändrde levndsförhållnden, d v s bl frihet från livegenskp och tt mn skulle få behåll sin lgr. Dett vr en v orskern till tt motståndet ebbde ut under hösten 1808. En nnn orsk vr tt sjukdomr och död spred sig på grund v missväxt, hunger och depression över ll olyckor. Hoppet försvgdes förstås över den inkompetent svensk krigföringen och överklssens tendenser tt gå ockuptionsmkten till mötes. Anders Persson menr, tt befolkningens motstånd, som ledde till tt Finlnd fick behåll sin lgr, hde mycket stor betydelse. Utn dett motstånd hde området nog br blivit en förryskd del v det stor väldet och inget Finlnd hde blivit till. Mrs 1809 Denn månd hände mycket. Mn befrde nfll mot Ålnd med risk för fortsättning mot Stockholm. Det verkr som tt von Döbeln gärn nlitdes vid riktigt stor problem. Kungen, som kommit tillbk från Ålnd på senhösten, gv honom befälet på Ålnd, dit hn nlände den 12 februri 1809. Den 10 mrs inledde generl Bgrtion med 17 000 soldter mrschen mot Ålnd, som försvrdes v 6 000 mn, en del v dem sjuk. Den 14 mrs kom beskedet om kungens vsättning, och den ny regimen trodde tt nu skulle ryssrn stopp frmryckningen. Döbeln tyckte tidpunkten för sttskuppen vr dålig i det svår läget. Efter en del strider och förhndlingr retirerde von Döbeln med truppern över isen på Ålnds hv i köld och snöyr med börjn kl 04 den 17 mrs. Ryssrn nföll hel tiden. När mn kom till Grisslehmn hde mn förlort 1750 mn i stupde smt de som sjuk och utmttde blev kvr på isen. Den 19 mrs kom Kulnev med en rysk trupp till Grisslehmn och kstde tillbk de svensk förpostern. En del soldter och civilbefolkning flydde i pnik. Adlersprre med 3000 mn från västr rmén hde inlett revolutionen och vr på väg mot Stockholm. Det hde gjort tt Adlercreutz skyndt sig tt vsätt kungen innn Adlersprre kommit frm. Denne kunde väl nu förvänts komm till Döbelns och hns utmttde soldters hjälp. Men rivliteten melln de två upprorsmkrn vr för stor de fortstte tt mnövrer mot vrndr. Men von Döbeln klrde det hel med fredsinviter på eget bevåg till befälhvren von Knorring på Ålnd. Denne gv upp nfllet mot Sverige. Det vr när till islossning då mn kunde bli instängd på svensk sidn. Därtill vr inte officerrn så intresserde v tt fortsätt tt gå Npoleons ärenden. Detsmm kn gäll rmén i norr Finlnd förutom tt mn kunde räkn med särskilt stor svårigheter med försörjningen i de nordlig trktern. Ryssrn insåg snrt tt de lurts v von Döbeln. Kejsr Alexnder bytte ut von Knorring som överbefälhvre mot Brcly de Tolly. Mn hde nu i Finlnd insett, tt striden för dess del vr förlord. Ständern smldes i Borgå i mrs 1809 och vlde trohetsed till kejsr Alexnder. Som storfurste v Finlnd bekräftde och stdfäste hn nu lndets religion och grundlgr smt ll bestående privilegier och rättigheter från den svensk tiden. Alltså fortstte tt gäll 1772 års regeringsform och Gustf III:s förenings- och säkerhetskt. Men i Sverige vr läget mycket kritiskt. Ntten mot den 17 mrs lämnde generlen Brcly de Tolly Vs med ått btljoner och 300 koscker smt sex fältstycken och två hubitser.människor och hästr genomgick svår lidnden i hård köld i djup snö. Iblnd mötte mn upptornde isvllr, iblnd öppn rännor. En krftig snöstorm kunde h gjort slut på hären. Den 21 mrs vr mn frmme vid svensk kusten när Umeå och fick genomlid ännu en ntt under br himmel. Von Törne fick förslg tt nfll med sin 700 mn mot ryssrn, om smlts kring ett infruset frtyg, som de stt eld på. En br bit därifrån hde de kopplt gevären, och de rörde sig stelt och skulle knppst kunn gör mycket motstånd. Von Törne vstod. Tillfället vr försuttet. Generlen J A Cronstedt börjde förhndl. Mn kom överens tt de svensk truppern skulle ge sig v mot Härnösnd med förposter i Nordmling och tt ll provint och mmunition skulle lämns, br fyr drs provint fick medförs. Cronstedt lät soldtern själv hämt sin provint från förrådet. De fick tg på brännvin och söp sig full; en del gjorde myteri. Mn fick nlit en ordningsvkt v hundr ryssr (!), som kunde håll en viss ordning så tt inte befolkningen utsttes. Ryssrn sk h lstt de full svenskrn och finnrn på kärror och kört dem över älven. Näst dg fick ryssrn order tt återvänd till Vs. Vid Bottenvikens nordligste kust fnns Gripenberg med cirk 3000 mn i mindre gott skick. Hästrn vr utckorderde till bönder. Ryssrn sde upp stilleståndsvtlet, och

8 Lulebygdens Forskrförening Nr 66, mj 2009 stridern skulle börj den 23 mrs 1809. Trots minus 35 grder börjde ryssrn frmryckningen. Gripenberg beslöt bck till Klix älv. Risk fnns för kringgående rörelser på isrn, både på älven och på hvet. Ryssrn vr dubbelt så mång, och så kom meddelndet från Umeå tt ryssrn vr där ntlet vr krftigt överdrivet. Intresset från Stockholm vr inte stort; mn vr upptgen med sin intriger. Det blev förhndlingr, där ryssrn i sedvnlig ordning körde med hård psykologi. Gripenberg for oförsiktigt nog till Torneå för underhndlingr. När mn fick vet, tt ryssrn lämnt Umeå skickde mn en kurir för tt underrätt honom. Men ryssrn hindrde kuriren tt komm frm, så kpitultionen underskrevs. De finsk soldtern fick återvänd hem och de svensk återvänd till sin rotr, vrvid de fick lov tt inte strid mot ryssrn mer under pågående krig. Västerbotten ockupers Kejsr Alexnder vvisde svensk fredstrevre: Sverige skulle bryt med Storbritnnien och delt i blockden v brittisk vror. Efter sttskuppen visste mn inte riktigt vr mn hde engelsmännen knske skulle de gå till ktion mot Göteborg eller Krlskron? Men det löste sig: Engelsmännen kom till Öresund och hotet om lndstigning från Själlnd vr bort. Svensk krigsfrtyg frigjordes bl för bevkning v Ålnds hv. För tt inte få befolkningen mot sig förklrde ryssrn, tt mn skulle håll ordentlig pli på soldtern. Men en förutsättning vr tt mn tillhndhöll förnödenheter och ställde upp med skjutsning. Svensk myndigheter fick sköt dett och gjorde det: Alterntivet med plundring skulle ju vr sjuflt värre. Men lätt vr det inte för befolkningen, vintern hde vrit svår och som vnligt vr inte mycket föd och foder kvr till våren. Generllöjtnnten Fbin Wrede övertog befälet över norr rmén med mindre än 5 000 mn, spridd från Skellefteå i norr till i söder Ångermnlnd, Jämtlnd och Härjedlen. De sist restern v finsk rmén ingick och orgniserdes till en fältbtljon, Svolx 1: fältbtljon. Därtill bildde krelsk jägre och Svolx jägre Svolx 2: fältbtljon. Vid Skellefteå omringdes 700 soldter v tre gånger så mång ryssr och tvingdes kpituler. I Umeå vr läget svårt och Cronstedt sjuk. En tid hde von Döbeln vrit ledig utn lön men på våren tog hn befäl över Norr fördelningen.hn vr till mycket besvär för sin överordnde, men när det blev riktig problem nlitdes hn ändå. Trots sedvnligt motstånd från lndshövding Stromberg lyckdes Döbeln få frm 219 mgr hästr för tt för undn förråd till tio frtyg, som sågdes ut genom isen. Ryssrn hde besvär med frmryckningen genom provintbrist och mång älvövergångr. Döbeln föreslog förhndlingr med ders befälhvre Sjuvlov, som egentligen inte fick ingå stilleståndsvtl. Det bestämdes, tt svenskrn skulle vr ute ur Västerbotten i börjn v juni. Sjuvlov vr nöjd med tt h tgit Umeå utn strid, och von Döbeln hde klrt situtionen på ett br sätt. Ett stort ntl sjuk lämndes i Umeå med provint för en månd. Sjuk och sliten begärde nu von Döbeln tt bli utbytt. Adlercreutz och hertig Krl rsde över hns egenmäktig sätt tt sköt sitt uppdrg. Vid Krl XIII:s trontillträde den 6 juni 1809 blev von Döbeln som ende generl utn befordringr och nådebevis (knske ett bevis på hns ärlighet och oberoende?). Men hn kompenserdes senre genom tt bli friherre.. En sk jg inte kunnt få in i sitt smmnhng är vd Anders Persson skriver om tt von Döbeln fick i uppdrg tt för ålänningrn läs upp ett kungligt brev, där dess hylldes för sin tpperhet och fosterlndskärlek: Så behgr Konungen i sin hög Nåd uttryck sig. Men jg, som känner Eder och vet vilket pck I ären, jg säger Eder: I ären fähundr! Det verkr obegripligt. Är det möjligen delns förkt för de bönder, som försörjer dem? Och generlerns krv på tt själv sköt kriget, som llmogen inte sk lägg sej i, vre sig officerrn missköter sig eller inte? Sommren 1809 Sndels tog vid efter von Döbeln den 7 juni 1809. Mycken krigströtthet fnns blnd mnskpet, som hde en benägenhet tt rymm, särskilt upplänningrn. Någr mindre örlogsfrtyg kom och skyddde kusten. Den 5 juli 1809 nföll ryssrn svensk trupper vid Hörnefors kl nio på kvällen. Officerrn hde en gld fton på bruksherrgården för tt fir Krl XIII:s kröning den 30 juni. De skyndde till sin mnnr. Striden pågick ett pr timmr. Inför befrd överflygling beordrde Sndels reträtt. Överstelöjtnnten Duncker fick i uppdrg tt skydd reträtten med Svolx 2: fältbtljon. Hn stupde. Sndels stnnde söder om Öre älv till mitten v ugusti. I börjn v juli gick norrmännen in i Jämtlnd, och von Döbeln sändes dit med en del trupper. I slutet v juli kom mn överens om stillestånd, och norrmännen lämnde Sverige.Döbeln fick erkännnde denn gång. Kmenskij vr nu befälhvre för rysk rmén i Västerbotten (inkl Norrbotten, som ännu inte vskilts) med mycket stor underhållsproblem. Delvis därför börjde hn nu gå söderut från Umeå: det borde finns mer mt och hö tt få ut neråt kusten. Det börjde närm sig riktig fredsförhndlingr, och även svenskrn behövde någon frmgång för tt försök få bättre fredsvillkor. Mn börjde därför plner en lndstigning från hvet norr om Umeå för tt slå Kmenskij och hindr honom från tt undkomm norrut. Chef för lndsättningsstyrkn blev generlen Gustf Wchtmeister. Över honom och Wrede, som stod vid Öre älv söder om Umeå, sttes mirlen John Puke. Dess rmégenerler tyckte synnerligen ill om tt bli stt under en mirl. Wrede begärde vsked, men Krl XIII medlde. Wrede blev mer självständig, vilket nog inte vr så br eftersom smordning melln

Lulebygdens Forskrförening Nr 66, mj 2009 9 de två styrkorn vr mycket viktig så tt inte Kmenskij kunde slå dem vr för sig. Och de borde ngrip honom från vr sitt håll smtidigt. Instruktionern vr, tt dess vr de sist trupper Sverige hde, och de fick bsolut inte förlors. Dett vr nog en viktig orsk till störst försiktighet vid frmryckningen så tt mn inte hnn mer än hlvvägs till Umeå innn Kmenskij mötte i Sävr. Ordern vr nnrs tt komm till Umeå med störst snbbhet och före Kmensky. Flottn fick först vänt på lämplig vindr. Men när dess kom gick det undn hel vägen. När mn kom till Rtn blev det dimm. För tt inte kollider med frtygen måste mn signler, nkrkättingr rsslde. Det blev stort oväsen, och rysk poster blev vrnde och rusde till Kmenskij. Den viktig överrskningseffekten försvnn. Den 19 ugusti stod slget vid Sävr. När mn läser rpportern från tre v de svensk officerrn kn mn undr om de deltgit i smm strid. Men de vr förstås inte på smm pltser, på fält och i skogr. Det vr mycket viktigt tt inte låt fienden gör omfttningr så tt mn blev ngripen i sidn eller i ryggen då kunde det bli ktstrof. När Wchtmeister fick rpporter om tt ryssrn försökte gå förbi på en flnk beslöt hn tt dr sig tillbk. Striden stod då och vägde. Inte heller Wrede hde skyndt sig så hn fick ingen betydelse för slget. Om de två svensk vdelningrn hde vrit på plts smtidigt hde nog resulttet blivit ett nnt. För övrigt slogs ryssrn tydligen på hungrig mge. I ders tornistrr fnns br sädesx de plockt på åkrr. I Rtn orgniserdes försvr med knoner och llt. När ryssrn kom blev det en fruktnsvärd strid, och smhället sköts sönder fullständigt. Dett vr den 20 ugusti. Ryssrns förluster vr cirk 150 död och sårde. Svenskrn hde 26 död och omkring 120 sårde. Kmenskij hotde enligt en v de svensk officerrn med tt komm och bränn upp frtygen om inte svenskrn gv sej v. Hn kunde sedn reltivt tryggt dr sig tillbk till Piteå med förposter i Jävre tills det freden slöts. Hde hn förlort hde det blivit mycket svårt tt t sig tillbk genom fientligt lnd. Försörjning För Puke och Wchtmeister vr det bråttom tt klr v uppdrget därför tt mn inte hde förråd för någon längre tid. Dessutom borde mn vänd söderut med frtygen före september, då höststormrn börjr. Från pril till den 6 november vr t ex dåvrnde Luleå socken ockuperd v ryssrn med inkvrteringr och rekvisitioner som följd. Mest drbbdes förstås byrn efter kusten, men de vr ju rikre och kunde presss på mer. Efter ryssrns vtåg visde det sig, tt det fnns en hel del rubler blnd befolkningen. Ockupnterns mycket svår försörjningsproblem hde tydligen i någon mån lindrts genom tt soldtern kunnt köp mt från böndern. En sktt som ryssrn införde på slutet betldes till stor del med rubler men behölls v de svensk myndighetern. Mycket betungnde vr också påtvingde hästtrnsporter. Med hungrig hästr som oft dog v utmttning. Och i slutet v ugusti togs 150 mn ut till tt bygg en flottbro över älven vid Gäddvik. Från Hrds kom Anders Andersson, Anders Erson, Crl Reinholdt Montell, Anders Jönsson, Erik Ersson, Hns Lrsson d ä, John Hnsson och Elis Hnsson. Från Svrtlå kom Hns Hnsson, Jöns Norström, Olof Norström och Nils Lrsson. Den sistnämnde betlde i september sin sktt på 5 ½ riksdler i rysk rubler. Fick mn knske betlning för brobygget? Virke till dett fick mn f ö genom tt riv kyrkstugor och stll i Gmmelstd. De rysk soldtern stl också åtskilligt, mest knske mt. De kunde led ut ett djur från fähuset och slkt i husfolkets åsyn. I en bondgård i Mörön i Nederluleå fnns fem vuxn bröder och två systrr. När de tröskde kom en dg två rysk soldter och krävde mt och tt en v systrrn skulle följ med in i huset, vilket hon vägrde. Då tog den ene slgn från henne och bckde. Hon följde efter för tt t tillbk den. En v brödern gick då och tog slgn och dängde den i huvudet på ryssen så hn slocknde. När hn vknde sköt hn brodern utn vidre. Det blev rättegång, och en tolk överstte till rysk. Mn misstänkte dock tt översättningen inte blev särskilt rätt. Då togs frm en ärligre tolk, och den tidigre plcerdes bredvid mördren. De två senre dödsdömdes, togs ut och sköts. Som vnligt vid fientlig ockuption vr en del kvinnor inte okänslig för främlingrns uppvktning. Jons Fredric Enström, en v min nfäder, föddes den 4 juli 1810 i Ersnäs v Brit Jönsdotter (Jonsdotter), född den 5 september 1775. Gossens fr är hittills okänd men kn vr någon i rysk rmén. Brit sk h tvistt med ett pr systrr vid ett ting. Då sk den en h sgt till henne: Du hr ju bolt med en ryss! Det finns ndr liknnde berättelser. Fredsförhndlingr Den 14 ugusti 1809 inleddes förhndlingrn i Fredrikshmn öster om Helsingfors med på svensk sidn Stedingk, tidigre mbssdör i St Petersburg. Ryssrn krävde gräns vid Klix älv smt Ålnd. Svenskrn försökte på llt sätt få behåll Ålnd smt mer lnd i norr. Ålnd i rysk hnd kunde ju bli livsfrligt för Stockholm, vilket Kulnevs besök med störst tydlighet vist. Här vr ryssrn obeveklig, ntgligen v smm orsk. Stedingk insjuknde. Ryssrn hde litet bråttom så tt inte ders vinst på något sätt skulle gå om intet på grund v någon ändring i storpolitiken. Tsren skickde sin läkre; om mn måste byt förhndlre på svensk sidn skulle ju vtlet fördröjs mycket. Då ryssrn nog inte fnn mrkern öster och norr om Klix älv tillräckligt intressnt släppte de efter på denn punkt. Gräns blev som i dg Torneå och Muonio älvr. Och tsren blev inte ägre till stor delr v de svensk mlmfälten.den 17 september 1809 underteckndes fredsöverenskommelsen, som innehöll en del

10 villkor beträffnde Dnmrk, Frnkrike och Storbritnnien. Svenskrn hr väl i stort våndts över förlusten v Finlnd. Men för svensk folkets välbefinnnde vr resulttet en hittills närmre 200-årig fred! Ryssrn vr lndkrbbor men fick nu en hndelsflott på Ålnd och i Österbotten. Mång finländre fick tjänster i Rysslnd även mång hög. Således kunde någon finländsk officer för tsrens räkning klubb ner de förslvde och upprorisk polckern, en nnn kunde delt i erövrndet v Tjetjenien på 1800-tlet. En stor del v Rysslnds koloni i Alsk vr finländre. Men fktiskt fick Finlnds folk ovnligt nog för en period på över 100 år lev i fred, om än med kosckern ridnde i lndet. Dock vr engelsmännen under Krim-kriget i mitten v 1800-tlet och bombde Ålnd och mång hmnr, bl i Österbotten. Men på 1900-tlet vr det som vnligt igen. Finlnd fick med kniven på strupen hjältemodigt försvr sig själv och Sverige. Min fr brukde säj på Lule älvdls tungomål: Dom sääj tt schwänschkn jer br up o kriig. Men he vär jo finnn so djåole! Det betyder: Dom säjer, tt svenskrn är br på tt krig. Men det vr ju finnrn som gjorde det! Efterskrift Mn beräknr, tt på den svensk sidn stupde omkring 7 000 soldter, hälften v dem från Finlnd. Av sjukdomr dog mång fler. Smmnlgt förlorde över 20 000 soldter livet. Ryssrn kunde räkn sin stupde till 10 000 de nföll oft utn hänsyn till förluster. En del rysk soldter deserterde och blev kvr i Sverige. I trktern melln Vuollerim och Jokkmokk berätts, tt en ryss sk h bott i vildmrken. I Råneå socken sk två ryssr h gift sig med bondflickor. Den enes son sk h tgit nmnet Frimn, och hn är säkerligen nfder till den oförbrännerlige tävlingsskytten Hrry Frimn, som berättt för mig, tt hn sk härstmm från en ryss, som stnnt kvr. Lulebygdens Forskrförening Nr 66, mj 2009 FÄLTSJUKAN i Alvik och Långnäs Hösten 1808 hde den finsk rmén med dess svensk hjälpförbnd grundligt besegrts i slget vid Orvis den 14 september och befnn sig därefter på reträtt norrut. I mitten v december nådde mn Torneå, där de finsk förbnden gick i vinterkvrter i de stor byrn längs älven. Det mnskp som vr kvr v Västerbottens regemente hemförlovdes till sin rotr, medn övrig rikssvensk förbnd mrscherde vidre söderut. Smtlig dess förbnd vr i mycket dåligt skick och led svårt v den hård kölden och de svår umbärnden de utsttes för. Vrken hästr eller slädr stod tt uppbring i erforderligt ntl och de flest fick vndr till fots i den sträng kyln. Vid denn tid insjuknde dessutom mång I Ersnäs sk en dotter till soldt Sik h hft förhållnde med en Lmp i rysk rmén och nog fått brn därigenom. En ryss bodde i Björsbyn, klld Riss-Mätis, Mts Mtson. Hns dotter Gret Cjs gifte sig med drängen Nils Petter Johnsson, troligen från Sundom. Och i Brändön stnnde Gustf Romnsson. På ömse sidor klndrdes och knske iblnd berömdes officerre. Tsr Alexndeer hde gnsk lätt för tt bli missnöjd och byt ut sin högre befälhvre. Efter t ex Sävr och Rtn kom det ut ett ntl skrifter v deltgnde svensk officerre, som knske ville frmhäv sig själv eller knske ursäkt sig efter kritik. Litterturförteckning Mrtin Hårdstedt: Finsk kriget 1808-1809. Borgå 2008. AD Lindström: Övermirlen, friherre Pukes expedition till Vesterbotten År 1809. Stockholm 1893. Eino Jutikkl: Finlnds histori. Stockholm 1965. v soldtern i den s k fältsjukn, vilket vr en smlnde benämning på olik sjukdomr som rödsot, tyfus och dysenteri. Av ANDERS SANDSTRÖM Tillfälligt vinterkvrter i Alviks stor bylg I slutet v december månd erhöll de rikssvensk förbnden order tt gå i tillfällig vinterkvrter i nuvrnde Norrbottens kustlnd. Hälsinge regemente torde h stnnt i Klix, medn västmnlänningrn förldes i Persön och upplänningrn i Ale, Alvik, Långnäs och Skärets stor bylg. Vr Livgrendjärregementet Hns Normn: Skärgårdsflottn. Flun 2000. Dvid Kirby: Östersjöländerns histori 1772-1993. Gjövik 1996. Anders Persson: 1808. Gerillkriget i Finlnd. Stockholm 1986. Aug Nordström: Luleåkultur. Luleå 1925. Mtts Dreijer: Ålnd och ålänningrn. Helsingfors 1943. Hnns Heinz Ollus: Sveborgs undsättning 1808. Armemuseums meddelnde XXXXV-XXXXVI. Stockholm 1986. Alf Henriksson: Svensk histori II. Stockholm 1984. K Fhlgren m fl: Övre Norrlnd förr i tiden II. Under krig och örlig. Umeå 1958. John von Feilitzen: Journl, hållen under 1808-1809 år fälttåg. Stockholm MCMLV. Pehr Sprre: Expeditionen åt Westerbotten År 1809. Stockholm 1865. Henrik Meinnder: Finlnds histori. Borgå 2007. l

Lulebygdens Forskrförening Nr 66, mj 2009 11 Förste fältläkre Pehr f Bjerkén. förldes vet vi inte, möjligen i Sunderbyn. När beskedet om förläggningen v Upplnds regemente nådde den tillfälligt förordnde lndshövdingen i norr Västerbotten, Per Adolf Ekorn, gjorde denne en skriftlig propå hos befälhvren f Klercker om det olämplig tt uti Ahlviks stor bylg förlägg så mång sjuk. Skrivelsen remitterdes till den nsvrige för rméns sjukvård, förste fältläkren Per f Bjerkén, vilken hde tt yttr sig över Ekorns inlägg. Svret som är både intressnt och skrämmnde, ger oss en ytterst initierd bild över hur ill det vr ställt med såväl trnsport- som sjukvårdsfrågorn för de retirernde soldtern. Bjerkén skriver bl följnde: Söndgen den 18 december nlände upplänningrn till bylget och ll utrymmen som kunde nyttjs som kvrter åt truppern togs då i nspråk. I en del större bondgårdr uppslogs britsr v grov ohyvlde bräder, nnrs fick det hlmtäckt golvet utgör viloplts för de uttröttde soldtern. Två dgr senre utfärdde regementschefen Otto von Friesen en order om tt sjukhus skulle inrätts för regementets två btljoner under överinseende v doktor Ahlnder. Vrje btljon skulle kommender en fänrik eller fnjunkre som skulle h nsvret för dess sjukhus. Enligt en extr btljonsorder smm dg beslutdes tt II btljonen skulle inrätt sitt sjukhus hos böndern Erik Andersson Ruth Mitjel, Olof Olofsson Lärs-Pesch, Nils Petter Nilsson Per-Nösch och Elis Olofsson Ål-Jss. Tyvärr sknr vi skriftlig uppgifter om vr I btljonen inrättde sitt sjukhus, men trditionsuppgifter förmäler tt det inrättdes på gårdrn Alvik nr 18 Boogg, Alvik nr 22 Per-Ändesch och Alvik Någr mediciner synes dock inte h stått till buds för de drbbde, endst tjärvtten som bestods de sjuk i någr gemensmm kärl. Dessutom rökte mn friskt med enris i de utrymmen där de sjuk förvrdes. Dett gjorde tt väggr, tk och möbler överdrogs med ett mörkt sotlger som gjorde tt husen såg ännu dystrre ut. Då llt hopp vr ute, släpde mn ut de död soldtern på gården och näst morgon uppsmldes de död och fördes till en stor bod som tillhörde bonden Nils Månsson på Alvik nr 15 Nis-Måsch. På viss tider kördes sedn de död i käppskrindor upp till den stor gemensmhetsgrven vid Långbergets fot, där de begrvdes. Ytterligre en btljonsorder omtlr tt följnde sjuk fnns i Långnäs på nyårsfton: 2 sublternofficerre, 2 underofficerre, 1 trumslgre, 1 spel, 1 fältmusiknt smt 148 korprler och menig soldter eller inlles 155 mn. Således nästn 40 sjuk soldter för vr och en v de fyr gårdrn i Långnäs som vr vsedd som btljonssjukhus. Då Att en i sträng köld mrschernde rmé förmodligen i brist på hästr vrit nödskd qvrlemn sin sjuk i koijor, byr och knske på själv lndsvägen, smt tt vrken förste fältläkren i smm proportion kunnt lämn läkre och medikmenter är visst beklgeligt, men inte så lätt vhulpet som det är tt däröver declmer. Trditionsuppgifter från Alvik och Långnäs tlr om sjuk soldter som lämnts kvr tt dö i vinterkölden längs kustvägen melln Gäddvik och Antnäs. Uppgiftern jävs inte heller v Bjerkéns skrivelse. Dessutom berättr de gml tt kvrlämnde sjuk på Gökviken uppätits v vrgr, som v den skrp kölden i stor mängder drivits ned mot kustbygden. Fältsjukhus för svensk soldter efter teckning v John Tirén. nr 23 Bånd. Snnolikt nyttjdes även någon ytterligre gård i Alvik, men vi vet inte vilken. De uppgifter som omtlr tt Alvik nr 14 Jåkup skulle h nyttjts som sjukhus, bygger på det fktum tt sgeskvinnn Kthrin Brit Johnsdotter omtlt tt det i hennes svärfrs hem funnits ett ryskt fältpotek. Problemet är br tt hennes mn, Olof Johnsson, uppfostrdes hos Nils Jkobsson på ovn nämnd Alvik nr 22. hde redn 10 mn vlidit veckn före nyårsfton. Den först v dess olycklig vr nr 136 Frost vid Sigtun kompni på själv julfton. När uppbrottet skedde för vidre mrsch söderut, så kvrlämnde II btljonen 112 soldter. Tyvärr sknr vi även här uppgifter om läget på I btljonen, men även dess fick med säkerhet kvrlämn ett betydnde ntl sjuk när mn fortstte söderut. Den 5 jnuri bröt upplänning-

12 Lulebygdens Forskrförening Nr 66, mj 2009 rn upp från Alvik och kvrlämnde ett stort ntl sjuk. Två dgr senre lämnde västmnlänningrn Persön och lämnde kvr 94 sjuk i denn by. Därefter synes Alvik med omnejd h blivit något v en centrl uppsmlingsplts för smtlig sjuk från fler rikssvensk regementen. En rpport per den 16 jnuri uppger följnde sjuk i bylget: Livgrendjärern 102 mn, Upplnds regemente 173 mn och Västmnlnds regemente 191 mn således totlt 466 sjuk. All dess kn inte h inrymts i de gårdr som tidigre utgjort btljonssjukhus för upplänningrn, utn ytterligre utrymmen måste h tgits i bruk. Trditionsuppgifter i Alvik vet berätt tt en stor stenldugård på bron Hermelins gård i Alvik, nvändes som sjukhus för mång v de sjuk soldtern. Byggnden flyttdes sedn till Gäddviks gästgivrgård, där den fortfrnde står kvr. Huruvid denn uppgift är trolig kn diskuters, men vi må h i minnet tt när de folkskollärre Helmer Hornberg i Alvik på 1920-tlet nedtecknde en del äldre trditionsuppgifter om kriget, så träffde hn personer vrs föräldrr själv hde vrit med om krigshändelsern. Hur mång soldter som vled i Alvik med omnejd vet vi inte, med säkerhet dock minst 144 mn. Siffrorn torde dock vr större eftersom källmterilet ej är komplett för smtlig berörd regementen. Vi vet inte heller exkt när sjukförläggningen i Alvik vskffdes, men under mrs månd uppgvs sjukdomen h vklingt. Det finns emellertid trditionsuppgifter som vet berätt tt sjuk soldter vårdts i by frm till skördetiden under sommren. Det är också svårt tt exkt vgör hur mång soldter som drbbdes v fältsjukn vintern 1808-09, eftersom uppgiftern vrierr från tid till nnn. Ett styrkebesked från den 1 jnuri 1809 omtlr dock tt den finsk rmén totlt uppgick till 12.525 mn, v vilk 5.468 vr frisk, 2.115 sjuk vid truppern och 4.812 inlgd på de i ll hst upprättde fältsjukhusen. Det innebr tt mer än hälften v soldtern vr sjuk en skrämmnde siffr! Fältsjukn drbbr civilbefolkningen Nturligtvis kunde inte civilbefolkningen undgå tt drbbs under dylik förhållnden. Luleå sockens dödoch begrvningsbok förtäljer tt hel 148 personer i olik åldrr vled v fältsjukn under de fem först måndern v år 1809. Under hel året vled totlt 604 personer, eller omkring 8,5 %, v befolkningen, mot normlt c 130 personer, ett vnligt år vid denn tid. Övrig dödlig sjukdomr dett år vr koppor (151), rödsot (85) och feber (22). Kopporn lär h nlänt med de rysk truppern under vårvintern 1809. Även byrn Alvik och Långnäs drbbdes hårt v den tydligen mycket smittsmm sjukdomen. Där vled 30 personer, vrv 27 vuxn och 3 brn, i fältsmitt eller fältfeber under loppet v ett år (13/1 1809-4/3 1810). Under hel år 1809 dog 60 personer i dess byr, vilket med en totl befolkning på c 400 personer i börjn v 1800-tlet, motsvrr hel 15 %, vrv fältsjukn svrde för hälften. Dett är exceptionellt hög mortlitetssiffror! Vi sk därför något närmre studer vilk det vr som drbbdes blnd de civil. Vr det de gml och svg eller vr det små brn? Det först dödsoffret vr den gmle bonden Måns Månson på Alvik nr 7 Måsch, som dog den 13/1 1809 i som det heter hög feber, snnolikt förorskd v fältsjukn som vnligtvis yttrde sig i form v hög feber. Därefter följde dödsoffer i rsk tkt med 4 död i jnuri, 10 i februri, 5 i mrs, blott 1 i pril, 5 i mj och två eftersläntre i börjn v år 1810. Av dess 27 vuxn död så vr 16 män med en medelålder på 52 år och 11 kvinnor med en medelålder på 55 år. Medelåldern för smtlig vuxn död uppgick till 53½ år, således personer som vi idg brukr säg vr i sin bäst år. Riktigt gml och riktigt ung som drbbdes vr betydligt färre, även om det snnolikt fnns ett visst mörkertl vd gäller de små brnen, där oft okänd brnsjukdom nges som dödsorsk. Tilläggs kn tt sjukdomen inte verkr h drbbt de fttigste i smhället, eftersom hel 22 personer v de vuxn vr bönder och ders respektive, medn blott 5 personer tillhörde de egendomslös (2 lppmän och 3 pigor). Den muntlig trditionen När folkskollärre Helmer Hornberg på 1920-tlet börjde bedriv efterforskningr runt krigets offer i Alvik så levde ännu en del äldre människor som hde hört vd som hänt v sin föräldrr. Främst blnd dess informnter vr två kvinnor. Den en vr Mri Helen Eriksdotter, f 1836 d 1925, vrs mor Brit Olofsdotter vr född på den gård (Hjåort) på vrs mrk soldtgrven hde nlgts. Den ndr vr Kthrin Brit Johnsdotter, f 1836 d 1920-tlet, vrs svärfr hde uppfostrts hos Nils Jkobsson på Alvik nr 22 (Per-Ändesch) där ryssrn hde sitt fältpotek. En nnn viktig informnt synes h vrit Mri Kristin Abrhmsdotter, f 1791 d 1886, på Alvik nr 23 (Bånd). Hon vr visserligen död när Hornberg upptog sin forskningr, men hde tydligen berättt för mång ännu på 1920-tlet levnde människor om vd som hde hänt under kriget 1808-09. Bl sk hennes föräldrr, Abrhm Nilsson och Stin Hnsdotter, h dött i fältsjukn, vilket vid en kontroll visr sig stämm. Hon berättde också tt sjukförläggningen vidmkthölls i byn även under den rysk ockuptionen och tt mn vrje morgon under hel sommren hde släpt ut död eller döende. Eftersom den svensk sjukhusförläggningen snnolikt hde upphört vid sommrens inbrott, så borde dett h gällt rysk krigsmän. Mri Helen Eriksdotter berättde också tt hennes morfr, Olof Ersson Hjort, hde blivit utklld till soldt strx efter krigsutbrottet. Denne som tidigre under åren 1788-99 tjänt soldt hde då snnolikt uttgits som vrgeringskrl (extrmnskp). När hn i december 1808 kom hem till Alvik, så hde svensk trupper tillhörnde Upplnds reserv intgit byn och även hns hem. Brnen hde vettskrämd tgit sig ut och gömt sig i gårdens häbbre, där de nedkyld återfnns v fdern. På

Lulebygdens Forskrförening Nr 66, mj 2009 13 Nils Fredrik Rönnbäck Tänk dig en bondpojke på 1800-tlet, som vndrde över fjällen till Norge och blev skeppre på segelfrtyg i Norr Ishvet, stor vlrossjägre, upptäckre v fler hundr tidigre okänd ör i Ishvet, belönd för sin instser v Npoleon den tredje och med ett eget lnd uppkllt efter sig då tänker du troligen på NILS FREDRIK RÖNNBÄCK från Storön och Kmlunge i Klix. Trots ll berömmelse är hn nästn helt okänd här hos oss. I Norge blev hn en mycket välkänd och ktd mn, fst lite märkvärdig är hn också där. 18 år gmml vndrde denne svenske yngling in i världens nordligste std, Hmmerfest, efter en färd till fots på 80 mil. Hn blev hrpunerre på ett frtyg som månder i sträck låg ute i Ishvet på jkt efter vlross. Smtidigt med tt hn fick sin försörjning gården fnns också en s k båst, som flitigt nvändes v soldtern, men husfdern som vr rädd för det myckn bdndet skulle slut med eldsvåd, rev ned muren när truppen vr på fältgudstjänst. Blnd soldtern sk bristen på mt h vrit stor och för tt still den värst hungern brukde soldtern smyg sig in i bönderns sädesupplg och t v den otröskde hlvmogn säden. Sommren 1808 hde nämligen vrit ovnligt regnig och kll vrför säden ej hnn mogn fullt ut. Kornet stöttes sedn i en urholkd stock med en grynstöt, vrpå mn kokde gröt. Från den rysk ockuptionen berättde gummn tt även någr rysk koscker skulle h blivit jordde i närheten v den svensk mssgrven, smt tt befolkningen v rädsl för fienden hde grävt ned blev hn 6 år äldre på pppret. Att vr hrpunerre på ett frtyg i Ishvet vr inte tillåtet för omyndig personer, åtminstone inte om de sknde tillstånd v sin fr. Det hde inte Nils Fredrik. Hn uppgv 1814 som födelseår istället för 1820. Den uppgiften finns än i dg i norsk kyrkohndlingr och i ll officiell ppper. Av LEIF LARSSON NILS FREDRIK RÖNNBÄCK föddes den 22. 3. 1820 i Storön. Föräldrrn hette John Olofsson f. 25.11.1792 och Ann Lis Olofsdotter f. 7. 3. 1794 i Månsbyn. John Olofsson tog sig nmnet Söderlund. Johns föräldrr på Frmigårdshemmnet, Storön 1, vr härdsdomren Olof Johnsson f. 1767 och hns hustru Helen Johnsdotter Sågre (f. 1765) från Ryssbält. Sågre vr ett soldtnmn, som senre ändrdes till Spets. John Olofsson och Ann Lis Olofsdotter gifte sig 1817 och fick under sin tid i Storön ått brn. Nils Fredrik vr det tredje brnet. sin mest värdefull egendom. De rysk officerrn betlde dock kontnt för vd de tog, medn de rysk soldtern iblnd stl från bönderns mtförråd. För dett fick de dock rejält med prygel v befälet så tt de nästn dog. Det värst som gummns mor hde sett, vr när en soldt fick mrscher med blottd överkropp melln tvenne led på vägen mot Antnäs, llt medn en officer gick före med en sbelspets riktd mot offrets bröst, så tt frten ej blev större än tt vrje soldt hnn slå den skyldige med vr sitt spörpp. Kthrin Brit Nilsdotter berättde tt de i byn på sommren inkvrterde rysk soldtern, olikt den svensk befolkningen, förstod sig på tt ät svmp och grodor. Något som byborn fnn vr förskräckligt. Även här berätts det om Nils Fredrik Rönnbäck efter foto i Fångstmännens lnd v Arvid Moberg. Håret enligt den tidens mode John Olofsson och Olof Johnsson vr mycket vnlig nmn i Storön, vilket gjort tt det kn vr svårt tt håll isär personern. 1830 bytte John Olofsson Söderlund f. 1792 sitt hemmn i Storön mot ett hemmn i Kmlunge. Det ägdes v en släkting som hette Olof Johnsson född i Storön 1780, på fstigheten Storön 2. Olof Johnsson (1780) gifte sig 1816 med Mrgret Henriksdotter från Kmlunge, född 1789. Hennes föräldrr vr 12-mnnen Henrik Andersson f. 1765 och Ann Persdotter f. 1763. Ders fyr först brn vr döttrr, Mrgret vr näst äldst. Under 13 år bodde fmiljen hos Olof Johnsson i Storön (Storön 2) grn- rysk mtstölder, men v rent medlidnde med soldtern vstod mn från tt nmäl det inträffde, eftersom mn tyckte tt det myckn pryglndet vr omänskligt. Bl hde mn överseende med både en ko- och en fårstöld. Sämre gick det dock för en soldt som stl en hön. Hn fick så mycket stryk tt hn svimmde. Enligt en nnn käll, dog hn senre v sin skdor. Det finns nturligtvis mång fler historier tt återge, men det må räck med dess för den här gången. Förhoppningsvis finns det orsk tt längre frm redovis det trditionsmteril som Bengt Johnsson under åren hr smlt ihop om Finsk kriget och dess härjningr i kustbygdern. l

14 Lulebygdens Forskrförening Nr 66, mj 2009 ne med John Olofsson Söderlund f. 1792 (Storön 1, Frmigårdshemmnet). Ungefär 1829 flyttde Olof Johnsson (f. 1780) med fmiljen till hustruns hemgård, Kmlunge 3, men redn under 1830 bytte de två tidigre grnnrn fstighet med vrndr. Olof Johnsson blev nu hemmnsägre på Storön 1, Frmigårdshemmnet efter John Olofsson Söderlund, då denne flyttde till Kmlunge. Ann-Märt Henriksson (född Olofsson), som nu bor intill Frmigårdshemmnet, Storön 1, i Storön, är en ättling till Olof Johnssons och Mrgret Henriksdotters äldste son John Fredrik född 2.3. 1817. Gårdsnmnet Rönnbäcks hr förmodligen inte nvänts för Kmlunge 3, innn John Olofsson Söderlund, Storön, kom till fstigheten. Det är möjligt tt det konstruerts efter nturföreteelser så som t.ex. Söderlund. Fmiljen bytte sitt nmn till Rönnbäck i smbnd med flyttningen till Kmlunge. Knske det vr sikfisket i älven som lockde John Olofsson till Kmlunge. Hn lär dock inte h trivts så br. Ann-Märt Henriksson, Storön, hr berättt tt John tyckte tt det vr lldeles för livligt i Kmlunge med ll vägfrre. Hn bodde på somrrn i Storön, som hn tyckte vr mycket lugnre, och vintertid i Kmlunge. Sonen Nils Fredrik trivdes inte heller i Kmlunge. Br 17 år gmml gv hn sig den 12 mrs 1837 i väg till fots. I Flyttningsboken står det tt hn skulle till Hprnd. Hns ett år äldre bror hde 1835 gått smm väg, men återvänt. Från Hprnd fortstte efter en tid Nils Fredrik längs den gml rutten längs älvrn och in mot Norge. 1830-tlet vr en svår tid med fler missväxtår för befolkningen i Norrbotten. Utkomstmöjlighetern vr små och väldigt mång norrbottningr tog chnsen tt sök sig till Norge, där rbetskrft behövdes såväl på frtygen som i hmnrn. Mång sökte sig också till kopprverket i Kåfjord. Nils Fredriks 80 mil lång fotvndring tog lång tid. Under 1838 kom hn frm. Förmodligen tog hn tillfällighetsjobb på olik ställen under sin färd. Vi Kresundo, Kutokeino och Alt kom hn till Hmmerfest, och fick rbete på fiskebåtr, men först sedn hn gjort sig själv 6 år äldre. Jkt på säl förekom säkert på hvsisrn utnför Storön under Nils Fredriks brndom och ungdom. I Norge hde den jkten både större omfttning och större betydelse, då hn kom till Hmmerfest i slutet v 1830-tlet. Även sälrn vr större. Den vnlig vikren hr en vikt på cirk 100 kilo och är cirk 150-170 centimeter lång. I Ishvet förekom en mycket större rt som klldes kobbe. Den sälen är mycket större både i längd och i vikt. Men för Nils Fredrik Rönnbäck blev jkten på vlross det hn ägnde mest tid och intresse åt och som också gv mycket god ekonomisk utdelning. Mycket v jkten på säl och även på vlross skedde i vtten som oft innehöll mycket opålitlig drivis. De större frtygen kunde inte t sig in i drivisen, där risken tt fstn vr stor. Vrje skut vr utrustd med fångstbåtr för 4 mn. Hrpunerren stt lltid i fören. Båtrn utrustdes för upp till 8 dgrs färd, iblnd gnsk långt bort från skutn. Inte förrän på 1850-tlet kunde mn nvänd skjutvpen för tt komm åt sälr och vlrossr på lite längre håll. Före det vr mn tvungen tt komm när intill djuren. Lns och hrpun som kstdes vr de vnligste vpnen. Till och med vitvl dräptes med lns i börjn v 1830-tlet. Att det mång gånger kunde vr frligt tt närm sig så stor djur med den utrustningen och de besvärlig isförhållnden är nturligt. Mång historier finns om fångstbåtr som råkt ill ut och om hrpunerre också. I Arvid Mobergs bok Fångstmäns lnd berätts om en hrpunerre som med sin hrpun kstt fst en ung vlross som släpde på fångstbåten. Ungens mmm nföll båten och hrpunerren föll i vttnet. Honn tog honom under en frmfenn och dök ner i djupet. Tre gånger gjorde hon så, innn hon lämnde hrpunerren livlös på botten. Vttnet vr mycket klrt och mnnens kmrter såg honom där hn låg och lyckdes få upp honom. Märkligt nog klrde hn livhnken. Att ro efter vlross vr riskbelt. En händelse 1896, långt efter Nils Fredrik Rönnbäcks tid, belyser dett. Slupen Sölivet v Hmmerfest hde stt ut en fångstbåt med fyr mn, som förföljde en flock vlrossr. Tre v männen vr svenskr. Hrpunerren hette Erik Johnsson Holm från Lutkoski, Tärendö, hns 18-årige son Edvrd Mrinius och fångstmnnen John Johnsson från Skellefteå, född 1860. Den fjärde vr finländren Lrs Abrhmsson. Mn hde sårt en vlross och den gick till nfll mot båten. Med lnsrn lyckdes mn länge håll det rsnde djuret på vstånd. Vlrossen dök och kom plötsligt upp intill båtens en sid, lde betrn över relingen och välte båten. All fyr lyckdes t sig upp på kölen, men vlrossen kom tillbk, högg in med Vlrossr är stor djur. En hne kn bli upp till 4,5 meter lång och väg 2,4 ton. Betrn kn vr nästn en meter lång och är frlig huggverktyg.

Lulebygdens Forskrförening Nr 66, mj 2009 15 Skonren Spetsbergen som Nils Fredrik Rönnbäck vr delägre i och förde befälet på. Teckning efter bild i Hmmerfest 1789-1914 betrn i en sidn och vände båten en gång till. Lrs Abrhmsson lyckdes håll sig kvr i relingen tills den ndr fångstbåten kom till hjälp. De övrig tre omkom. Trots sin ungdom eller knske tck vre den och sin llmänn duglighet och frmåtnd blev Nils Fredrik Rönnbäck snrt skeppre på en egen skut. Br någr år efter sin nkomst till Hmmerfest kunde hn köp sig en egen båt, slupen Mren Johnne. Hn seglde oft på Spetsbergen, den västligste och störst ön i Svlbrd. Iblnd räkns numer även Nordostlndet och övrig ör till Spetsbergen. Det är ing små holmr. Västspetsbergen är cirk 40 mil långt i nord-sydlig riktning och 20 mil brett; Nordostlndet är 20 mil brett och 10 mil i nord-sydriktning. Här hde Nils Fredrik stor frmgångr under sin fångstresor, som oft börjde i pril och slutde i september. Hn blev snbbt en gnsk förmögen mn. Fångstområdet vid Spetsbergen ligger på ett vstånd v cirk 80 lndmil från hemmhmnen i Hmmerfest. På grund v svår stormr och mycken drivis vr det ett mycket riskfyllt hv tt färds i under segelfrtygens tid. Det vr inte ovnligt tt ett eller fler frtyg från Ishvsflottn inte återkom. Vnligst vr tt skutorn skruvdes sönder v isen. Inte heller Nils Fredrik Rönnbäck gick fri från olyckstillbud. I juni 1850, då hn vr 30 år gmml, förliste hn med Mren Johnne ute på Storfjorden söder om Spetsbergen. Mren Johnne vttenfylldes och sjönk, men Nils Fredrik själv och hns tre besättningsmän lyckdes rädd sig själv. De togs upp v en nnn Hmmerfestskut som råkde befinn sig i närheten. Br ett pr månder senre förde hn befälet på skonerten S:t Michel. Oturen stt i den här sommren och hn vr när tt förlis en ndr gång. I mycket svårt oväder vr hn tvungen tt håll sig lovernde (= håll frtyget med fören mot vinden) utnför kusten i fler dygn. Till slut brst rodret och frtyget drev llt längre ut i öppet hv. Fler segel förlordes och läget vr mycket svårt. Nils Fredrik Rönnbäck vr dock situtionen vuxen. Hn riggde till ett nödroder v storstången och lyckdes t sig upp under kusten. Ett fiskefrtyg kom till undsättning just då provint och sötvtten tgit slut. En nnn skut, slupen Viktori med skeppren Persen vid rodret, fick i oktober 1866 på väg hem från Spetsbergen en svår storm över sig. En stor brottsjö slog in kterifrån och tre besättningsmän försvnn ut i hvet. Nkterhuset med logg och kompss sköljdes överbord. Efter tt på måfå h drivit på hvet under stormen, gällde det tt när stormen bedrrt försök hitt åt vilket håll kusten fnns. Dåtidens nvigtionskunskper vr mest byggd på prktisk erfrenheter och någon ombord kom med ett mycket märkligt förslg. Om mn sätter en lus på ett vitt ppper går den hel tiden mot norr. Efter en del experiment bestämde mn sig för denn metod för tt bestämm väderstrecken och kom efter någr dygn frm till kusten. Nils Fredrik Rönnbäck vr en v de llr mest frmgångsrik fångstmännen i Ishvet. Under 1850-tlet ägde hn tillsmmns med den störste köpmnnen i Finnmrken, O.J. Finkenhgen, fler frtyg, bl.. skonren Spetsbergen. 1852 lndde hn en fångst som vr 30 % större än den näst mest lyckosmme. Spetsbergen rpporterde då denn fångst: 133 vlrossr, 176 kobbe, 2 isbjörnr, 18 kilo fågeldun. Värdet uppgick till 2385 speciedler. Den näst mest lyckosmme skeppren rpporterde 1675 spd. Det året gick 15 fångstfrtyg ut från Hmmerfest, 3 förliste. Nils Fredrik Rönnbäcks berömmelse grundde sig inte enbrt på tt hn vr så lyckosm med stor fångster. Hn vr ständigt på jkt efter ny fångstområden, där hn ensm kunde lägg beslg på det mest v villebråden. Hn blev också en frmgångsrik upptäcktsresnde. Det fnns till och med ett område som klldes Rönnbäcks lnd. På krtn över Spetsbergen i Arvid Mobergs bok Fångstmäns lnd sid 8-9 finns denn benämning och tycks där vse Rönnbäcksörn. Egentligen vsåg det nog hel det ny viltrik område som Nils Fredrik Rönnbäck jgde i och som senre kom tt klls Frns Josefs lnd (Moberg s. 156). Nils Fredrik Rönnbäck hemlighöll under fler år sin upptäckt, i synnerhet gentemot ndr skeppre. Hn ville helt enkelt vr ensm i det ny området, där mängden vttendjur vr mycket stor. Nils Fredrik Rönnbäck gjorde två geogrfisk upptäckter v ör som inte fnns krtlgd. Den en upp-

16 Lulebygdens Forskrförening Nr 66, mj 2009 Krtskiss över Spetsbergen. Vitön i nordost är den plts där kvrlevorn v André-expeditionens medlemmr återfnns 1930 efter den misslyckde bllongflygningen från Dnskön i nordvästr delen v Spetsbergen 1897. Det vr fler år efter Nils Fredrik Rönnbäcks upptäckter. Från Storön melln Vitön och Nordostlndet vseglde Rönnbäck och fnn Frns Josefs lnd 35 mil längre österut. På 1800-tlet fnns ingen bofst befolkning på Spetsbergen. I dg bor c 3500 personer där, de flest från Rysslnd. Stor gs-, olj- och kolfyndigheter hr gjorts där. Huvudort är Longyerbyen. täckten gjorde hn sommren 1865 då hn seglde rkt österut från Storön öster om Nordostlndet. Efter cirk 35 (lnd)mils färd träffde hn på ett dittills helt okänt lnd. Det vr ett mycket br område för vlrossjkt. Först 8 år senre, den 30 ugusti 1873, upptäcktes ögruppen officiellt v en ungersk-österrikisk polrexpedition som leddes v Pyer och Weyprecht. De gv den stor ögruppen nmn efter Frns Josef, kejsre i Österrike och kung i Ungern, Frns Josefs lnd. De cirk 60 örn är helt trädlös. Bergen är 600 till 1000 meter hög med inlndsis. Årsmedeltemperturen är minus 18 grder. Jg hr läst två versioner v den officiell upptäckten. En tt polrexpeditionen drev mot örn med sitt frtyg. En nnn tt de fick positionen v Nils Fredrik Rönnbäck. I norskt lexikon står denne som upptäckren v örn men inte i svensk uppslgsverk. Frns Josefs lnd vr länge interntionellt område, men från 1926 hävdde dåvrnde Sovjetunionen området som sitt och gv det nmnet Lomonosovs lnd. 1867 gjorde Nils Fredrik Rönnbäck ännu en upptäckt. Hn seglde runt hel Västspetsbergen, en presttion som få hr gjort. Särskilt stor nses brgden vr v tt den genomfördes med ett segelfrtyg. Melln Västspetsbergen och Nordostlndet går ett sund som klls Hinlopensundet. I sin nordlig del är det oft helt igenkorkt v is, men 1867 tog sig Nils Fredrik Rönnbäck igenom sundet. På sin färd upp mot norr upptäckte Nils Fredrik tt en mängd mindre ör i sundets södr del inte fnns på sjökortet och inte hde något nmn. De heter numer Rönnbäcksörn. På Västspetsbergen lite sydväst om Rönnbäcksörn finns också Svnbergsfjellet. Det hr fått sitt nmn efter Ytterbybon Jöns Svnberg som ledde en grdmätningsexpedition till Spetsbergen för tt fstställ den pln ytn vid Nordpolen. Jöns Svnberg vr född 1771, död 1851. Hn vr professor i fältmätning och i mtemtik i Uppsl. För sin upptäckter och sin skicklighet som Ishvsskeppre uppmärksmmndes Nils Fredrik Rönnbäck. Hn uppmndes tt ställ ut föremål från ishvsfångster på Prisutställningen 1867. Av Npoleon III belöndes hn med bronsmedlj med Npoleons porträtt på en sidn och hns eget nmn på den ndr. Hn fick också ett diplom, ett guldur, en kristllmedljong och en hrpun i guld som slipsnål. På äldre dr verkde Nils Fredrik Rönnbäck som ishvslots, blnd nnt på rysk frtyg som gjorde mrin mätningr i Krhvet öster om Novj Semlj. Som en slgs pensionering fick hn som högt betrodd ishvsskeppre nställning som hmnroddre i Hmmerfest. Hn rodde pssgerre till och från frtygen på redden.

Lulebygdens Forskrförening Nr 66, mj 2009 17 Den 4 jnuri 1891 hde Rönnbäck vrit ut till ångren Nor, som skulle vgå till Alt. Då hn återvände till bryggn råkde hn hlk, föll i vttnet och drunknde, 70 år gmml. Nils Fredrik Rönnbäck vr gift två gånger och fick tio brn, fem med vrder hustrun. Hn gifte sig först 1847 med Mri Crolin Eriksdotter, f. 1828. Hon vr från Övertorneå. Hustrun dog br 35 år gmml. Inget v de fem brnen överlevde småbrnsåren. Den ndr hustrun hette Lovis Johnsdotter Strömbäck. Hon vr född 1843 och de gifte sig 1864 då Nils Fredrik vr 44 år gmml. Lovis vr från Kåfjord men hennes föräldrr vr från Sverige. Två v de fem brnen dog som mycket ung. Inget v de övrig fick någr egn brn. Därför finns ing ättlingr till Nils Fredrik Rönnbäck i Hmmerfest. Däremot finns nmnet Rönnbäck (norsk Rønbeck) vid spritt i Norge. Det härstmmr från Nils Fredriks brorson John Jkob, född 1848, som 30 år efter sin frbror gjorde smm 80-milvndring till Hmmerfest, 19 år gmml. John Jcob vr son till Nils Fredriks ett år yngre bror Elis, gift med Gret Lrsdotter Bergmn. Elis blev fältjägre i Kmlunge på rotn Wester. John Jcob vr äldste sonen, men hn gv sig iväg till Norge. I smbnd med det bytte hn nmn till Rönnbäck. Näst äldste sonen Lrs Olof f. 1849, blev senre fältjägre på smm rote som sin fr. John Jcob rbetde först på sin frbrors frtyg, men blev senre skeppre på olik frtyg. Däremot köpte hn inget eget frtyg. John Rönnbäck vr gift med Elise Christine Mrie Henriksdotter Oins, f. 1851. Hennes fr vr finlndssvensk invndrre. De fick 9 brn men br tre blev vuxn. Från dess tre hr nmnet Rönnbäck sedn spritt sig över hel Norge. Blnd ndr vr Sissel Rönnbäck, som stt med som minister i Gro Hrlem Brundtlnds regering, från John Rönnbäcks släkt. Både Nils Fredrik Rönnbäck och John Rönnbäck bodde mitt inne i Hmmerfest. Tyvärr kn mn inte få se husen, därför tt tyskrn brände ner vrtend hus i Hmmerfest i slutet på ndr världskriget. Däremot finns Nils Fredrik Rönnbäcks belöningr från Prisutställningen bevrde i bnkvlv. I Isbjörnsklubbens lokler i Hmmerfest finns stor bilder upphängd v Nils Fredrik Rönnbäck och hns båt Spetsbergen. Diplomet från Pris finns också där och foton v medljen, guldnålen och kristllmedljongen. Hns grvplts med ll fmiljemedlemmrn finns på Hmmerfests kyrkogård Märkesåret 1809 i Norr Sverige H M Konung Crl XVI Gustf, H M Drottning Silvi och H K H Kronprinsessn Victori besöker Västerbotten och Norrbotten den 19 och 20 ugusti 2009 i smbnd med tt märkesåret 1809 uppmärksmms i Sverige och Finlnd. 19 ugusti: Sist slget i Sävr 10.00-14.00 1800-tlsmrknden. Soldtern kn beskåds i ngränsnde soldtläger. 14.00-16.00 Återskpnde v slget i Sävr. Inleds med tt förtruppern beskjuts och vsluts med den svensk reträtten. Insprängt i stridern kommer tlscener från den svensk resp rysk stben tt frmförs för tt förstå de olik sidorns beslutsgång. 20 ugusti: Sist skottet i Pitsund 10.30 c Kungpret nländer med båt till Pitsund 10.30-10.45 Förfriskningr 10.45-10.55 Peter Roslund hälsr välkommen 11.00-11.10 Historien berätts, Mrtin Hårdstedt 11.15-11.40 1800-tlsshow 11.45-13.15 Lunch Under tiden vår kunglig gäster intr sin förfriskningr sk llmänheten kunn köp kffe/fik. Däremot blir det ingen försäljning v lunch till llmänheten. 20 ugusti: Hprnd/Torneå (OBS! Lokl tider) 14.45 De kunglig gästern lndr vid polishuset 16.00-17.45 Mrkndsliv i 1800-tlets börjn i Torneå. En scen ur Krigsopern spels upp. 16.30 Kungen tr det först spdtget i projektet På gränsen Den som vill se hel progrmmet, och speciellt vd gäller Sist slget i Sävr, kn logg in på hemsidn www.ume.se/svrskol Observer tt tidern pg olik omständigheter kn ändrs. och stden hr åtgit sig nsvret för skötseln. KÄLLOR: Anders Pettersson, Klix-Nyborg: fktsmling, tidningsklipp och muntlig uppgifter. Arvid Moberg: Fångstmännens lnd (1959), Hmmerfest 1789 till 1914. Ann Märt Henriksson, Storön: tidningsklipp och muntlig uppgifter. l

18 Lulebygdens Forskrförening Nr 66, mj 2009 Småskärs fiskeläger på 1800-tlet Hmnordning Överenskommelser Fiskelg Hmnfogdr Bisittre HAMNORDNING Den 24 jnuri 1771 utgv kung ADOLPH FREDRICH en hmnordning för fiskeläger. Hmnordningen reglerde fiskelägrens skyldigheter och rättigheter. Den hde 6 kpitel 1 CAP Om Hmn Fogde och bisittre i Hmn Rätten 2 CAP Om Kyrkgång, Sbbte brott och swerdom 3 CAP Om Ordning i Fiskeläge och åwerkn å nnrs Fiske Redskr 4 CAP om Sntteri och Stöld 5 CAP Om Oqwdme Ord, Slgsmål, Spel och Dryckenskp 6 CAP Om rättegång wid Hmn Rätten Överenskommelse år 1817 Den 28 juni 1817 smldes smtlig småskärsfiskre på Mgistrten i Luleå Std för tt gör en överenskommelse om utrodd till grynnorn smt tt mn skulle välj bisittre till hmnfogden. På Småskär hde mn sedn år 1801 utsett fiskren Anders Sundmn Av KARL-STURE FORSGREN till hmdfogde. I slutet v 1700-tlet hde borgren/rådmnnen Nils Wilh Forssberg f. 1735 vrit hmnfogde. Vid smmnkomsten den 28 juni 1817 kom mn överens om följnde: 1. Krbbning får ske hwd tid och stund som hälst 2. Ringes till Bön, och wid ndr gången, hålles Gudstjenst 3. Wid Tredje ringningen, freser Hmnlget till de Wnlige Grynnorn 4. Till så kllde Nygrynnn, får mn res när som hälst och smm gång sker kstning på Sndgrynnn 5. Den häremot bryter, pliktr Tio Dler Silvermynt eller Tre Riksdler Bnco, hwilk fördels på sätt 4:w uti 6 Cp f Kongl Mij Nådig Hmnordning f den 24 Jnuri 1771, föreskrifwer Som bisittre utsåg mn genom omröstning: Hndlnden Smuel Strndberg Blockmkren Michel Röckner Skomkren Nils Peter Åhrström Fiskren Nils Peter Sundström Ordet krbbning innebär tt mn fäster mindre stenr i nätets underknt, 4-5 st på vrje sköt. Fiskehmnen hde två klockor. Förmodligen vr en i nslutning till kpellet, byggt 1720. Den ndr fnns förmodligen nere i fiskehmnen. Mn kn inte utläs hur mång fiskelg som fnns i fiskehmnen år 1817 beroende på tt överenskommelen ej är undertecknd v någon fiskre. Överenskommelse år 1861 Från den 8 juli 1861 finns det en på Småskär förfttd överenskommelse med följnde text: Smmnkomst hållen vid Luleå Småskjers fiskeläger den 8 juli 1861 och beslöts tt den vnlig utrodden skjer vid tredje gångens ringning utom till det så kllde Nygrundet som mn får fr ner som helst som beslöts f undertecknde. Underskrivet v 15 fiskelg Den mot den öfwerenskommelse bryter bötr enligt f ovnstående fiskre bestemd böten som upgår för vrje gång sådn övertredelse sjer till 1 Riks 50 ör Riksmynt. Överenskommelsen skulle även gäll för åren 1862, 1869 och 1871. Överenskommelsen hr skrivits efter det tt hmnfogden K J Rödlund

Lulebygdens Forskrförening Nr 66, mj 2009 19 hr lämnt sitt uppdrg år 1860. Antlet fiskelg på fiskeläger smt båtvgift År 1829, 24 st, 4 skilling bco Avgift till kyrkns reprtion År 1832, 18 st, 4 Skilling bco Mullbete och Speck År 1846, 14 st, 8 skilling bco År 1852, 17 st, 12 skilling Rks År 1860, 13 st, 12 skilling Rks År 1883, 16 st, 25 öre År 1884, 13 st, 25 öre År 1886, 11 st, 25 öre Vrje fiskelg fick betl n vgift för vrje fiskebåt. Före år 1832 nvändes pengrn för tt underhåll kyrkn. Från och med 1832 lämndes pengrn till Stden Kss. Under 1880-tlet behöll mn pengrn inom fiskelget som en hmnkss. Mn hde exempelvis år 1884 25 kr 50 öre i kssn (1.256:-). HAMNFOGDAR Anders Sundmn 1801-1828 Fiskren Anders Sundmn föddes i Luleå den 13 mj 1769. Hns fr vr borgren glsmästre Anders Sundmn född 1726, hns mor vr Mrgreth Wissmn född 1731. Fmiljen bodde år 1790 på tomt nummer 69 i Luleå std. Hn gifter sig år 1812 med Chris- Del v sid ur Dgboken där mn bl ntecknr en utsyning v ett pottislnd i närheten v kpellet.

20 Lulebygdens Forskrförening Nr 66, mj 2009 tin (Stin) Sundström född 9 ugusti 1781. I fmiljen föds tre döttrr Greth Stin född 1813, Mri Lis född 1815 och Johnn född 1817. Vid hf 1819-1827 bor fmiljen på gården No 64 i Andr Qvrteret i Luleå Std. På gården bor också Anders syster Rebeck Sundmn född 1762. Anders Sundmn dör den 18 pril 1829 i en ålder v 58 år. Hn står då som hmnfogde och borgre. Anders S hr skrivit med rödkrit på väggen i kpellet bkom trppn till predikstolen Hmnfogde wid lill herrns tempel 1819-1827- 1828. På Småskär hr jg hittt Anders S. år 1817, smmnkomst för vl v bisittre etc. Änkn Stin Sundmn hr betlt båtvgift för år 1829 och 1833. Åren 1831 och 1832 får hon nmärkning på fiskestugn vid brndbesiktning bristfällig tkwed. Fiskestugn låg på västr sidn v Kyrkviken. Den brändes ned i slutet v 1800 tlet v dåvrnde ägren J.A.Rysslnder. Dottern Johnn gifter sig år 1849 med gelbgjutren Crl Emnuel Sundgren född 1823. C.E.Sundgren ägde en fiskestug på östr sidn v Kyrkviken. Den 21 jnuri 1850 föder Johnn en son Krl John. Hon dör i brnsäng den 29 jnuri. Krl John lever vid folkräkningen 1890. Hn är ogift och hr tgit efternmnet Sundmn. Nils Petter Åhrström 1829-1850 Skomkren Nils Petter Åhrström föddes i Luleå den 29 ugusti 1776. Hn gifter sig år 1800 med Sr Ekmn född 22 juni 1768. I fmiljen föds tre söner och en dotter. Nils född 1801, Johnnes född 1805, Zkris född 1806 och Brit Cjs född 1808. Vid hf 1819-1827 bor fmiljen på gården No 27 i Först Qvrteret i Luleå Std. N. P. Åhrström köper år 1802 en fiskestug med sjöbod på Småskär v Hns Hllsins änk, Ctrin Mrgret. Hon vr vid försäljningen omgift med Nils Wennmn. Vid smmnkomsten år 1817 blev N.P.Åhrström bisittre till hmnfogden Anders Sundmn. Den 18 mj 1829 blev N.P Åhrström hmnfogde. Hn fick en årlig lön för rbetet som fogde Ett hlft skjäl färsk orensd strömming f hwrje Båtlg. Om fisket blev dårligt sex skilling Bnco Hn skll infinn sig på fiskelägret senst två veckor efter midsommrdgen för tt håll ordning med Ringning Bön om Söndrne och de ftnr då storm inträffde Protokollet är underskrivet v 21 fiskre. N.P. Åhström skrev dgbok under åren 1831-1846 Här följer ett utdrg från år 1832: Smmnkllde Småskers Hmnlg f Hmnfogden på Kyrkobcken till Smmnkomst. 1. Uplestes Hmnordningen för Hmnlget. 2. Uplestes Hmnlgets Öfwerenskommelse f den 28 Juli 1817 ngående Utrodden. 3. Redovisnings Qwitto Uplesnde för Mulbetets och Spek Txns är liggnde till Stds Cssn för Småskerett, Rmmelholmen, Klubben och Finskerett för År 1829. 4. Uplestes till Fisk Tiondens påstående f Arendtörerne wid Prestbordett. 5. Öfwerenskommelse med Hmnlget tt Brndsyn i Småskers Hmn skll hålls 2 weckor efter denn Öferenskommelse. Aug 13 Anmärktes tt Nils P Bromn och Glsmästr Boströms Dreng hr frest till Måns Grunnet före 3 Ringningen. Aug 15 Höls Brndsyn i Småskers Hmn f Hmnfogden Nils P Åhrström Bisittre Smuell Strndberg Do Mikel Röckner och Do Nils P Sundström och då Anmärktes följnde Bristfälligheter And. Sundmns Enk bristfellig Tkwed, John Åhrströms stug glis Murpip, Crl Jcob Rödlund stug föskig Tkwed men bebos inte, Crl Stenholms stug bristfellig Murpip, Sundwls stug bristfellig Tkwed, Gustf Blomqvists stug kort Murpip, Nils Forsberg bristfellig Tkwed, Crl P. Mlmströms stug bristfellig Murpip. År 1844 skriver hn tt Mgistrten hr förbjudit ll sortes Krek utom Getter på Småskär. År 1846 uppläste hn protokoll från Rådhusrätten om tt Inte någr Bönder få beggn fisket där på stellet eller bo på Lndet. Sonen httmkren John ( Johnnes ) Åhrström f. 1805 fiskde ktivt under åren 1847-1852. Hn betlde vgift för en fiskebåt. Sonsonen seminreföreståndren Oskr Åhrström f. 1851 köpte egen stug år 1914 v smeden John Mrklin f. 1855. Släkten Åhrström finns fortfrnde på Småskär. Fiskestugn ligger på Kyrkvikens östr sid. Olof (Olus) Hrlin 1851-1856 Gelbgjutren Olof Hrlin föddes i Luleå den 12 december 1806. Hns fr vr sjömn John Hrlin f. 1767. Hns mor Christin Öström. Olof gifter sig 1830 med Ann Chtrin Bystén född 1799 i Skellefteå, Det föds tre brn i fmiljen, Pendel f.1832, Crl Constntin f.1835, Christin f. 1837. Släkten Hrlin hr funnits på Småskär på 1700 tlet. Olof Hlins fr John hr betlt vgift till kyrkn år 1796 smt fiskde ihop med John Sundmn åren 1829-1833. O Hrlin fiskde ktivt melln åren 1829 frm till c år 1860. År 1846 betlde hn för två fiskebåtr vilket vr mycket ovnligt. År 1852 fick Olof Hrlin böt 1 Rks och 24 skilling förmodligen därför tt hn inte följde överenskommelsen om utrodden. En syster till Olof, Brit Stin Hrlin f.1819 gifte sig med sjömn Lrs John Berglund f. 1830. Fmiljen Berglund finns kvr på ön frm till i börjn v 1870 tlet. Hrlins fiskestug låg på Kyrkvikens västr sid. Den säljs till N.K.Unberg vid slutet v 1800 tlet.