Plan P för att motverka kränkande behandling i Gasellens förskola Ekensbergs förskolenhet 2014 Reviderad 2014-01-13
Arbetsplanen gäller för barn och personal. Den har sin utgångspunkt i följande lagtext Läroplanen (Lpfö 98) reviderad 2010 1. Grundläggande värden Förskolan vilar på demokratins grund. Därför ska dess verksamhet utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom förskolan ska främja aktningen för varje människas egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö. En viktig uppgift för verksamheten är att grundlägga och förankra de värden som vårt samhällsliv vilar på. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta är värden som förskolan ska hålla levande i arbetet med barnen. AFS (Arbetarskyddstyrelsens författningssamling) 1993:17 6 Arbetstagare som utsatts för kränkande särbehandling skall snabbt få hjälp eller stöd. Arbetsgivaren skall ha särskilda rutiner för detta. (med arbetstagare avses här barn/elever samt all personal) AFS 1993:17 5 Det är viktigt att varje arbetstagare är medveten om sin egen möjlighet och skyldighet att medverka till ett gott klimat på arbetsplatsen. FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De är utrustade med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av broderskap. 2
Läroplanen (Lpfö 98) reviderad 2010 2.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av kön, social eller etnisk bakgrund och respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. Vad är kränkande behandling? I skollagen används begreppet kränkande behandling som ett samlingsbegrepp för olika former av kränkningar. Mobbning och rasistiska beteenden är exempel på kränkningar som särskilt nämns i skollagen (6 kap. 3). Kränkningar är ett uttryck för makt och förtryck. Definition enligt regeringens proposition Etnisk tillhörighet: att någon tillhör en grupp av personer som har samma nationella eller etniska ursprung. Sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning (transsexualism är en fråga om könstillhörighet och inte sexuell läggning) Funktionshinder: varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födseln, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Diskriminering: ett övergripande begrepp för negativ och därmed kränkande behandling av individer eller grupper av individer utifrån olika grunder såsom kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Diskriminering används också som begrepp i fall där samhällsinstitutioner, genom till exempel sina strukturer och arbetssätt, upplevs som kränkande. Trakasserier: ett uppträdande som kränker en vuxen, ett barns eller en elevs värdighet och som har samband med: Etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning, kön eller sexuell natur. Att utsättas för kränkande behandling p.g.a. sexuell läggning behöver inte innebära att man genom en aktiv handling särbehandlas eller trakasseras. Det kan lika gärna vara fråga om att man tigs ihjäl; att omvärlden låtsas som om man inte finns till eller tar för givet att man är heterosexuell och behandlar en därefter. 3
Trakasserier p.g.a. kön eller sexuella trakasserier kan vara två olika typer av beteenden: Könskränkningar: som inte har något med sex att göra, exempelvis nedsättande kommentarer om utseende, klädsel och privatliv och nedsättande kommentarer med anknytning till kvinnor respektive män som grupp eller att bli osynliggjord, förlöjligad, utfryst eller motarbetad på grund av sin könstillhörighet. Kränkningar av sexuell natur: exempelvis sexuell jargong eller språkbruk, pornografiska bilder, ovälkomna sexuella anspelningar, blickar och gester, tafsande eller annan ovälkommen beröring av sexuellt slag samt ovälkomna förslag eller krav på sexuella tjänster. Kränkningar kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. En kränkning kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. En viktig utgångspunkt är att den som uppger att hon eller han blivit kränkt, alltid måste tas på allvar. Kränkningarna kan vara; fysiska (t.ex. att bli utsatt för slag och knuffar) verbala (t.ex. att bli hotad, kallad för tjock eller ful, härma, håna, sprida rykten eller skratta åt) psykosociala (t.ex. att bli utsatt för ryktesspridning, utfrysning) text- och bildburna (t.ex. klotter, brev och lappar) Psykisk mobbning (t.ex. vända ryggen till, inte svara, inte bli bjuden, menande blickar, viskningar, suckar, gester, tystnad) Det kan vara svårt att skilja mobbning från vanliga konflikter och bråk. Dan Olweus, professor vid universitetet i Bergen har gjort den hittills största undersökningen om mobbningens förekomst i Sverige. Olweus använder följande definition, Mobbning är när en eller flera individer upprepade gånger och över tid, blir utsatta för negativa handlingar från en eller flera individer. Mobbning innebär att den som är utsatt befinner sig i underläge och känner sig kränkt. Skolverkets jurist Håkan Wiberg uttrycker det på följande sätt; De flesta handlingar som brukar betecknas som kränkande dvs. trakasserier och mobbning, har sina motsvarigheter i brottsbalkens gärningsbeskrivningar för brotten ärekränkning, misshandel, vållande till kroppsskada eller sjukdom, olaga tvång, ofredande och olaga hot. Skollagen förbjuder all kränkande behandling! Att förebygga kränkande behandling Det förebyggande arbetet ska vara långsiktigt och omfatta såväl individ- som grupp- och skolnivå. Vårt främjande arbetssätt ska vara långsiktigt och ska skapa goda och demokratiska relationer och lärmiljöer som i sig innebär att förekomst av kränkningar minskar. 4
Gasellensförskola har som mål att: Skapa en god fysisk och psykisk arbetsmiljö för både barn och personal i förskolan. Barnen ska ses som individer och ges ett verkligt inflytande på sitt lärande och utveckling. Regelbundet kompetensutveckla ledning, barn och personal i förebyggande arbete. Förbättra metoder och arbetssätt som utvecklar barns empati och sociala kompetens. Alla ska känna sig trygga med och uppfatta att förskolan reagerar om problem uppstår och uppleva att de kan påverka sin situation. Under 2014 arbeta med empati (inlevelseförmåga) att vara en bra kompis. Medel Förskolans personal arbetar förebyggande genom att; Regelbundet kartlägga barns trivsel och inflytande samt förekomst av kränkande behandling. Få men tydliga spelregler som tas fram i samverkan med barnen och deras föräldrar. Engagerade vuxna i inne och ute verksamheten. Trivsel en stående punkt vid utvecklingssamtalen. Övningar i empatisk förmåga ex. dramaövningar, värderingsövningar. Regelbundna samtal med barnen, enskilt eller i grupp. Annat som vi värnar om är; Låt aldrig barnen välja lag eller grupp i lagsporter. Stanna upp när barn tjatar, bråkar, skojknuffas VI LÄGGER OSS I!! Aldrig tillåta nedsättande kommentarer, suckar, miner eller liknande. Påminna barnen om att alltid berätta för vuxna om någon utsätts för elakheter. Observera tysta och tillbakadragna barn. Alltid reagera på fula ord. Det förebyggande arbetet kan variera beroende på ålder men det viktigaste av allt är det positiva dagliga arbetsklimatet med samarbete och gemensamhetsskapande aktiviteter. I det förebyggande arbetet ska vi arbeta aktivt med att vara lyhörda, aktiva och arbeta med ett gemensamt förhållningssätt för att motverka kränkande behandling där tolerans, solidaritet och gemenskap är viktiga verktyg i det dagliga arbetet med barnen. Likabehandlingsplanen ska hållas levande genom att vi arbetar med den kontinuerligt i verksamheten och under gemensamma möten där vi diskuterar och reflekterar Att upptäcka, utreda och åtgärda kränkande behandling VISION: I Gasellens förskola ska inget barn bli diskriminerad, trakasserad eller utsatt för annan kränkande behandling. All personal ska aktivt arbeta för att motverka alla former av kränkande behandling. Det ska råda nolltolerans!! Vi är goda förebilder och skapar ett gott klimat där vi lyssnar på varandra. Barnen skall känna att vi lyssnar på och tar tillvara på deras tankar, reflektioner och idéer. Den som uppmärksammar en kränkande handling tar kontakt med respektive förskolepersonal eller med förskolechef om det är en vuxen inblandad. 5
UPPTÄCKA Kartlägga via trivselenkät en gång per år. Alla vuxna tar ansvar för att hålla god uppsikt även ute på gården. Misstanke om kränkning tas alltid på allvar. Utveckla mentorskap/faddersystem bland barn 3 5 år och med ett ansvar att säga till pedagogerna om de upptäcker att någon är elak mot en kamrat. Regelbundna samlingar med en stående punkt om klimatet i gruppen/avdelningsvis. Stående punkt på utvecklingssamtalen; Hur har ditt barn det i gruppen? Obs! Viktigt; Kontinuerlig föräldrainformation. TILL FÖRÄLDRAR Syftet med förskolans likabehandlingsplan är att ALLA som arbetar och befinner sig i förskolan ska motverka att barn blir trakasserad, diskriminerad eller utsatt för någon form av kränkande behandling. Vi ska arbeta med att uppmuntra, stärka och utveckla barnens förmågor att känna ansvar, solidaritet och tolerans mot sina kamrater och medmänniskor i vårt demokratiska samhälle. UTREDA Så snart förskolan får kännedom om att kränkningar har eller kan inträffa skall utredning sättas igång. Kränkning mellan barnen 1. Vuxna genomför enskilda allvarssamtal med de inblandade för att reda ut vad som har hänt. Om personal misstänks för kränkning av ett barn bör förskolechef ansvara för utredningen. 2. Pedagoger på respektive avdelning tar kontakt med föräldrar och i förekommande fall förskolechef. 3. Beslut om åtgärd tas gemensamt med de berörda. 4. Uppföljningssamtal med de inblandade sker inom en vecka. Ansvariga är de som genomfört det inledande kartläggningssamtalet. 5. Om ingen ändring sker - konferens med förskolechef, ansvariga pedagoger och föräldrar. I förekommande fall även barnen. 6. Förskolechef ansvarar för att polisanmälan/socialtjänstanmälan görs vid misshandel eller annan allvarlig kränkning. Steg 1-4 dokumenteras av ansvarig pedagog för eventuella framtida behov av uppföljning. Dokumentation förs vidare till förskolechef. Vid händelser som inneburit allvarlig fara för liv eller hälsa skall Arbetsmiljöverket underrättas. Vuxnas kränkning av barn 1. Förskolechef samlar information om händelsen. 2. Förskolechef och någon av förskolechef utsedd, genomför enskilda samtal med de inblandade. 3. Berörd förälder kontaktas. Facklig representant meddelas angående den vuxne. 4. Uppföljning inom en vecka. 5. Förskolechef dokumenterar steg 1-4. 6
Barns kränkningar av vuxna förskolechefs ansvar. Kränkning mellan vuxna förskolechef är ansvarig och agerar utifrån arbetsmiljölagen. ÅTGÄRDA Åtgärderna ska vara grundade på utredningen av vad som skett. Riktas till såväl det barn som blivit utsatt som till det/dem som utövat kränkningen. Omedelbart sätta stopp för kränkningen. I akuta lägen kan det bli nödvändigt att sära på vissa barn genom placering i olika grupper, internt. Erbjuda samtalsstöd/möjlighet till bearbetning. Formulera långsiktiga lösningar. Ev. upprätta ett åtgärdsprogram. Överväga åtgärder i syfte att förändra förhållanden på gruppnivå. Dokumentera och följa upp åtgärderna. 7
Att hålla handlingsplanen levande Aktivitet Personal, barn och föräldrar ska känna till vad som står i planen 1. Januari/ Februari Utvärdering ang. trivsel bland barnen en ggr/år Trivselenkät/attitydundersökning bland Föräldrar en ggr/år Trivselenkät bland Personal en ggr/år 2. Göra en handlingsplan Återkoppling av trivselenkät till arbetslagen som ska göra en handlingsplan 3. Samtal Återkoppling av trivselenkäten till föräldrar och barn Följa upp, utvärdera och vid behov revidera (varje år) Ansvarig *Förskolechef/Arbetsplats - ansvarig till personal vid höstterminens första APT *Pedagogerna kommunicerar ständigt innehållet tillsammans med barnen. *Pedagoger på respektive avdelning kommunicerar till föräldrar vid hösten och vårens föräldramöten Pedagoger på respektive avdelning Arbetsplatsansvarig Förskolechef *Pedagoger på respektive avdelning *Arbetsplatsansvarig *Förskolechef Pedagoger på respektive avdelning Förskolechef Plan för kompetensutveckling i förebyggande och åtgärdande arbete samt värdegrund för all personal i dialog med medarbetarna i arbetslagen Nyanställda informeras vid introduktionstillfället och VFUstudenter informeras vid varje VFU-period Varje förskola utser nyckelpersoner som ansvarar för likabehandlingsarbetet Förslag: införa en Kamratvecka i februari vid alla hjärtans dag/ aktivitet Förskolechef Förskolechef tillsammans Arbetsplatsansvarig Förskolechef tillsammans Arbetsplatsansvarig Pedagoger på respektive avdelning 8
I nedanstående bild beskriver vi vårt arbete med att förebygga och åtgärda mobbning i form av en åtgärdstrappa. 1. Förebyggande arbete Arbeta med empatiträning, kompissamtal, levande diskussioner, barnens sociala kompetens, gemenskapsfrämjande övningar (målet är ett gott arbetsklimat för alla), återkommande värderingsövningar vid behov. 2. Upptäcka När barnen, mentorer/faddrar, föräldrar eller vuxna i förskolan upptäcker kränkande handlingar/mobbning informeras de berörda. Åtgärder görs i arbetslagen med stöd av förskolechef (åtgärderna dokumenteras). Om kränkningarna inte upphör 3. Utreda och åtgärda Genomförs samtal med de inblandade. De inblandade barnens föräldrar informeras skyndsamt. Samtalen dokumenteras. Om kränkningen inte upphör. 4. Kallar respektive pedagog/förskolechef till konferens med föräldrar och i förekommande fall barn. Om kränkningen inte upphör.. 5. Andra åtgärder som Observationer - Byte av grupp- Socialtjänstanmälan Polisanmälan 9
Dokumentation vid kränkande behandling/mobbning Datum: Plats: Inblandade: Beskriv händelsen: Allvarssamtal/mobbningssamtal: Kontakt förälder/facklig representant: Uppföljningssamtal: Underskrift: Datum Namn 10