Minnesutredning och sjukdomar som leder till kognitiva störningar Matti Viitanen



Relevanta dokument
Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom

ALZHEIMER OCH ANDRA DEMENSSJUKDOMAR

Vaskulär demens Vad krävs för diagnosen? Katarina Nägga, Öl, Med Dr Neuropsykiatriska Kliniken Universitetssjukhuset MAS Malmö

ALZHEIMERS SJUKDOM. Yousif Wisam Ibrahim Kompletting kurs för utländska läkare KI

Demens När skall jag söka vård? Hur kan jag som anhörig eller vän hjälpa och stötta en närstående som drabbats?

Demenssjukdomar. Utredning, diagnos och behandling Karin Lind

Varför utreda vid misstanke om demenssjukdom:

Vilka är de vanligaste demenssjukdomarna och hur skiljer man dem åt?

Demens. Demenssjuksköterskans roll spindeln i nätet När skall jag söka vård?

Alzheimers och andra demenser. Specialist i Neurologi

DEMENS. Demensstadier och symptom. Det finns tre stora stadier av demens.

Riktlinjer för utredning av misstänkt demenssjukdom

Forskning. Utifrån utredningen bör man överväga om läkemedelsbehandling ska påbörjas.

Frontotemporal demens Klinik, utredning, rådgivning

Röntgenveckan Lars-Olof Wahlund Professor Centrum för Alzheimerforskning NVS Institutionen, Karolinska Institutet

Om betydelsen av självupplevd kognitiv försämring hos patienter på en minnesmottagning

Vad är normalt kognitivt åldrande?

Kognitiv svikt vid Parkinson-relaterade sjukdomar

Forskning. Utifrån utredningen bör man överväga om läkemedelsbehandling ska påbörjas.

Demenssjukdomar och ärftlighet

UPPMÄRKSAMHET SOCIAL KOGNITION EXEKUTIVA FUNKTIONER KOGNITION MINNE RUMSUPPFATTNING SPRÅK

Standardiserad rapportering av småkärlssjukdom

Vilka ska remitteras till minnesmottagningarna och vad är knäckfrågorna för primärvården?

Demenssjukdomar: sjukdomsbilder, utredning + behandling. ÖL Sibylle Mayer, Minneskliniken SUS Malmö

Demensutredning inom Primärvården Landstinget Gävleborg

Alzheimers demens. Blanddemens (AD/VaD) 75-årig kvinna. Tid rökare. Tilltagande minnesbesvär. Måste ofta påminnas i

Hjärnskador: demenser, stroke, rehabilitering

Demens, vad vet vi just nu? Om mekanismer och tidig diagnostik vid Alzheimers sjukdom

Behandling av kognitiv svikt och andra symtom i komplikationsfasen. Christer Nilsson Docent, överläkare Sektion neurologi Skånes universitetssjukhus

Att se människan bakom demenssjukdomen

Att leva med Lewy body-demens VICTORIA LARSSON

Åldrande och minne. Erika Jonsson Laukka, legitimerad psykolog, PhD Aging Research Center

Parkinsons sjukdom. Christer Nilsson Docent, överläkare Sektion neurologi Skånes universitetssjukhus

Åldrande och framtidens äldrevård de senaste forskningsrönen

Diagnostisk crash course

Situationen för yngre med demenssjukdom på Åland 2015 & Huntingtons sjukdom - en översikt

Lewy body sjukdom. Elisabet Londos. Överläkare, professor. Minnesmottagningen Minneskliniken, Malmö Skånes universitetssjukhus

Erik Stomrud, ST-läkare, med dr, Emmaboda hälsocentral, Enheten för klinisk minnesforskning, SUS. Kriterier: Minnesnedsättning. Sämre jfr med tidigare

KONFUSI N. Theofanis Tsevis! Patientflödeschef Konfusion, Tema Åldrande! Karolinska Universitetssjukhuset!

Stiftelsen Silviahemmet Startade år 1996 Ordförande HMD Silvia

Symtomanalys vid demensutredning: Neurokognitiv Symtomenkät CIMP-Q

KOGNITION. Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog

Kort information om demens

Gammal och frisk? Hälsa efter 60 års ålder. Eva von Strauss Docent i vårdvetenskap

När minnet sviktar. Erik Stomrud. Spec i allmänmedicin, Med dr. Emmaboda Hälsocentral, landstinget i Kalmar län Minneskliniken SUS, Region Skåne

OBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde.

Symptom vid demenssjukdom. Primära symptom vid demenssjukdom. Primära symptom vid demenssjukdom. Primära symptom vid demenssjukdom

Riskfaktorer. Orsaken till utveckling av demenssjukdom är inte klarlagd, men vissa riskfaktorer finns:

Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund

Alzheimers sjukdom Vaskulär demens. Christer Nilsson Docent, överläkare Minneskliniken Skånes universitetssjukhus

Rutiner för uppföljning efter ny stroke i primärvården - Kvalitets- och förbättringsarbete Vårdcentralen Delfinen

Demenssjukdomar: fakta och frågetecken. Lena Kilander överläkare, docent Minnes- och geriatrikmottagningen, Akademiska sjukhuset

Gula Villan Johan Rådberg Neurologi och Rehabkliniken

NOLLVISION. För en demensvård utan tvång och begränsningar. Hur kan vi förebygga att svåra situationer uppstår?

Michael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken Michael Holmér

BEHANDLING vid Alzheimers sjukdom, teori och praktik

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne

Kognitiv sjukdom, exemplet Alzheimer

Symptomanalys vid demensutredning

Kapitel 2 Fakta om demens

Demenssjukdomar. Symptomutveckling vid demens från tidiga till sena symptom

Finns det kopplingar mellan traumatiska hjärnskador och demens?

Demenssjukdom. Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap

Olika demenstillstånd

Demenssjukdomar. Ove Almkvist

Giltighetstid:

Parkinsons sjukdom. Neurodegenerativ sjukdom Prevalens - ca i Sverige Ca 1% > 65 år Vanligaste debutålder kring 70 år Vanligare hos män

Information om minnessjukdomar Heljä Lotvonen, geriatriker Villa Breda

Demenssjukdomar. Utredning, behandling, uppföljning. Västra Götalandsregionen

RUDAS en väg till jämlik, rättvisande kognitiv utredning!

Riktlinjer Utredning och handläggning av demens Kommunerna Grums, Säffle, Åmål och Årjäng Fyrkom

Kognitiv funktion, vanliga nedsättningar, utredning

Alzheimer och Lewy body sjukdom

Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar

Omsorg och vård vid demenssjukdom på Åland - nuläge och riktlinjer

Demenssjukdomar Översikt, tidig diagnos och behandlingstrategier. Vesna Jelic Geriatriska kliniken Karolinska universitetssjukhus - Huddinge

Mini-Betula. Anna Sundström Institutionen för psykologi/alc, Umeå Universitet. Mini-Betula. Mini-Betula En pilotstudie i några kommuner i Västerbotten

Vård av en dement person i hemförhållanden

Parkinson utanför neurologkliniken. Mellansvenskt läkemedelsforum 2015 Örebro

Demenssjukdomar beskrivning och behandling

Nationella riktlinjer. Upptäckt, diagnostik och uppföljning av demenssjukdom

Dokumentnamn: Mål Termin 10 Läkarprogrammet. 1. Betydelsen av ett livslångt lärande i samverkan mellan olika yrkesgrupper

Patientfall. Behandling av BPSD med fokus på bemötande, struktur och teamarbete. Behandling av BPSD med fokus på bemötande, struktur och teamarbete

Underlag för psykiatrisk bedömning

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)

Fragil X. Genetik, diagnostik och symptom. A marker X chromosome Am J Hum Genet May;21(3): Fragilt X - Historik. Förekomst av fragilt X

MS och kognitiv påverkan

Välkomna till SK(A) kurs Psykofarmakologisk behandling av barn och ungdomar!!

Lewy body demens och Parkinsons sjukdom med demens. Elisabet Londos. Överläkare, professor

Neurodegenerativa sjukdomar hos äldre Alzheimers sjukdom och Parkinsons sjukdom

Kognitionskunskap för bättre kommunikation. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

Formulär. SveDem Svenska Demensregistret

Årsrapporten 2017 Maria Eriksdotter, registerhållare SveDem professor, överläkare

Demenssjukdom. Vetenskapligt underlag för nationella riktlinjer 2010

Athir Tarish. Geriatriker, Överläkare Geriatriska Kliniken

Neuropsykologiskt batteri DTS-studien patienter med MCI vid baseline Baseline 2 år 4 år 6 år 10 år

Kliniska aspekter av demenssjukdom

Epidemiologi och riskfaktorer. Kan man förebygga demens?

Transkript:

Minnesutredning och sjukdomar som leder till kognitiva störningar Matti Viitanen

Kognitiva förändringar i samband med åldrandet snabbheten minskar minnet blir sämre, ny inlärning blir svårare välinlärda färdigheter förändras inte förändringarna påverkar inte dagliga aktiviteter

Minnet och åldrande L-G Nilsson Acta Neurol Scand 2003

Demens ett syndrom 1. minnesstörning och 2. en eller flera andra kognitiva störningar 3. i sådan grad att socialt liv/yrkesliv inte är möjlig i samma höga nivå som tidigare Diagnos ställs enligt speciella kriterier DSM-IV, ICD-10 Klinisk bedömning

Minnesutredning Syfte Att ställa diagnos information om sjukdomen och prognos till patienterna och anhörig - mycket viktigt behandling och omhändertagande: farmakologisk, omvårdnad Att fastställa funktionsgrad arbetsförmåga, hjälpbehov (medicinering), boendeform

Utredning av minnesstörning 1 anamnes och anamnes från närstående (viktigast!) frågeformulär mediciner status inkl blodprover hjärta, BT, neurologiskt och psykiskt status Hb, EVF TSH, B12 vitamin P-gluk, S-kol, S-alb, E-folat vätskestatus leverstatus EKG

Utredning av minnesstörning 2 Neuropsykologisk undersökning MMT, klocktest, neuropsykologisk testbatteri CT, MRI (SPECT) (EEG) LP Diagnosen en sammanvägning av alla data!

Mini-Mental test - MMT verbal test används för kognitiv screening max 30 poäng <25 kognitiv störning - ofta demens (men 30 utesluter inte kognitiv störning/demens!) 24-20 lätt 19-12 medelsvår demens <12 svår

Mild cognitive impairment (MCI) kognitiv störning/svikt minnesstörning, gärna bekräftad av informant objektiv minnesstörning normal allmän kognition intakt ADL funktion ej demens

MCI cancer läkemedel

Sjukdomar med kognitiv störning är en folksjukdom Antalet personer med kognitiv störning ökar med ökande andel av äldre befolkningen i Sverige: ca 150.000 personer med måttlig-svår demens ca 20.000 nya fall per år Antalet personer som uppfyller demens kriterierna beräknas öka med 50% fram till år 2025

PREVALENS AV DEMENS OCH ALZHEIMERS SJUKDOM I KUNGSHOLMENS STUDIE 35 % 30 25 20 15 10 Demens Alzheimers sjukdom Vaskulär demens 5 0 75-79 80-84 85-89 90+ Åldersgrupper (år) Fratiglioni et al Neurology 1991;41:1886-1892

Indelning av sjukdomar med kognitiv störning Degenerativa (70%) Alzheimers sjukdom Frontotemporal degeneration Lewy-kropps sjukdom Parkinsons sjukdom med demens Vaskulär kognitiva störningar (20%) Småkärlssjukdom Multi-infarkt demens

Äldre dam 98 år gammal kvinna som har bott på servicehus 25 år. Hon behöver hjälp med tvättning. Hon har dålig hörsel. Hon har haft stroke och skalltrauma. Hon får 20 poäng i MMT. Hon nekar blodprover.

Äldre dam MMT (98 års ålder) tidsorientering 5 platsorientering 4 registrering av tre ord (hon hör inte) 2 räkning (uppmärksamhet) 93 87 80 73 3 återkalla orden 1 nämna föremål 2 repetition (hon hör inte) 0 3 stegs kommandon (hon hör inte) 1 läsning 1 skrivning 1 kopiering 0 totalt 20

Äldre dam: uppföljning 3 år senare Hon behövde hjälp med tvättning och påklädning och hon vilade mycket i sängen Hon visade en lätt minnesstörning i MMT och fick 16 poäng. Dålig hörsel gjorde testningen svår

Svar på blodprov vid 101 års ålder Prov referensvärden Hemoglobin 114 (115-150) SR 46 (<25) LPK 4.6 (4.0-11.0 ) HbA 1 C 4.9 (<5.0) Na 137 (136-148) K 3.7 (3.5-5.0) Albumin 35 (35-50) Calcium 2.29 ( 2.20-2.60) Kreatinin 104 ( 55-100) B 12 vitamin 285 (150-580) TSH 108 (0.20-4.00) T 4 (thyroxin) <6 (9-26)

85 årig man Colon ca, angina pectoris och prostataca i anamnesen hade glömt att han hade varit på teater tillsammans med sin son och hans dotter. använde lappar att komma ihåg saker. Ibland kom han inte ihåg att han hade skrivit lappar. hade svårt att hitta vardagliga ord. 30 poäng i MMT. klarade sitt ADL men behövde hjälp i matlagning Laboratorieprover ua.

85 årig man: bilder patienten genomförde testerna inom åldersvariation men under det förväntade premorbida nivån konstruktion och episodiskt minne

85 årig man: EEG EEG visar långsam grundrytm - 8 Hz och 100 V amplitud. Av och till förekommer 4-7 Hz aktivitet med 50 V amplitud

85 årig man Uppfyller mannen demenskriterier? 1. minnesstörning 2. en eller flera kognitiva störningar 1+2 försämrar socialt liv ja andra tillstånd uteslutna (delirium)

85 årig man Uppfyller mannen demenskriterier? 1. minnesstörning 2. en eller flera kognitiva störningar 1+2 försämrar socialt liv ja ja andra tillstånd uteslutna (delirium)

85 årig man Uppfyller mannen demenskriterier? 1. minnesstörning 2. en eller flera kognitiva störningar 1+2 försämrar socialt liv ja ja ja andra tillstånd uteslutna (delirium) ja

87-årig man: uppföljning 18 månader senare Han upplevde försämring av minnet. Han fortsatte sjunga i kören. Sonen berättade att pappan behövde hjälp att sköta ekonomin. Han upplevde även att pappas minnesstörning hade förvärrats under de två senaste åren MMT 30 poäng. I EEG hade grundrytmen blivit långsammare

87 årig man: bilder vid uppföljning Utöver konstruktionsproblem hade mannen fått sämre verbal abstraktionsförmåga. Han presterade fortfarande i sin åldersgruppsnivå

88 årig man: 3 års uppföljning Han hade besökt vänner i Prag och resan hade gått bra Han började bli förvirrad och såg sin fru i spegeln. 27 poäng i MMT. Minnesproblem hade ökat och påverkade hans ADL laboratorieprover och andra undersökningar uteslöt infektion, hjärninfarkt och andra somatiska orsaker till förvirring

88-årig man: neuropsykologisk undersökning vid 3 års uppföljning Han genomförde alla tester under 2 standard deviation

Alois Alzheimer

Auguste D

Alzheimers sjukdom - AD Symtom långsamt insjuknande och förlopp oftast minnesstörning initialt episodminnesstörning så småningom flera kognitiva funktioner påverkade (temporal-parietal funktion) Orientering inkl. visuospatial funktion Språk Exekutiv förmåga Praxi (kommer senare)

minnet Alzheimers sjukdom nedsatt inlärningsförmåga nedsatt återgivning visuospatial förmåga nedsatt orienteringsförmåga svårt med komplexa konstruktioner språklig förmåga nedsatt ordflöde anomi

personlighet likgiltighet irritation psykiska symtom Alzheimers sjukdom depressivitet vanföreställningar (sällan)

Alzheimers sjukdom motorik ua, myoklonus kan förekomma EEG: långsam grundrytm, ökad thetaaktivitet MR: hippocampus atrofi (svårbedömd) PET/SPECT uni-/bilateral temporoparietal hypometabolism/-perfusion

51-årig sjuksköterska svårigheter att räkna osäker lätta minnes- och koncentrationssvårigheter tolkades som depression och utbrändhet sjukskrives

53-årig sjuksköterska omplacerades efter sjukskrivningen märker själv inlärningsproblem omgivningen märker minnesproblem häftigt humör utreds på minnesmottagning behandling med antidepressiva förbättrar patientens kognitiv förmåga

54-årig sjuksköterska problem att baka vill inte köra bil rädd för hjärntumör typiska kognitiva fynd för Alzheimers sjukdom datortomografi visar lätt atrofi nedsatt blodflöde temporoparietalt i SPECT

neuropsykologisk profil

Frontalt SPECT bild som visar reducerat flöde i de parietala barkområdena hos patient med Alzheimers sjukdom

Glukos-PET-bild i tidigt och måttligt AD

Alzheimers sjukdom symtomen ökar större risk för fall parkinsonism myoklonier epileptiska anfall vanföreställningar/hallucinationer konfusion dödsorsak: pneumoni 15-20 år från dg

Genetik och AD Autosomalt dominant ärftlighet: amyloidprekursor protein (APP) - kromosom 21 insjuknandet 45-60 år, APOE påverkar 30 mutationer, 83 släkter (10.6 %) presenilin 1 (PS-1) - kromosom 14 insjuknandet 16-55 år, APOE ej effekt vanligast, 173 mutationer, 387 släkter (46.9 %) presenilin 2 (PS-2) - kromosom 1 ålder för insjuknandet varierar, ej full penetrans 14 mutationer, 22 släkter (2.2 %) http://www.molgen.ua.ac.be/admutations/default.cfm

Genetik och AD Apolipoprotein E (ApoE) fettbärande protein sårbarhetsgen på kromosom 19 tre alleler e2, e3 och e4 e4 ökar risken för AD (insjuknar tidigare) Kromosomer 9, 10 och 12 kopplade till late onset AD

riskfaktorer för demens - evidence based risk faktor demens AD VaD låg utbildning måttlig måttlig? motion i fritid måttlig måttlig? yrke möjlig möjlig - ärftlighet måttlig måttlig - ApoE e4 måttlig stark - diabetes måttlig - + högt BT i medelåldern måttlig måttlig + skyddande faktor behandling av BT strong möjlig + måttlig alkoholkonsumption möjlig möjlig -

Alzheimers sjukdom Kontroll

Plack och neurofibriller Neuritiska plack Neurofibriller kongofil angiopati

Cerebral Cortex Meninges Congophilic Amyloid Angiopathy

Amyloid Kaskad Hypotes av AD amyloid prekursorprotein N- Aß -C Aß P3 ß-secretas -secretas -secretas Aß fällning i plack Neurofibrillär degeneration Immunsvar Synapsförlust Minskning av signalsubstanser Neurondöd Demens

Behandling av AD lätt-måttlig Alzheimers sjukdom acetylkolinesterashämmare donepezil (Aricept ) rivastigmin (Exelon ) galantamin (Reminyl ) vanligaste biverkningar: gastrointestinala måttlig svår Alzheimers sjukdom memantin (Ebixa ) alltid aktivering

acetylkolinesterashämmare minskar: - användning av andra psykoaktiva läkemedel - apati - ångest - depression - vanföreställningar - hallucinationer

Gemensam nämnare

Man född 1950 subaraknoidalblödning 1997 shunt p.g.a hydrocefalus hjärninfarkt 2000 och 2001 2005 för bedömning av minnesstörning MMT 28

Man född 1950 2006 epilepsi MMT 25 sommaren 2007 ny stroke 2008 MMT 28

04/05 10/09 11/06

05/07 09/08

Demens ett syndrom 1. minnesstörning och 2. en eller flera andra kognitiva störningar 3. i sådan grad att socialt liv/yrkesliv inte är möjlig i samma höga nivå som tidigare 4. ej sänkt medvetande 5. andra orsaker uteslutna

Vaskulär kognitiv störning (VaD) kognitiv störning orsakad av hypoxi i hjärnan < 20% av alla sjukdomar med kognitiv störning subgrupperas i multiinfarkt demens (multipla infarkter i grå substans) småkärlsdemens = subkortikal VaD (vitsubstans förändringar), vanligast!

Symtom av VaD ofta plötslig debut och varierande förlopp debut i samband med stroke (definition) exekutiva funktioner drabbas depression fokal neurologi MMT fungerar inte

Alzheimers sjukdom

Övergående vänstersidiga pares

Vänstersidig stroke I/84

Vänstersidig stroke

Kognitiv störning och CVS hypertoni hippocampus atrofi hjärnatrofi kärlförändringar mikrohjärnblödning minskat blodflöde i vita substansen vitsubstansförändringar

Histopatologisk genes av VaD infarkter i grå substans och/eller lakunära infarkter (små infarkter 1-15 mm i djupa delar av hjärnan) och utbredda skador i vita substansen leder till progressiv försämring av kognitiv förmåga. banorna mellan olika delar av hjärnan bryts VaD och AD förändringar förekommer ofta tillsammans

MRT vid vaskulär kognitiv störning Småkärlssjukdom med vitsubstansförändringar och lakunära infarkter Småkärlssjukdom med vitsubstansförändringar

Infarkt lakuner

Makrofag reaktion Aterosklerotiska förändringar Perivaskulära förändringar

Behandling och prevention av VaD Sekundär (och primär) prevention av vaskulära attacker hypertoni höga kolesterolvärden (LDL) trombocytaggregation förmaksflimmer rökning

52-årig städerska tidigare väsentligen frisk januari får hon problem att hitta ord hon klarar handla och sköta sitt ADL men klarar inte att sköta sitt jobb Läkarundersökning i februari: Hon kan inte namnge saker. Hon har problem att hitta ord och förstå kommandon. Neurologiskt ua CT och MRI var normala Blodprover var normala I SPECT hade blodflödet minskat i basala delar av vänster temporallob - motsvarade volymminskning som sågs i MRI

Frontotemporallobs degeneration FTLD ca 5% av alla sjukdomar med kognitiv störning progredierande nervskador i frontallober och främre temporallober drabbar yngre <65-70 år ofta ärftligt (mutation på tau-genen på krom. 17, sällsynt, progranulin, valosin liknande protein) orsaken helt okänd

Symptom i FTD Tidigt förändrad personlighet omdömeslöshet, stereotypiskt beteende social inkontinens - följer inte sociala regler, lätt kriminalitet brist på impulskontroll Nedsatt exekutiv förmåga (t ex initiativ/planeringsförmåga), problemlösning, uppmärksamhet Språklig påverkan (akinetisk mutism)

Symptom i FTLD forts. Hyperoralism ändrat ätbeteende - viktuppgång kedjerökning eller alkohol Brist på insikt Sent: främre motor-neuron skador (ibland) Parkinsonism Hallucinationer

Frontallobsdemens - Frontal variant FTLD vanligast av FTD personlighetsförändringar (sens 63-73%, spec 97-100%) FAS (skiljer bäst från AD) minnesproblem sent spatial orientering relativt oförändrad störning i exekutiva funktioner tidigt

Diagnos av FTLD typiska fynd i anamnes och status i början mycket svårt att skilja från psykiatrisk sjukdom tidigt tecken på frontallobsatrofi på CT/MRT liksom nedsatt flöde frontalt (ej alltid) EEG länge normalt neuropsykologisk undersökning störningar på test som kräver exekutiv förmåga, annars ofta normalt. Impulsstyrda lösningar, följer inte regler

Frontal atrofi Picks sjukdom Knife blade gyrus Ventricular dilatation Pick bodies

55 årig kemist i april när han håller föreläsning tappar han tråden mitt i den men kan fortsätta efter en paus i augusti när han tänker berätta en rolig historia glömmer han bort vad han skall säga tappar tråden två gånger mitt i diskussion upplever att han tappar lätt ord dreglar ibland somatiskt och neurologiskt status ua

vid 57 års ålder i april Frun berättar: - maken går på konstigt sätt - har inga medrörelser - hasar - har blivit framåtböjd - ser äldre ut - stel i ansiktet - hon har fått svårare att förstå vad han säger, sluddrar - hans handstil har blivit mindre - hans uppmärksamhet har blivit sämre

vid 57 års ålder i oktober Patient: -jag har svårt att hitta ord han talar oklart han har problem att klara sitt arbete Neurologisk undersökning sluddrar har inte medrörelser på höger sida mikrografi Neuropsykologisk undersökning intellektuell kapacitet och visuellt minne har försämrats

EEG EEG: grundrytmen har blivit långsammare 6-7 Hz

B-cit SPECT (Presynaptiska Dopamin-receptorer) kontroll AD Lewykropps sjukdom Isotopavd. Huddinge Universitetssjukhus

Lewy-kropps sjukdom 3 huvudsymtom: 1. fluktuerande kognitiv störning 2. visuella hallucinationer 3. parkinsonism

Lewy-kropps sjukdom 1. progressiv kognitiv störning (med märkbar fluktuation): svårt att hitta ord svårigheter med visuospatiala tester nedsatta exekutiva funktioner (verbalt flöde, likheter, trail making) frontala drag: minskad uppmärksamhet, mental rigiditet, svårigheter att lösa problem och ta beslut minnesstörning

Lewy-kropps sjukdom 2. psykotiska symptom visuella hallucinationer ( konkreta ) CAVE: känsliga för neuroleptika

Lewy-kropps sjukdom 3. neurologiska symtom parkisonism -lätt - framåt böjd hållning - hasande gång - medrörelser saknas - falltendens - rigiditet (mild) - hypokinesi (ansikte) myoklonus

Behandling av Lewy-kropps sjukdom acetylkolinesterashämmare l-dopa i lågdos undvik neuroleptika COMT hämmare

hematoxylin Alfa-synuclein Lewy body i substantia nigra cortical LB ubiquitin Alfa-synuclein

Parkinson s sjukdom prevalens 150-200/100 000 högst vid 75-80 årsålder symtomdebuten mellan 50 och 70 år genetiskt orsakad i yngre ålder eller vd familjär anhopning förlust av dopaminerga neuron i mitt hjärnan substantia nigra orsaken okänd

Parkinsons sjukdom klinik och diagnos tremor hypokinesi rigiditet positivt svar på dopaminerg behandling felaktig diagnos vanligt

Parkinsons sjukdom andra störningar autonom dysfunktion ortostatisk hypotension blåstömningsbesvär obstipation varierande grad av faryngeal muskelfunktion aspiration kognitiv störning

behandling av Parkinsons sjukdom symtomlindrande levodopa kombinerad med dekarboxylashämmare katekol-o-metyltranferas hämmare dyskinesier, motoriska symtomfluktuationer monoaminoxidas hämmare dopaminagonist amantadin antikolinerga neurokirurgi elektrostimulering

Prionsjukdomar Creutzfeldt-Jakob sjukdom neurologiska symtom, död inom 4-7 månader variant Creutzfeldt-Jakob sjukdom yngre <35 år, psykiatriska symtom, död inom 2-3 år Kuru Gertsmann-Sträussler-Scheinkers sjukdom Familjär fatal insomnia

Prion diseases Creutzfeldt Jakob disease 1/1 000 000 usually after the age of 55 years, median age at death 68 sporadic form of unknown origin (85%) poor concentration, dementia, muscle spasm sharp-wave complexes in EEG New variant CJD >200 cases onset < 55 years products contaminated with nervous system tissue (BSE) psychiatric symptoms, loss of coordination duration average 14 months no specific EEG changes

85-årig patient med hemtjänst angina, diabetes, hypertoni, ektopisk takykardi (PM) Digoxin 0.125mgx1, Emconcor 10mgx2, Ismox 20mgx1, Lescol 20mgx1,Accupro 20mgx1, Somac 40mgx1, Trombyl 75mgx1, Panadol forte 1x2, Tryptizol 25mgx1, Kalcipos-D, Miacalcic minnesstörning en längre tid, efter sommaren klart sämre, vet inte vilken veckodag vi har, kommer inte ihåg att hon har varit på dagvården, frågar om och upprepar samma saker, letar efter grejer, svårare att förstå, får söka ord

85-årig patient med hemtjänst ser sina föräldrar, man och sonson och upplever detta hemskt sett Hermunen sitta i sängen och upplever att någon är hela tiden i lägenheten lämnat rollatorn bakom dörren för att höra om någon kommer in fått hallucinationer tidigare av morfinplåster

MMSE 050118

MMSE 050118 och 050222

MMSE 05018 och 050222