Psykiska funktionshinder och kognition Vaasa 13.11 2014 Leif Berg, verksamhetsledare Pol.mag/Leg.psykoterapeut Omaiset mielenterveystyön tukena, Uudenmaan yhdistys ry- Anhörigas stöd för mentalvården, Nylands förening rf. FINFAMI (from. 2015)
Begreppsförvirring Till de psykiska funktionshindren räknas oftast både symtom och det som vanligen kallas funktionshinder dvs de kvarstående funktionsinskränkningarna efter det att de akuta symtomen klingat av
Psykiatrisamordningens definition (Sverige) En person har ett psykiskt funktionshinder om han/hon har väsentliga svårigheter med att utföra aktiviteter på viktiga livsområden och dessa begränsningar har funnits eller kan antas komma att bestå under längre tid. Svårigheterna ska vara en konsekvens av psykisk störning.
Kognitiva störningar är den viktigaste orsaken till funktionshinder vid psykoser typ schizofreni. Kognitiva störningar finns även vid andra diagnoser Depression Bipolär sjukdom Även andra neuropsykologiska svårigheter är överrepresenterade: Tourettes syndrom ADHD Autismspektrumstörning
Kognitiva störningar; Fakta 1 Finns ibland från barnaåren och yttrar sig då som motoriska störningar, neuropsykologiska störningar och sociala svårigheter De utgör ibland det första tecknet på ett psykosinsjuknande (prodromalsymtom) Kraftigt försämrade skolresultat kan vara en indikation på försämrad kognitiv funktion Allmän inflexibilitet i kognitiva strategier = svårt att anpassa sig till situationen
Kognitiva störningar; Fakta 2 De kan vara betydande 1-2 år efter psykosinsjuknandet. En ung person kan ha betydande funktionshinder tidigt i sjukdomsförloppet De är ofta icke-progredierande dvs. de försämras inte över tid Eventuellt kan dock försämring ske i samband med psykosåterfall
Kognitiva störningar; Fakta 3 Störningarna är ofta mycket stora En stor andel av patienter med schizofreni har exekutiva funktioner och arbetsminne på samma nivå som personer med demenssjukdom Theory of mind på samma nivå som personer med aspergers syndrom
Kognitiva störningar kan finnas i : Exekutiva funktioner Uppmärksamhet Central coherence Abstrakt tänkande Minnesfunktioner Theory of mind Kroppsuppfattning och stresstålighet
Exekutiva funktioner 1 Förmåga att ta initiativ Planerings- och organisationsförmåga Tidsuppfattning. Förstå orsak/verkan Förmåga att skapa struktur i vardagen Förmåga till automatiskt agerande
Exekutiva funktioner 2 Förmåga att motivera sig själv Förmåga att skjuta upp behovstillfredsställelse Förmåga att monitorera/värdera sina egna prestationer Hitta bra lösningsstrategier; inte hoppa på första bästa idé
Uppmärksamhetsstörning Svårt att fokusera uppmärksamheten Svårt att spontant hålla kvar uppmärksamheten, även utan yttre störning Lätt att bli distraherad vid yttre störning Kunna fördela uppmärksamheten Förlängd reaktionstid
Central coherence Svårt att se helheten; fastnar i detaljer (som kan vara irrelevanta) Svårt skapa meningsfulla sammanhang Känna igen ansikten Tolka ansiktsuttryck Tolka kroppsspråk
Theory of mind Förmåga att ta en annan människas perspektiv Inlevelseförmåga Tolka signaler i mänskligt samspel Att förstå att andra människor har känslor Att förstå att andra tänker
Konkret språk och tänkande Svårt med övergripande begrepp = svårt med abstrakt tänkande Tolkar uttryck efter dess konkreta innebörd Svårt att föreställa sig situationer och platser man inte upplevt
Minnesfunktioner Svårt att generalisera kunskap = att kunna se likheter mellan nuet och vad man upplevt innan och använda det man redan kan i en nygammal situation Svårt att lära nya saker - det tar tid Försämrat arbetsminne (=hålla tråden i vad man gör) ; kort- och långtidsminne kan fungera bra Svårt att plocka fram rätt kunskap Svårt att minnas att komma ihåg
Exekutiva funktioner; Hur hjälpa 1 Motivationsstöd vardagscoaching Skapa en tydlig bild av det personliga målet Hänvisa ofta till personens egna mål Använd tekniska hjälpmedel t.ex. handdatorer Gör tidens gång tydlig; tidsaxlar, kalendrar osv.
Exekutiva funktioner; Hur hjälpa 2 Gör dagen förutsägbar Skapa struktur Använd schema Ge information om kognitiva störningar Ge instruktioner även till självklara uppgifter Träna problemlösningsstrategier
Exekutiva funktioner; Hur hjälpa 3 Meningslöst att påpeka bristande prestation beröm istället det som fungerar Använd ESL-metodik = undervisning, rollspel och hemuppgifter
Utredning och bedömning Neuropsykologiska testmetoder Arbetsterapeutiska bedömningar Behovsskattningar
Neuropsykologiska testmetoder CPI Cognitive Preformance Indicator ger en snabb screening Ett fullständigt test tar ca en dag (sammanlagt) Kräver visst intresse och medverkan från patienten
Arbetsterapeutiska bedömningar Studerar patienten i aktivitet Flera formaliserade system finns. Det mest använda är AMPS AMPS ger en bild av funktionsinskränkningar som kan användas till att designa stöd
Kognitiv träning Neurocognitive Remediation - NKR
Neurocognitive Remediation Kognitiv flexibilitet Minnesförmåga Planeringsförmåga Bygger på inlärningstekniker som: Felfri inlärning Positiv förstärkning
Kognitiva störningar Exekutiva störningar Uppmärksamhet Arbetsminne Långtidsminne Inlärningsförmåga Motorisk snabbhet
Positiva symtom Planera och organisera Initiativ Hitta bra lösningsstrategier dvs undvika att hoppa på första bästa alternativ (=jumping to conclusions) Monitorera sina handlingar
Uppmärksamhet Fokusera uppmärksamheten Inte bli distraherad
Arbetsminne Hålla kvar minnesbilden av vad målet är medan man utför en uppgift Hålla tråden i ett samtal
Långtidsminne Kunna plocka fram rätt sak ur minnet Minnena kan finnas men vara mycket svårhittade
Inlärningsförmåga Kunna ladda in nya minnen Lära medan man utför en uppgift
Motorisk snabbhet Ha tillräckligt tempo i vad man gör
Hur hänger kognition och remission ihop? Vår kunskap är ofullständig Ny studie ger viktiga ledtrådar Stor studie med många patienter Studerar samvariationen mellan kognition och remission
211 patienter Remission 36 % Icke-remission 64 % Testade avseende: uppmärksamhet, arbetsminne, långtidsminne, exekutiva funktioner, inlärningsförmåga, motorisk snabbhet, kognitiv flexibilitet. Pre-morbid funktion skattades med ordförståelsetest
Klara skillnader mellan grupperna Gruppen i remission var signifikant bättre på alla delskalor som testades Remissionsgruppen förbättrades under testningen Remission är en mycket tydlig indikator även på kognitiv förmåga men det är ännu oklart åt vilket håll som orsakssambanden går
Slutsatser Patienter som inte uppnår remission ska undersökas avseende kognitiv förmåga Sambandet mellan förbättrade behandlingsresultat(= remission) och förbättrad kognition bör studeras Speciella träningsprogram bör prövas för gruppen t.ex kognitiv träning