Varför är det så svårt att förändra rutiner och arbetssätt? Solna stad 13 maj 2014 Anne-Marie Boström, leg sjuksköterska, Docent Universitetslektor KI & Danderydsgeriatriken
Anne-Marie Boström 20140513 2
Evidensbaserad vård Evidensbaserad vård betyder en medveten och systematisk strävan att bygga vården på bästa möjliga vetenskapliga grund (evidens) Att tillämpa evidensbaserad vård och omvårdnad innebär att bygga sina beslut på bästa tillgängliga vetenskapliga resultat från välgjorda undersökningar - som ett komplement till annan kunskap, och i samråd mellan patient och vårdpersonal. SBU Anne-Marie Boström 20140513 3
Evidensbaserad vård som en process Ett förhållningssätt och en vilja att tillämpa bästa tillgängliga vetenskapliga bevis som underlag för vårdbeslut. En process för att systematiskt sammanställa, kvalitetsgranska, värdera, tolka och tillämpa befintliga forskningsresultat. Willman et al. 2011 Anne-Marie Boström 20140513 4
Systematiskt granska forskningsresultat Precisera problem och formulera fråga Bestäm inklusions- och exklusionskriterier Sök i databaser eller andra källor Granska varje studie och bedöm kvalitet och bevisvärde Tolka och sammanställ studiernas resultat, dvs vilken evidens finns Anne-Marie Boström 20140513 5
Varför bry sig? För att 30-40% av alla patienter får inte vård som är baserad på aktuell och relevant kunskap 20-25% av patienter får onödig eller till och med skadlig vård 70% av de 4 miljoner barn som dör under de första fyra levnadsveckorna skulle kunna överleva om evidensbaserade metoder användes drygt 10% av patienterna på sjukhus 2013 var drabbade av en vårdrelaterad infektion cirka 14% av patienterna hade trycksår (kategori 1-4) cirka 12% av äldre personer inom äldreomsorg hade trycksår (kategori 1-4) Anne-Marie Boström 20140513 6
Vårdpersonals användning av forskningsresultat Syfte: Att inom kommunal äldreomsorg undersöka vårdpersonalens uppfattning om användning av forskningsresultat i vården Undersökningsgrupper: Undersköterskor (usk) och vårdbiträden (vb) n = 63 Sjuksköterskor (ssk) och rehab-personal (rp) n = 26 svarsfrekvens 67% Instrument: The Research Utilization Questionnaire
Resultat usk/vb ssk/rp % % Positiva attityder till forskning 60 80 Tillgänglighet till forskningsrön 15 50 Stöd av chef/kollegor 15 75 Tid för att läsa 17 35 Deltagande i fo-relaterade aktiviteter 25 50 Användning av forskningsresultat 15 45
Det finns genvägar. Systematiska litteraturöversikter Riktlinjer Vårdprogram Anne-Marie Boström 20140513 9
Systematiska litteraturöversikter Cochrane library SBU PubMed www.cochrane.org www.sbu.se http://www.pubmed.com Joanna Briggs Institute www.joannabriggs.edu.au Kunskapsguiden http://www.kunskapsguiden.se Anne-Marie Boström 20140513 10
Riktlinjer Socialstyrelsens nationella riktlinjer Demens Depression och ångest Diabetes Stroke Hjärtsjukvård Missbruk och beroende Bröst-, kolorektal- och prostatacancer Blodpropp/VTE Astma och KOL Höftfraktur Anne-Marie Boström 20140513 11
Vårdprogram Vårdprogram SLL Regionalt vårdprogram Nutrition med inriktning undernäring 2005 Regionalt vårdprogram Trycksår Prevention och behandling 2010 Anne-Marie Boström 26 januari 20140513 2011 12
Men vad händer sedan... Anne-Marie Boström 20140513 13
Förbättringsarbete inom vården. Professionell kunskap ämneskunskap personliga färdigheter värderingar, etik Förbättringskunskap system variation förändringspsykologi lärandestyrt förändringsarbete Förbättring av diagnos och behandling + Förbättring av processer och system i hälso- och sjukvården Ökat värde för dem som vården är till för Anne-Marie Boström 20140513 14
PGSA eller PDSA Anne-Marie Boström 20140513 15
Planera/Plan Vad Varför Hur När Var Vem När ska Vem göra Vad? Anne-Marie Boström 20140513 16
Göra/Do Genomför förändringen Genomför mätningen av förutbestämda mått/indikatorer Anne-Marie Boström 20140513 17
Studera/Study Studera, analysera och tolka insamlade data Sammanfatta Var förändringen en förbättring? Jämför mätning mot förväntat mål Anne-Marie Boström 20140513 18
Agera/lära - Act Vilka slutsatser kan dras av mätning? Räcker data eller ska fler mätningar genomföras? Testa i större skala? Vilka förändringar ska genomföras spridas? Anne-Marie Boström 20140513 19
Fyra strategiska komponenter i kvalitetsarbetet Mätningar och mål Tillgänglig kunskap Verksamhetsnära utveckling Ledningens engagemang Idvall & Olsson 2009 Anne-Marie Boström 20140513 20
Qulturum - Jönköping Qulturum är ett centrum för utveckling och förbättringsarbete inom hälso- och sjukvård och tandvård. http://www.lj.se/index.jsf?nodeid=24441&nodetype=13 http://www.lj.se/index.jsf?nodeid=31713&nodetype=12 Kortkurs i förbättringsarbete http://www.lj.se/index.jsf?childid=11049&nodeid=38344&nodetype=12 Anne-Marie Boström 20140513 21
PARIHS Promoting Action on Research Implementation in Health Services Successful implementation f(x)= Evidence Context Facilitation Kitson et al 1998, Rycroft-Malone et al 2002, Rycroft-Malone 2004 Anne-Marie Boström 20140513 22
Evidens Kunskap från Vetenskap/research Klinisk erfarenhet /clinical experience Patienters & anhörigas erfarenhet Data/resultat från enhetens/klinikens utvärderingar och uppföljningar Skall sammanvägas vid beslutsfattande Rycroft-Malone et al 2004 Anne-Marie Boström 20140513 23
Kontext Organisationskultur/klimat Ledarskap Utvärdering/uppföljning Resurser McCormack et al 2002 Anne-Marie Boström 20140513 24
Facilitation/Handledning Syfte/ändamål Roll Kunskaper och färdigheter Harvey et al 2000 Anne-Marie Boström 20140513 25
Diffusion of Innovations Diffusion is the process in which an innovation is communicated through certain channels over time among members of a social system. Grundkomponenter av betydelse: 1. Nyheten 2. Kommunikationskanaler 3. Tiden/Individen 4. Det sociala systemet Rogers EM. 1962, 2003 Anne-Marie Boström 20140513 26
Nyheten/Innovation An innovation is an idea, practice, or object that is perceived as new by an individual or other unit of adoption. Relativ fördel (bättre i förhållande till gällande praxis) Förenlighet (i samklang med gällande praxis) Komplexitet (svårighet att förstå och använda) Möjlighet att prova i liten skala Observerbarhet (kan man snabbt se skillnad) Anne-Marie Boström 20140513 27
Kommunikationskanaler På vilka sätt ( verktyg ) som nyheten sprids Massmedia kanaler - skapa medvetenhet om nyheten Interpersonnella kanaler - påverka attityder till nyheten Anne-Marie Boström 20140513 28
Tiden/Individen Från vetskap om nyheten övertygelse beslut Ev. införande bekräftelse Anne-Marie Boström 20140513 29
Innovativeness/Kreativitet 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Innovators Early adopters Early majority Late majority Laggards 20140513 Anne-Marie Boström 30
Det sociala systemet Formella och informella strukturer Beslutsvägar Normer Opinion leaders (attityder) och change agents (förmåga) Anne-Marie Boström 20140513 31
Vad lär vi av det här??? Nyheten/Evidens vad ska spridas och tillämpas Enl Rogers? Enl PARiHS? Vilka är berörda av nyheten/evidensen? Individ personal, chefer, administratörer. Patient/Äldre och anhöriga Allmänheten Vilken/vilka system är involverade? Organisation Chef/ledare Team Anne-Marie Boström 20140513 32
Vilka kommunikationskanaler är aktuella? Vilka målgrupper ska nås? Vilka kanaler använder dessa grupper? Facilitators/Underlättare opinion leaders & change agents Massmedia Vilken historia/kultur/klimat finns i organisationen vad gäller förändringar/förbättringsarbete? Tidigare arbetssätt Upplevda behov/problem Förändringsbenägenhet Normer och värderingar inom det sociala systemet Vilka incitament finns det (bonus - vite)? Ekonomi Öppna jämförelser, äldreguiden, kvalitetsregister Anne-Marie Boström 20140513 33
Tack för er uppmärksamhet! anne-marie.bostrom@ki.se Anne-Marie Boström 20140513 34