Avhandling Lotta Svensson: Vinna eller försvinna? FoU Söderhamn



Relevanta dokument
Vägen till entreprenörskap!

Vägen till entreprenörskap!

1C - Från politisk vision till konkret skolsatsning

Från politisk vision till konkret skolsatsning

Vad menar vi med entreprenörskap i skolan?

Skolplan Med blick för lärande

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Tankar från förra gången

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

Skolförvaltningen Sörgårdens förskola MÅLBILD. Mölndal (reviderad augusti -16)

Pedagogen och det entreprenöriella lärandet. En grund & - påbyggnads utbildning för pedagoger i Sektor lärande Lerum

Pedagogisk plattform. Dalhags förskolor Reviderad

Innehå llsfö rteckning

Skolplan Med blick för lärande. Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 21 oktober

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Teamplan Ugglums skola F /2012

Lidingö Specialförskola Arbetsplan

Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass

BARN- OCH UTBILDNINGSPLAN för Ystads kommun

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken

Skolplan för Tierps kommun

Entreprenörskap i skolan

Dialogspel - om entreprenöriellt lärande

Entreprenöriellt lärande i praktiken mot en mer meningsfull skola

2014 / Utvecklingsplan för Stage4you Academy

Verksamhetsplan 2014/2015 Förskolan Källbacken

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

för Rens förskolor Bollnäs kommun

Begreppet entreprenörskap

Antagen av kommunfullmäktige

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

En förskola för alla där kunskap och människor växer

Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012

Pedagogen och det entreprenöriella lärandet. En grund & - påbyggnads utbildning för pedagoger i Sektor lärande

En förskolechefs tankar och reflektioner kring att arbeta utifrån en idéburen verksamhet

Pedagogiska Institutionen

Pedagogen och det entreprenöriella lärandet. En grund & -påbyggnads utbildning för pedagoger i Sektor lärande Lerum

Handlingsplan Entreprenöriellt Lärande Kalix kommun

En förskola för alla där kunskap och människor växer

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan

2013- Storumans skolor utbildningsplan

Pedagogen och det entreprenöriella lärandet. En grund & - påbyggnads utbildning för pedagoger i Sektor lärande Lerum

MÅNSAGÅRDENS FÖRSKOLA. - vision, grundtanke & förhållningssätt

PEDAGOGISK PLATTFORM FÖR FÖRSKOLAN TITTUT

Arbetsplan. Killingens förskola

Grundlärare med inriktning mot arbete i F-3 samt åk 4-6

Entreprenörskap i Gymnasieskolan

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande

E n k r e a t i v m ö t e s p l a t s för ett livslångt lärande i en föränderlig värld

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik

Vision och målbild förskola och grundskola

Utvecklingsprofil för studenten under VFT

Verksamhetsplan

ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION

Underlag för självvärdering

ARBETSPLAN FÖR STENINGE FÖRSKOLOR

Arbetsplan 2010 Klossdammens förskola Sydöstra området

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum

Lönekriterier för lärare

Barn- och utbildningsförvaltningen. Sju Nycklar för framgång

Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET

Strategi för en utvecklande skola i Vårgårda ökad måluppfyllelse i grundskolan och grundsärskolan

ARBETSPLAN FÖR STENINGE FÖRSKOLOR

Utvecklingsprofil för studenten under VFT

Foto: Tommy O. Andersson/BIldarkivet.se. Visionsdokument för Bromöllas utbildningsverksamhet

Alla ska få bli sitt bästa Barn- och utbildningsnämndens mål

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

LOKAL ARBETSPLAN TILS FÖRSKOLOR 2014/15

Verksamhetsplan 2014/2015 Förskolan Rosen

Kommunen skall kontinuerligt följa upp samt utvärdera skolplanen.

Skolplan Aspero Friskolor AB

Skolplanen är ett politiskt måldokument. Den bygger på skollag, läroplan, tidigare skolplaner, lärdomar och slutsatser från utvärderingar samt bedömni

ENHET GUDHEM. PROFIL OCH VISION Förskolan

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för Reviderad

Verksamhetsplan för Peterslunds förskola

Diskussionskort EL, SSA och Hälsa

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Min förskoleresa. Norrbyområdet

Filosofin bakom modellen bygger på uppfattningen att varje människa har resurser och kraft att:

Motala kommuns plan för studie- och yrkesvägledning

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

Pedagogiskt ledarskap och kollegialt lärande i förskolan

Verksamhetsplan HT-17 VT-18

Arbetsplan augusti 2013 juni Rönnängs Förskola

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Mätbandet 2012

Alla ska ständigt utvecklas. Vision för Laholm kommuns fritidshem

Guldmedens Förskola. Lokal arbetsplan

Storgrupp. Att formulera en lärfråga. Viktningsmodellen som underlag för lärande samtal och att se mönster

Idéer för pedagogiskt entreprenörskap

Pedagogen och det entreprenöriella lärandet

Sju nycklar för framgång.

Kvalitetsrapport Fristående förskola Läsåret 2015/2016 (1 juli juni 2016)

Malin Brändström projektledare. Susann Johansson utbildare

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN

Pedagogen och det entreprenöriella lärandet

AVESTA KOMMUN- ENTREPRENÖRSKAP DANIEL NORDSTRÖM

Verksamhetsidé för Solkattens förskola

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN

Transkript:

Styrdokument 2011

Kontext

Avhandling Lotta Svensson: Vinna eller försvinna? FoU Söderhamn

We need change! Obama

Söderhamn 2005 Entreprenörskap är ett förhållningssätt till varandra, till lärande och till livet.det är inte ett ämne, det ska in överallt i undervisningen. Eleverna skall från förskolan och genom alla skolstadier vara entreprenör i sitt eget lärande och i sitt eget liv.

Från vision 2012 till konkret satsning 2006

Mål Barn och ungdomar i Söderhamns förskolor och skolor skall vid projektets slut möta lärandemiljöer som uppmuntrar dem att utvecklas till entreprenöriella individer. Detta skall ske genom att samtliga verksamheter kännetecknas av ett entreprenöriellt förhållningssätt.

..från förskola till eftergymnasial utbildning

Definition Entreprenörskap är en dynamisk och social process, där individen, enskilt eller i samarbete, identifierar möjligheter och gör något med dem för att omforma idéer till praktiska och målinriktade aktiviteter i sociala, kulturella eller ekonomiska sammanhang. Nutek

Från inre till yttre entreprenörskap

Utveckla kompetenser för: - självkunskap/tillit - personligt ledarskap - lärande - förändringar

Syfte Att barn och elever ska uppmuntras till att utvecklas till entreprenöriella individer innebär inte alla ska bli företagare. Entreprenöriellt tänkande och nya lösningar behövs överallt både för att vi själva och samhället ska kunna utvecklas.

Styrgrupp Politiker Kommunalråd, skolnämnd Tjänstemän Barn och utbildning, Lärande och arbete, Näringslivsenheten företagarna Söderhamn Region Gävleborg Forsknings och Utvecklingscentrum Söderhamn

Färdriktning samsyn samverkan tydlig och synlig ledning legitimitet hålla i och hålla ut!

Framgångskriterier Skolplan Arbetsplan Kvalitetsredovisning Lönekriterium Utbildningssatsningar Arenor Stipendier 2006-2008 Följeforskning

Så blir entreprenörskap i skolan mer är en visionär idé. Det är dock viktigt att dessa projekt/utbildningssatsningar, för att få ett bestående resultat, har ett stöd hos kommunernas samtliga ledningsnivåer, på såväl politisk nivå som förvaltnings- och skolnivå, att entreprenörskap finns tydligt inskrivet i kommunala skolplaner och att arbetet följ upp inom ramen för det ordinarie kvalitetsarbetet. Doktorand Carina Holmgren

Initiering Varför Vad

ANALYS varför FÖRSTÅELSE vad Initiering top - down MÅL Kick-off party Utmaningar Omvärldsspaning Inspiration Information

Vilka kompetenser efterfrågas på arbetsmarknaden idag? Specifika kunskaper Generella egenskaper och kompetenser Personliga kvaliteter egenskaper och attityder

Entreprenörskap i forskning Immanent är ett pedagogiskt förhållningssätt i klassrummet. Det handlar om att bevara och utveckla barns och ungdomars inneboende nyfikenhet, initiativförmåga och självtillit, att fostra så att de kan skapa och våga i livets alla delar! Teknisk är lärandekoncept som exempelvis Ungt Företagande och Sommarlovsentreprenörer. Övergripande syfte blir då att utveckla kvalifikationer för att bli egen företagare. Kooperativ är samverkan skola - arbetsliv /närsamhället där syftet är att utveckla arbetslivskunskaper/yrkeskännedom PH.Dr Bettina Backström - Widjeskog

Vilken grundsyn har jag? Vilken grundsyn finns i styrdokumenten? Människosyn Kunskapssyn Lärande syn Hur ser vi på varandra? Hur ser vi på kunskap? Hur ser vi på lärande? //..Det rika barnet - med både kraft och resurser..// // en av individen själv uppbyggd, meningsfull tankevärld.// //..anordnande av en inlärningsmiljö med varierat utbud av resurser //

Läraryrkets mest centrala fråga Lärarnas förståelse av hur eleven fungerar och insikten om vad som krävs för att elever ska utvecklas till kunniga människor som är till glädje för sig själv och andra kommer enligt vår åsikt att fortsätta vara läraryrkets mest centrala fråga Lärare av i morgon (Carlgren & Marton 2000).

Elevroll Barn och ungdomar och vuxna ska vara aktiva och deltagande och känna att de har makten över sitt eget lärande och upptäcka att det de lärt sig har en praktisk tillämpbarhet då bibehålls lusten att lära!

Lärarroll Undervisa Fånga kunnandet om lärandet Utmana Coacha

Utmaning för lärandet - hitta balans Fokus på brister och svagheter genom träning och kontroll (extern motivation) Fokus på intressen, idéer och styrkor genom frigörelse (intern motivation)

Följeforskning Har just börjat fundera Har tänkt lite, vill pröva Har kommit längre Har börjat se det entreprenöriella lärandet som ett sammanhang Behöver tid, enskilt och i grupp, för reflektion och samtal Behöver idéer och inspiration Behöver material, verbalisering, konfliktlösningar (föräldrar, andra pedagoger Behöver organisatoriska förändringar På väg mot entreprenöriellt lärande Lotta Svensson FoU Söderhamn

Pedagogisk ledare/rektor: Undervisa /informera Fånga kunnandet om lärandet Utmana Coacha

Följeforskning Fungerande arbetslag med tid för skolutveckling i den dagliga driften Skolledare med tid för skol - utveckling och inte endast dagliga drift Organisation och ram faktorer som stödjer den nya skolkulturen

Implementering HUR kan ledare/lärare stöttas till att utveckla idéer och tro på sig själva?

Entreprenöriell förbättringsorganisation Drift Utveckling

Analysera uppdraget Helhetsförståelse Välja utvecklings område = lagets idé Drift & utveckling Våga hoppa våga göra! Litteratur & reflektion Mål Utvärdering / paper Ny kompetens Process

ARENOR MAGASIN HEMSIDA

Uppdrag från reproduktion till idéutveckling/nyskapande //..Det kan förhoppningsvis leda till att en mer snäv ämnesorientering byts ut mot en vidare helhetssyn där reproduktion och resultat har ersatts av nyskapande och processer. Om man ser pedagogiskt entreprenörskap på det sättet, så harmonierar det både med skolan i övrigt och med tanken på det livslånga lärandet det passar helt enkelt in i den existerande värdegrunden..// PH. Dr Bettina Backström - Widjeskog

Skolledarperspektivet Förhållningssätt Utbildning Vara med i processen www.cfl.se

Vad har vi gjort Så tänds eldsjälar Planering och teman Arbetslagstid Teori och praktik www.cfl.se

Hinder Personal Elever Omvärlden www.cfl.se

Entreprenöriella lärandet i vuxenutbildning

Exempel på uppgifter för vuxenstuderande Fältstudie: Att känna sorg En svensk studie har visat att hembesök av sjuksköterska under första året efter förlusten har varit till stor hjälp. Jämfört med andra länder har Sverige fortfarande ett ganska dåligt utvecklat och organiserat sörjande stöd. Uppgift: Ta reda på vilka möjligheter till stöd och hjälp sörjande har i Gävleborg genom att kontakta och intervjua personer som i sitt arbete möter sörjande människor samt ta reda på fakta kring ämnet. Exempel: Begravningsbyrå, Präst, Diakon, Sjuksköterska m fl. Sammanställ sedan intervjuerna och fakta du funnit och koppla detta till litteraturen. I slutet av arbetet gör du en diskussion kring det du kommit fram till. Följ sorgeprocessen i ditt arbete utgå från den första tiden efter förlusten.

Fältarbete-Åldrandets villkor Gruppuppgift Planera och genomför en aktivitet för en grupp personer på ett äldre boende. Skapa en skriftlig utvärdering som lämnas till deltagarna efter genomförd aktivitet. Genomför en föreläsning/information för omvårdnadspersonal som arbetar inom äldre vården.(ex. Minne och tankeförmåga, Aktivitets vanor och möjlighet till fysisk träning, munhälsa och äldre) Skapa en skriftlig utvärdering som lämnas till deltagarna efter genomförd aktivitet.

Det psykologiska åldrandet Samtala med en ålderspensionär om upplevelsen av att bli äldre. (familjeförhållande, yrke /utbildning, intressen trivsel, rollförlust, socialt nätverk) Utforma intervjun som ett samtal, ställ följdfrågor. Tänk på sekretessen. Informera den intervjuade om hur intervjun skall användas. Gör en analys av ditt samtal utifrån följande påståenden: De flesta lever ett mycket aktivt och utvecklande liv upp i åren Människor som har god utbildning, haft intressanta arbetsuppgifter, ansvar och inflytande har lättare att skapa sig ett meningsfullt liv. Majoriteten pensionärer anger att de ofta träffar barn och nära anhöriga Vi ser äldre som sämre än vad de är

Goda miljöer Gruppuppgift: Utforma en fysisk vårdmiljö för äldre utifrån estetiska aspekter. Gör en kort beskrivning av de personer boendet är avsett för. Beskriv utformningen av boendet såväl gemensamma utrymmen som det egna boendet. Utgå från: Färg Form Belysning Ljud Luktsinne Symboler Visa med hjälp av skisser, färg- och tygprover etc. Motivera alla val utifrån teoretisk bakgrund.

Styrdokument och riktlinjer Utvärdera Idé om innehåll, arbetsform, redovisningsform Arena Dokumentera Reflektera och analysera lärandet Coacha utmana Genomföra Sortera Formulera = demokratisk process Lärarlagets reflektion och planering

Lärandekulturens mål är professionella elever som har kunskap om läroprocesser generellt och om de egna lärprocesserna kunskap om var källor finns och hur de kan användas kunskap om hur man lär tillsammans med andra kontroll över egen arbetstid och arbetsinsats kunskap om målen för lärandet och kriterier för resultat förmåga att relatera kunskapsinnehållet till verkligheten kunskaper om hur man kan framställa och redovisa resultaten av läroarbetet motivation för arbetet och uthållighet att genomföra det självtillit och personlig trygghet för att kunna ta ansvar för sitt eget lärande förmåga att utnyttja sin egen kreativitet Aha! Företagsamt lärande Johannison, Madsén och Wallentin

Entreprenöriellt förhållningssätt = demokratiutveckling i lärande och samspel