Plan mot kränkande behandling för Gómorronsol- Rödluvan Snövit Sörvalla förskolor. Så arbetar vi för att förebygga samt hantera kränkande behandling på våra förskolor. 0
Innehållsförteckning BARN- OCH ELEVSKYDDSLAGEN... 2 VAD ÄR KRÄNKANDE BEHANDLING?... 3 LIKABEHANDLINGSPLAN... 4 NATIONELLA OCH INTERNATIONELLA MÅL OCH RIKTLINJER... 5 VÅRA VÄRDEGRUNDSMÅL... 7 ANSVAR... 8 SÅ HÄR ARBETAR VI BLAND ANNAT FÖR ATT NÅ DETTA MÅL:... 9 HANDLINGSPLAN FÖR KONFLIKTHANTERING... 11 HANDLINGSPLAN VID ORO FÖR BARN... 12 INTERVJU FRÅGOR BILAGA 1... 13 EXEMPEL PÅ FACKLITTERATUR BILAGA 2... 14 EXEMPEL PÅ MATERIAL BILAGA 2... 14 EXEMPEL PÅ SKÖNLITTERATUR BILAGA 2... 14 EXEMPEL PÅ FILMER BILAGA 2... 15 FÖRSLAG PÅ INNEHÅLL I ENSKILDA SAMTAL MED BARN SOM KRÄNKER BILAGA 3... 16 1
Barn- och elevskyddslagen Fr om april 2006 finns det en lag som förbjuder diskriminering eller trakasserier p.g.a. Kön Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Sexuell läggning Funktionshinder eller utsätts för annan kränkande behandling 2
Vad är kränkande behandling? I skollagen, läroplanen och barn- och elevskyddslagen används begreppet kränkande behandling som ett samlingsbegrepp för olika former av kränkningar. Gemensamt för all kränkande behandling är att någon eller några kränker principen om alla människors lika värde. Kränkningar kan utövas av en eller flera personer mot en eller flera personer och kan ske i alla miljöer när som helst. Kränkningar kan vara Fysiska (t.ex. att bli utsatt för slag och knuffar) Verbala (t ex att bli hotad, kallad dumskalle) Psykosociala (t ex att bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning) Text och bildburna (t ex klotter, brev, lappar) Kränkningar kan ske vid enstaka tillfällen. Mobbning innebär att den som utsätts kränks vid upprepade tillfällen och under en viss tid, vilket skiljer mobbning från andra former av kränkande behandling. Det är den som blir utsatt för kränkningen som avgör om det är kränkande behandling. 3
Plan mot kränkande behandling Vi på Gómorronsol, Rödluvan, Snövit samt Sörvalla förskolor anser att en plan mot kränkande behandling består av ett flertal punkter såsom: Nationella och internationella mål och riktlinjer Läroplan för förskolan, FN:s barnkonvention, FN:s deklaration om de mänskliga rättigheter, arbetsmiljölagen samt den nya lagen. Alla som kommer till förskolan ska mötas med respekt för sin person och det behov man har. Förskolans värdegrund Lpfö ska tydligt märkas i förhållningssätt och bemötande. 4
Nationella och internationella mål och riktlinjer Läroplan I gällande läroplan för förskolan betonas vikten av förebyggande arbete. Förskolan skall uppmuntra och stärka barnens medkänsla och inlevelse i andra människors situation. Verksamheten skall präglas av omsorg om individen och syfta till att barnens förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas., liksom öppenhet och respekt för skillnader i människors uppfattning och levnadssätt (LpFö, Förskolans värdegrund och uppdrag). Alla som arbetar i förskolan skall; - visa respekt för individen och medverka till att det skapas ett demokratiskt klimat i förskolan, där samhörighet och ansvar kan utvecklas och där barnen får möjlighet att visa solidaritet och stimulera barnens samspel och hjälpa den till att bearbeta konflikter samt att reda ut missförstånd, kompromissa och respektera varandra (Lpfö Mål och Riktlinjer): FN:s barnkonvention Många av världens länder har anslutit sig till FN:s konvention för barnens rättigheter. Enligt dessa får ingen kränkas. Varje barn har rätt att överleva och utvecklas. Alla barn har också rätt till utbildning som ska förbereda barnet för livet, utveckla respekt för mänskliga rättigheter och fostra i en anda av förståelse, fred, tolerans och vänskap mellan folken. FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De äro utrustade med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av broderskap. 5
Arbetsmiljölagen Arbetsgivaren har skyldighet att planera leda och kontrollera arbetsmiljöarbetet. Arbetsmiljöverket har utfärdat särskilda föreskrifter om kränkande särbehandling. Enligt dessa har arbetsgivaren en skyldighet att klargöra att kränkande särbehandling inte accepteras i verksamheten. Vidare ställs krav på att arbetsgivaren har rutiner föra att förebygga och hantera de mobbningssituationer som uppstår (3kap2 ) 6
Våra värdegrundsmål Värdegrunden uttrycker det etiska förhållningssätt som skall prägla verksamheten. Omsorg om och hänsyn till andra människor, liksom rättvisa och jämställdhet samt egna och andras rättigheter skall lyftas fram och synliggöras i verksamheten. Vuxnas förhållningssätt påverkar barns förståelse och respekt för de rättigheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle och därför är vuxna viktiga som förebilder (Lpfö98 s.3) Då vi är förebilder för barnen arbetar vi kontinuerligt med vårt förhållningssätt gentemot varandra. Vid anställning informerar vi alltid om vilka krav vi ställer på våra anställda när det gäller värdegrundsfrågor och förhållningssätt. Vi har tillsammans kommit överens om följande: Respektfullt bemötande är att Lyssna på varandra Det är ok att tänka olika Tänka istället för att tycka Berömma och se det positiva hos varandra Vi ska ha en ödmjuk framtoning mot varandra. Samarbeta är att Vara positiv till lösningar Att vilja hjälpa till Tillvarata våra olika kompetenser, t ex vid nya projekt Se alla våra barn som gemensamma Rak kommunikation är att Våga vara ärlig, dvs. stå för det man tänker Våga ha olika åsikter, vilket leder till diskussion Ha en öppenhet som gör att vi spontant kan bolla idéer och tankar mellan varandra 7
Ansvar All personal på förskolan har ansvar för att motverka, förebygga, upptäcka och handla vid attityder och handlingar som kan antas vara i strid med lagen. Förskolechef är huvudansvarig för att lagen efterlevs. Personalens arbete inriktar sig på förebyggande åtgärder där barn och föräldrar görs delaktiga genom folder, föräldramöte och samtal. Om kränkande behandling sker mellan barn vuxna vuxen barn vuxen vuxen är förskolechef ansvarig och utformar arbetsgång efter den aktuella situationen. Vid behov tar personalen kontakt med stödfunktioner. Förskolechef och personal ansvarar för att uppföljning görs i varje ärende. 8
På vår förskola ska alla känna sig bekräftade och trygga med andra barn och vuxna. Så här arbetar vi bland annat för att nå detta mål: Genom att lära barnen hantera konflikter modell för konflikthantering Genom att öva barnen i positivt tänkande: Jag kan, jag vågar, jag vill exempel klara av dagliga situationer ansvarsuppgifter vara veckans barn Genom att öva barnen i att lyssna till andra och att själv våga säga sluta och att våga säga nej : sluta betyder sluta och nej betyder nej exempel visa på kroppsspråket säga ifrån som vuxen Genom att aktivt arbeta med normer för hur vi är mot varandra exempel kompisstolen saga, drama, bilder, dockteater sånger Genom att etablera en god kontakt mellan föräldrar och personal exempel gemensamt ansvar ta upp med varandra det som känns fel tillsammans hitta vägar 9
Genom samtal med barnen enskilt och i grupp exempel intervjufrågor (se bilaga 1) Genom att i början av verksamhetsåret satsa mycket tid på trivselarbete i gruppen dock pågår det arbetet kontinuerligt under hela året Se även varje förskolas egen lokala kvalitetsberättelse 10
Handlingsplan för konflikthantering Lyssna till varje barns version av konflikten: Berätta vad som hände Ej skuldbelägga, värdera eller döma. Fråga inte Varför gjorde du så? Bekräfta och benämna känslor som finns: Jag förstår att du är arg., ledsen, besviken. och så vidare. Fråga barnet: Hur kan du göra det bra igen? Hur kan du hjälpa honom att bli glad igen? Då lär sig barnet att göra förlåt, att gottgöra. Fokusera på barnets positiva lösning istället för den negativa handlingen. 11
Handlingsplan vid oro för barn Vid oro för barn ska pedagogerna informera förskolechef och specialpedagog så fort som möjligt för att de ska kunna agera vid behov. Förskolechef är ansvarig för att handlingsplaner efterföljs. Kartläggning av problem för vem är det ett problem hur ser problemet ut när uppstår problemet Handlingsplan upprättas vad ska göras vem ska göra vad när ska det vara gjort hur ska lösningen se ut Uppföljning har nya problem uppkommit har vi nått uppsatta mål 12
Bilaga 1 Intervju frågor Om kamratskap Vilka kompisar leker du med? Vad beror det på? Vad leker ni? Hur tycker du att en bra kompis ska vara? Hur blir man sams igen om man bråkar? Barnets namn:. Datum:. 13
Bilaga 2 Exempel på facklitteratur Olikas lika värde - om arbetet mot mobbning och kränkande behandling Myndigheten för skolutveckling Mobbning en skrift om utstötning Monica Fahrman Gruppen som grogrund Gunilla O Wahlström Aktivt föräldraskap och aktivt lärarskap Tomas Gordon Exempel på material Men snälla Bella Annika Olsson, Ekelunds förlag Jag duger Text- och tankeförlaget Mobbning går att stoppa Horning Vännerna i kungaskogen ILKA förlag Exempel på skönlitteratur Den fula ankungen HC Andersen Pricken Margareta Rey 14
Pelle Svanslös Gösta Knutsson Kringel Margareta Rey Tilde med is och sol Exempel på filmer Dumbo Disney Ice Age 15
Bilaga 3 Förslag på innehåll i enskilda samtal med barn som kränker (ur Lunds o Höistad Utbildning AB, Gunnar Höistad, Uppsala) Samtal med ledaren Räkna upp det som han/hon gjort Jag vet att Du har Förmodligen säger barnet Det är inte bara jag som Då svara du: Det vet jag också. Men nu är det dig vi pratar med. Jag ska prata med de andra också. Tala om vad förskolan anser om kränkande särbehandling. Att markera förskolans ställningstagande är viktigt, att vi inte på några villkor acceptera någon form av kränkande särbehandling. Detta görs utan moralisering eller aggressivitet. Var allvarlig och tydlig. Fråga barnet vad han/ hon ska göra: Nu har jag kallat på dig för att höra vad Du tänker göra för att det ska upphöra. Samtala om känslan för den utsatte. Barnet får ta sitt personliga ansvar för sitt handlande och se sin egen del i det som händer, utan satt skylla på andra. Vänta tyst på svaret Ge inga förslag på vad barnet kan göra. Vänta bara tyst på svaret det kommer så småningom. Om barnet säger: OK, jag ska sluta kränka, är det viktigt att ändå be om exempel: det låter bra, men jag vill veta VAD du tänker sluta med. Ge mig exempel Anteckna svaren Det eller de förslag som kommer, anteckna för att kunna följa upp att de efterlevs. Vi har ögonen på dig. Vi kommer att hålla ögonen på dig för att kolla löftena efterlevs. Samtalet avslutas med att ni stämmer träff några dagar senare för att kontrollera att förslaget/n efterlevs. 16
Berätta om det här samtalet hemma Be barnet berätta hemma och säg att förskolan tar kontakt med hemmet. Fortsätt sedan hålla föräldrarna informerade hur arbetet löper. Kontinuerlig uppföljning Fortsätt med samtalen under de följande dagarna. Barnet skall förstå att förskolan kontrollerar att det blivit bättre. Samtalen fortsätter tills problemet upphört. 17