Studiecirkelmaterial. NPF och arbete

Studiecirkelmaterial NPF ch arbete

Om Riksförbundet Attentin ch prjektet Vägar till jbb Riksförbundet Attentin är en intresserganisatin för persner med neurpsykiatriska funktinsnedsättningar (NPF) såsm ADHD, ADD, Aspergers syndrm, Turettes syndrm ch språkstörningar. Riksförbundet finns även för anhöriga, yrkesverksamma ch andra intresserade. Vi arbetar för att de barn, ungdmar ch vuxna sm finns bakm diagnserna ska bli bemötta med respekt ch få det stöd de behöver i sklan, på arbetsmarknaden ch på fritiden. Prjektet Vägar till jbb genmförs år 2012-2015 med finansiering av Arvsfnden. Prjektet syftar till att underlätta för persner med Aspergers syndrm att få ch behålla ett arbete, främst genm att öka kunskapen hs kllegr, arbetsgivare ch myndigheter m vad Aspergers syndrm är ch kan innebära i en arbetssituatin. Prjektet arbetar även med stärkande åtgärder för den egna målgruppen, varav detta studiecirkelmaterial är en del. Riksförbundet Attentin 2015 Redaktörer: Ingela Rudler ch Emma Nilssn Grafisk frm: Lvisa Schiller Illustratin: Sara Erikssn, Dunderbullen Ft: Scandinav

Innehåll Bakgrund 4 Studiehandledning 5 Träff 1: Intrduktin ch presentatin 8 Träff 2: Att arbeta 11 Träff 3: Starka egenskaper 13 Träff 4: Vad utmärker en bra arbetsplats? 15 Träff 5: Att prata m sin diagns 17 Bilagr Bilga 1, träff 2: Vad innebär det att arbeta? 19 Bilga 2, träff 3: Dina starka egenskaper 20 Bilga 3, träff 3: Påståenden m NPF 21 Bilga 4, träff 3: En annan synvinkel 22 Bilga 5, träff 4: Infrmatin till mina kllegr 24 Extrauppgift 1: Egenskaper 25 Extrauppgift 2: Kunskap ch kmpetens 26 Utvärdering av NPF ch arbete 27

Bakgrund Studiecirkelmaterialet är framtaget av Riksförbundet Attentins prjekt Vägar till jbb sm arbetat med kunskapsspridning ch attitydförändring hs arbetsgivare, på arbetsplatser ch bland yrkesverksamma sm kmmer i kntakt med målgruppen arbetssökande persner med Aspergers syndrm (AS). Prjektet har även arbetat med persnstärkande åtgärder för målgruppen i förhppning att bidra till att skapa fler förutsättningar för persner med AS, att öka sina egna möjligheter att närma sig arbetsmarknaden. Det här studiecirkelmaterialet är resultatet av det arbetet. För att öka användbarheten i våra lkalföreningar har vi valt att rikta materialet till arbetssökande persner med en neurpsykiatrisk funktinsnedsättning (NPF) trts att Vägar till jbb-prjektet varit avgränsat till att arbeta med AS. Tanken är att studiematerialet kan ha flera användningsmråden. Dels kan det användas i Riksförbundet Attentins lkalföreningar, där man bjuder in medlemmar att medverka ch på så sätt skapar en grupp. Dels kan det användas i andra sammanhang där grupper redan finns ch man behöver ett arbetsmaterial på temat arbete, exempelvis inm en daglig verksamhet. Oavsett vilket hppas vi att studiecirkeln kan leda till bra samtal där det ges tillfälle att få dela med sig av sina kunskaper ch erfarenheter på ett meningsfullt ch inspirerande sätt. Studiecirkeln vänder sig i första hand till arbetssökande persner i alla åldrar, sm själva har en neurpsykiatrisk funktinsnedsättning. Syftet med studiecirkeln är att deltagarna skall få ta del av varandras erfarenheter ch tankar, att ges verktyg i att fkusera på det sm fungerar ch hur man kan se sin funktinsnedsättning sm en tillgång i arbetsrelaterade situatiner. BAKGRUND STUDIECIRKELMATERIAL NPF OCH ARBETE 4

Studiehandledning OM MATERIALET Innehållet i studiematerialet består av material för 5 stycken fysiska träffar på 2,5 timme vardera. Lämpligt antal persner kan vara alltifrån fem till åtta persner. MÅLGRUPP Arbetssökande med NPF, såsm Aspergers syndrm, ADHD, ADD, Turettes syndrm etc. Gruppen kan antingen vara rendlad med persner sm har samma diagnser eller blandad; även persner utan diagns sm känner igen sig i funktinsnedsättningarna kan ingå i en cirkel. Inspiratin Ni kan använda materialet i sin helhet, inspireras av delar av det eller välja att skapa egna teman utifrån just er grupps önskemål eller behv. Gruppdynamik Det är en fördel m gruppen kan bli någrlunda hmgen, exempelvis persner sm söker arbete på öppna arbetsmarknaden, persner sm nyligen slutat sklan eller liknande. På så sätt är det störst chans att alla medverkande får ut så mycket sm möjligt av studiecirkeln. INFÖR UPPSTART Innan ni kör igång med en studiecirkel behöver ni hitta en lkal att hålla träffarna i ch ni behöver ha en eller två studiecirkelledare sm finns tillgänglig under hela cirkelns gång. Givetvis behöver ni även nå de sm kan tänkas vara intresserade av att delta i studiecirkeln. Ta er tid att förbereda ch planera det praktiska upplägget för studiecirkeln. Kntakta gärna ett studieförbund på rten då de mer än gärna stöttar ch bistår med infrmatin kring det praktiska runtmkring uppstartandet av en studiecirkel. Det kan vara en gd idé att höra med dm m det finns möjlighet att gå någn studiecirkelhandledarutbildning innan ni kör igång er cirkel. Ibland finns det möjlighet för studieförbund att erbjuda lån av lkal för studiecirkelträffarna. Lkalföreningstips! Är ni flera lkalföreningar sm är intresserade av att starta studiecirklar; prata ihp er ch efterfråga en studiecirkelledarutbildning. Har er lkalförening samarbeten med kmmunala aktörer på rten finns det en gd möjlighet för er att låna en lkal kstnadsfritt eller till en billig penning. Varför inte bjuda in en gästföreläsare från exempelvis Arbetsförmedlingen, kanske en SIUS-knsulent sm kan berätta mer m vad en sådan kan hjälpa till med. STUDIEHANDLEDNING STUDIECIRKELMATERIAL NPF OCH ARBETE 5

STUDIECIRKELLEDARE Denna studiecirkel bygger på att deltagarna delar med sig av sina kunskaper ch erfarenheter ch ledaren har en viktig rll i att skapa förutsättningar så att alla deltagare har möjlighet att vara delaktiga i samtalet. Det kan vara bra att vara två cirkelledare. Då kan en leda samtalet ch den andra kan ha kll på stämningen i gruppen. Då har man även möjlighet att dela upp gruppen i två m det skulle behövas ch man har någn att ventilera med efteråt. Det kan vara tryggt att dela på ansvaret att förbereda ch fixa saker inför, under ch efter cirkeln; vem fixar fika, vem plckar i rdning material, vem ser till att eventuell teknisk utrustning finns på plats ch fungerar? Km överens i förväg m vem sm ansvarar för vad m ni är två cirkelledare. Lkalföreningstips! Finns det engagerade persner sm brinner för arbetsmarknadsfrågan i er lkalförening, fråga m de är intresserade av att leda en studiecirkel. DELTAGARE TILL STUDIECIRKELN Det finns många sätt att sprida infrmatin m studiecirkeln för att nå tänkbara intresserade deltagare. Har lkalföreningen någt nyhetsbrev kan infrmatin ch inbjudan gå ut via det, vissa föreningar har även hemsidr sm de uppdaterar med jämna mellanrum ch där kan infrmatin m uppstartandet av en studiecirkel publiceras. STUDIEHANDLEDNING STUDIECIRKELMATERIAL NPF OCH ARBETE Hitta deltagare Sätt upp affischer, dela ut flyers, gör inbjudningar på Facebk ch andra sciala medier. Kntakta verksamheter sm jbbar med studiecirkelns målgrupp, arbetssökande persner med någn NPF-diagns. 6

MÖTESFORMER OCH ÖVNINGAR Varje studiecirkel är unik, var därför öppen för flexibilitet utifrån deltagarnas behv ch önskemål då det gäller mötesfrmer ch upplägg på studiecirkeln. Det viktigaste är att skapa förutsättningar för alla att vara delaktiga i samtalen kring de lika övningarna. Är det en liten eller ganska tyst grupp kanske det är mest givande att behålla strgruppen, är det en pratig grupp så dela gärna upp den i två mindre grupper så alla får kmma till tals. Var inte rädd för att möblera m tillfälligt! För att alla ska känna sig trygga i vad sm händer är det viktigt att berätta m övningens syfte innan ni sätter igång. Stressa inte för att hinna med alla övningar. Stanna istället upp ch låt övningar sm väcker respns ch intresse i gruppen få tid ch utrymme att diskuteras. Studieledaren kan gärna testa övningen i förväg för att veta hur den känns ch få en uppfattning m hur lång tid den tar att göra. Det är helt kej att välja brt eller hppa över övningar. Förslag på mötesfrmer: Runda: I en runda går rdet mellan lika persner. En persn börjar prata ch när den är färdig frtsätter nästa persn utan att någn avbryter. Det är kej att passa m man inte vill säga någt. Målet är att alla skall få kmma till tals ch att deltagarna skall lyssna på varandra. För att göra det extra tydligt vem det är sm har rdet kan man använda sig av en så kallad talsten sm skickas runt ch endast den m har stenen får prata. Det kan ckså vara bra att ha en tydlig avgränsning för rundan, exempelvis att bara prata m en fråga i taget eller att ha en viss talartid per persn. Smågrupper: Genm att dela strgruppen i mindre grupper får man mer tid för varje persn men ändå möjlighet att ta del av många erfarenheter. Även här kan man använda rundr, eller bara låta rdet vara fritt. Blir det livliga diskussiner ch svårigheter med turtagning kan man med fördel använda sig av en talsten. Här har cirkelledaren en viktig rll att se till att alla kmmer till tals. Bikupr: En bikupa kan vara ett bra sätt att få hela gruppen att prata. Dela upp gruppen i mindre grupper m 2-3 persner vardera ch låt grupperna prata eller diskutera en fråga under ett bestämt antal minuter. När ledaren bryter diskussinen kan smågrupperna sammanfatta sin diskussin för hela gruppen. RUTINER FÖR TRÄFFAR Inför varje träff Påminn vid behv m trivselreglerna. Följ upp m det är några tankar sm stannat kvar sedan förra gången. Gå igenm syftet ch temat för dagen. Inför varje övning: Gå igenm syftet med varje övning både före ch efter. Ibland är det lite tydligt när det är en övning man inte är van vid, vad själva målet är. I slutet av varje träff: Vad tänker man m dagens tillfälle? Vad har varit givande? Repetera syfte ch tema för att knyta ihp säcken! Vad gör vi nästa gång? Dela ut eventuell hemuppgift till detta. STUDIEHANDLEDNING STUDIECIRKELMATERIAL NPF OCH ARBETE 7

Träff 1 Tema: Intrduktin ch presentatin Syftet med första träffen är att bekanta sig med varandra ch studiecirkeln. Det är viktigt att få en bra start på studiecirkeln där deltagarna känner trygghet ch intresse inför frtsatta träffar. Ta er tid att prata m vilka förväntningar sm finns på träffarna ch km överens m på vilket sätt ni vill att de ska vara upplagda. Hälsa välkmmen Krt presentatin av studiecirkelledaren ch studiecirkelmaterialet. Genmgång av praktisk infrmatin Datum för samtliga cirkelträffar, kntaktuppgifter till ledare ch deltagare. Förbered ett dkument sm ni kan fylla, innan det första tillfället är slut. Berätta m studiecirkeln Den här cirkeln bygger på att man delar med sig av sina erfarenheter ch kunskaper då vi träffas för att ta del av material ch övningar på temat NPF ch arbete. Det är alltså inte en kurs eller utbildning. Studiecirkelledarens ansvar? Förutm att se till att studiecirkelmaterialet finns tillgängligt ch att eventuell teknisk utrustning fungerar så intrducerar ch ltsar cirkelledaren gruppen genm övningarna i materialet. En viktig uppgift för studiecirkelledaren är att se till att alla får rdet ch att turtagningen sköts. PLATS FÖR EGNA ANTECKNINGAR TRÄFF 1 STUDIECIRKELMATERIAL NPF OCH ARBETE 8

SAMTALA OM... Lära känna gruppen Gör en krt presentatinsrunda, max 1-2 minuter per persn. Namn? Varför man vill delta ch vilka förväntningar man har på cirkeln? Om man jbbat eller pluggat tidigare? Vad man gör nu? Det kan vara rligt att deltagarna skriver ned sina förväntningar på ett papper vid det första tillfället ch sedan gå igenm dem vid det sista tillfället. SAMTALA OM... Trivselregler Syftet med diskussinen är att gemensamt skapa de trivselregler sm bidrar till att skapa en trygg ch kreativ studiecirkelgrupp. Km överens m gemensamma trivselregler sm ska gälla under studiecirkelns gång. Hur vill vi ha det under våra kmmande träffar? Hur skapar vi en bra ch funktinell grupp? Använd ett strt papper eller en whitebard för att skriva upp alla tankar sm dyker upp under denna övning sm görs i strgrupp, Skriv ner ch spara de punkter sm gruppen enades m, på så vis kan vi gå tillbaka ch påminnas m det vi gemensamt kmmit överens m att följa. DISKUTERA Förslag: Hur meddela förhinder eller avhpp? Mbil avstängd eller ljudlös? Att lyssna Att prata Att tycka lika Gränssättning (vad vill jag berätta m mig själv, kej att passa på övningar) Fika fritt under cirkelns gång eller fikapaus? Extra övningar att göra mellan cirkeltillfällena? FIKA TRÄFF 1 STUDIECIRKELMATERIAL NPF OCH ARBETE 9

ÖVNING Yrkesmässig ch persnlig presentatinsrunda Denna studiecirkel bygger på att man delar med sig av sina erfarenheter, kunskaper ch tankar rörande NPF ch arbete varpå det är meningsfullt att få veta lite mera m varandra då det kmmer till just det. Uppskattningsvis kan övningen tänkas ta 5-10 minuter per persn ch del. DISKUTERA 1. Persnlig runda: 2. Yrkesmässig runda: Vad har du för diagns? När fick du denna? Hur har den påverkat dig? Vad har du arbetat med? När var detta? Varför valde du detta arbete? Har du pluggat? Vad ch hur gick det? Vad gör du på dagarna idag? Hur går det? Vad har du för planer ch tankar framåt? Reflektinsrunda Hur känns det efter första träffen: Tankar? Känslr? Upplägget? Önskemål inför kmmande träff? Det kan vara bra att påminna varandra m studiecirkelns frm; att vi är här för att dela med ss av våra erfarenheter ch kunskaper. Nästa gång Berätta krt m vad sm händer nästa gång. Önskas övningar i förväg? Dela i så fall ut bilaga 1: Vad innebär det att arbeta. TRÄFF 1 STUDIECIRKELMATERIAL NPF OCH ARBETE 10

Träff 2 Tema: Att arbeta Syftet med träffen ligger på att reflektera kring vad det innebär att arbeta eftersm att ha ett jbb innebär så mycket mera än att endast utföra sina arbetsuppgifter. För att ha en fungerande arbetssituatin behöver vardagsrutiner fungera ch samspelet med kllegr rulla på. Detta cirkeltillfälle handlar främst m all denna extrakmpetens, ch hur man kan få det att fungera på arbetsplatsen. Hälsa välkmmen Berätta krt m dagens tema ch upplägg för träffen. Be gärna deltagarna att skriva en namnskylt så slipper man fundera på vad någn heter. Det brukar vara uppskattat med en återkppling till föregående träff; hör vilka tankar ch funderingar sm finns i gruppen. För att ha realistiska förväntningar på träffen kan det ibland vara bra att påminnas m studiecirkelns frm. Tips! Spara gärna namnskyltarna så att ni kan använda dem flera gånger. ÖVNING: Vad innebär det att arbeta? Se bilaga 1 Syftet med övningen är att fundera ch reflektera över vad man behöver klara av för att få ch behålla ett arbete. Att få ta del av varandras tankar kring att arbeta ch få perspektiv på lika sätt att hantera de utmaningar sm kan uppstå på en arbetsplats. Låt övningen få tid ch utrymme. Det gör inget m ni hppar över den andra övningen. 1. Dela ut bilaga 1 Vad innebär det att arbeta ch låt deltagarna läsa igenm materialet var för sig. Be deltagarna kryssa i de punkter sm de upplever att de kan hantera. 2. Gå igenm listan tillsammans ch diskutera en punkt i taget utifrån nedanstående frågr. Tycker ni att de uppräknade alternativen stämmer överens med verkligheten; är detta saker sm är viktiga att kunna klara av på en arbetsplats? Utifrån de arbetslivserfarenheter du har, tycker du att du har behövt kunnat klara av någt av de uppräknade alternativen ch i så fall vilka? Finns det yrken där någt av de uppräknade alternativen inte spelar någn rll? Om de uppräknade alternativen är viktiga att kunna hantera ch någt sm man har svårt med; går det att träna upp ch i så fall hur? TRÄFF 2 STUDIECIRKELMATERIAL NPF OCH ARBETE 11

FIKA ÖVNING: Att leva med en funktinsnedsättning Syftet med att titta på filmen är att få ta del av ett inifrånperspektiv då det kmmer till att skapa en fungerande arbetssituatin trts persnliga utmaningar sm en följd av en funktinsnedsättning (ADHD). Titta på filmen Gergis Mitt liv med ADHD. Du hittar den på AttentinPlay på Yutube: https://www.yutube.cm/watch?v=2ymw0opzlrk DISKUTERA Vad tänker ni m Gergis situatin? Vilka strategier nämner han sm användbara i sitt arbetsliv? Finns det andra strategier han skulle kunna använda? Har du några egna strategier för att din arbetssituatin ska fungera? Dela upp gruppen i två mindre grupper så att alla kmmer till tals. Reflektinsrunda Hur känns det efter andra träffen: Tankar? Känslr? Upplägget? Önskemål inför kmmande träff? Nästa gång Berätta krt m temat för nästa träff. TRÄFF 2 STUDIECIRKELMATERIAL NPF OCH ARBETE 12

Träff 3 Tema: Starka egenskaper Syftet med den tredje träffen är att påminnas eller upptäcka fler av sina psitiva ch starka egenskaper trts eller kanske tack vare sin funktinsnedsättning. Att tillsammans fundera över vilka egenskaper sm kan vara relevanta att lyfta fram vid en jbbintervju eller i en jbbansökan. Hälsa välkmmen Berätta krt m dagens tema ch upplägg för träffen. Det brukar vara uppskattat med en återkppling till föregående träff; hör vilka tankar ch funderingar sm finns i gruppen. För att ha realistiska förväntningar på träffen kan det ibland vara bra att påminnas m studiecirkelns frm. ÖVNING Dina starka egenskaper Bilaga 2 Syftet med denna övning är att uppmärksamma sina starka sidr ch tillsammans med andra reflektera kring vilka egenskaper ch färdigheter sm kan tänkas uppskattas av en arbetsgivare ch på en arbetsplats. 1. Be deltagarna att fundera över vilka egenskaper ch färdigheter sm de själva tycker att de är bra på. Ge dem 5 minuter för att på egen hand skriva ner det sm de kmmer på m sig själva. Lite senare under denna övning ska vi återkppla till detta. 2. Dela ut bilaga 2: Dina starka egenskaper ch låt deltagarna kryssa i vilka egenskaper ch färdigheter sm de tycker stämmer in på dem själva. DISKUTERA Liten grupp Stämde någt eller några av påståendena överens med dina tankar m dig själv ch dina starka sidr? Jämför med den lista där du skrev ner dina psitiva egenskaper. Vilka av dessa egenskaper är eller kan vara relevanta i jbbsammanhang? Välj tillsammans ut fem egenskaper/färdigheter sm kan vara fördelaktiga att presentera för en arbetsgivare. Str grupp Gå laget runt för att höra vilka egenskaper ni valt ch varför ni tycker att det är en psitiv egenskap i jbbsammanhang. TRÄFF 3 STUDIECIRKELMATERIAL NPF OCH ARBETE 13

FIKA ÖVNING Bilaga 3 ch 4 Egenskaper/påståenden m Aspergers syndrm Syftet med dessa övningar är att påminnas m att det finns skilda sätt att se på saker ch ting, ckså då det gäller persnliga egenskaper ch färdigheter. Att tillsammans reflektera över hur man kan vända någt sm låter negativt till någt sm låter psitivt. DISKUTERA Liten grupp Dela ut bilaga 3 Påståenden m NPF. Be deltagarna att läsa igenm påståendena ch diskutera utifrån följande: Vad innebär detta påstående? Behöver detta vara dåliga egenskaper? Vad kan det få för knsekvenser? Stämmer det in på mig? Hur kan man se det psitivt? Ge exempel på en situatin när detta är bra att ha/vara. Str grupp Dela ut bilaga 4 En annan synvinkel. Läs igenm ett påstående i taget ch diskutera i strgrupp. Håller ni med m detta? Stämmer det in på mig? Hur kan man dra nytta av detta? Reflektinsrunda Hur känns det efter tredje träffen: Tankar? Känslr? Upplägget? Önskemål inför kmmande träff? Nästa gång Berätta krt m temat för nästa träff. TRÄFF 3 STUDIECIRKELMATERIAL NPF OCH ARBETE 14

Träff 4 Tema: Vad utmärker en bra arbetsplats? Syftet med den fjärde träffen är att reflektera över vad man persnligen behöver för att trivas, må bra ch kunna leverera på en arbetsplats; hur kan man skapa sig de arbetsförutsättningar man har behv av? Hälsa välkmmen Berätta krt m dagens tema ch upplägg för träffen. Det brukar vara uppskattat med en återkppling till föregående träff; hör vilka tankar ch funderingar sm finns i gruppen. För att ha realistiska förväntningar på träffen kan det ibland vara bra att påminnas m studiecirkelns frm. ÖVNING Hur ser en bra arbetsplats ut enligt dig? Syftet med denna övning är att upptäcka ch utfrska vilka förutsättningar du behöver för att kunna utföra dina arbetsuppgifter. Arbetstagare har lika krav på en arbetsplats, vissa är ett måste för att man ska kunna utföra sitt arbete ch andra är önskemål för trivsel. Vad är viktigast för dig? DISKUTERA 1. Hur ser en bra arbetsplats ut enligt dig, gällande: Bemötande Arbetsrutiner Arbetsmiljö Annat 2. Om du tänker på tidigare arbetsplatser, finns det någt sm du önskar hade varit annrlunda där ch i så fall varför? 3. Utifrån det du vet m dig själv ch dina tidigare arbeten, vad måste finnas/ fungera på ditt nästa jbb? 4. Om du är missnöjd med någt på jbbet, hur kan du ta upp det med din arbetsgivare? 5. Vad är viktigast, enligt dig, när man väljer arbetsplats? 6. Vad är viktigast att priritera, för dig, när du söker arbete? TRÄFF 4 STUDIECIRKELMATERIAL NPF OCH ARBETE 15

FIKA ÖVNING Infrmatin till mina kllegr Bilaga 5 Syftet med denna övning är att reflektera över vad sm är viktigt ch relevant att din chef ch dina kllegr känner till m dig ch din funktinsnedsättning. I en arbetsgrupp arbetar man mt ett gemensamt mål tillsammans med andra anställda. Det är därför viktigt att infrmatinsflödet inm gruppen fungerar för att samrdna de arbetsinsatser sm behöver utföras för att nå målet. DISKUTERA Läs igenm bilaga 5 Infrmatin till mina kllegr. Kryssa i de alternativ sm du anser är att din chef ch dina kllegr bör känna till m dig. Är det någt sm skulle kännas jbbigt att infrmera m ch i så fall varför? Diskutera två ch två, jämför era alternativ ch berätta hur ni tänkte ch varför. Reflektinsrunda Hur känns det efter fjärde träffen: Tankar? Känslr? Upplägget? Önskemål inför kmmande träff? Nästa gång Berätta krt m temat för nästa träff. TRÄFF 4 STUDIECIRKELMATERIAL NPF OCH ARBETE 16

Träff 5 Tema: Att prata m sin diagns Syftet med den femte träffen är att reflektera över var sm är relevant att berätta m sig själv i arbetssammanhang. Huruvida man berättar att man har en funktinsnedsättning eller inte är väldigt individuellt. Vad känns bäst för dig att göra ch varför känner du så? Hälsa välkmmen Berätta krt m dagens tema ch upplägg för träffen. Det brukar vara uppskattat med en återkppling till föregående träff; hör vilka tankar ch funderingar sm finns i gruppen. För att ha realistiska förväntningar på träffen kan det ibland vara bra att påminnas m studiecirkelns frm. ÖVNING: Att prata m sin diagns Hur brukar du presentera din/dina diagnser i privata sammanhang i arbetsmässiga sammanhang DISKUTERA När, hur ch för vilka bör man berätta m sin diagns? Ska man alltid berätta? Finns det tillfällen då man inte skall berätta? Anser du att man skall berätta m sin funktinsnedsättning på en anställningsintervju, ch i så fall hur ch varför? Hur har du gjrt när du sökt arbete, vad har du berättat? Har du varit med m tillfällen då du upplever att du blivit annrlunda bemött pga att du har en diagns, både i psitiv ch negativ bemärkelse? Vad anser du är viktigast att arbetsgivare skall veta m dig? Vad anser du är viktigast att förmedla allmänt till arbetsgivare m Asperger? Hur önskar du bli bemött av arbetsgivare ch kllegr? Diskutera två ch två. Genmgång i str grupp. TRÄFF 5 STUDIECIRKELMATERIAL NPF OCH ARBETE 17

FIKA ÖVNING: Film Se filmen Hej! Har DU aspergers? av prfilen Din Muminmamma på Yutube: https://www.yutube.cm/watch?v=csyzdmvrcu DISKUTERA Känner ni igen er i reaktinerna? Hur skulle ni vilja att man blev bemött? Utvärdering av hela studiecirkeln Utvärdering av NPF ch arbete Dela ut Utvärdering av NPF ch arbete för ifyllnad innan sista träffen är avslutad. PLATS FÖR EGNA ANTECKNINGAR TRÄFF 5 STUDIECIRKELMATERIAL NPF OCH ARBETE 18

BILAGA 1 TRÄFF 2 Vad innebär det att arbeta? Att vara anställd innebär mycket mera än att endast utföra sina arbetsuppgifter. Ibland kan man behöva gå emt sina egna värderingar ch övertygelser, sätta sina egna behv åt sidan för att utföra arbetsuppgifter sm arbetsgivaren anser är det bästa för företaget, trts att du sm anställd tycker annrlunda. PÅ EGEN HAND Kryssa i de rutr sm du upplever att du hanterar bra. I GRUPP Gå igenm listan tillsammans ch diskutera en punkt i taget utifrån nedanstående frågr. Tycker ni att de uppräknade alternativen stämmer överens med verkligheten; är detta saker sm är viktiga att kunna klara av på en arbetsplats? Utifrån de arbetslivserfarenheter du har, tycker du att du har behövt kunnat klara av någt av de uppräknade alternativen ch i så fall vilka? Finns det yrken där någt av de uppräknade alternativen inte spelar någn rll? Om de uppräknade alternativen är viktiga att kunna hantera ch någt sm man har svårt med; går det att träna upp ch i så fall hur? Kmma till varje arbetspass Kmma i tid Meddela arbetsgivaren m man är sjuk eller sen Vara hel ch ren Göra arbetsuppgifter man inte själv kan välja Stå ut med att inte kunna allt från början Stå ut med att göra fel ch kanske få kritik Klara av att kncentrera sig tillräckligt bra på sina arbetsuppgifter Klara av att ta emt infrmatin ch instruktiner Våga fråga när man inte förstår eller inte kan/vet Klara av att priritera Orka göra klart arbetsuppgifterna Klara av att samarbeta Respektera sina arbetskamrater Erkänna att man gjrt ett misstag Hålla tillbaka sina egna persnliga behv ch se till verksamheten Se när någt är fel ch kunna framföra det på ett sakligt sätt Stå ut med att ingen arbetsplats är perfekt Annat: TRÄFF 2 STUDIECIRKELMATERIAL NPF OCH ARBETE 19

BILAGA 2 TRÄFF 3 Dina starka egenskaper Att marknadsföra sig själv vid jbbsökande är idag en nödvändighet då knkurrensen kring jbben är str. Det är viktigt att arbetsgivaren uppmärksammas på dina persnliga resurser. Vad kännetecknar din persnlighet? Vilka egenskaper är dina styrkr ch resurser? 1. Kryssa i de egenskaper sm stämmer in på dig. 2. Markera de egenskaper sm du trr uppskattas av en arbetsgivare. JAG ARBETSGIVARE JAG ARBETSGIVARE Energisk Arbetssam Insiktsfull Entusiastisk Lättlärd Organiserad Tålmdig Vänlig Tillmötesgående Punktlig Strukturerad Samvetsgrann Diplmatisk Kmpetent Psitiv Verbal Serviceminded Ljal Lyhörd Lugn Mångsidig Uppriktig Balanserad Flexibel Stresstålig Självsäker Artig, krrekt Utåtriktad Humristisk Kreativ Nggrann Effektiv Nytänkande Engagerad Stabil Fkuserad Ambitiös Uthållig Initiativtagande Pålitlig Nytänkande Resultatrienterad Samarbetsvillig Tlerant Praktiskt Självständig Pedaggisk Detaljrienterad Öppen Källa: http://www.arbetsfrmedlingen.se/fr-arbetsskande/cv-ch-anskan/tips-ch-rad/persnligt-brev/dina-egenskaper.html TRÄFF 3 STUDIECIRKELMATERIAL NPF OCH ARBETE 20

BILAGA 3 TRÄFF 3 Påståenden m NPF När man läser m Aspergers syndrm, är de flesta egenskaper förknippade med diagnsen skrivna ur en negativ synvinkel. Men det sm inte alla tänker på är att vissa persner med Aspergers syndrm har lyckats vända just dessa egenskaper till en styrka när de befinner sig i rätt miljö. Här är några exempel på sådana egenskaper. Läs igenm dessa ett i taget ch diskutera. Nedan listas vanliga egenskaper sm fta nämns när man pratar m Aspergers syndrm ch andra neurpsykiatriska funktinsnedsättningar. Påstående 1: Påstående 2: Påstående 3: Påstående 4: Påstående 5: Påstående 6: Påstående 7: Påstående 8: Påstående 9: Påstående 10: Man ser allt svart ch vitt. Man tänker bkstavligt ch missförstår andra människrs budskap. Man är flexibel ch klarar inte av förändringar. Man har begränsade intressen ch är villig att testa nya saker. Man har svårt att anpassa sig till andra människr. Man har svårt att se helheten ch hakar upp sig på nödiga detaljer Man har svårt att förstå andra människrs intentiner ch är därför scialt naiv ch lättlurad. Man är rutinbunden. Man saknar ett filter för synintryck ch klarar inte av starka färger, ljus eller överhuvudtaget ställen där det är mycket saker framme. Man har svårt att förstå andra människrs tankesätt ch kan inte lära sig de så kallade skrivna sciala reglerna. källa: Paula Tillis blgg, blgg.aspiratin.nu/10-typiska-asperger-egenskaper-ur-en-psitiv-synvinkel/ TRÄFF 3 STUDIECIRKELMATERIAL NPF OCH ARBETE 21

BILAGA 4 TRÄFF 3 En annan synvinkel Påstående 1: Man ser allt svart ch vitt. Annan synvinkel: Man kan ha starka åsikter ch samt en förmåga ch styrka att hålla fast vid sin synpunkt trts att majriteten av människr hävdar annat. Och vem är det sm säger att majriteten nödvändigtvis har rätt? Påstående 2: Man tänker bkstavligt ch missförstår andra människrs budskap. Annan synvinkel: Man är förmdligen pålitlig, menar det man säger samt har en förmåga att uttrycka sig tydligt ch precist. Hur många människr i den här världen går inte runt ch undrar: vad menade den här människan egentligen när hen sa si ch så? Vre det inte bättre m alla människr kmmunicerade tydligt? Väldigt många missförstånd skulle förmdligen kunna undvikas på det sättet. Påstående 3: Man är flexibel ch klarar inte av förändringar. Annan synvinkel: Man ser förmdligen till att man håller sig till det man bestämt, ch i den här världen behövs alltid människr sm klarar av att se till att resultatet blir det man önskat från början. Påstående 4: Man har begränsade intressen ch är villig att testa nya saker. Annan synvinkel: Man kan ha ett väldigt starkt specialintresse, vilket gör att vissa inidvider med Aspergers syndrm kan hålla sig sysselsatta i flera veckr, månader eller t m år utan att bli det minsta uttråkade, ch när man verkligen njuter av livet på det sättet, behöver man inte testa nya saker. Vissa Aspergare har även specialbegåvningar tack vare sina specialintressen, vilket kan utnyttjas i yrkeslivet. Påstående 5: Man har svårt att anpassa sig till andra människr. Annan synvinkel: Man har förmdligen en förmåga att tänka självständigt avsett vad andra människr tycker ch tänker, ch man vägrar att ändra på sig själv för andras skull. Hur många människr i den här världen mår inte dåligt när de försöker göra saker bara för att nrmen i dagens samhälle kräver det? TRÄFF 3 STUDIECIRKELMATERIAL NPF OCH ARBETE 22

Påstående 6: Man har svårt att se helheten ch hakar upp sig på nödiga detaljer. Annan synvinkel: Man lägger förmdligen märke till detaljer sm de flesta andra människr inte tänker på, vilket kan utnyttjas i yrkeslivet. Om man exempelvis hakar upp sig på alla stavfel, kan man passa mycket bra sm krrekturläsare. Påstående 7: Man har svårt att förstå andra människrs intentiner ch är därför scialt naiv ch lättlurad. Annan synvinkel: Man har fta inga förutfattade meningar m andra människr utan tar dem sm de är. Man är fta en gd medmänniska ch förväntar sig samma gdhet av andra människr. Påstående 8: Man är rutinbunden. Annan synvinkel: Man kan ibland lyckas hitta riktigt bra rutiner. Exempel ur ett inifrånpespektiv: Jag har exempelvis gjrt ett kstschema sm jag alltid följer, ch jag avviker aldrig någnsin från det m jag abslut inte måste, sm t ex i situatiner när jag är ute ch reser. Mitt kstschema innehåller bara nyttig mat, ch därför äter jag inga nyttigheter såsm kakr, chklad ch gdis, inte ens när jag har gäster hemma. Att jag klarar av att leva nyttigt ch avstå från scker är någt sm många är avundsjuka på. Påstående 9: Man saknar ett filter för synintryck ch klarar inte av starka färger, ljus eller överhuvudtaget ställen där det är mycket saker framme. Annan synvinkel: Man är mycket uppmärksam. Om man är ute i skgen ch plckar svamp, kan det vara en enrm fördel att hjärnan registrerar allt sm finns runt mkring eftersm man då ser svamparna med en gång. Påstående 10: Man har svårt att förstå andra människrs tankesätt ch kan inte lära sig de så kallade skrivna sciala reglerna. Annan synvinkel: Man tänker förmdligen annrlunda ch har en helt egen persnlighet, ch världen behöver människr sm har en förmåga att se saker ur en annan synvinkel. Om alla människr i histrien alltid hade tänkt lika, skulle vi frtfarande tr att jrden var platt ch att slen snurrade runt jrden. Så är inte det bra att det förr i tiden fanns någn sm tänkte annrlunda? källa: Paula Tillis blgg, blgg.aspiratin.nu/10-typiska-asperger-egenskaper-ur-en-psitiv-synvinkel/ TRÄFF 3 STUDIECIRKELMATERIAL NPF OCH ARBETE 23

BILAGA 5 TRÄFF 4 Infrmatin till mina kllegr Nedan listas förslag på vad sm kan vara viktigt att förmedla till sina kllegr. Vad är viktigt för dig? Kryssa i för din egen del, ch lämna den eventuellt till din arbetsplats m du vill. Detta är viktigt för mig: Jag vill helst arbeta ensam. Jag behöver rdning ch reda. Jag önskar att de jag arbetar med ska få infrmatin m min funktinsnedsättning/behv. Jag behöver infrmatin i gd tid m vad sm ska hända. Oväntade händelser kräver mycket energi från mig. Surrande fläktar, störande ljud eller flimrande starka lysrör är ett strt störningsmment för mig, sm trligtvis kmmer begränsa min arbetsförmåga. Jag tlkar språket bkstavligt. Var tydlig i er kmmunikatin, annars kan det ibland bli missförstånd. Be att jag berättar vad ni har sagt så att ni blir säkra på att jag verkligen har förstått. Jag önskar både muntlig ch skriftlig infrmatin. Håll vad ni lvar, annars blir jag säker. Jag har själv lite svårt för att småprata, men jag vill ändå vara delaktig i arbetsgemenskapen. Jag tycker inte m beröring, t.ex. klappar på axeln. Det skulle underlätta att ha tillgång till ett lugnt rum m jag blir stressad. Jag har ibland örnprppar eller hörlurar för att slippa ljud. Jag behöver hjälpmedel sm ger mig struktur, t.ex. en whitebard, scheman eller listr på vad jag ska göra. Jag har behv av stöd ch strategier för hur jag ska påbörja ch avsluta arbetsuppgifter. Tala m precis vad jag ska göra ch i vilken rdning jag ska göra det, vad sm är viktigast att göra först m jag inte hinner allt, vem jag ska fråga m någt blir fel ch när jag kan fråga, när jag har ansvar ch när andra har ansvar. Jag vill på inplanerade tider gå igenm hur allt fungerar ch erbjudas stöd, samtal ch hjälp att lösa prblem. Det skulle underlätta för mig att ha en arbetskamrat sm stödpersn, sm förklarar hur det går till på arbetsplatsen, uppmuntrar mig att vara med på fikapauserna, visar var man kan sitta i fikarummet ch vad man kan prata m på fikaraster. Den persnen ska ckså vara med på möten ch förklara vad sm händer. Jag önskar att arbetsgivare, persnal ch eventuella kntaktpersner ska samarbeta för att mitt arbete skall fungera så ptimalt sm möjligt. Annat sm är viktigt för mig: källa: http://habilitering.se/sites/habilitering.se/files/std_vid_mten_till_kllegr_pa_min_arbetsplats.pdf TRÄFF 4 STUDIECIRKELMATERIAL NPF OCH ARBETE 24

EXTRAUPPGIFT 1 Egenskaper Beskriv ti egenskaper du har sm kan vara passande att presentera för en arbetsgivare (t.ex. scial, flexibel etc.). Fråga gärna anhöriga m det är svårt att kmma på, ntera dck vilka egenskaper du kmmit fram till utan hjälp: 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. EXTRAUPPGIFT STUDIECIRKELMATERIAL NPF OCH ARBETE 25

EXTRAUPPGIFT 2 Kunskap ch kmpetens DEL 1 Beskriv fem arbetsuppgifter du skulle kunna tänka dig att arbeta med (t.ex. felsökning, vaktmästeri etc.), ch varför du kan tänka dig det: 1. 2. 3. 4. 5. DEL 2 Leta upp förslag på fem företag/arbetsplatser du skulle kunna tänka dig att arbeta på. De skall passa gegrafiskt ch vara realistiska utifrån din arbetskmpetens. Skriv ner krt infrmatin m dem, hemsideadress (m det finns) samt kntaktuppgifter: 1. 2. 3. 4. 5. EXTRAUPPGIFT STUDIECIRKELMATERIAL NPF OCH ARBETE 26

Utvärdering av NPF ch arbete Hur kan man använda sig av det man lärt sig på studiecirkeln i framtiden? Datum: 1. Allmänna frågr a. Vad var bäst? b. Vad har du saknat? c. Vad har du lärt dig? d. Vad tar du med dig? Besvara nedanstående frågr genm att ringa in den siffra från 1 till 5 sm stämmer bäst överens med din uppfattning. 2. Helhetsintrycket av cirkeln i förhållande till syftet I vilken utsträckning har syftet med cirkeln uppnåtts? Inte alls 1 2 3 4 5 Mycket bra Förbättringsförslag? TRÄFF 5 STUDIECIRKELMATERIAL NPF OCH ARBETE 27

3. Cirkelns struktur Vad anser du m upplägget, träffarnas planering, träffarnas temp, antal träffar ch möjlighet till påverkan? Inte alls 1 2 3 4 5 Mycket bra Förbättringsförslag? 4. Fika ch spntanprat Hur uppfattade du fikarasterna ch möjligheterna till spntanprat med de andra deltagarna? Inte alls 1 2 3 4 5 Mycket bra Förbättringsförslag? Tack för hjälpen! UTVÄRDERING STUDIECIRKELMATERIAL NPF OCH ARBETE 28