Tjänsteskrivelse 1 (24) Landstingsstyrelsen Landstingets kansli Ingrid Magnusson 2013-11-19 LK/130950 Kjersti Berg Marthinsen Agneta Gustavsson Staffan Svanqvist VERSION 0.85 Reviderad landstingsplan och budget 2014 samt ekonomisk flerårsplan 2015 2017 Landstingsfullmäktige fastställde den 12 juni 2013 landstingsplan och budget för 2014. I följande avsnitt beskrivs två förtydligande tillägg till den beslutade planen, förslag till reviderad budget för 2014 samt ekonomisk flerårsplan för perioden 2015 2017. Reviderad landstingsplan 2014 Landstingsstyrelsen beslutade den 7 juni 2010 (LK/121655) att uppdra åt landstingsdirektören att säkerställa tillgången till ambulanshelikoptertjänst i Värmland med start senast vid halvårsskiftet 2014. Upphandling av en landstingsägd ambulanshelikopter utfördes våren 2013 i samarbete med Landstinget Dalarna. Efter landstingsfullmäktiges beslut om Landstingsplan 2014 har landstingsstyrelsen 17 september 2013 beslutat att ambulanshelikopterverksamheten ska drivas i egen regi. Välfungerande vårdprocesser är en förutsättning för att uppnå en effektiv och patientsäker verksamhet. I detta ingår en samverkan inom Uppsala Örebroregionen, där ett viktigt exempel är samverkan inom ramen för den nationella cancerstrategin. Driftsättning av ambulanshelikopterverksamhet i Landstinget i Värmland och vidare samverkan inom Uppsala Örebroregionen framgår av den förändring i landstingsplanen för 2014 som föreslås i bilaga 1. Reviderad budget 2014 Landstingsfullmäktige fastställde i juni landstingets budget för 2014. Sveriges kommuner och landsting (SKL) har efter junibeslutet gett nya planeringsförutsättningar för 2014 och framåt. De förändringarna har inarbetats i det reviderade förslaget till budget 2014. Skatteintäkter och generella statsbidrag har justerats enligt SKL:s prognos från oktober 2013. Under 2014 finansieras landstingets verksamheter av skatteintäkter som utifrån en skattesats på 11,20 kronor per skattekrona beräknas till 5 502 miljoner kronor. De generella statsbidragen beräknas till 1 179 miljoner kronor och statsbidrag för läkemedel beräknas till 624 miljoner kronor.
LANDSTINGET I VÄRMLAND 2013-11-19 LK/130950 2 (24) I juni beslutade landstingsfullmäktige om verksamhetens ramar för 2014. Två förändringar därefter påverkar beslutet. Dels har prognosen för pensionskostnader ökat med knappt 50 miljoner kronor. Dels har ett arbete med gapanalyser och nuläget i hälso- och sjukvårdens ekonomiska situation medfört förslag till en ökning med 75 miljoner kronor. Förslag till ny nettokostnadsram är 7 145 miljoner kronor. Resultatet uppgår till 90 miljoner kronor. Tekniska justeringar föranledda av förflyttad verksamhet har gjorts jämfört med junibeslutet. Anslag och ramar från junibeslut samt ovanstående förändring framgår av bilaga 2. Reviderad resultatbudget inklusive balanskravsutredning samt balansbudget för 2014 framgår nedan. Resultatbudget Resultatbudget 2014 Mnkr Verksamhetens nettokostnadsram -7 145 Skatteintäkter 5 502 Utjämningssystem 1 179 Läkemedelsbidrag 624 Finansiella intäkter 10 Finansiella kostnader -81 Årets resultat 90
LANDSTINGET I VÄRMLAND 2013-11-19 LK/130950 3 (24) Balanskravsutredning och resultatutjämningsreserv Årets budgeterade resultat mnkr 90 avgår samtliga realisationsvinster - tillägg för vissa realisationsvinster enligt undantag - tillägg för vissa realisationsförlust enligt undantag - tillägg för orealiserade förluster i värdepapper - avgår återföring av orealiserade förluster i värdepapper - Årets budgeterade resultat efter balanskravsjusteringar mnkr 90 avgår medel till resultatutjämningsreserv - tillägg medel från resultatutjämningsreserven - beslut om vissa synnerliga skäl - Årets budgeterade balanskravsresultat mnkr 90 Balanskravsunderskott från tidigare år - Summa balanskravsresultat mnkr 90 Balanskravsresultat att reglera -
LANDSTINGET I VÄRMLAND 2013-11-19 LK/130950 4 (24) Balansbudget Balansbudget 2014 (mnkr) Mnkr TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar 10 Mark och byggnader 2 900 Maskiner och inventarier 800 Aktier, andelar och bostadsrätter 20 Långfristiga fordringar 20 Summa anläggningstillgångar 3 750 Omsättningstillgångar Förråd 9 Kortfristiga fordringar 700 Kortfristiga placeringar 1240 Kassa och bank 126 Summa omsättningstillgångar 2 075 SUMMA TILLGÅNGAR 5 825 SKULDER O EGET KAP Eget kapital 930 därav årets resultat 90 Avsättningar Avsättningar för pensioner 1955 Övriga avsättningar 20 Summa avsättningar 1 975 Skulder Långfristiga skulder 220 Kortfristiga skulder 1350 Kortfristig upplåning 1350 Summa skulder 2 920 SUMMA SKULDER O EK 5 825
LANDSTINGET I VÄRMLAND 2013-11-19 LK/130950 5 (24) Investeringar 2014 I samband med budget 2014 fattade landstingsfullmäktige beslut om investeringsnivåerna för 2014. Nedanstående tabell visar ramen för återinvesteringar, beslutade och ett beräknat utrymme för nya och strategiska investeringar. Investeringsramen för nya och strategiska investeringar i nedanstående tabell grundar sig på en övergripande bedömning av tillkommande investeringar 2014 och utgör övre begränsning för investeringsutrymmet. Nivåerna beslutades till: Investeringsram 2013 2016 2014 Återinvesteringsutrymme 190 Beslutade investeringar 500 Nya och strategiska investeringar 50 Totalt 740 Nedan följer en inriktning för 2014 års investeringar. Det är i huvudsak nästkommande års nya och strategiska investeringar som behandlas i investeringsplaneringen. Återinvesteringar Återinvesteringar hanteras och beslutas i respektive division eller motsvarande verksamhet. Investeringarna följs upp i den ordinarie tertialrapporteringen. Utrymmet för återinvesteringar är 190 miljoner kronor för 2014 och beslutades i landstingsfullmäktige i juni 2013. I den summan ingår ett utrymme för så kallade funktionella förbättringar som finns till direktörens förfogande. Detta avser åtgärder på fastigheter som har klassificerats som återinvesteringar. Verksamheten tilldelas inga extra ramar för avskrivningar till följd av återinvesteringar. Redan beslutade eller pågående investeringar Under kommande perioden ska en rad redan beslutade investeringar slutföras. Bilaga 3 visar samtliga beslutade pågående nya och strategiska investeringar och de totalt beslutade beloppen. Bland de större kan nämnas: Lokaler för rättspsykiatrisk vård samt lokaler för allmänpsykiatrisk öppenvård vid vårdcentralen Kristinehamn. Förnyelse av delar av operationsverksamheten vid Centralsjukhuset i Karlstad. Strukturförändringar (ombyggnader och avvecklingar) i byggnadsbeståndet och infrastrukturen vid Centralsjukhuset i Karlstad.
LANDSTINGET I VÄRMLAND 2013-11-19 LK/130950 6 (24) Invallning av markområdet runt Centralsjukhuset. Ambulanshelikopter. År 2014 medför samtliga redan beslutade investeringar prognostiserade utgifter på 500 miljoner kronor. Planerade nyinvesteringar 2013 Den relativt höga investeringsnivån och de ökade avskrivningarna innebär att landstinget under de närmaste åren har ett begränsat utrymme för nya investeringsprojekt. Det maximala utrymmet för tillkommande nyinvesteringar har beräknats till cirka 50 miljoner kronor och utgår från möjligheten att hantera tillkommande avskrivningar, ränta och andra driftskostnader. Uppföljningen visar att det pågående arbetet för psykiatrin i Kristinehamn beräknas få ett högre utfall än planerat. Utgiften för att slutföra arbetet i Kristinehamn beräknas överskrida ramen med cirka 30 miljoner kronor. Det innebär att utrymmet kommande år endast medger enstaka objekt. Prioritering av de mest angelägna objekten pågår, samtidigt som redan pågående projekt prövas till innehåll och ekonomisk omfattning. Beslut om investeringar inom anvisad ram fattas av styrelsen så snart prioriteringen är klar. I den ekonomiska flerårsplanen finns avskrivningar och ränta på lånat belopp för ovanstående investeringar medräknade.
LANDSTINGET I VÄRMLAND 2013-11-19 LK/130950 7 (24) Ekonomisk flerårsplan 2015 2017 SKL:s bedömning av sektorns ekonomi Konjunkturläget i svensk ekonomi Sveriges Kommuner och landsting (SKL) bedömer i sin senaste rapport att konjunkturläget i Sverige gradvis förbättras under hösten och vintern. Återhämtningen är emellertid inte särskilt stark. Sveriges BNP växer i år med 0,8 procent och nästa år med 2,7 procent. Läget på den svenska arbetsmarknaden börjar förbättras först en bit in på nästa år. Arbetslösheten sjunker under 2014 från 8 procent till strax under 7,5 procent. Det fortsatt svaga arbetsmarknadsläget i kombination med en fortsatt stark krona håller tillbaka pris- och löneutvecklingen. Det låga inflationstrycket begränsar skatteunderlagets tillväxt. I reala termer, efter avdrag för pris- och löneökningar, är däremot skatteunderlagets tillväxt fortsatt stark i år. Nästa år begränsas tillväxten av sänkta pensioner. Åren 2015 2016 växer skatteunderlaget med drygt 2 procent per år i reala termer. Den starka tillväxten är framförallt ett resultat av den återhämtning som beräknas ske på arbetsmarknaden. Åren 2015 och 2016 växer sysselsättningen med 1,5 till 2 procent. Tillväxten i svensk ekonomi kan till stor del återföras på inhemsk efterfrågan såväl konsumtionen som investeringarna växer snabbt. En viss återhämtning sker också internationellt, men tillväxten på viktiga svenska exportmarknader som t.ex. euroområdet bedöms även fortsättningsvis bli svagare än tillväxten i Sverige. Den fortsatta lågkonjunkturen innebär att priser och löner utvecklas långsammare än normalt. Men i takt med att resursutnyttjandet stiger ökar också pris och löneökningstakten. I år och nästa år ökar timlönerna med knappt 3 procent för att sedan öka med 4,0 procent år 2017 ett år då den svenska ekonomin återfått konjunkturell balans. Den underliggande inflationen stiger samtidigt från 0,6 till 1,7 procent. Sektorns ekonomi SKL skriver i ekonomirapporten att det finns flera skäl som talar för att det kommer att bli svårt för landstingssektorn att finansiera sina verksamheter framöver utan att höja skatten eller att resurser tillförs på annat sätt. Antalet invånare i vårdtunga åldrar ökar kraftigt. Nästan hela finansieringsansvaret för en expansiv kollektivtrafik ligger numera på landsting och regioner. Därtill är investeringsbehoven stora på många håll, både inom sjukvården och inom kollektivtrafiken. SKL skriver vidare att landstingen hittills har kommit förhållandevis lindrigt undan finanskrisen och dess efterverkningar. Det reala skatteunderlaget har ökat i skaplig takt och statliga tillskott, i huvudsak av tillfällig karaktär, hjälpte till när det såg som mörkast ut. Dessutom har många landsting höjt skatten. På så sätt har det varit möjligt att både öka resurserna till verksamheterna och redovisa överskott. Men de senaste ovillkorade statliga tillskotten, som permanent höjde nivån på statsbidragen, kom 2010. Efter 2010 är
LANDSTINGET I VÄRMLAND 2013-11-19 LK/130950 8 (24) det tillfälliga tillskott från AFA Försäkring som har bidragit till hyggliga resultat i sektorn. Undantaget var år 2011, när alla landsting redovisade underskott till följd av att kalkylräntan för värdering av pensionsskulden sänktes, vilket påverkade resultatet negativt med knappt 6 miljarder kronor. Nationella jämförelser SKL:s statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling ger underlag för att jämföra landstingets kostnader mot riket i övrigt. Basen för statistiken är det gemensamma regelverket Verksamhetsindelning för landsting och regioner (VI 2000) som reglerar uppdragsbeskrivningar, avgränsningar, redovisning och uppföljning av verksamheten. Jämförelserna baseras på uppgifter ur Kommun- och landstingsdatabasen. Jämförelsen är gjord mot riket inklusive regioner. Jämförelserna bygger på landstingens och regionernas nettokostnader. I diagrammen visas också en jämförelse med tre utvalda landsting med goda resultat för kvalitet och låga kostander: Jönköping, Östergötland och Kalmar. Landstinget i Värmland har lägre totala nettokostnader per invånare än riket i genomsnitt. Då ingår kollektivtrafiken vilket påverkar de totala nettokostnaderna avsevärt för de stora regionerna Skåne och Västra Götaland samt Stockholms läns landsting, och jämförelserna blir inte relevanta. Nedan följer därför en jämförelse på mer detaljerad nivå för hälso- och sjukvård, tandvård och regional utveckling. I uppgifterna för respektive verksamhet ingår kostnader för lokaler, service och administration. Däremot ingår inte läkemedel i jämförelserna, utan redovisas separat i sammanfattningen.
LANDSTINGET I VÄRMLAND 2013-11-19 LK/130950 9 (24) Hälso- och sjukvård Nedanstående bild visar nettokostnad per invånare för hälso- och sjukvård totalt (exklusive läkemedel) jämfört med rikets vägda medelkostnad. Diagram: Nettokostnad hälso- och sjukvård totalt (exkl. läkemedel), kr/inv Som framgår av bilden har Värmlands kostnader per invånare för hälso- och sjukvård sedan 2008 legat under rikets genomsnitt, med en ökande trend de senaste åren. 2011 steg Värmlands nettokostnad för hälso- och sjukvård i förhållande till riket i samband med att de stora investeringarna vid Centralsjukhuset togs i drift. 2012 var nettokostnaden per invånare återigen lägre än rikets. Fördelning mellan verksamheter exklusive läkemedel Om man ser till fördelningen inom den befintliga ramen exklusive läkemedel lägger Landstinget i Värmland mer per invånare på primärvård än riket. Trenden är att Värmlands kostnad per invånare för primärvård under ett antal år har legat under rikets. Diagram: Nettokostnad primärvård totalt (exkl. primärvårdsansluten hemsjukvård och läkemedel), kr/inv
LANDSTINGET I VÄRMLAND 2013-11-19 LK/130950 10 (24) För den specialiserade somatiska vården har Värmland lägre kostnader än riket. Den specialiserade somatiska vården har varierat i förhållande till riket enligt nedanstående diagram. Diagram: Kostnad för specialiserad somatisk vård (exkl. läkemedel), kr/inv För den specialiserade psykiatriska vården har Värmland lägre kostnader per invånare än riket. Trenden är att skillnaden mot riket minskat för att sedan öka igen 2012 enligt nedanstående diagram. Diagram: Kostnad för specialiserad psykiatrisk vård (exkl. läkemedel), kr/inv
LANDSTINGET I VÄRMLAND 2013-11-19 LK/130950 11 (24) För tandvård lägger Värmland mer per invånare än riket. Trenden de senaste åren är att Värmland lägger mer per invånare på tandvård än riket. Diagram: Nettokostnad tandvård (exkl. läkemedel), kr/inv Regional utveckling, utanför verksamheten, utbildning ochkultur När det gäller regional utveckling inklusive trafiken drar framförallt regionerna upp rikets genomsnitt och jämförelserna blir inte relevanta. Om man bortser från kollektivtrafiken lägger Landstinget i Värmland mer per invånare på regionutveckling än genomsnittet för riket. Detsamma gäller inom begreppet utanför verksamheten som består av internräntor och pensionskostnader. Landstinget i Värmland lägger något mer på utbildning, men mindre på kultur än riket i övrigt. Sammanfattning nationella jämförelser 2012 Nedanstående tabell visar en sammanfattning och beskrivning av hur Landstinget i Värmland fördelat sina resurser 2012 i förhållande till riket i genomsnitt. Sammanfattningsvis lade Landstinget i Värmland mindre kostnader på hälso- och sjukvård exklusive läkemedel än riket i genomsnitt. Primärvård och tandvård har högre kostnader än riket, medan somatisk och psykiatrisk vård har lägre kostnader än riket. Vidare har Landstinget i Värmland högre kostnader för läkemedel, räntor, pensioner, regional utveckling och utbildning, och lägre kostnader för kultur.
LANDSTINGET I VÄRMLAND 2013-11-19 LK/130950 12 (24) Nettokostnad kr/invånare 2012 Värmland kr/inv Riket kr/inv Skillnad mot riket kr/inv Skillnad mot riket mnkr Hälso- och sjukvård (exkl. läkemedel) 20 430 20 700-270 - 74 mnkr Specialiserad somatisk vård totalt (exkl. somatisk 12 029 12 326-297 - 81 mnkr hemsjukvård och läkemedel) Primärvård totalt (exkl. primärvårdsansluten 3 911 3 732 179 49 mnkr hemsjukvård och läkemedel) Tandvård (exkl. läkemedel) 707 594 113 31 mnkr Specialiserad psykiatrisk vård totalt (exkl. psykiatrisk 1 776 1 911-135 - 37 mnkr hemsjukvård och läkemedel) Läkemedel 2 329 2 115 214 58 mnkr Allmän regional utveckling (exkl. kollektivtrafik) 223 170 53 14 mnkr Utanför verksamheten(ränta och pensioner) 432 252 180 49 mnkr Utbildning 176 92 83 23 mnkr Kultur 249 291-42 - 11 mnkr Ekonomiska förutsättningar för perioden 2015 2017 Landstinget i Värmlands fördelning av resurser Landstingets fördelning av resurser tar utgångspunkt i historiska ramar som till viss del kompenseras för beräknade prisökningar. Justeringar görs till del för förändringar i uppdragets innehåll och satsningar och för medicinsk och teknisk utveckling, till exempel ökade kostnader för stora investeringar, eller riktade satsningar i större projekt eller utvecklingsarbeten. Fördelning görs till landstingets fasta anslag samt ramreduceringar för effektiviseringar eller besparingar för att få en ekonomi i balans. Modellen bygger på att verksamheterna kontinuerligt haft en uppräkning av ramarna som varit lägre än den allmänna pris- och löneförändringen, utan hänsyn till eventuella volymökningar. Hittills har Landstinget i Värmland haft en nettokostnadsutveckling som sedan 2006 varit under eller i nivå med riket. Nedanstående bild visar nettokostnadsutvecklingen för landstinget i Värmland jämfört med rikets nettokostnadsutveckling från 2006 till 2012, samt prognos för 2013. För 2014 och framåt visas prognostiserad utveckling i enlighet med föreslagen ekonomisk flerårsplan. I diagrammet syns också LPIK vilket är det landstingsprisindex som SKL tar fram i löpande planeringsförutsättningar.
LANDSTINGET I VÄRMLAND 2013-11-19 LK/130950 13 (24) Diagram: Nettokostnadsutveckling per år 2006 2016, procent. Resultatprognos för perioden 2015 2017 Nedanstående bild visar en historik över landstingets resultat sedan 1997 och prognosen för resultatet fram till 2017 med nuvarande planeringsförutsättningar. Diagram: Landstingets ekonomiska resultat 1997 2017, mnkr. 300 200 100 0-100 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015 2017-200 -300-400 Årets resultat God ekonomisk hushållning 2 % Resultatprognosen visar att landstingsfullmäktiges beslutade inriktning om god ekonomisk hushållning, det vill säga ett överskott motsvarande 2 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag, inte uppnås 2014. Det beror
LANDSTINGET I VÄRMLAND 2013-11-19 LK/130950 14 (24) på nuläget i hälso- och sjukvårdens ekonomiska situation. I stället är planen att överskottsmålet uppnås 2015. Prognoserna utgår från nu kända förutsättningar och en skattesats på 11,20. Prognoserna utgår från beloppen i budget 2014 och de olika kostnadsslagen räknas upp med olika uppräkningsfaktorer. Uppräkningen beskrivs närmare i nästa avsnitt. I avsnittet Riskanalys beskrivs de ekonomiska åtaganden som krävs i verksamheten för att uppnå god ekonomisk hushållning. Förväntade skatteintäkter och generella statsbidrag Skatteintäkter och generella statsbidrag prognostiseras av SKL för åren 2015 2017. Beräkningarna utgår från SKL:s prognos för rikets skatteunderlagsförändring och befolkningstillväxt. De generella statsbidragen består av inkomstutjämning, kostnadsutjämning, regleringsbidrag och läkemedelsbidrag. Skatteintäkter och generella statsbidrag prognostiseras av SKL för åren och baseras på den senaste prognosen från oktober 2013. För perioden 2015 2017 är skatteprognoserna relativt stabila. Förändringen av skatteintäkterna är beräknad till 3,8 procent för år 2015, 4,6 procent för 2016 och 4,1 procent för 2017 och baseras på en skattesats på 11:20 för samtliga år. Kostnadsutjämningen är ett nationellt överenskommet system som ska kompensera landstingen för skillnader i struktur och vårdtyngd. Från och med 1 januari 2014 justeras utjämningsystemet och det är effekterna i den nya modellen som finns i beräkningarna. Bidraget beräknas till cirka 1,2 miljarder kronor årligen under perioden 2015 2017. Prognosen för läkemedelsbidraget har sänkts ytterligare. Det finns fortfarande inget avtal mellan SKL och staten vilket innebär att utbetalningarna sker löpande efter särskilda regeringsbeslut. Sänkningen beror på att kostnaderna för förmånen minskar mer än vad regeringen prognostiserat. Budgeten för läkemedelsbidraget beräknas till 623,8 miljoner kronor årligen under planperioden. Sammantaget beräknas de generella statsbidragen variera mellan 1 821,7 och 1 872,4 miljoner kronor mellan 2015 2017. Bidragen beräknas utifrån SKL:s prognos. Finansiella poster I finansiella intäkter ingår den budgeterade avkastningen från pensionsmedelsförvaltningen. Den prognostiserade avkastningen förutsätter årliga avsättningar i enlighet med landstingets finansiella mål samt att den tänkta avkastningen återinvesteras. Finansiella kostnader för pensionsskulden avser ränteuppräkning av pensionsskulden inklusive löneskatt och är beräknad enligt KPA:s senaste prognos.
LANDSTINGET I VÄRMLAND 2013-11-19 LK/130950 15 (24) I finansiella kostnader ingår också kostnader för upplåning. Under perioden beräknas landstingets låneskuld uppgå till 1,8 miljarder kronor på grund av de beslut som fattats vad gäller pågående och kommande investeringar. Beräkningarna av låneskuld och finansiella kostnader är grundade på nuvarande intäkter. Vid väsentligt ändrade intäkter, till exempel som en följd av stora konjunkturförändringar eller stora förändringar i utjämningsystemen, förändras också förutsättningarna för låneskulden och de finansiella kostnaderna. Förväntade nettokostnader för verksamheten I verksamhetens intäkter ingår patientavgifter, såld verksamhet, sålda varor och tjänster, riktade bidrag och övriga intäkter. Generellt är bedömningen gjord utifrån tidigare års utfall och en analys av tillkommande avgifter och bidrag. För statsbidragen är bedömningen försiktigt gjord. Det finns en stor osäkerhet kring fortsatta och kommande satsningar. Läkemedelskostnaden beräknas till 886,7 miljoner kronor 2015. I summan ingår även tjänster som dosdispensering och bastjänst. Det är en minskning av läkemedelskostnaden med 1,5 procent från föregående år. Under 2016 förväntas kostnaden öka 2,6 procent och under 2017 med 2,7 procent. Värmland ligger fortfarande på en hög förskrivningsnivå för läkemedel, jämfört med riket, vilket möjliggör den förhållandevis låga ökningstakten. Kostnaden för den högspecialiserade vården beräknas till 458,5 miljoner kronor 2015. Under 2016 förväntas kostnaden öka med 6,5 procent och under 2017 med 6,3 procent. Kostnaderna för övrig köpt vård beräknas med planeringsindex för sektorn. Pensionskostnaden är baserad på en prognos gjord av KPA i september 2013. Pensionskostnaden väntas stiga från 546,7 miljoner kronor 2015 till 618,1 miljoner kronor 2017. De planerade kostnaderna för avskrivningar är simulerade från investeringsplanen. I beräkningarna ingår avskrivningar för de investeringar som redan är tagna i bruk, alla redan beslutade investeringar och den plan för kommande investeringar som finns under investeringsavsnittet. Under den kommande perioden planeras för nya omfattande investeringar, bland annat ersättningslokaler för operationsverksamheten vid Centralsjukhuset i Karlstad och psykiatrin i Kristinehamn. Från och med 2016, när de nya investeringarna tas i bruk, kommer avskrivningarna för dessa att uppgå till ytterligare cirka 120 miljoner kronor årligen. Den ökade ramen för investeringar under planeringsperioden får därmed effekt på kostnaderna först i slutet av planeringsperioden. Däremot kommer utgifterna att påverka investeringsramen och till viss del kostnader för upplåning, vilket finns med i de finansiella posterna.
LANDSTINGET I VÄRMLAND 2013-11-19 LK/130950 16 (24) Personalkostnader exklusive pensionskostnader är den enskilt största posten av landstingets nettokostnader, 3,5 miljarder kronor exklusive pensionskostnader 2014. Kostnaderna är i grunden uppräknade, enligt SKL:s prognos för timlönekostnad, med 2,53 procent 2015, med 3,5 procent 2016 respektive 2017. I beräkningar för personalkostnader ingår också en reducering motsvarande 225 miljoner kronor under perioden 2014 till 2017. Dessa kommer under planeringsarbetet att fördelas på olika kostnadsslag beroende på åtgärder. I posten övrig löpande drift finns kostnader för hyror och inköp av material, transporter med mera, det vill säga samtliga övriga kostnader som inte är specificerade ovan. Under perioden är övrig löpande drift uppräknad enligt planeringsindex för sektorn med 1,9 procent 2015, med 2,2 procent 2016 respektive 2017. Sammantaget visar flerårsplanen en nettokostnadsutveckling på 1,3 procent mellan 2014 och 2015, 3,6 procent mellan 2015 och 2016 och mellan 2016 och 2017 uppgår nettokostnadsutvecklingen till 3,2 procent. Ovanstående beräkningsgrunder sammanfattas i tabellen i bilaga 4. Riskanalys Flerårsprognosen visar att vid oförändrad verksamhet är de underliggande kostnadsökningarna högre än intäktsökningarna under perioden. Ett skäl till detta är befolkningsförändringarna. Landstinget förlorar intäkter om Värmlands befolkning minskar. Landstinget förlorar intäkter även när befolkningen ökar, om andelen av rikets befolkning samtidigt minskar. För att på längre sikt uppnå det fastställda tvåprocentiga överskottsmålet krävs en anpassning av kostnaderna till beslutade ramar och ett kontinuerligt arbete för att hålla kostnadsutvecklingen på en jämn nivå som ligger lägre än intäktsutvecklingen. Samtidigt möter hälso- och sjukvården ett ökat behov av vård och den demografiska utvecklingen ställer allt högre krav på vården. Det har inneburit och innebär ett tryck på kontinerliga förändringar och förbättringar, framförallt inom hälso- och sjukvården. Det arbetet som hittills har gjorts har gett resultat i form av en nettokostnadsutveckling under eller i nivå med riket. Landstinget har också lägre kostnader för hälso- och sjukvård än genomsnittet i riket, vilket beskrivits i avsnittet med nationella jämförelser. Däremot finns fortfarande en obalans mot beslutade ramar. Redan i förra årets landstingsplan lyftes risken med dåvarande ekonomiska läge. Förutsättningarna då byggde på att landstingets verksamheter är i ekonomisk balans 2013. Prognosen i delårsrapporten efter augusti månads utfall visar att verksamheterna inte är i ekonomisk balans. Gapet mellan kostnader och intäkter
LANDSTINGET I VÄRMLAND 2013-11-19 LK/130950 17 (24) finns därför redan vid ingången av 2014 då flera verksamheter, främst inom hälso- och sjukvården, inte är i balans. Gapet 2014 beräknas till runt 150 miljoner kronor, vilket innebär att verksamheterna i hälso- och sjukvården, trots förslag till ökad ram och låga nettokostnader nationellt sett, har ett förändringsbehov på minst 75 miljoner kronor under 2014, trots förslaget till ökad nettokostandsram. För att sedan uppnå god ekonomisk hushållning under planeringsperioden krävs kontinuerliga förändringar motsvarande 50 miljoner kronor årligen. Med anledning av de långsiktiga prognoserna för intäkter och kostnader pågår ett arbete för verksamhetsförändringar. Nuläget har också intensifierat arbetet med kortsiktiga åtgärder. Arbetet inriktar sig på ett kontinuerligt kvalitets- och förbättringsarbete. I flerårsplanen som beslutades i november 2011 beskrevs åtta arbetsområden (se nedan) som syftar till en kostnadsutveckling som är lägre än vad som är möjligt med nuvarande verksamhet. Arbetet pågår men effekterna av dessa syns ännu inte i förhållande till samtliga ramar, utan mer i den långsiktiga låga och stabila nettokostnadsutvecklingen och lägre kostnader för hälso- och sjukvård än rikets genomsnitt. De ekonomiska förutsättningarna i bilaga 4 visar resultatet med nu kända förutsättningar, ovan beskrivna åtgärder och med skattesats 11,20. Planerade åtgärder från flerårsplanen 2015 2017 Ledorden för landstingets arbete under planperioden fortsätter att vara kvalitet och förbättringsarbete. I en verksamhet som genomsyras av god tillgänglighet och hög kvalitet får patienterna en god och säker vård. Kvalitetsfrågor och insatser för att genomföra och avsluta påbörjade förbättringsarbeten ska särskilt lyftas fram. Landstinget ska arbeta vidare med de i flerårsplanen identifierade uppdragen: Stärka patienternas möjlighet till inflytande och delaktighet. Utveckla vårdflöden och processer över organisatoriska gränser. Tydliggöra sjukhusens uppdrag utifrån medicinsk och medicinteknisk utveckling. Öka valfriheten och mångfalden inom vården. Fördjupa samverkan med kommunerna. Medverka till utveckling av kollektivtrafiken. Fortsatt arbeta för en god miljö och hållbar utveckling. Fortsatt utveckla landstinget som en attraktiv arbetsgivare och aktör.
LANDSTINGET I VÄRMLAND 2013-11-19 LK/130950 18 (24) För att säkerställa god ekonomisk hushållning kommer det kostnadseffektiviseringsarbete som startade 2012 att vara ett centralt arbetsområde också framöver. Arbetet har fokus på bland annat produktionsplanering, läkemedel, upphandling och materialförsörjning samt patientsäkerhet. Landstinget ska också arbeta för att förbättra resultaten i nationella satsningar, såsom sjukskrivningsprocessen, patientsäkerhetssatsningen, rehabgarantin, äldresatsningen och kömiljarden. Beslut om reviderad landstingsplan 2014 Förslag till beslut att bifalla förslag om ändring av skrivning under rubriken Verksamhet strategisk mål: effektiv verksamhet. Beslut om reviderad budget 2014 Förslag till beslut att fastställa reviderad budget med resultatbudget och balansbudget för 2014 att under 2014 frångå målet om ett årligt överskott på minst två procent av skatteintäkter och generella statsbidrag samt att fastställa investeringsutrymmet 2014 till maximalt 740 miljoner kronor. Beslut om ekonomisk flerårsplan 2015 2017 Förslag till beslut att godkänna ekonomisk flerårsplan för 2015 till 2017 samt att ge landstingsstyrelsen i uppdrag att påbörja planeringen med 2015 års budget inom ramen för flerårsplanens inriktning och med 7 235 miljoner kronor som ekonomisk ram för verksamhetens nettokostnader.
LANDSTINGET I VÄRMLAND 2013-11-19 LK/130950 19 (24) Bilaga 1 Förslag till ändring i förslaget till landstingsplan för 2014 Nuvarande formulering: Verksamhet Strategiskt mål: effektiv verksamhet Verksamheten ska kännetecknas av patientfokus, effektivitet och kvalitet. En förutsättning för att klara detta är ett tydligt uppdrag samt ett kontinuerligt och systematiskt kvalitetsarbete som utgår från patienten. Det innebär att inta patientens fokus för att kunna erbjuda en individuellt anpassad vård. Väl fungerande vårdprocesser bidrar till förbättrad tillgänglighet, samverkan kring vårdplatser och högre kvalitet. Arbetssättet inom landstingets hälsooch sjukvård påverkas också genom etableringen av det regionala cancercentrumet inom Uppsala Örebroregionen. Även forskning och evidensbaserad vård inverkar på den kliniska vardagen. Inriktning för året Landstinget arbetar vidare enligt patientsäkerhetsstrategin och förbättrar uppföljningen av patientsäkerhet och övriga kvalitetsmått. Det akuta omhändertagandet inom hälso- och sjukvården förbättras genom hela vårdkedjan. Landstinget effektiviserar och följer upp vårdflöden och vårdprocesser, vilket bland annat medför minskade väntetider för patienter i vården. Ändras till: Verksamhet Strategiskt mål: effektiv verksamhet Verksamheten ska kännetecknas av patientfokus, effektivitet och kvalitet. En förutsättning för att klara detta är ett tydligt uppdrag samt ett kontinuerligt och systematiskt kvalitetsarbete som utgår från patienten. Det innebär att inta patientens fokus för att kunna erbjuda en individuellt anpassad vård. Väl fungerande vårdprocesser bidrar till förbättrad tillgänglighet, samverkan kring vårdplatser och högre kvalitet. Till detta bidrar en fortsatt utveckling av samverkan inom Uppsala Örebroregionen, där ett gott exempel är samverkan kring den nationella cancerstrategin genom etableringen av det regionala cancercentrumet och arbetet med den regionala cancerplan som tas fram under 2014. Även forskning och evidensbaserad vård inverkar på den kliniska vardagen.
LANDSTINGET I VÄRMLAND 2013-11-19 LK/130950 20 (24) Inriktning för året Landstinget arbetar vidare enligt patientsäkerhetsstrategin och förbättrar uppföljningen av patientsäkerhet och övriga kvalitetsmått. Det akuta omhändertagandet inom hälso- och sjukvården förbättras genom hela vårdkedjan. En del av denna förbättring är driftsättning av landstingets ambulanshelikopterverksamhet som kommer att ske under året. Landstinget effektiviserar och följer upp vårdflöden och vårdprocesser, vilket bland annat medför minskade väntetider för patienter i vården.
LANDSTINGET I VÄRMLAND 2013-11-19 LK/130950 21 (24) Bilaga 2 Ramar och anslag Landstingsfullmäktige beslutade i juni 2013 ramar för verksamheten. Två förändringar påverkar sedan junibeslutet. Dels förväntas kostnaden för pensioner öka med cirka 47,7 miljoner kronor. Bedömningen bygger på den nya prognos som KPA levererade i september 2013. Dels har ett arbete med gapanalyser och nuläget i hälso- och sjukvårdens ekonomiska situation medfört en ökning med 75 miljoner kronor. Tekniska justeringar föranledda av förflyttad verksamhet har gjorts jämfört med junibeslutet. Hälso- och sjukvård inklusive tandvård Summa hälso- och sjukvård inklusive tandvård 5 305 miljoner kronor 2014. Verksamhets- och ledningsstöd Summa verksamhets- och ledningsstöd 1 130 miljoner kronor 2014. Centrala anslag, övriga gemensamma kostnader Regionala åtaganden varav (beloppen i tusen kronor) förslag 2014 budget 2013 Karlstads universitet 15 069 (14 730) Värmlandstrafik AB 174 000 (163 500) Region Värmland 173 422 (169 523) Bidrag till handikapporganisationer 5 651 (5 524) Externa organisationsbidrag 2 524 (2 467) Internationellt arbete 314 (307) Pensionskostnader Prognosen för pensionskostnaden har ökat med 47,7 miljoner kronor enligt KPA:s senaste prognos och uppgår nu till 574 877 000 kronor för 2014. Övriga centrala anslag Sammanställningen upptar kostnader som regleras enligt avtal eller andra överenskommelser och i övrigt enligt samma principer som för innevarande år. Det innebär att anslagen till landstingets revision och facklig organisation räknas upp med 2,3 procent. (Beloppen i tusen kronor) förslag 2014 budget 2013 Förtroendemannaorganisation 32 135 (29 659) Landstingets revision 4 333 (4 236) Medlemsavgift till SKL 6 650 (6 500)
LANDSTINGET I VÄRMLAND 2013-11-19 LK/130950 22 (24) Avtalsförsäkringar 9 500 (8 198) Uppräkning semesterskuld 10 000 (9 900) Till styrelsens förfogande att avvecklas 2014 0 (68 000) Till styrelsens förfogande 15 872 (15 515) Till direktörens förfogande 1 157 (6 250) Kvalitetsutmärkelse 100 (100) Stipendier 100 (100) Sakförsäkring 3 000 (3 000) Ökade avskrivningar 2013 2014 15 000 Prioriterade områden från LP 10 000 Omprofilering 2014 25 000 Intäkter och interndebiteringar 387 113 (363 633)
LANDSTINGET I VÄRMLAND 2013-11-19 LK/130950 23 (24) Bilaga 3 Beslut Pågående och beslutade investeringar Plan LK/081396 Ambulanshelikopter mark 46 LK/121655 Ambulanshelikopter utrustning 58,7 LK/122267 Gassäkerhet 7,5 LK/121323 VC Västerstrand 1,6 LK/121046 VC Charlottenberg 8,5 LK/101707 Förlossning Centralsjukhuset 6,5 LK/121046 Instrument MALDI-TOF 1,5 LK/121046 Modul Cosmic infektionsverktyg 1,5 LK/121046 RAKEL 4,5 LK/110963 Invallning Centralsjukhuset 40,0 LK/110355 Familjecentral Filipstad 8,4 LK/091107 Kostförsörjning 71,0 LK/101444 Rättpsykiatrin i Kristinehamn 175,0 LK/100286 Operationslokaler (Operation Öst) 1 350,0 LK/110293 Centralsjukhuset 2013 300,0 LK/130407 MR till Torsby 19,0 LK/130407 Utodlingsrobot 2,0 LK/130407 Entré Barn- och ungdomspsykiatrin 5,2 LK/130407 C-båge, ortopeden 1,5 LK/130407 Multimediaprojekt 2 LK/130407 Övervakning på akutmottagning Torsby 1,8 LK/130407 Folktandvården, Kristinehamn lokaler 23,9 LK/130407 Förbättrad materialförsörjning 2,1 LK/130407 System och utrustning för personalkläder 9,2 LK/130407 CT3 i Karlstad 5,8 LK/130407 Energiprojekt Torsby 14 LK/122159 Distriktssköteskemottagning Deje/Koppom 0,8 Totala utgifter 2 168,0
LANDSTINGET I VÄRMLAND 2013-11-19 LK/130950 24 (24) Bilaga 4 Flerårsplan 2014-2017 Prognos Prognos Prognos Prognos Skattesats 11,20 11,20 11,20 11,20 Verksamhetens nettokostnader: 2014 2015 2016 2017 Verksamhetens intäkter 762 778 784 791 Verksamhetens kostnader -7 541-7 616-7 820-8 018 Varav läkemedel -900-887 -910-934 Varav högspecialiserad vård -431-459 -488-519 Varav pensionskostnader -575-547 -585-618 Varav personalkostn och övrig löpande drift -5 635-5 724-5 836-5 947 Avskrivningar -366-397 -462-512 Summa verksamheternas nettokostnader -7 145-7 235-7 498-7 739 Intäkter 2014 2015 2016 2017 Skatteintäkter 5 502 5 679 5 941 6 185 Generella statsbidrag och utjämning 1 803 1 822 1 852 1 872 Summa intäkter 7 305 7 500 7 792 8 057 Finansiella poster 2014 2015 2016 2017 Finansiella intäkter 10 10 10 10 Finansiella kostnader -81-121 -148-167 Summa finansiella poster -71-111 -138-157 Årets resultat 90 154 156 161 3,1% 1,3% 3,6% 3,2%