Vår beteckning Sekretariatet LK/ Handläggare Direkttelefon Ert datum Er beteckning Johanna Orre

Transkript

1 Datum Vår beteckning Sekretariatet LK/ Handläggare Direkttelefon Ert datum Er beteckning Johanna Orre Landstingsfullmäktiges ledamöter Ersättarna för kännedom Kungörelse./. Landstingsfullmäktiges ledamöter kallas härmed till sammanträde, där ärenden enligt bilagda förteckning skall behandlas. Tid: 16 december med början klockan Plats: Landstingshuset, Karlstad Eventuellt förhinder ska omgående anmälas till landstingets kansli, Susanne Grip Åsman , Handlingar finns även tillgängliga på Lars Österdahl Fullmäktiges ordförande Johanna Orre Fullmäktiges sekreterare Postadress Besöksadress Telefon (växel) E-postadress Landstinget i Värmland Rosenborgsgatan Johanna.Orre@liv.se Karlstad Telefax Org.nr

2 Program 1 (1) LK/ Tid 16 december med början klockan Plats Landstingshuset, Karlstad Landstingsfullmäktige 16 december Samlingskaffe Landstingsfullmäktiges öppnande Upprop Val av justerare och rösträknare Anmälan av interpellationer, frågor, medborgarförslag och motioner Information om landstingsplan och budget 2015 Ärendebehandling enligt separat förteckning Uppehåll för lunch Revisionen har ordet Landstingsdirektörens rapport Partiernas gruppmöten

3 Landstingsfullmäktige Landstingets kansli Johanna Orre LK/ Ärendeförteckning 16 december 1. LK/ Reviderad budget 2015 och ekonomisk flerårsplan LK/ Godkännande av mätplan/uppföljningsplan för landstingsplan 3. LK/ Datum för landstingsfullmäktiges sammanträden LK/ Tillkännagivande av tid och ställe för landstingsfullmäktige LK/ Svar på motion av Anders Ahl (SD) om sprututbytesprogram 6. LK/ Svar på motion av Anders Ahl (SD) om att motverka underskott av läkare i andra länder 7. LK/ Svar på motion av Anders Ahl (SD) om att ge tandläkare större möjligheter att anmäla barnmisshandel 8. LK/ Svar på medborgarförslag om att strålskador i munhåla och tänder ska omfattas av vanliga sjukvårdsavgifter 9. LK/ Svar på medborgarförslag om byte av lokal för möten med Landstingets pensionärsråd, LPR 10. LK/ Svar på medborgarförslag angående parkering vid Centralsjukhuset 11. LK/ Svar på medborgarförslag om remisser och kallelser 12. LK/ Svar på medborgarförslag om patientresor 13. LK/ Svar på medborgarförslag om Wi-Fi uppkoppling på Centralsjukhuset

4 LANDSTINGET I VÄRMLAND (2) 14. LK/ Svar på medborgarförslag angående fler utbildningsplatser till sjuksköterskeutbildningen 15. LK/ Förrättande av val 16. LK/ Förslag till förändring av ersättning inom Hälsoval Värmland för särskilda uppdrag och målrelaterade ersättningar LK/ Avgiftsfri telefonkonsultation

5 Utdrag ur PROTOKOLL LANDSTINGSSTYRELSEN LK/ Utdrag Landstingsfullmäktige 222 LK/ Reviderad budget 2015 och ekonomisk flerårsplan Den 18 juni 2014 fastställde landstingsfullmäktige landstingsplan och budget för Efter junibeslutet har Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) gett ut nya planeringsförutsättningar för 2015 och framåt. Dessa förändringar har arbetats in i det reviderade budgetförslaget, som framgår av den bilagda ärendebeskrivningen. I den ingår också förtydligande tillägg till den beslutade planen och en ekonomisk flerårsplan för perioden Ulric Andersson anmälde att socialdemokraternas och vänsterpartiets ledamöter inte avser att delta i beslutet. Landstingsstyrelsen beslutade föreslå att landstingsfullmäktige beslutar att fastställa reviderad budget med resultatbudget och balansbudget för 2015 Förslag till beslut om ekonomisk flerårsplan Landstingsstyrelsen beslutade föreslå att landstingsfullmäktige beslutar att godkänna ekonomisk flerårsplan för att ge landstingsstyrelsen i uppdrag att påbörja planeringen med 2016 års budget inom ramen för flerårsplanens inriktning och med miljoner kronor som ekonomisk ram för verksamhetens nettokostnader att under 2016 och 2017 frångå målet om ett årligt överskott på minst 2 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Landstingsstyrelsen beslutade dessutom att förklara denna paragraf omedelbart justerad

6 Vid protokollet Ewa Pettersson Justerat den 2014 Fredrik Larsson Christina Wahrolin

7 Tjänsteskrivelse 1 (1) Landstingsstyrelsen Enheten för Ekonomistyrning Agneta Gustavsson Veronica Hedlund Lundgren LK/ Reviderad budget 2015 och ekonomisk flerårsplan Den 18 juni 2014 fastställde landstingsfullmäktige landstingsplan och budget för Efter junibeslutet har Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) gett ut nya planeringsförutsättningar för 2015 och framåt. Dessa förändringar har arbetats in i det reviderade budgetförslaget, som framgår av den bilagda ärendebeskrivningen. I den ingår också förtydligande tillägg till den beslutade planen och en ekonomisk flerårsplan för perioden Förslag till beslut om reviderad budget 2015 Landstingsstyrelsen föreslår, att landstingsfullmäktige beslutar att fastställa reviderad budget med resultatbudget och balansbudget för 2015 Förslag till beslut om ekonomisk flerårsplan Landstingsstyrelsen föreslår, att landstingsfullmäktige beslutar att godkänna ekonomisk flerårsplan för att ge landstingsstyrelsen i uppdrag att påbörja planeringen med 2016 års budget inom ramen för flerårsplanens inriktning och med miljoner kronor som ekonomisk ram för verksamhetens nettokostnader att under 2016 och 2017 frångå målet om ett årligt överskott på minst 2 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Gunilla Andersson Landstingsdirektör Veronica Hedlund Lundgren Ekonomichef

8 Ärendebeskrivning 1 (17) Enheten för Ekonomistyrning Agneta Gustavsson Veronica Hedlund Lundgren LK/ Reviderad budget 2015 och ekonomisk flerårsplan Bakgrund Den 18 juni 2014 fastställde landstingsfullmäktige landstingsplan och budget för Efter junibeslutet har Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) gett ut nya planeringsförutsättningar för 2015 och framåt. I det reviderade budgetförslaget har förändringarna arbetats in. Här finns också förtydligande tilllägg till den beslutade planen och en ekonomisk flerårsplan för perioden SKL levererade sin nya prognos i oktober I den är skatteintäkter och generella statsbidrag justerade. Landstingets verksamheter finansieras under 2015 av en skatteintäkt som utifrån en skattesats på 11,20 kronor per skattekrona (100 kronor beskattningsbar inkomst) beräknas till miljoner kronor. De generella statsbidragen beräknas till miljoner kronor och statsbidrag för läkemedel beräknas till 642 miljoner kronor. Landstingsfullmäktige beslutade i juni om verksamhetens nettokostnadsramar för En förändring har därefter påverkat beslutet. Prognosen för pensionskostnader, som kommer ifrån KPA, visar en ökning på drygt 40 miljoner kronor. Förslag till ny nettokostnadsram är miljoner kronor. Resultatet uppgår till 62 miljoner kronor. Tekniska justeringar, på grund av förflyttad verksamhet, har gjorts jämfört med junibeslutet. Anslag och ramar från junibeslut samt ovanstående förändring framgår av bilaga 1. Reviderad resultatbudget inklusive balanskravsutredning och balansbudget för 2015 framgår nedan.

9 LANDSTINGET I VÄRMLAND (17) Resultatbudget Resultatbudget 2015 Mnkr Verksamhetens nettokostnadsram Skatteintäkter Utjämningssystem Läkemedelsbidrag 642 Finansiella intäkter 10 Finansiella kostnader -81 Årets resultat 62 Balanskravsutredning och resultatutjämningsreserv Årets resultat mnkr 62 avgår samtliga realisationsvinster - tillägg för vissa realisationsvinster enligt undantag - tillägg för vissa realisationsförlust enligt undantag - tillägg för orealiserade förluster i värdepapper - avgår återföring av orealiserade förluster i värdepapper - Årets resultat efter balanskravsjusteringar mnkr 62 avgår medel till resultatutjämningsreserv - tillägg medel från resultatutjämningsreserven - beslut om vissa synnerliga skäl - Årets balanskravsresultat mnkr 62 Balanskravsunderskott från tidigare år - Summa balanskravsresultat mnkr 62 Balanskravsresultat att reglera -

10 LANDSTINGET I VÄRMLAND (17) Balansbudget Balansbudget 2015 (mnkr) Mnkr TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar 9 Mark och byggnader Maskiner och inventarier 898 Aktier, andelar och bostadsrätter 15 Långfristiga fordringar 20 Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd 7 Kortfristiga fordringar 600 Kortfristiga placeringar Kassa och bank 194 Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR SKULDER O EGET KAP Eget kapital därav årets resultat 62 Avsättningar Avsättningar för pensioner Övriga avsättningar 15 Summa avsättningar Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Kortfristig upplåning 360 Summa skulder SUMMA SKULDER O EK 6 210

11 LANDSTINGET I VÄRMLAND (17) Investeringar 2015 Inför arbetet med kommande flerårsplan kommer en långsiktig försörjningsplan för lokaler och utrustning att presenteras under våren Löpande återinvesteringar hanteras och beslutas i respektive division eller motsvarande verksamhet. Återinvesteringar Utrymmet för återinvesteringar är 200 miljoner kronor för 2015 och beslutades i landstingsfullmäktige i juni I den summan ingår ett utrymme för så kallade funktionella förbättringar som finns till direktörens förfogande. Dessa avser fastighetsåtgärder som har klassificerats som återinvesteringar. Verksamheten tilldelas inga extra ramar för avskrivningar till följd av återinvesteringar. Redan beslutade eller pågående investeringar Under kommande period ska en rad redan beslutade investeringar slutföras. Bilaga 2 visar samtliga beslutade pågående nya och strategiska investeringar och de totalt beslutade beloppen. Bland de större kan nämnas: förnyelse av delar av operationsverksamheten vid Centralsjukhuset i Karlstad ny magnetröntgen i Torsby ambulanshelikopter nya lokaler för folktandvården i Kristinehamn nya mellanvårdsplatser i Kristinehamn och Säffle. År 2015 medför samtliga redan beslutade investeringar prognostiserade utgifter på 400 miljoner kronor. I samband med budget 2015 fattade landstingsfullmäktige beslut om investeringsnivåerna för De respektive ramarna beslutades till: Investeringsram 2015 mnkr Återinvesteringsutrymme 200 Beslutade investeringar 400 Nya och strategiska investeringar 40 Totalt 640 Planerade nyinvesteringar 2015 Den relativt höga investeringsnivån och de ökade avskrivningarna innebär att landstinget under de närmaste åren har ett begränsat utrymme för nya investeringsprojekt. Det maximala utrymmet för tillkommande nyinvesteringar har beräknats till cirka 40 miljoner kronor och utgår från möjligheten att hantera avskrivningar, ränta och andra driftskostnader.

12 LANDSTINGET I VÄRMLAND (17) Ekonomisk flerårsplan SKL:s bedömning av sektorns ekonomi Konjunkturläget i svensk ekonomi I prognosen från SKL har BNP-tillväxten reviderats ned 2014, men ökar igen BNP beräknas växa med 3,3 procent Arbetade timmar revideras upp något, medan skatteunderlaget ändras marginellt. Det reala skatteunderlaget växer starkt i år och under de närmaste åren, vilket hänger samman med att det är normalt med höga tillväxttal när konjunkturåterhämtningen tar fart. Tillväxten ökar 2015 och balans uppnås vid halvårsskiftet Trots förbättrad tillväxt i omvärlden har den svenska exportens utveckling varit förhållandevis svag under början av Enligt nya prognoser får exporten bättre fart under årets andra hälft och den kommer att växa betydligt snabbare nästa år jämfört med i år. Sektorns ekonomi I ekonomirapporten skriver SKL att landstingssektorn kommer att få det svårt att finansiera sina verksamheter framöver om de inte höjer skatten eller att resurser tillförs på annat sätt. Skälen till det antagandet är att antalet invånare i vårdtunga åldrar ökar kraftigt och att nästan hela finansieringsansvaret för en expansiv kollektivtrafik ligger på landsting och regioner. Investeringsbehoven är också stora på många håll, både inom sjukvården och inom kollektivtrafiken. SKL skriver vidare att landstingens kostnader för hälso- och sjukvård ökar årligen med i genomsnitt cirka 2 procent, utöver löner och priser. Förklaringarna till ökningen är till största delen att vi blir fler och äldre samt att nya behandlingsmöjligheter inom vården driver kostnaderna. Nationella jämförelser För att jämföra landstingets kostnader mot riket används SKL:s statistik om hälso- och sjukvård och regional utveckling. Basen för statistiken är det gemensamma regelverket Verksamhetsindelning för landsting och regioner (VI 2000) som reglerar uppdragsbeskrivningar, avgränsningar, redovisning och uppföljning av verksamheten. Uppgifterna som används i jämförelserna är hämtade ur kommun- och landstingsdatabasen. Jämförelserna är gjorda mot riket inklusive regioner och bygger på landstingens och regionernas nettokostnader. I diagrammen visas också tre utvalda landsting som vi har jämfört oss med tidigare och som har goda resultat för kvalitet och låga kostnader: Jönköping, Östergötland och Kalmar.

13 LANDSTINGET I VÄRMLAND (17) Hälso- och sjukvård Nedanstående bild visar nettokostnad per invånare för hälso- och sjukvård totalt (exklusive läkemedel) jämfört med rikets ovägda medelkostnad. Som framgår av bilden har Värmlands årliga kostnad per invånare för hälsooch sjukvård sedan 2008 legat under eller i nivå med rikets genomsnitt. Diagram: Nettokostnad hälso- och sjukvård (exkl. läkemedel), kr/inv Nettokostnader för olika verksamheter exklusive läkemedel Värmland ligger under riket när det gäller nettokostnader per invånare för den specialiserade somatiska vården, exklusive läkemedel. Värmland har för 2013 nettokostnader per invånare på samma nivå som de tre landstingen som vi jämför oss med. Diagram: Kostnad för specialiserad somatisk vård (exkl. läkemedel), kr/inv

14 LANDSTINGET I VÄRMLAND (17) Landstinget i Värmland fortsätter att lägga mer pengar per invånare än riket på primärvården. Trenden var tidigare att Värmlands kostnad per invånare för primärvård låg under rikets, men sedan 2009 har Värmland legat över. Diagram: Nettokostnad primärvård totalt (exkl. primärvårdsansluten hemsjukvård och läkemedel), kr/inv För den specialiserade psykiatriska vården har Värmland de senaste åren haft lägre kostnad per invånare än riket sjönk kostnaden per invånare ytterligare mot riket, men den ökade igen under 2013 enligt nedanstående diagram. Diagram: nettokostnad specialiserad psykiatrisk vård totalt (exkl. läkemedel), kr/inv Ekonomiska förutsättningar för perioden Landstinget i Värmlands fördelning av resurser Modellen som landstinget använder vid fördelning av resurser tar utgångspunkt i historiska ramar som till viss del justeras för beräknade prisökningar. Justeringar kan även göras vid förändring av uppdragets innehåll, olika satsningar och för medicinsk och teknisk utveckling, till exempel ökade kostnader för stora investeringar, eller riktade satsningar i större projekt eller utvecklingsarbeten.

15 LANDSTINGET I VÄRMLAND (17) Modellen bygger på att verksamheterna kontinuerligt haft en uppräkning av ramarna som varit lägre än den allmänna pris- och löneförändringen, utan hänsyn till eventuella volymökningar. På så vis har budgetramarna ställt krav på att effektivisera verksamheten. Landstinget i Värmland har haft en nettokostnadsutveckling som sedan 2006 varit under eller i nivå med riket. Nedanstående bild visar årlig nettokostnadsutveckling för Landstinget i Värmland jämfört med rikets nettokostnadsutveckling från 2006 till 2013, och en prognos för För 2015 och framåt visas prognostiserad utveckling i enlighet med föreslagen ekonomisk flerårsplan. I diagrammet syns också LPIK (exklusive läkemedel) vilket är det landstingsprisindex som SKL tar fram. Diagram: Nettokostnadsutveckling per år , procent LPIK, riket, Liv LiV LPIK Riket

16 LANDSTINGET I VÄRMLAND (17) Resultatprognos för perioden Nedanstående bild visar landstingets historiska resultat sedan 1997 och prognosen för resultatet fram till 2017 med nuvarande planeringsförutsättningar. Diagram: Landstingets ekonomiska resultat , mnkr Årets resultat God ekonomisk hushållning 2 % Resultatprognosen ovan visar att landstingsfullmäktiges beslutade inriktning om god ekonomisk hushållning, det vill säga ett överskott motsvarande 2 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag, inte uppnås under planperioden. Den prognos som ligger till grund för den ekonomiska flerårsplanen utgår från nu kända förutsättningar och en skattesats på 11,20. De olika kostnadsslagen räknas upp med olika uppräkningsfaktorer. Uppräkningen beskrivs närmare i nästa avsnitt. Förväntade skatteintäkter och generella statsbidrag SKL prognostiserar skatteintäkter och generella statsbidrag för åren Beräkningarna utgår från SKL:s prognos för rikets skatteunderlagsförändring och befolkningstillväxt. De generella statsbidragen består av inkomstutjämning, kostnadsutjämning, regleringsavgift, strukturbidrag och läkemedelsbidrag. Den ekonomiska flerårsplanen baseras på den senaste prognosen från oktober För perioden är skatteprognoserna relativt stabila. Förändringen av skatteintäkterna är beräknad till 3,6 procent för år 2015, 4,3 procent för 2016 och 4,2 procent för 2017 och baseras på en skattesats på 11,20 för samtliga år.

17 LANDSTINGET I VÄRMLAND (17) Det kommunala utjämningssystemet är ett nationellt överenskommet system som ska kompensera landstingen för skillnader i struktur och vårdtyngd. Bidraget beräknas till cirka miljoner kronor för 2015 och cirka miljoner kronor årligen 2016 och Prognosen för läkemedelsbidraget har sänkts ytterligare. Det saknas sedan en tid tillbaka avtal mellan SKL och staten vilket innebär att utbetalningarna sker löpande efter särskilda regeringsbeslut. Sänkningen beror på att kostnaderna för förmånen minskar mer än vad regeringen prognostiserat. Budgeten för läkemedelsbidraget beräknas till 641,6 miljoner kronor för 2015 och 666,6 miljoner kronor årligen under 2016 och Sammantaget beräknas de generella statsbidragen variera mellan 1 874,2 och 1 949,3 miljoner kronor mellan Finansiella poster I de finansiella intäkterna ingår den budgeterade avkastningen från pensionsmedelsförvaltningen. Förutsättningarna för avkastningsprognosen är att årliga avsättningar görs enligt landstingets finansiella mål och att den tänkta avkastningen återinvesteras. Finansiella kostnader för pensionsskulden avser ränteuppräkning av pensionsskulden, inklusive löneskatt, och är beräknad enligt KPA:s senaste prognos. Prognosen för 2015 har justerats och det beror till största delen på att KPA:s prognoser för de finansiella kostnaderna inklusive löneskatt har förändrats sedan december 2013 till augusti En bidragande faktor är också att upplåningskostnaderna tros bli lägre 2015 än tidigare plan. I de finansiella kostnaderna ingår kostnader för upplåning. Låneskulden beräknas till miljoner kronor under perioden på grund av de beslut som fattats vad gäller pågående och kommande investeringar. Beräkningarna av låneskuld och finansiella kostnader är grundade på nuvarande intäkter. Vid väsentligt ändrade intäkter, till exempel som en följd av stora konjunkturförändringar eller stora förändringar i utjämningsystemen, förändras också förutsättningarna för låneskulden och de finansiella kostnaderna. Förväntade nettokostnader för verksamheten I verksamhetens intäkter ingår patientavgifter, såld verksamhet, sålda varor och tjänster, riktade bidrag och övriga intäkter. Generellt är bedömningen gjord utifrån tidigare års utfall och en analys av tillkommande avgifter och bidrag. Bedömningen av de riktade statsbidragen, både intäkter och kostnader, genomförs i en särskild process. I budgetförslaget beräknas kostnader och intäkter motsvara varandra, och påverkan på landstingets totala nettokostnader är därför neutral. Regeringen specificerar normalt bidragen i samband med budgetpropositionen under

18 LANDSTINGET I VÄRMLAND (17) hösten året innan de delas ut. Inför 2015 har de riktade statsbidragen bedömts till samma nivå som för innevarande år. Om de riktade statsbidragen avviker så att det blir en påverkan på nettokostnadsramen ska tjänstemannaledningen komma tillbaka till landstingsfullmäktige för ett nytt budgetbeslut. Läkemedelskostnaden beräknas till 881,2 miljoner kronor I summan ingår även tjänster som dosdispensering och bastjänst. Det är en minskning av läkemedelskostnaden med 2,1 procent från föregående år. Under 2016 förväntas kostnaden öka 4,3 procent och under 2017 med 2,9 procent. Värmland ligger fortfarande på en hög förskrivningsnivå för läkemedel, jämfört med riket. Kostnaden för den högspecialiserade vården beräknas till 458,5 miljoner kronor Under 2016 förväntas kostnaden öka med 4,9 procent och under 2017 med 4,2 procent. Sektorns planeringsindex, LPIK exklusive läkemedel, används vid beräkning av kostnaderna för övrig köpt vård. Pensionskostnaden är baserad på en prognos gjord av KPA i augusti Pensionskostnaderna var ett av de riskområden som identifierades i landstingsplan med budget och investeringsplan Prognosen för pensionskostnaden har ökat med drygt 40 miljoner kronor mot den prognos som ligger med i budgeten för 2015 som landstingsfullmäktige tog beslut om i juni Pensionskostnaden väntas stiga från 593,9 miljoner kronor 2015 till 649,6 miljoner kronor Kostnaderna för de planerade avskrivningarna är simulerade från investeringsplanen. I beräkningarna ingår avskrivningar för de investeringar som redan är tagna i bruk, alla redan beslutade investeringar och den plan för nya investeringar som finns under investeringsavsnittet. Personalkostnader exklusive pensionskostnader är den enskilt största posten av landstingets nettokostnader, 3 697,6 miljoner kronor exklusive pensionskostnader Kostnaderna är i grunden uppräknade, enligt SKL:s prognos för timlönekostnad inklusive sociala avgifter, med 3,0 procent 2015, med 3,3 procent 2016 och 3,6 procent I beräkningar för personalkostnader ingår också en reducering motsvarande cirka 220 miljoner kronor under perioden 2015 till Dessa kommer under planeringsarbetet att fördelas på olika kostnadsslag beroende på åtgärder. I posten övrig löpande drift finns kostnader för hyror och inköp av material, transporter med mera, det vill säga samtliga övriga kostnader som inte är specificerade ovan. Under perioden är övrig löpande drift uppräknad enligt planeringsindex för sektorn med 2,7 procent 2015, med 3,1 procent 2016 och 3,2 procent för 2017.

19 LANDSTINGET I VÄRMLAND (17) Sammantaget visar flerårsplanen en nettokostnadsutveckling på 3,8 procent mellan 2015 och 2016 och 3,1 procent mellan 2016 och Ovanstående beräkningsgrunder sammanfattas i tabellen i bilaga 3. Riskanalys Flerårsprognosen visar fortfarande att de underliggande kostnadsökningarna är högre än intäktsökningarna under perioden vid oförändrad verksamhet. Ett skäl till detta är befolkningsförändringarna. Landstinget förlorar intäkter om Värmlands befolkning minskar. Landstinget förlorar intäkter även när Värmlands befolkning ökar, om andelen av rikets befolkning samtidigt minskar. För att hålla kostnadsutvecklingen på en jämn nivå som ligger lägre än intäktsutvecklingen, krävs ett långsiktigt arbete för att anpassa kostnaderna till beslutade ramar. Det är en anpassning som måste göras för att uppnå överskottsmålet på 2 procent. Samtidigt möter hälso- och sjukvården ett ökat behov av vård och den demografiska utvecklingen ställer allt högre krav på vården. Det har inneburit och innebär ett tryck på kontinuerliga förändringar och förbättringar, framförallt inom hälso- och sjukvården. I prognosen ligger ett tryck på verksamheterna med cirka 220 miljoner kronor under planperioden. Landstinget i Värmland har fortfarande lägre kostnader för hälso- och sjukvård än genomsnittet i riket, vilket beskrivs i avsnittet med nationella jämförelser. Landstingets totala nettokostnadsutveckling har under en längre tid varit under eller i nivå med riket. Prognosen för 2014 visar att den totala nettokostnadsramen kommer att överskridas med ca 15 miljoner kronor eller 0,2 procent. Däremot prognosticeras större obalanser jämfört med beslutade ramar på divisionsnivå för vissa divisioner. Förutsättningarna i den ekonomiska flerårsplanen bygger på att verksamheterna är i ekonomisk balans Under planperioden kan tre ytterligare riskområden identifieras. Det ena området är läkemedel. Där har dyra läkemedel för hepatit C kommit ut på marknaden men finansieringen är ännu inte klar. Landstingen är fortfarande avtalslösa när det gäller läkemedelsbidraget, SKL och staten har ännu inte kommit överens, så prognosen för läkemedelsbidraget är osäker. En annan faktor som kan komma att påverka läkemedelskostnaden är den nya patientlagen som träder i kraft 1 januari Ett annat område är investeringarna, där många stora projekt pågår. En kontinuerlig uppföljning och följsamhet till beslutade ramar krävs för att avskrivnings- och räntekostnader ska rymmas i budgeten.

20 LANDSTINGET I VÄRMLAND (17) Pensionskostnader är ännu ett område som innehåller risker. Prognosen för pensionskostnaden från KPA är osäker. De senaste årens låga ränteläge har gjort prognoserna från KPA instabila. De ekonomiska förutsättningarna i bilaga 3 visar resultatet med nu kända förutsättningar, ovan beskrivna åtgärder och med skattesats 11,20. Laglighetsbedömning Den reviderade budgeten och den ekonomiska flerårsplanen för har tagits fram i enlighet med 8 kap i kommunallagen. Faktorer som ska beaktas våren 2015 Denna skrivelse är en reviderad budget, utifrån beslut som fattats i juni Barnperspektiv, arbetsmiljö, jämställdhet, fackligt samråd och samråd med brukarorganisationer är faktorer som kommer att beaktas när den nya flerårsplanen för verksamheterna tas fram under våren I samband med det arbetet kommer även barnchecklistan att tas med. Uppföljning Ekonomin följs upp kontinuerligt med månads- och tertialrapporter och efter avslutat år i årsredovisningen.

21 LANDSTINGET I VÄRMLAND (17) Bilaga 1. Ramar och anslag Landstingsfullmäktige beslutade i juni 2014 om ramar för verksamheten. Sedan dess har förutsättningarna för pensioner ändrats och kostnaderna förväntas bli drygt 40 miljoner kronor högre för 2015 jämfört med junibeslutet. Bedömningen bygger på den nya prognos som KPA levererade i augusti Tekniska justeringar föranledda av förflyttad verksamhet har gjorts jämfört med junibeslutet. Hälso- och sjukvård inklusive tandvård Summa hälso- och sjukvård inklusive tandvård miljoner kronor Landstingets kansli, inklusive hälsan Summa landstingets kansli inklusive hälsan 295 miljoner kronor Centrala anslag, övriga gemensamma kostnader Regionala åtaganden varav (beloppen i tusen kronor) förslag 2015 budget 2014 Karlstads universitet (15 099) Värmlandstrafik AB ( ) Region Värmland ( ) Bidrag till handikapporganisationer (5 651) Externa organisationsbidrag (2 524) Internationellt arbete 320 (314) Pensionskostnader Prognosen för pensionskostnaden har ökat med drygt 40 miljoner kronor enligt KPA:s senaste prognos och uppgår nu till kronor för Övriga centrala anslag Sammanställningen upptar kostnader som regleras enligt avtal eller andra överenskommelser och i övrigt enligt en generell uppräkning på 1,9 procent. (Beloppen i tusen kronor) förslag 2015 budget 2014 Förtroendemannaorganisation (31 807) Landstingets revision (4 800) Medlemsavgift till SKL (6 650) Avtalsförsäkringar (9 500) Uppräkning semesterskuld (10 076) Till styrelsens förfogande (15 372) Till direktörens förfogande (1 243)

22 LANDSTINGET I VÄRMLAND (17) Kvalitetsutmärkelse 100 (100) Stipendier 100 (100) Sakförsäkring (3 000) Ökade avskrivningar (15 000) Intäkter och interndebiteringar ( )

23 LANDSTINGET I VÄRMLAND (17) Bilaga 2. (mnkr) Beslut Pågående och beslutade investering Plan LK/ Ambulanshelikopter mark 46,0 LK/ Ambulanshelikopter utrustning 58,7 LK/ Gassäkerhet 7,5 LK/ VC Västerstrand 1,6 LK/ VC Charlottenberg 8,5 LK/ Instrument MALDI-TOF 1,5 LK/ Modul Cosmic infektionsverktyg 1,5 LK/ Invallning Centralsjukhuset 40 LK/ Familjecentral Filipstad 8,4 LK Rättpsykiatrin i Kristinehamn 204,5 LK/ Operationslokaler (Operationcentrum) 1 350,0 LK/ Centralsjukhuset ,0 LK/ MR till Torsby 19,0 LK/ Utodlingsrobot 2,0 LK/ Entré barn- och ungdomspsykiatrin 5,2 LK/ C-båge, ortopeden 1,5 LK/ Multimediaprojekt 2,0 LK/ Folktandvården Kristinehamn lokaler 23,9 LK/ Förbättrad materialförsörjning 2,1 LK/ System och utrustning för personalkläd 9,2 LK/ CT3 i Karlstad 5,8 LK/ Energiprojekt Torsby 14,0 LK/ Distriktssköterskemottagning Deje/Kop 0,8 LK/ Ambulansstation Säffle 29,7 LK/ Flytt av reumatologmottagning 18,0 LK/ Kliniskt träningscentrum 15,5 Mellanvårdsplatser K-hamn Säffle 44,0 Dialys Arvika 20,0 Totala utgifter 2 234,9

24 LANDSTINGET I VÄRMLAND (17) Bilaga 3. Ekonomisk flerårsprognos (mnkr) Flerårsplan Budget Prognos Prognos Prognos Skattesats (kronor per skattekrona) 11,20 11,20 11,20 11,20 Verksamhetens nettokostnader: Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Varav läkemedel Varav högspecialiserad vård Varav pensionskostnader Varav personalkostn och övrig löpande drift Avskrivningar Summa verksamheternas nettokostnader Intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning ,3 Summa intäkter Finansiella poster Finansiella intäkter Finansiella kostnader Summa finansiella poster Årets resultat

25 Utdrag ur PROTOKOLL LANDSTINGSSTYRELSEN LK/ Utdrag Landstingsfullmäktige 224 LK/ Godkännande av mätplan/uppföljningsplan I sin granskning av årsredovisning för 2013 pekade landstingets revisorer på brister i överensstämmelsen mellan fullmäktiges landstingsplan för 2013 och den uppföljningsplan ( mätplan ) som användes för att redovisa hur planens mål uppfylldes. I svaret på revisorernas granskning instämde landstingsstyrelsen i sak (LS , 149, LK/140928). Mätplanen och ändringar i densamma har fastställts i styrelsen men bör sanktioneras av landstingsfullmäktige. Mätplanen för 2014 som framgår av bilaga till tjänsteskrivelsen fastställdes av landstingsstyrelsen den 28 januari ( 5, LK/130950) och har meddelats landstingsfullmäktige som en bilaga till delårsrapport 1, vilken har godkänts av fullmäktige (LF , 77). Delårsrapport 2 läggs fram inför fullmäktige Även här finns mätplanen med som bilaga. Under sin granskning av delårsrapport 2 för 2014 har revisorerna återkommit med samma påpekande: Avstegen från landstingsplanen var vid granskningstillfället inte beslutade av landstingsfullmäktige. Revisorerna anser således att en redovisning av mätplanen i en bilaga till delårsrapporterna inte är tillfyllest. Mätplanen kan ses som en mera detaljerad uttolkning av de övergripande mål som fastställs i landstingsplanen, omvandlade till mätbara mål med väl definierade mått och kriterier. En sådan uttolkning kan innebära semantiska eller reella avvikelser från landstingsplanens formuleringar och bör därför godkännas av landstingsfullmäktige. Arbete för att utveckla bättre mätmetoder och formulera tydliga, relevanta och mätbara mål pågår dock i stort sett kontinuerligt, det vill säga även efter att landstingsplanen fastställs i juni månad. Modifieringar av mätplanens mått och kriterier är därför rimliga och till och med önskvärda. Sådana modifieringar bör kunna fastställas av landstingsstyrelsen. I landstingsplanen för 2015 som antogs av landstingsfullmäktige , 78 ingår mätplanen. Den är således redan godkänd av fullmäktige.

26 Landstingsstyrelsen beslutade föreslå att landstingsfullmäktige beslutar att godkänna den av styrelsen fastställda planen för uppföljning av Landstingsplan med budget och investeringsplan 2014 samt att bemyndiga landstingsstyrelsen att fastställa mindre justeringar av landstingets planer för uppföljning av landstingsplanerna. Landstingsstyrelsen beslutade dessutom att förklara denna paragraf omedelbart justerad Vid protokollet Ewa Pettersson Justerat den 2014 Fredrik Larsson Christina Wahrolin

27 Tjänsteskrivelse Landstingsstyrelsen Ledningsstöd Staffan Svanqvist LK/ Godkännande av mätplan I sin granskning av årsredovisningen för 2013 pekade landstingets revisorer på brister i överensstämmelsen mellan fullmäktiges landstingsplan för 2013 och den uppföljningsplan ( mätplan ) som användes för att redovisa hur planens mål uppfylldes. I svaret på revisorernas granskning instämde landstingsstyrelsen i sak (LS , 149, LK/140928). Mätplanen och ändringar i densamma har fastställts i styrelsen men bör sanktioneras av landstingsfullmäktige../. Mätplanen för 2014 (se bilaga) fastställdes av styrelsen den 28 januari ( 5, LK/130950) och har meddelats landstingsfullmäktige som en bilaga till delårsrapport 1, vilken har godkänts av fullmäktige (LF , 77). Delårsrapport 2 läggs fram inför fullmäktige Även här finns mätplanen med som bilaga. Under sin granskning av delårsrapport 2 för 2014 har revisorerna återkommit med samma påpekande: Avstegen från landstingsplanen var vid granskningstillfället inte beslutade av landstingsfullmäktige. Revisorerna anser således att en redovisning av mätplanen i en bilaga till delårsrapporterna inte är tillfyllest. Mätplanen kan ses som en mera detaljerad uttolkning av de övergripande mål som fastställs i landstingsplanen, omvandlade till mätbara mål med väl definierade mått och kriterier. En sådan uttolkning kan innebära semantiska eller reella avvikelser från landstingsplanens formuleringar och bör därför godkännas av landstingsfullmäktige. Arbete för att utveckla bättre mätmetoder och formulera tydliga, relevanta och mätbara mål pågår dock i stort sett kontinuerligt, det vill säga även efter att landstingsplanen fastställs i juni månad. Modifieringar av mätplanens mått och kriterier är därför rimliga och till och med önskvärda. Sådana modifieringar bör kunna fastställas av landstingsstyrelsen. I landstingsplanen för 2015 som antogs av fullmäktige i somras (LF , 78) ingår mätplanen. Den är således redan godkänd av fullmäktige. Förslag till beslut att godkänna den av styrelsen fastställda planen för uppföljning av Landstingsplan med budget och investeringsplan 2014 samt att bemyndiga landstingsstyrelsen att fastställa mindre justeringar av landstingets planer för uppföljning av landstingsplanerna.

28 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (2) Gunilla Andersson Landstingsdirektör Harald Ludviksen Biträdande landstingsdirektör

29 LANDSTINGET I VÄRMLAND 1 (5) BILAGA: PLAN FÖR UPPFÖLJNING Mått/indikator Storhet Inriktning 1 år (2014) Medborgare: God folkhälsa (självskattad hälsa och levnadsvanor) Självskattad hälsa Självskattad psykisk hälsa Självskattad god tandhälsa Tandhälsa Tobaksvanor Alkoholvanor Övervikt Motionsvanor Självmord/självmordsförsök Andel medborgare med god hälsa Andel barn och unga (6 år, 10 år, 13 år och 16 år) med god hälsa Andel medborgare med god psykisk hälsa Andel barn och unga (6 år, 10 år, 13 år, 16 år) med god psykisk hälsa Självskattad god tandhälsa Kariesförekomst hos barn (6 år, 12 år) Andel medborgare som rökar dagligen Andel rökande blivande mödrar Andel medborgare med riskabla alkoholvanor Andel medborgare med övervikt Andel barn (6 år) med övervikt (ISO-BMI) Andel medborgare med stillasittande fritid Antal självmord per invånare Antal självmordsförsök Inriktning 3 år (2016) Önskad inriktning I övriga fall Oönskad inriktning Periodicitet Jämförelser Ökande andel Helår (3 års medelvärde) Jämförelser Ökande andel Helår Jämförelser Ökande andel Helår (3 års medelvärde) Jämförelser Ökande andel Helår Jämförelser Ökande andel Helår Jämförelser Jämförelser Jämförelser Jämförelser Jämförelser Jämförelser Jämförelser Jämförelser Jämförelser Minskande andel Minskande andel Minskande andel Minskande andel Minskande andel Minskande andel Minskande andel Minskande antal per Minskande antal Helår Helår (3 års medelvärde) Helår Helår (3 års medelvärde) Helår (3 års medelvärde) Helår Helår (3 års medelvärde) Helår Helår

30 LANDSTINGET I VÄRMLAND 2 (5) Mått/indikator Storhet Inriktning 1 år (2014) Inriktning 3 år (2016) Medborgare: Trygg befolkning (förtroende och upplevd tillgänglighet) Upplevd tillgänglighet i befolkningen Förtroende för vårdcentral Förtroende för sjukhus Förtroende för hälsooch sjukvård i landstinget Förtroende för att hälso- och sjukvård ges på lika villkor Andel nöjda medborgare Andel nöjda medborgare Andel nöjda medborgare Andel nöjda medborgare Andel nöjda medborgare Ökande jmf med föregående år Ökande jmf med föregående år Ökande jmf med föregående år Ökande jmf med föregående år Ökande jmf med föregående år Mått/indikator Storhet Inriktning 1 år (2014) Medborgare: Nöjda patienter (upplevd vårdkvalitet) Upplevt bemötande Upplevt information Upplevt tillgänglighet Nationell patientenkät Andel nöjda medborgare Nationell patientenkät Andel nöjda medborgare Nationell patientenkät Andel nöjda medborgare Ökande jmf med tidigare mätning Ökande jmf med tidigare mätning Ökande jmf med tidigare mätning Mått/indikator Storhet Inriktning 1 år (2014) Verksamhet: Tillgänglighet Vårdgarantin Förstärkt vårdgaranti barn- och ungdomspsykiatri Vistelsestid på akuten Andel som får kontakt/besök/beh andling Andel som får bedömning/påbörjat utredning Andel med vistelsestid mindre än 4 timmar Uppnå målen i vårdgarantin Uppnå målen i den förstärkta vårdgarantin Förbättrat resultat jmf med föregående år Ökande andel Ökande andel Ökande andel Ökande andel Ökande andel Inriktning 3 år (2016) Ökande andel Ökande andel Ökande andel Inriktning 3 år (2016) Uppnå målen i vårdgarantin Uppnå målen i den förstärkta vårdgarantin Önskad inriktning Önskad inriktning Önskad inriktning I övriga fall I övriga fall I övriga fall Oönskad inriktning Oönskad inriktning Oönskad inriktning Periodicitet Helår Helår Helår Helår Helår Periodicitet Helår Helår Helår Periodicitet Tertial Tertial 90 procent Tertial

31 LANDSTINGET I VÄRMLAND 3 (5) Mått/indikator Storhet Inriktning 1 år (2014) Verksamhet: Kvalitet och patientsäkerhet Nationell hygienmätning Nationell mätning vårdrelaterade infektioner Vårdskador Överbeläggningar och utlokaliseringar Läkarbedömning inom 60 min akutmottagning Kvalitetsindikatorer Öppna jämförelser/ kvalitetsregister Följsamhet i procent Andel vårdrelaterade infektioner Antal vårdtillfällen med vårdskada per sjukhus Antal överbeläggningar och antal utlokaliserade patienter Andel patienter som har fått läkarbedömning inom 60 min på akutmottagning Hjärt-kärlsjukdomar Ökande jmf med föregående år Minskande jmf med föregående år Jämförelser Jämförelser Ökande jmf med föregående år Jämförelser Inriktning 3 år (2016) Ökande andel Minskande andel Minskande antal Minskande antal Ökande andel Önskad inriktning I övriga fall Oönskad inriktning Periodicitet Tertial Vår/höst Tertial Vår/höst Tertial Tertial Helår Diabetes Jämförelser Helår Rörelseorgan Jämförelser Helår Cancer Jämförelser Helår Psykogeriatrik Jämförelser Helår och palliativ vård Läkemedel Jämförelser Helår Mått/indikator Storhet Inriktning 1 år (2014) Verksamhet: Flöden och ledtider Kvalitetsindikatorer ledtider Ledtider cancerdiagnoser Jämförelser Inriktning 3 år (2016) Önskad inriktning I övriga fall Oönskad inriktning Periodicitet Helår Öppna jämförelser/ kvalitetsregister

32 LANDSTINGET I VÄRMLAND 4 (5) Mått/indikator Storhet Inriktning 1 år (2014) Verksamhet: Produktion Läkarbesök Övriga besök Läkarbesök per 1000 invånare Övriga besök per 1000 invånare Antal läkarbesök Antal övriga besök Antal operationstillfällen Jämförelser Jämförelser Läkarbesök för perioden Jämförelser över tid Övriga besök för perioden Jämförelser över tid Operationstillfällen för Enligt pro- perioden duktions- plan Mått/indikator Storhet Inriktning 1 år (2014) Medarbetare: Arbetsmiljö Medarbetarenkäten Sjukfrånvaro Andel medarbetare Sjukfrånvaro i procent Mindre eller lika med 5 procent Inriktning 3 år (2016) I nivå med riket I nivå med riket Enligt produktionsplan Inriktning 3 år (2016) Förbättrat resultat (basår 2013) Mindre eller lika med 5 procent Önskad inriktning Önskad inriktning I övriga fall I övriga fall Oönskad inriktning Oönskad inriktning Periodicitet Helår Helår Tertial Tertial Tertial Periodicitet Tertial Tertial Mått/indikator Storhet Inriktning 1 år (2014) Medarbetare: Kompetensförsörjning Medarbetare i olika yrkeskategorier Andel medarbetare i olika yrkeskategorier Jämförelser över tid Inriktning 3 år (2016) ST i förhållande till överläkare i nivå med riket Önskad inriktning I övriga fall Oönskad inriktning Periodicitet Jämförelser över tid

33 LANDSTINGET I VÄRMLAND 5 (5) Mått/indikator Storhet Inriktning 1 år (2014) Miljö: Miljöavtryck Ekologiska och etiska livsmedel Utsläpp växthusgasar från landstingets energianvändning (värme, kyla och driftsel) Utsläpp av växthusgasar från tjänsteresor Avfallsmängd Andel av totala livsmedelskostnader kwh/kvm BRA (t) Antal körda kilometer Ökande jmf med föregående år Minskande jmf med föregående år Minskande jmf med föregående år Minskande jmf med föregående år Mått/indikator Storhet Inriktning 1 år (2014) Ekonomi: Ekonomi i balans och finansiella mål Budgeterat resultat Budgeterad nettokostnadsram Avsättning till pensionsfonden och återinvestrering Ekonomiskt resultat Nettokostnader jmf med budget Avsättning motsvarande pensionsskuldens ökning och återinvestering av årets avkastning Inriktning 3 år (2016) Ekologiska livsmedel minst 30 procent, och etiska livsmedel till minst 10 procent av den totala livsmedelskostnaden Minska utsläpp av växthusgaser, med 25 procent uttryckt som kg koldioxid/kvm BRA(t). Basår Minska utsläpp av växthusgaser, med 25 procent. Basår Minska den totala avfallsmängden från LiV med minst 5 procent. Jämförelseår är Inriktning 3 år (2016) Önskad inriktning Önskad inriktning I övriga fall I övriga fall Oönskad inriktning Oönskad inriktning Periodicitet Tertial Tertial Tertial Tertial Periodicitet Enligt uppsatt mål Enligt uppsatt mål Tertial Enligt beslutad Enligt beslu- Tertial ram tad ram Beslut LF Beslut LF Helår

34 Datum Vår beteckning Sekretariatet LK/ Handläggare Direkttelefon Ert datum Er beteckning Johanna Orre Landstingsfullmäktige Datum för landstingsfullmäktiges sammanträden år 2015 Landstingsfullmäktige har att fastställa dagar för fullmäktiges sammanträden under år Presidiet föreslår, att fullmäktige beslutar att sammanträda följande dagar under år 2015: 11 mars 21 april juni 20 oktober november Landstingsfullmäktiges presidium Lars Österdahl Karl-Johan Adolfsson Hans Magnusson Ordförande 1:e vice ordförande 2:e vice ordförande Postadress Besöksadress Telefon (växel) E-postadress Landstinget i Värmland Rosenborgsgatan Johanna.Orre@liv.se Karlstad Telefax Org.nr

35 Tjänsteskrivelse 1 (1) Landstingsstyrelsen Sekretariatet LK/ Tillkännagivande av tid och ställe för landstingsfullmäktige under år 2015 Enligt 5 kap, 10, kommunallagen, skall kungörelse med uppgift om tid och plats för landstingsfullmäktige minst en vecka före sammanträdesdagen införas i en eller flera ortstidningar. I likhet med innevarande år föreslås att kungörelsen inordnas i Livjournalen. Om detta av något skäl inte är möjligt införs kungörelsen i de båda länstidningarna Nya Wermlands-Tidningen och Värmlands Folkblad. Sammanträdena kungörs också på landstingets webbplats, Förslag till beslut att tillkännagivande av tid och ställe för landstingsfullmäktige under 2015 skall införas som en del i Livjournalen i de tidningar denna införs och då så inte är möjligt i Nya Wermlands-Tidningen och Värmlands Folkblad. Gunilla Andersson Landstingsdirektör Anna-Lena Wingqvist Administrativ chef

36 Utdrag ur PROTOKOLL LANDSTINGSSTYRELSEN LK/ Utdrag Landstingsfullmäktige 204 LK/ Svar på motion av Anders Ahl (SD) om sprututbytesprogram Vid landstingsfullmäktiges sammanträde i april 2013 anmäldes en motion från Anders Ahl (SD) med förslag om sprututbyte för intravenösa missbrukare i syfte att minska spridning av blodburna smittämnen. Landstingsfullmäktige beslutade att remittera motionen till landstingsstyrelsen för beredning. Ett sprututbytesprogram kan vara en effektiv metod att förhindra att hivsmitta förs in bland intravenösa missbrukare. Under de år som gått sedan sprututbytesverksamhet först påbörjades i Sverige har data publicerats som visar att det kan påverka hiv-smittspridningen bland intravenösa missbrukare. Data är mer osäkra då det gäller att förhindra spridning av hepatit C-smitta och studier pågår i detta ämne. En tidigare föreställning om att ett sprututbytesprogram skulle öka antalet missbrukare har visat sig vara felaktig. Det finns idag ingen erfarenhet i Värmland avseende sprututbyte och det finns, i dagsläget, inga rapporterade hiv-smittade personer som smittats via intravenöst missbruk. Problemet med hiv-smitta i missbrukarledet har tidigare varit ett storstadsproblem men år 2013 fick man en episod med spridning av hiv bland intravenösa missbrukare i Kalmars län. Man har efter detta infört ett sprututbytesprogram vid infektionskliniken i Kalmar. De som arbetar med sprututbyte i Sverige är i hög grad eniga om att ett eventuellt införande av ett sprututbytesprogram ska hanteras av länets infektionsklinik. Detta måste givetvis ske i samarbete med missbruksvården i såväl landstinget som i länets kommuner. En förstärkt samverkan med länets övriga missbruksvård är nödvändig och en eventuell etablering av ett sprututbytesprogram måste ses i ett sammanhang där hela vårdkedjor och ansvar tydliggörs. Kunskapsnivån inom området iv-missbruk behöver förstärkas och ytterligare utredningar inom ämnet kan vara lämpligt. En sprututbytesmottagning i Värmland skulle föranleda om- och tillbyggnad av nuvarande lokaler i länets infektionsklinik. Utöver detta bör en genomlysning av kostnader och resurser i övrigt genomföras. Utifrån ett beroende- och missbruksperspektiv finns ingenting i nuläget som talar för att antalet iv-missbrukare ökar men ett fungerande sprututbytesprogram skulle kunna medföra att fler missbrukare söker sig till

37 vården och att ett fördjupat motivationsarbete för att åtgärda missbruket därmed kan genomföras. Införande av ett sådant program kan därför vara betydelsefullt utifrån en humanitär/social aspekt. Under ärendets behandling yrkade Fredrik Larsson ett tillägg om att landstingsstyrelsen för egen del får en återrapport i ärendet i mars Marianne Utterdahl yrkade bifall till föreliggande förslag med Fredrik Larssons tilläggsyrkande. Landstingsstyrelsen beslutade därefter i enlighet med föreliggande förslag föreslå att landstingsfullmäktige beslutar att anse motionen besvarad. Landstingsstyrelsen beslutade vidare för egen del med Fredrik Larssons m.fl. tilläggsyrkande att beakta motionen och det som framkommit, enligt ovan, i det uppdrag som förligger gällande utveckling av missbruks- och beroendevården, att ge landstingsdirektören i uppdrag att tillsammans med länets kommuner öka kunskapen om intravenöst missbruk i Värmland samt att landstingsstyrelsen får en återrapport i ärendet i mars 2015 Landstingstyrelsen beslutade dessutom att förklara denna paragraf omedelbart justerad Vid protokollet Ewa Pettersson Justerat den 2014 Fredrik Larsson Christina Wahrolin

38 Tjänsteskrivelse 1 (2) Landstingsstyrelsen Division psykiatri Bengt Stenström LK/ Svar på motion av Anders Ahl (SD) om sprututbytesprogram Vid landstingsfullmäktiges sammanträde i april 2013 anmäldes en motion från Anders Ahl (SD) med förslag om sprututbyte för intravenösa missbrukare i syfte att minska spridning av blodburna smittämnen. Landstingsfullmäktige beslutade att remittera motionen till landstingsstyrelsen för beredning. Ett sprututbytesprogram kan vara en effektiv metod att förhindra att hivsmitta förs in bland intravenösa missbrukare. Under de år som gått sedan sprututbytesverksamhet först påbörjades i Sverige har data publicerats som visar att det kan påverka hiv-smittspridningen bland intravenösa missbrukare. Data är mer osäkra då det gäller att förhindra spridning av hepatit C- smitta och studier pågår i detta ämne. En tidigare föreställning om att ett sprututbytesprogram skulle öka antalet missbrukare har visat sig vara felaktig. Det finns idag ingen erfarenhet i Värmland avseende sprututbyte och det finns, i dagsläget, inga rapporterade hiv-smittade personer som smittats via intravenöst missbruk. Problemet med hiv-smitta i missbrukarledet har tidigare varit ett storstadsproblem men år 2013 fick man en episod med spridning av hiv bland intravenösa missbrukare i Kalmars län. Man har efter detta infört ett sprututbytesprogram vid infektionskliniken i Kalmar. De som arbetar med sprututbyte i Sverige är i hög grad eniga om att ett eventuellt införande av ett sprututbytesprogram ska hanteras av länets infektionsklinik. Detta måste givetvis ske i samarbete med missbruksvården i såväl landstinget som i länets kommuner. En förstärkt samverkan med länets övriga missbruksvård är nödvändig och en eventuell etablering av ett sprututbytesprogram måste ses i ett sammanhang där hela vårdkedjor och ansvar tydliggörs. Kunskapsnivån inom området iv-missbruk behöver förstärkas och ytterligare utredningar inom ämnet kan vara lämpligt. En sprututbytesmottagning i Värmland skulle föranleda om- och tillbyggnad av nuvarande lokaler i länets infektionsklinik. Utöver detta bör en genomlysning av kostnader och resurser i övrigt genomföras. Utifrån ett beroende- och missbruksperspektiv finns ingenting i nuläget som talar för att antalet iv-missbrukare ökar men ett fungerande sprututbytesprogram skulle kunna medföra att fler missbrukare söker sig till vården och att ett fördjupat motivationsarbete för att åtgärda missbruket därmed kan genomföras. Införande av ett sådant program kan därför vara betydelsefullt utifrån en humanitär/social aspekt.