(sys1) Definition1. Mängden av alla lösningar till ett ekvationssystem kallas systemets lösningsmängd.

Relevanta dokument
1 av 12. (sys1) ELEMENTERA OPERATIONER Vi får göra följande elementära operationer med ekvationer utan att ändra systemets lösningsmängd:

1 av 10. (sys1) ELEMENTERA OPERATIONER Vi får göra följande elementära operationer med ekvationer utan att ändra systemets lösningsmängd:

NOLLRUMMET och BILDRUMMET till en linjäravbildning. MATRISENS RANG. DIMENSIONSSATSEN.

KOORDINATVEKTORER. BASBYTESMATRIS

LINJÄRA AVBILDNINGAR AV PUNKTER OCH PUNKTMÄNGDER

FOURIERSERIER. Definition 1. (Trigonometrisk serie) Ett utryck av följande form. är en trigonometrisk serie.

Omtentamen med lösningar i IE1304 Reglerteknik Fredag 12/

vara ett polynom där a 0, då kallas n för polynomets grad och ibland betecknas n grad( P(

ÖPPNA OCH SLUTNA MÄNGDER. KOMPAKTA MÄNGDER. DEFINITIONSMÄNGD. INLEDNING. Några viktiga andragradskurvor: Cirkel, ellips, hyperbel och parabel.

Ekvationen (ekv1) kan bl. annat beskriva värmeledningen i en tunn stav där u( x, betecknar temperaturen i punkten x vid tiden t.

är ett tal som betecknas det(a) eller Motivering: Determinanter utvecklades i samband med lösningsmetoder för kvadratiska linjära system.

Approximationen med den här metoden kallas minstakvadratmetoden.

SYSTEM AV LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER GRUNDLÄGGANDE BEGREPP

1 Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR

LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER AV HÖGRE ORDNINGEN

UNDERRUM. LINJÄRA KOMBINATIONER. BASER. LINJÄRT SPANN (eller linjärt hölje) Definition 1. (LINJÄR KOMBINATION) Exempel 1.

som är styckvis kontinuerlig och har styckvis kontinuerlig derivatan. Notera att f (x)

INTEGRALKRITERIET ( även kallas CAUCHYS INTEGRALKRITERIUM )

Kapitel , 4102, 4103, 4104 Exempel som löses i boken. = = = = a) n a1 + a a a = = = = a a a

============================================================ ============================================================

helst. poäng. (betyg Fx). Vem som Komplettering sker c:a Uppgift Uppgift Uppgift veta hur vänd! Var god

I den här stencilen betraktar vi huvudsakligen reella talserie, dvs serier vars termer ak

DIAGONALISERING AV EN MATRIS

H1009, Introduktionskurs i matematik Armin Halilovic POLYNOM, POLYNOMDIVISION, ALGEBRAISKA EKVATIONER, PARTIALBRÅKSUPPDELNING. vara ett polynom där a

I detta avsnitt ska vi titta på den enklaste formen av ekvationer de linjära.

vara ett polynom där a 0, då kallas n för polynomets grad och ibland betecknas n = grad( P(

Anmärkning: I några böcker använder man följande beteckning ]a,b[, [a,b[ och ]a,b] för (a,b), [a,b) och (a,b].

vara en T- periodisk funktion som är integrerbar på intervallet ges av formlerna

Tentamen med lösningar i IE1304 Reglerteknik Måndag 16/

som gör formeln (*) om vi flyttar första integralen till vänsterledet.

v p ORTOGONALT KOMPLEMENT TILL ETT UNDERRUM

NEWTON-RAPHSONS METOD (en metod för numerisk lösning av ekvationer)

APPROXIMATION AV SERIENS SUMMA MED EN DELSUMMA OCH EN INTEGRAL

16.3. Projektion och Spegling

Taylors formel används bl. a. vid i) numeriska beräkningar ii) optimering och iii) härledningar inom olika tekniska och matematiska områden.


NEWTON-RAPHSONS METOD (en metod för numerisk lösning av ekvationer)

1. lösa differentialekvationer (DE) och system av DE med konstanta koefficienter

ENDIMENSIONELL ANALYS B1 FÖRELÄSNING VI. Föreläsning VI. Mikael P. Sundqvist

Ekvationen (ekv1) kan beskriva en s.k. stationär tillstånd (steady-state) för en fysikalisk process.

Räta linjer: RÄTA. Därför PM. Eftersom. x y z. (ekv1) Sida 1 av 11


NEWTON-RAPHSONS METOD (en metod för numerisk lösning av ekvationer)

EGENVÄRDEN och EGENVEKTORER

Bilaga 6.1 Låt oss studera ett generellt andra ordningens tidsdiskreta system

H1009, Introduktionskurs i matematik Armin Halilovic. Definition. En cirkel är mängden av de punkter i planet vars avstånd till en given punkt är

6 Strukturer hos tidsdiskreta system

FÖ 5: Kap 1.6 (fr.o.m. sid. 43) Induktionsbevis

Tidtabell. 208/209 Skellefteå - Skelleftehamn Sommar, från och med 16/6 till och med 17/ Tel.

c k P ), eller R n max{ x k b dx def lim max n f ( def definition. [a,b] om

Huvud metod för beräkning av massan för en av en kropp med densiteten ρ ( x, är trippelintegral

KVADRATISKA MATRISER, DIAGONALMATRISER, MATRISENS SPÅR, TRIANGULÄRA MATRISER, ENHETSMATRISER, INVERSA MATRISER

I detta avsnitt ska vi titta på den enklaste formen av ekvationer de linjära.

Rättande lärare: Niclas Hjelm & Sara Sebelius Examinator: Niclas Hjelm Datum: Tid:

Tentamen 1 i Matematik 1, HF sep 2016, kl. 8:15-12:15

MS-A0409 Grundkurs i diskret matematik Sammanfattning, del I

TILLÄMPNINGAR AV DIAGONALISERING Beräkning av potenser A n. Rekursiva samband (s.k. differensekvationer).

UPPSKATTNING AV INTEGRALER MED HJÄLP AV TVÅ RIEMANNSUMMOR. Med andra ord: Vi kan approximera integralen från båda sidor

Genomsnittligt sökdjup i binära sökträd

TENTAMEN. Tillämpad digital signalbehandling. Sven Knutsson. Typgodkänd räknare Sven Knutsson: Signalprocessorn ADSP-2105

V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±. är begränsad i intervallet [a,b].

Induktion och Binomialsatsen. Vi fortsätter att visa hur matematiska påståenden bevisas med induktion.

KTH/ICT IX1501:F7 IX1305:F2 Göran Andersson Statistik: Skattningar

V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±. är begränsad i intervallet [a,b].

Av Henrik 01denburg\ Radikaler. För att lösa ekv.: x n = a (n helt, pos. tal) konstruerar man kurvan

Kontrollskrivning 3 till Diskret Matematik SF1610, för CINTE1, vt 2019 Examinator: Armin Halilovic Datum: 2 maj

Något om funktionsföljder/funktionsserier

1. BERÄKNING AV GRÄNSVÄRDEN ( då x 0 ) MED HJÄLP AV MACLAURINUTVECKLING. n x

HOMOGENA DIFFERENTIALEKVATIONSSYSTEM MED KONSTANTA KOEFFICIENTER

1. M öt et s öp pn an d e S ve n fö r k la r a r mö t et ö p p nat k lo c k a n i me d le ms k o nt o r et.

= BERÄKNING AV GRÄNSVÄRDEN ( då x 0 ) MED HJÄLP AV MACLAURINUTVECKLING. a) Maclaurins formel

Föreläsning 3: Fler grafalgoritmer. Kortaste vägar mellan alla noder

EGENVÄRDEN och EGENVEKTORER

Kompletterande material till kursen Matematisk analys 3

Borel-Cantellis sats och stora talens lag

4. Laplacetransformmetoder

Datastrukturer och algoritmer

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson

Formler, grundläggande statistik

c n x n, där c 0, c 1, c 2,... är givna (reella eller n=0 c n x n n=0 absolutkonvergent om x < R divergent om x > R n n lim = 1 R.

Linjär Algebra (lp 1, 2016) Lösningar till skrivuppgiften Julia Brandes

ICKE-HOMOGENA DIFFERENTIALEKVATIONSSYSTEM ( MED KONSTANTA KOEFFICIENTER I HOMOGENA DELEN)

Räkning med potensserier

Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR

Föreläsning G04: Surveymetodik

Vad är det okända som efterfrågas? Vilka data är givna? Vilka är villkoren?

= x 1. Integration med avseende på x ger: x 4 z = ln x + C. Vi återsubstituerar: x 4 y 1 = ln x + C. Villkoret ger C = 1.

Kontrollskrivning 2 till Diskret Matematik SF1610, för CINTE1, vt 2019 Examinator: Armin Halilovic Datum: To Σ p P/F Extra Bonus

Ca m 3 = ton. Masshantering Sven Brodin. Dessa mängder ska Stockholms Stad transportera varje månad.

H1009, Introduktionskurs i matematik Armin Halilovic. Definition. Mängden av alla lösningar till en ekvation kallas ekvationens lösningsmängd.

Algoritmer, datastrukturer och komplexitet

Integraler. Integraler. Integraler. Integraler. Exempel (jfr lab) Integrering i Matlab. cos(3 xdx ) Från labben: Informationsteknologi

Tentamen i Linjär Algebra, SF december, Del I. Kursexaminator: Sandra Di Rocco. Matematiska Institutionen KTH

REGULJÄRA SPRÅK (8p + 6p) 1. DFA och reguljära uttryck (6 p) Problem. För följande NFA över alfabetet {0,1}:

Statistisk analys. Vilka slutsatser kan dras om populationen med resultatet i stickprovet som grund? Hur säkra uttalande kan göras om resultatet?

Begreppet rörelsemängd (eng. momentum)

VI HJÄLPER DIG ATT SKAPA FRAMGÅNGSRIKA MÖTEN. [ eskilstunaconvention.se ]

Sida 1 av 12. vara ett inkonsistent system (= olösbart system dvs. ett system som saknar lösning). b =.

Ekvationen (ekv1) kan bl. annat beskriva värmeledningen i en tunn stav där u( x, temperaturen i punkten x vid tiden t.

Transkript:

Armi Hlilovic: EXTRA ÖVNINGAR Lijär ekvioem. Guelimiio LINJÄRA EKVATIONSSYSTEM GAUSSELIMINATION Vi erkr e lijär ekvioem med oek m m m m () och m ekvioer: E lföljd (-ippel) är e löig ill eme om uiuioe ifierr ll ekvioer i (). E löig k vi ge om e rdvekor ( ) eller e kolovekor. m Defiiio. Mägde v ll löigr ill e ekvioem kll eme löigmägd. Vi äger vå em är ekvivle om de hr mm löigmägd. ANTAL LÖSNINGAR. För e lijär ekvioem gäller preci e v följde leriv:. Seme hr preci e löig.. Seme hr oädlig måg löigr. Seme kr löig. ( Seme är ikoie) ELEMENTERA OPERATIONER Vi får gör följde elemeär operioer med ekvioer u ädr eme löigmägd:. B pl på vå ekvioer. Muliplicer e ekvio med e l. Adder e mulipel v e ekvio ill e ekvio TOTALMATRIS När vi löer e lijär ekvioem () räkr vi ed med eme koefficieer. Vi k kriv ll koefficieer i e ell om vi kllr eme olmri och räk ed med mrie eleme. v

Armi Hlilovic: EXTRA ÖVNINGAR Lijär ekvioem. Guelimiio Tolmri ill () m Om vi iför mrier m m m. A och B m m m m då är olmrie (A B) Amärkig: Mrie A kll ekvioeme koefficiemri. Iälle kriv hel ekvioer räkr vi med rder i olmrie. Vi får gör följde elemeär rdoperioer u ädr eme löigmägd:. B pl på vå rder. Muliplicer e rd med e l. Adder e mulipel v e rd ill e rd GAUSSELIMINATION ( Succeiv elimiio). Med hjälp v elemeär operioer överför vi eme ill e ekvivle em på rppegform (om är ekel ler och eveuell lö). Vi rr med de för ekv. i eme. De för ekv väder vi för elimier i ll ekvioer föruom för ( Om fi ie i de för ekvioe d.v.. om er vi pl med de ekvio där fi. ) Efer för eg får vi följde ekvioem ' ' ' ' m ' ' ' m ' ' ' m ( ) Därefer väder vi dr ekvioe och elimierr på mm ä frå ll dr föruom ekv ( dv vi elimierr frå ekv ekv m). De k häd är elimierd efer för eg frå ll ekvioer uom för då går vi direk ill. v

Armi Hlilovic: EXTRA ÖVNINGAR Lijär ekvioem. Guelimiio All eveuell kriver vi läg ed i eme. A vi får eder e ekvio är e lijär komiio v dr ekvioer och därför k förumm. A) Får vi ågo gåg e ekvio v p där ( e ) hr eme INGEN LÖSNING. (Självklr ehöver vi i de fll ie gör fler räkeoperioer) B) Om flle A ie förekommer är eme lör. Vi foräer ill vi får eme på rpegform: ' ' ' k k ' ' eveuell ' ' läg ed i eme Då löer vi u de ledde vriler. All dr om de fi ågr föruom ledde vrierr fri (fri vriler). Vi hr följde vå fll för (koie) lör em: B. PRECIS EN LÖSNING om eme är koie (lör) me hr ig fri vriler. B. OÄNDLIGT MÅNGA LÖSNINGAR om eme är koie (lör) och hr mi e fri vriler. Amärkig: Vi iför e prmeer för vriel om vrierr fri. Vi k uför Guelimiio med hjälp v eme olmri geom överför olmri ill rppegform Eempel på rppegform: 8 E olmri hr rppegform om Eveuell ollrder är läg ed E e (ledde e) är de för icke-oll eleme i vrje rd om ie eår er v ollor. De ledde eor år lägre ill höger ju lägre ed vi läer - Ledde eor vrr mo ledde vriler om de år i för dele v olmrie. v

Armi Hlilovic: EXTRA ÖVNINGAR Lijär ekvioem. Guelimiio - Vi iför e prmeer för vrje vriel om ie hr ledde e ( för vrje vriel om vrierr fri). A) INGEN LÖSNING om e ledde e år i dr dele v olmrie på rppegform. Eempel för ige löig (e ledde e i dr dele v olmrie ) Movrde em: B) Om flle A ie förekommer då är eme lör: B. PRECIS EN LÖSNING om eme är koie (lör) me ig fri vriler. 9 8 Eempel för preci e löig re ledde eor och re vriler (ig fri vriler). Lägg märke ill e ollrd ie eder uomik oädlig måg löigr u e ekvio är e lijär komiio v dr!!! Movrde em: 9 8 (Amärkig Vi upprepr i ekvioe eder e ekvio är e lijär komiio v dr ekvioer och därför k förumm.) B. OÄNDLIGT MÅNGA LÖSNINGAR om eme är koie (lör) och mi e fri vriler. 9 8 Eempel för oädlig måg löigr vå ledde eor och re vriler (e fri vriel). Movrde em: 9 8 v

Armi Hlilovic: EXTRA ÖVNINGAR Lijär ekvioem. Guelimiio ÖVNINGAR. ) Lö eme 9 ) Age eme löigmägd.. Löig: ) ( ) ( 9 ekv ek ekv ek Vi hr få rppeg form och löer u de ledde vriler. Vi örjr frå de i ekvioe: och d.v.. Preci e löig: ( d.v.. ig fri vriler) Löigmägde eår v preci e puk (). Vi k äve kriv löigmägde {()}. Svr: ) Preci e löig: ( d.v.. ig fri vriler) ) Löigmägde L iehåller e eleme () Allå L {()} eller löigmägde L } {. ------------------------------------------------------------------------------ Löig med hjälp v eme olmri: 9 ~ ) ( ) ( rd rd rd rd rppegform När vi får rppegform kriver vi movrdeekvio em Härv v

Armi Hlilovic: EXTRA ÖVNINGAR Lijär ekvioem. Guelimiio Svr: ) Preci e löig: ( d.v.. ig fri vriler) ) Löigmägde {()}.. ) Lö eme ) Age eme löigmägd. Löig: Svr: Seme hr ige löig. ------------------------------------------------------------------------ Löig med hjälp v eme olmri: ~ (rppegform) Ige löig eferom e ledde e fi i dr dele v olmrie. Svr: ) Seme hr ige löig. ) Löigmägde (" de omm mägde").. ) Lö eme 8 ) Age eme löigmägd. Löig: 8 Svr: Oädlig måg löigr: där och är godcklig l. Vi k eeck och och ekriv löige med hjälp v vå prmerr: där är godcklig l. ------------------------------------------------------------------------ Löig med hjälp v eme olmri: 8 ~ ( rppegform) v

Armi Hlilovic: EXTRA ÖVNINGAR Lijär ekvioem. Guelimiio Lör em ( ige ledde e i dr dele). E ledde e me re vriler och. Vi k lö u e vriel ( ledde ). Två dr och vrierr fri. Oädlig måg löigr: Movrde em på rppegform där och är godcklig l. Vi k eeck och och ekriv löige med hjälp v vå prmerr: där är godcklig l Svr: ) Oädlig måg löigr: ) Löigmägde är mägde v ll puker ) ( där är (vilk om hel) reell l. Vi k formell kriv löigmägde { R ) : ( } eller löigmägde } : { R.. Lö följde em med veede på och ) ) c) Löig: ) Ige löig Svr ) Ige löig ) Svr ) Ek e löig. c) där är e godcklig l ( oädlig måg löigr.) v

Armi Hlilovic: EXTRA ÖVNINGAR Lijär ekvioem. Guelimiio Svr c) Oädlig måg löigr.. Lö följde em med veede på och ) ) Löig: ) Svr ) ) Ige löig Svr ) Ige löig. Lö följde em med veede på och för ll värde på prmerr och Löig: ) ( Vi hr följde fll: A) Seme hr ek e löig: B) och dv Seme hr följde form: där. Allå kr eme löig i de fll. B) och dv Seme hr följde form: 8 v

Armi Hlilovic: EXTRA ÖVNINGAR Lijär ekvioem. Guelimiio Vi löer u frå de för ekvioe och får: där är e godcklig l (oädlig måg löigr) eller Svr : A) Seme hr ek e löig:. B) och Seme hr INGEN löig. B) och Seme hr oädlig måg löigr: där ä e godcklig l.. Lö följde em med veede på och för ll värde på prmerr och Löig: ( ) ( ) Vi hr följde fll: A) Seme hr ek e löig: B) och dv Seme hr följde form: där. Allå kr eme löig i de fll. B) och dv 9 v

Armi Hlilovic: EXTRA ÖVNINGAR Lijär ekvioem. Guelimiio Seme hr följde form: Vi löer u ledde vriler och och får: och där är e godcklig l (oädlig måg löigr) eller där är e godcklig l. Svr : A) Seme hr ek e löig:. B) och Seme hr INGEN löig. B) och Seme hr oädlig måg löigr: där ä e godcklig l. v