Att ge till ideella rganisatiner En diskussin m givarens intressentrelatin med Djurens Rätt Martin Dahl & Axel Hult Ämne: Företagseknmi C Ventilerad HT 2012 Handledare: Virpi Havila Företagseknmiska Institutinen
Sammanfattning I denna uppsats undersöker vi relatinen mellan en ideell rganisatin ch deras givare genm en studie av Djurens Rätt ch deras nuvarande medlemmar, före detta medlemmar ch persner sm endast dnerat pengar. För att belysa ch diskutera relatinen använder vi en analysmdell där vi analyserar varje relatin utifrån dimensinerna nödvändig eller ej nödvändig ch kmpatibel eller ej kmpatibel, samt förekmsten av kntrakt i relatinen. Detta jämförs med hur knsumenter beskrivs inm mdellen för att visa på skillnader mellan givare ch knsumenter. Vår slutsats pekar mt att den stra skillnaden är att medlemmarna ch Djurens Rätt arbetar mt samma mål, vilket gör att det inte finns någn skillnad mellan Djurens Rätts intresse ch medlemmarnas. Berende på hur nödvändig varje givare bedömer sin relatin med Djurens Rätt varierar graden av interaktin, en hög grad av nödvändighet gör att persnen blir medlem. Persner sm slutat vara medlemmar gör detta då de inte upplever relatinen sm tillräckligt nödvändig. Nyckelrd: Intressenter, intressentrelatiner, ideella rganisatiner, givare, Djurens Rätt. 1
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING 3 1.1 Syfte 4 1.2 Dispsitin 5 2. TEORI 5 2.1. Vad är en intressent? 5 2.2. Intressentrelatinens egenskaper 7 2.3. Analysmdell 10 3. METOD 11 3.1. Val av studiebjekt 11 3.2. Val av intervjupersner 11 3.3. Intervjufrågr 13 3.4. Validitet & Reliabilitet 13 4. DJURENS RÄTT EN IDEELL ORGANISATION 14 5. Djurens Rätt ch givare 15 5.1. Djurens Rätts syn på relatinen med givare 15 5.2. (1) Nuvarande medlemmar 17 5.3. (2) Före detta medlemmar 18 5.4. (3) Persner sm endast dnerat pengar 19 6. ANALYS 21 6.1. Djurens Rätts relatin med givare 21 6.2. Givare Relatiner sm är nödvändiga ch kmpatibla 22 6.3. Givare Relatiner sm inte är nödvändiga men kmpatibla 25 7. SLUTSATS 29 8. FRAMTIDA STUDIER 30 KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING 31 BILAGOR 33 Bilaga 1 Intervjufrågr Djurens Rätt 33 Bilaga 1 Intervjufrågr Givare 33 2
1. Inledning En ideell rganisatin beskrivs fta sm en icke vinstdrivande verksamhet där det primära målet är att främja medlemmarnas intresse. Den ideella rganisatinen använder ett eventuellt intäktsöversktt till att uppfylla mål ch visiner snarare än att distribuera dessa sm utdelning eller vinst (Grbnam 2008, s 12). Insamlingsrganisatiner, även kallade välgörenhetsrganisatiner är exempel på ideella rganisatiner sm är helt eller delvis berende av insamlade medel från allmänheten (Breman 2008, s.13). Både ideella rganisatiner sm vinstdrivande rganisatiner erbjuder ett utbyte av varr ch tjänster mt pengar. I detta utbyte får knsumenterna antingen någt materiellt, psyklgiskt eller av scialt värde tillbaka. Skillnaden är dck att det de ideella rganisatinerna säljer är mycket mer abstrakt, då det inte är en direkt prdukt eller tjänst. Vad detta utbyte mellan de båda parterna kan bestå av är inte alltid givet. Antingen dnerar givaren pengar till ett specifikt ändamål, exempelvis efter en större naturkatastrf, eller så kan en givare bidra i förebyggande syfte. Detta kan innebära att givaren inte heller märker av att dennes insats gjrt skillnad, då exempelvis en epidemi aldrig hunnit bryta ut. Med detta i åtanke måste startpunkten bli att tydligt förmedla vikten ch behvet av insatser inm det aktuella mrådet (Ktler & Andreasen 1996, s. 25-29). Ett av de största hten för en ideell rganisatin är bristen på intresse ch mtivatin från givare. Således belyses vikten av att arbeta med att marknadsföra sig ch förmedla bilden av sig själva ch sin verksamhet gentemt dessa ptentiella ch befintliga givare (ibid. s. 60). Eftersm ideella rganisatiner fta förfgar över begränsade resurser är det väsentligt att övertyga givare m att fördelarna av att hjälpa till överstiger kstnaderna. Men en givare måste känna ett behv av, samt ett mtiv till att bidra. Olika givare har lika mtiv till sitt bidragande, exempelvis självbekräftelsebehv, behvet av andras uppmärksamhet, rädsla för att själv drabbas av ett prblem eller att det helt enkelt blivit en vanesak att bidra. (ibid. s. 289) Även Breman (2008) identifierar ett antal liknande anledningar till privatpersners givande. Hn beskriver det givande sm har i åtanke att vara till nytta för någn närstående i framtiden, exempelvis vid bidrag till cancerfnden. En annan anledning kan vara att man dnerar till en kyrka eller ett museum sm man själv besöker flitigt, för att man själv ska kunna utnyttja sin dnatin. Att inte verka snål, eller att försöka uppnå 3
högre status i samhället är en anledning sm inte heller ska underskattas. (Breman 2008, s. 15-16). Tidigare frskning har främst studerat vad sm mtiverar människr att skänka pengar, ch vilka strategier sm rganisatinerna ska använda för att lcka givare. Mindre har skrivits m den faktiska relatinen mellan parterna, eller huruvida en givare kan likställas med en knsument eller inte. Kunskapen m hur relatinen mellan en givare ch en ideell rganisatin ser ut kan studeras utifrån intressentterin, sm vi anser vara väl anpassad för denna typ av relatinen. Intressentterin kan kartlägga relatinens egenskaper på en djupare plan vilket ger en ökad förståelse för hur en sådan intressentrelatin ser ut. För att få denna djupare förståelse för hur en givare ch en ideell rganisatins relatin ser ut studerar den här uppsatsen den ideella välgörenhetsrganisatinen Djurens Rätt ch dess givare. Denna relatin ger inte en generell bild över hur relatinen mellan givare ch ideella rganisatiner världen över ser ut, men kan öka förståelsen för hur relatinen upplevs av båda parter. Djurens Rätt är Sveriges största djurrättsrganisatin ch har i skrivande stund ett medlemsantal på ca 32 000. Denna uppsats används rdet givare flitigt. För att göra det klarare för vem sm är en givare tillämpar vi rdet för persner sm antingen är (1) nuvarande medlemmar, (2) före detta medlemmar samt (3) persner sm endast dnerat pengar. Då denna uppsats avser att studera de senaste åren är det av intresse att undersöka eventuella skillnader i relatinen mellan Djurens Rätt ch lika givargrupper. 1.1. Syfte Syftet med denna uppsats är undersöka ch diskutera relatinen mellan ideella rganisatiner ch deras givare, vilket vi i denna uppsats gör genm en studie på Djurens Rätt ch deras givare. Vi kmmer undersöka på de karakteristiska egenskaperna sm präglar relatinen ch diskutera skillnader mellan lika givare. Intressentrelatinens kartläggning ger ss även möjligheten att diskutera huruvida sådana relatiner skiljer sig mellan givare ch traditinella knsumenter. 4
1.2. Dispsitin Uppsatsen inleds med en teridel där vi först diskuterar intressentteri i allmänhet ch dess syn på en rganisatins relatiner, för att sedan fördjupa ss i de två faktrerna kmpatibilitet ch nödvändighet. Hur dessa faktrer kmbineras i lika intressentrelatiner ch vilka kntrakt sm föreligger presenteras ch största fkus ligger på denna teridel då den är väsentlig för denna studie. I metdavsnittet förklaras hur arbetet genmförts, samt både möjligheter ch begränsningar med att använda detta tillvägagångssätt diskuteras. Frtsättningsvis presenteras det empiriska materialet i frm av intervjuer med Djurens Rätt ch deras givare. Detta avsnitt, tillsammans med teriavsnittet, ligger till grund för vår följande analysdel där vi med hjälp av vår analysmdell urskiljer skillnader i relatinen mellan de lika givargrupperna ch Djurens Rätt. I denna avslutningsdel presenteras även förslag till kmmande frskning rörande givare ch ideella rganisatiner inm intressentterin. 2. Teri I denna del kmmer vi att gå igenm intressentteri ( Stakehlder thery ) ch hur den skiljer sig från den traditinella synen på hur företag ska drivas, efter det fkuserar vi på att beskriva relatinens egenskaper sm ligger till grund för den kmmande analysen. Anledningen till att vi valt att använda den kmmande terin är för att den erbjuder möjligheter att analysera relatinen mellan rganisatinen ch intressenten, samt visar på skillnader mellan intressenterna genm att fkusera på de lika egenskaper sm relatinen präglas av. Det sm gjrt att denna mdell lämpar sig synnerligen väl är just den knkreta förmågan att visa på direkta skillnader mellan intressenter. 2.1. Vad är en intressent? Traditinellt har man talat m en aktieägarsyn ( Sharehlder view ) där målet med företaget är att nå så nöjda aktieägare sm möjligt. Denna syn har dck kritiserats för att vara en förenklad bild av verkligheten, etisk ch rent av felaktig. Sm mtpl till detta har man istället lanserat begreppet intressentsyn, där den grundläggande tanken är att ett företag ska skapa värde för alla mkringliggande parter. Oavsett m det är kunder, leverantörer, anställda, finansiärer eller intresserganisatiner gäller det att vårda de relatinerna för att skapa maximalt värde. (Freeman 2007, s. 1) När aktieägarna är det viktigaste för företaget värderar man deras intressen högre än de andra parterna. Därmed 5
kan det uppstå mtsättningar i att arbeta för exempelvis både aktieägarna ch kunderna. Detta leder till en situatin där man inte förändrar företag så länge aktieägarna är nöjda, även m det finns brister i andra delar av rganisatinen. (ibid. s. 3) Istället menar Freeman (2007) att verksamheten ska ses sm en rad relatiner mellan grupper vilka bidrar till aktiviteter sm verksamheten består av. Det viktigaste är hur alla inblandade interagerar ch skapar värde för varandra. (ibid. s. 5) Således ska företaget ha sm mål att skapa så mycket värde sm möjligt utan att behöva kmprmissa för mycket, relatiner handlar hela tiden m avvägningar. (ibid. s. 14) I figur 1 ser vi hur man kan se på en rganisatin sm ett nav av relatiner. Den visar att rganisatinen har en unik relatin med varje intressent, ch varje relatin präglas därför av lika egenskaper. Figur 1 visar ckså exempel på lika intressenter sm kan vara kpplade till rganisatinens verksamhet. Figur 1. En rganisatin ch dess intressenter. (Figurkälla Freeman et al 2008 s. 12, egen anpassning). Inm marknadsföring har intressentbegreppet de senaste årtindena utvecklats från att vara fkuserad på hur man teretiskt ch praktisk marknadsför sig gentemt sina intressenter till att bli mer relatinsbaserad. Frskare menar att detta invlverar utbytet av gemensamma värden mellan framträdande intressentgrupper, interaktiner genm direkta relatiner samt ett ömsesidigt engagemang ch förtrende. (Knx & Gruar 2007, 6
s. 1) Freeman et al. (2010) definierar intressenter sm grupper eller individer sm har ett intresse i en verksamhet, dess framgångar eller mtgångar. Det gäller för rganisatinens befattningshavare att beakta samtliga intressenters intressen för att skapa maximalt värde för dessa. (Freeman et al. 2010, s. 15) När det gäller individer sm intressenter menar Crane & Ruebttm (2012, s. 1) att de i första hand ska bedömas efter den sciala identitet sm dessa identifierar sig med snarare än den eknmiska situatinen då det är den sciala identiteten sm påverkar hur människr agerar ch således påverkar relatinen. 2.2. Intressentrelatinens egenskaper Inm scilgin lanserades en mdell för att förklara ch analysera relatiner. Den bygger på antagandet att grunden för samhället är de mänskliga relatinerna, ch att både samhället ch människrna hela tiden förändras ch i ch med det även förhållandet. Dessa relatiner är grunden för hur människr agerar. (Archer 1995, s. 218) Detta menar Friedman & Miles (2002, s. 6) även stämmer in på intressentrelatinerna, ch använder därför mdellen för att beskriva dessa, ch kmbinerar den med existerande intressentteri för att ge en bättre bild av relatinerna. Mdellen består av två faktrer, dels m intressenten är Kmpatibel eller Ej kmpatibel med rganisatinens intressen, det vill säga m intressenten ch företaget hjälper eller hindrar varandra. Den andra faktrn är m rganisatinens ch intressentens relatin är Nödvändig eller Ej nödvändig. En relatin sm är kmpatibel syftar till att rganisatinen ch intressenten delar samma visin eller idébild. Det innebär alltså att båda parter arbetar åt samma håll ch vill samma sak med verksamheten. En relatin sm inte präglas utav detta anses vara Ej kmpatibel. (Friedman & Miles 2002, s. 7) Att en ideell rganisatin ch deras givare inte delar samma målbild innebär att givaren inte stödjer rganisatinens visin ch/eller verksamhet. En relatin kan antingen vara nödvändig eller ej nödvändig. Till de nödvändiga relatinerna räknas de interna inm rganisatinen ch de sm är delar i affärsidén, medan de ej nödvändiga är externa ch ej integrerade i verksamheten. Nödvändiga relatiner är alltså det sm krävs för att rganisatinen ska klara sig, medan de ej nödvändiga existerar vid sidan av utan krav på integratin. (Friedman & Miles 2002, s. 7) 7
En kmbinatin av vanstående egenskaper ger en översiktsbild sm illustreras i figur 2. De fyra fälten, A, B, C ch D är fyra lika srters kategrier av intressenter med lika srters relatin till rganisatinen. (ibid. s.7) Intressenter är på intet sätt låsta i en specifik relatin, utan kan pendla fram ch tillbaka eller röra sig åt ett visst håll. Smith & Fischbacher (2005, s. 5) pekar på nyttan av att med hjälp denna figur kunna undersöka relatinerna ch hur de under tidens gång förändras. Förutm egenskaper präglas varje relatin av lika typer av kntrakt. Det finns explicita kntrakt sm är uttalade muntligt eller skriftligt, samt implicita kntrakt sm är uttalade. (ibid. s.8) Figur 2. Archers mdell av intressentkategrisering efter egenskaper. (Figurkälla: Friedman & Miles 2002 s. 5, egen anpassning). A, En nödvändig ch kmpatibel intressentrelatin Dessa relatiner uppmuntrar varandra ch där båda förlrar på en upplöst relatin. En part kan tjäna mer på relatinen, men det är en vinst för de båda ch således vill båda parterna frtsätta med relatinen. Det handlar m att båda parter delar samma idébild ch mål, ch är överens m vad sm ska göras. Relatinen är defensiv ch då man månar m det man har präglas strategin för att utveckla relatinen av prtektinism. (ibid. s. 6) De kntrakt sm förekmmer kan vara explicita eller implicita då sådana 8
behövs för att kntrllera relatinen då den är så pass viktig ch central för rganisatinen såväl sm intressenten. Exempel intressenter sm en rganisatin har denna typ av relatin med är partners, aktieägare ch ledning. (ibid. s. 8) Frtsättningsvis kmmer denna kategri att benämnas sm en (A), Nödvändig-kmpatibel relatin. B, En ej nödvändig men kmpatibel relatin Denna kategri beskriver intressentrelatiner sm inte är nödvändiga, men man likväl kan parterna vara intresserade av en relatin. Valfriheten av inblandning i relatinen är str ch präglas av pprtunism ch tillvaratagande på möjligheter. Det handlar alltså m att när tillfället är rätt utveckla en relatin, men det finns egentligen ingen djupare kppling. (ibid. s. 7) Denna typ av relatiner har inte några explicita kntrakt, ch det rör sig inte m någn direkt relatin. Dck kan man genm att dela samma idé eller syn på någt vara sammankpplad genm ett implicit kntrakt, exempelvis genm att vara grannar eller dela plitisk idelgi. (ibid. s. 9) Exempel på intressenter sm en rganisatin har denna typ av relatin med är allmänheten, då de är externa ch ej en del av rganisatinen men har all möjlighet att bli det. Om någn ur allmänheten väljer att exempelvis bli knsument förändras relatinen ch intressenterna befinner sig inte längre i en ej nödvändig men kmpatibel relatin. (ibid. s. 8) Frtsättningsvis kmmer denna kategri att benämnas sm en (B), Ej nödvändig-kmpatibel relatin. C, En relatin sm varken är nödvändig eller kmpatibel Denna kategri innebär att intressentrelatinen inte är kmpatibel ch det inte finns någt intresse av att de två intressenterna ska ha en relatin. Det finns inte nödvändigtvis en knflikt, men det uppstår en m en av parterna söker det eller framkallar en debatt. (ibid. s. 6) Denna typ av intressentrelatin mfattas mycket sällan av någn frm av kntrakt. Det kan finnas sciala kder eller dylikt, ett scialt kntrakt över hur man ska bete sig sm människa sm mfattar båda men även detta kan ifrågasättas. Exempelvis pälsdjursfarmare ch aktivister sm släpper ut minkar kan på intet sätt sägas mfattas av någt kntrakt. När två sidr inte alls behöver varandra för någt, finns inget behv av varandra. Detta tillsammans med den antagnism sm parterna hyser gör att intresset snarast ligger i att eliminera den andra parten. (ibid. s. 9) Exempel på intressenter sm en rganisatin har denna typ av relatin med kan vara kriminella element ur samhäller eller vissa typer av intresserganisatiner. (ibid. s. 8) Till exempel har Nn smking generatin 9
ch tbaksindustrin en relatin sm varken är nödvändig eller kmpatibel. Frtsättningsvis kmmer denna relatin att benämnas sm en (C), Ej nödvändig- ej kmpatibla relatin. D, En relatin sm är nödvändig men ej kmpatibel Intressentrelatiner sm är tillhör denna kategri rör de relatiner sm är nödvändiga för rganisatinen, men sm innebär nackdelar såväl sm fördelar. Organisatinens ch intressentens syn på ch syfte med relatinen är lika, men båda parter är intresserade av att upprätthålla en kmprmiss. Relatinen präglas av ett givande ch tagande, ch m en av parterna får för str makt eller inflytande riskerar relatinen att upphöra. (ibid. s.7) Denna typ av relatiner har till skillnad från vanstående ett erkännande m kntrakt från båda parters håll, även m kntraktet har präglats av en kmprmiss. Exempelvis vill ju företaget att knsumenten ska betala ett så högt pris sm möjligt för varan, medan knsumenten vill betala ett så lågt pris sm möjligt ch få så mycket sm möjligt för pengarna. Det är i grunden en antagnistisk relatin, men parterna är frtfarande intresserade av att låta relatinen frtgå då förlusten av en upplösning av relatinen är större än det negativa i relatinen. (ibid. s.10) Det negativa i relatinen syftar då på de uppffringar sm görs i ch med kmprmissen. En rganisatin kan ha denna typ av intressentrelatin med exempelvis fackföreningar, anställda, kunder ch knsumenter. Frtsättningsvis kmmer denna relatin att benämnas sm en (D), Nödvändig- ej kmpatibla relatin. 2.3. Analysmdell Utifrån vårt teretiska ramverk knstaterar vi att för att analysera relatinen mellan Djurens Rätt ch deras givare kmmer vi använda ss av Friedman ch Miles mdell från 2002, där fkus ligger på att placera in givarna i mdellen. Våra intervjuer har syftat till att hjälpa ss att placera in dem i fyrfältsmdellen för att därefter kunna diskutera skillnader. 10
3. Metd För att kunna diskutera relatinen mellan en ideell rganisatin ch dess givare avser vi att göra en kvalitativ undersökning. Kvalitativa undersökningar, såsm intervjuer, fungerar särskilt bra för att tränga in på djupet när det är mindre viktigt att generalisera utanför ett visst sammanhang (Eliassn 2006, s. 22). Frskare sm anammar kvalitativa studier är intresserade av persners upplevelser ch insikter snarare än statistisk analys (Bell 2006, s.17). I en kvalitativ frskningsintervju prduceras kunskap i ett scialt samspel mellan intervjuare ch intervjupersner (Kvale & Brinkmann 2009, s. 98). Således är det en nödvändighet att denna uppsats utgår från en kvalitativ metd med persnliga intervjuer för att erhålla denna djupare förståelse för relatinen mellan en ideell rganisatin ch dess givare. Vi ställde öppna frågr sm persnen kunde resnera kring, ch i samtliga fall fanns möjligheten till att återkppla med följdfrågr för att djupare kunna diskutera svaren. 3.1 Val av studiebjekt Anledningen till att vi valt att studera Djurens Rätt är att de med sina ca 32 000 medlemmar är Sveriges största djurskyddsrganisatin ch således en viktig aktör i samhällsdebatten m djurens rättigheter. Med anledning av den mfattande verksamheten ser vi rganisatinen sm ett bra studiebjekt då vi avser att närmare diskutera relatinen mellan ideella rganisatinen ch deras givare. Att valet faller på just Djurens Rätt, ch inte någn annan ideell rganisatin utgår ifrån att rganisatinen är en välkänd, rikstäckande ch sedan länge etablerad rganisatin sm dessutm uppfyller kriterierna för 90-knt. Det sistnämnda kriteriet ger en välgörenhetsrganisatin ökad trvärdighet vilket är vi anser är av str vikt i en diskussin sm avser deras relatin med sina givare. 3.2 Val av intervjupersner Ni persner svarar i denna undersökning ch tillhör två lika grupper: Djurens Rätt samt givare. En persn, reginsansvarig för rganisatinens Uppsalaavdelning har intervjuats för Djurens Rätts räkning samt åtta stycken lika givare. Den första kntakten med den reginsansvarige tgs via mail där vi presenterade vår avsikt med studien ch därefter bkades en persnlig intervju med denne. För att inte begränsa den gegrafiska spridningen bland intervjupersnerna har vi med hjälp av Djurens Rätt slumpmässigt fått 11
kntakt med givarna av dessa. Detta gjrdes genm det sciala nätverket Twitter där vi genm Djurens Rätt ställde en öppen förfrågan m att medverka i denna studie. Bland de sm svarade valde vi sedan ut persnerna sm intervjuades via ett persnligt möte, telefn eller via mail berende på vad persnen föredrg. Vi valde intervjupersner bland de vi fick kntakt med ch såg till att få persner sm vid första anblicken skilde sig åt i kön, gegrafisk placering ch relatin till Djurens Rätt, detta för att öka chanserna att få en större spridning bland svaren. Persnerna befinner sig i åldersspannet 20-43 år. Samtliga persner har eller har haft en kppling till Djurens Rätt under de senaste åren ch vi har utifrån den kpplingen kategriserat in intervjupersnerna i tre lika grupper: (1) nuvarande medlemmar (fyra persner), (2) före detta medlemmar (två persner) samt (3) persner sm endast dnerat pengar (två persner). På så sätt har vi alltså en möjlighet att studera m vilken av intressentrelatinerna sm presenterades i figur 2 persnen har med Djurens Rätt skiljer sig berende på vilken av dessa givargrupper man tillhör. Följande persner intervjuas: Tabell 1. Förteckning över intervjupersner. För Djurens Rätt: Psitin: Intervjusätt: Ålder: Francesca Ordförande för Djurens Rätts Persnlig intervju 21 Uppsalasektin Givare: Givargrupp: Intervjusätt: Ålder: Camilla Medlem Telefn 22 Emma Medlem Mail 36 Isak Medlem Mail 21 Tissi Medlem Mail 43 Elin Före detta medlem Persnlig intervju 25 Linnea Före detta medlem Mail 25 Yasmine Endast dnerat pengar Telefn 26 Filip Endast dnerat pengar Persnlig intervju 20 12
3.3. Intervjufrågr Syftet med frågrna är att djupare undersöka relatinen mellan givarna ch Djurens Rätt ur respektive sidas synvinkel. Således arbetar vi mt Djurens Rätt med frågr (se bilaga 1 för utgångsfrågr) sm utgår ifrån rganisatinens kntakt med givarna, hur de gör för att skapa en djupare relatin ch mtivatin för att behålla givare längre samt hur Djurens Rätt visar att de skapar värde för givarna. För intervjupersnerna har vi bett dem beskriva relatinen, vad de får ut av relatinen samt m det finns någn anledning till varför de inte ger mer pengar (se bilaga 2 för startfrågr). Val av intervjusätt påverkades på intet sätt av respektive givargrupp utan snarare av den gegrafiska möjligheten till att anpassa intervjusätt till intervjupersnen. Efter intervjuerna har vi analyserat svaren med syftet att placera in dem i kategrierna sm presenteras i figur 2, det vill säga att vi undersöker i vilken grad intervjupersnerna upplever relatinen sm nödvändig ch kmpatibel, samt vilken typ av kntrakt sm förekmmer. Utifrån detta kan vi skapa ss en bild över vart var ch en av givarna befinner sig. 3.4. Validitet & reliabilitet Att majriteten av respndenterna kntaktats via Twitter kan vara en anledning till att många av våra intervjupersner befinner sig i liknande ålder, vilket kan påverka vårt resultat. En ännu bredare bild av relatinen hade antagligen kunnat erhållas genm en större åldersspridning mellan intervjupersnerna i givargrupperna. Majriteten av givarna vi intervjuat är kvinnr, vilket berr på att andelen kvinnr sm vi fick kntakt med var högre. Vi fick dck indikatiner på att det kvinnliga könet är överrepresenterat bland Djurens Rätts givare under vår intervju med Uppsalas reginsansvarige, vilket talar för att vårt urval är representabelt. Endast denne persn från Djurens Rätt har intervjuats, men vi anser att hn talar för rganisatinen ch således brde svaren inte skilja sig nämnvärt mellan lika respndenter sm skulle kunnat ha representerat Djurens Rätt. 13
4. Djurens Rätt En ideell rganisatin Djurens Rätt är en ideell rganisatin sm grundades 1882 ch är med sina 32 000 medlemmar Sveriges största djurrätts- ch djurskyddsrganisatin. Djurens Rätts mål är ett samhälle sm inte förtrycker djur, ch arbetet fkuseras framförallt inm mrådena djurförsök, djur i livsmedelsindustrin, pälsprduktin ch djurvänlig knsumtin. Arbetet innebär framförallt pininsbildning, påverkan av statliga myndigheter samt att fungera sm en remissinstans i djurskyddsfrågr. Arbetet bedrivs främst genm aktiva medlemmar på lkalnivå, men rganisatinen är även representerad inm exempelvis Jrdbruksverkets lika utsktt ch djuretiska nämnder. Djurens Rätt pängterar att man är en antivåldsrörelse, ch därför tar avstånd från exempelvis Djurens Befrielsefrnt ch andra militanta djurrättsrörelser. (Djurens Rätts hemsida) Djurens Rätt är partiplitiskt bundna ch erhåller inga statliga bidrag, istället är de helt berende av frivilliga gåvr. De har ett 90-knt vilket är bevis att de är en seriös välgörenhetsrganisatin enligt Svensk Insamlingskntrlls föreskrifter (Svensk Insamlingskntrlls hemsida). Medlemskap i Djurens Rätt innebär att man skriver upp sig sm medlem i ett år, ch för detta betalar man 240 krnr. I utbyte för sin mnetära insats får man då medlemstidning fyra gånger m året, förmånliga priser på varr i [Djurens Rätts] shp ch rabatter i en mängd butiker, caféer ch restauranger runt m i Sverige. Det finns även ungdms- ch pensinärsmedlemskap för de sm är yngre än 25 år ch äldre än 65, medlemsavgiften är då 100 krnr, samt familjemedlemskap sm kstar 50 krnr per medlem. (Djurens Rätts hemsida) 14
5. Djurens Rätt ch givare I denna del kmmer vi presentera de empiriska underlag vi införskaffat i frm av intervjuer med Djurens Rätt samt persner sm skänkt pengar till Djurens Rätt. 5.1. Djurens Rätts syn på relatinen med givare Enligt rdföranden för Uppsalasektinen, frtsättningsvis kallad Uppsalardföranden, använder sig Djurens Rätt till str del av kampanjer för att få människr att skänka pengar. I dessa kampanjer syftar man till att få människr att identifiera sig med Djurens Rätt ch upplysa m rganisatinens arbete. Uppsalardföranden menar att tillhörighet ch identifikatin är två viktiga aspekter för givarna, då identifikatin bygger på att man sm givare ska kunna relatera till någt persnligt. Djurens Rätts hemsida, tillsammans med sciala ch andra medier fungerar sm bra kmmunikatinsverktyg till givarna, menar Uppsalardföranden. Det är även frivilligt att lämna sin mailadress för att kunna ta del av nyhetsbrev. Alla sm exempelvis bidragit eller stöttat en kampanj (sm exempelvis smmarkampanjen 2012) får ut ett nyhetsbrev m hur resultatet av kampanjen såg ut. Detta för att givarna ska se att det sker när de bidrar. Vikten av att skapa en relatin till givarna är viktig enligt Uppsalardföranden. Varje år kntaktas givare sm dnerat en lite större summa för en frivillig undersökning där Djurens Rätt vill se m dessa känner sig tillfredsställda, få en djupare förståelse för varför de dnerade ch vad det var sm lckade. Djurens Rätt försöker således få en bredare förståelse för vad sm har lckat givarna samt vilka kampanjer sm är lönsamma så att Djurens Rätt vet vad sm fungerar ch vilka knappar man kan trycka på i framtiden. Man gör alltså en uppföljning. Uppsalardföranden förklarar att Djurens Rätt inte har möjlighet att undersöka samtliga givares mtiv: kanske inte m man skänker 100 kr men sannlikt m man skänkt några tusenlappar, givare brukar ju inte vilja ge så mycket ch några tusenlappar är ju ändå en större summa att bidra med. Uppsalardföranden menar frtsättningsvis att människr ger till Djurens Rätt för att de vill känna sig viktiga ch delaktiga i frågr sm intresserar dem: Rika människr har ju möjligheten att skänka mer pengar ch således generar givandet status. Man känner att man gjrt en gd gärning ch känner sig bstad. För att kunna mtivera ptentiella givare utan egentligt djurintresse menar Uppsalardföranden att det krävs lite persnligare möten för att de 15
ptentiella givarna ska få möjligheten att tänka över prblematiken ch få en möjlighet att identifiera sig med någt: Detta är nyckeln. Uppsalardföranden återkmmer till vikten av att få människr att identifiera sig med prblemet. Det handlar även m att visa effektivitet, berättar hn: Många i Djurens Rätt fkuserar på köttfrågan, men det kan vara smartare att fkusera på till exempel pälsfrågan där vi kmmit så mycket längre i Sverige ch är nära att uppfylla vårt mål. Då ser man skillnaden på ett tydligare sätt ch då kan man sm givare även se att ens bidrag har gjrt skillnad. Uppsalardföranden menar att man således får givaren att känna sig viktig, ch detta är väldigt betydelsefullt. Vare sig de gjrt en större eller mindre insats är det av yttersta vikt att de ska känna bekräftelse ch att arbetet eller pengarna man bidragit med betyder erhört mycket för Djurens Rätt. Det gäller att visa med knkret fakta hur givandet gjrt skillnad, genm infrmatin m hur givandet har förbättrat situatinen. Djurens Rätt kan inte lägga större summr på att skicka ut materiella saker sm tack för medlemskap eller gåvr ch därför arbetar de flesta lkala avdelningar med att i stället skicka ut ett tackbrev till givaren i fråga. Uppsalardföranden berättar att det fysiska man kan få tillbaka skulle i Djurens Rätts fall kunna handla m en T-shirt eller pin: men detta kanske inte ger jättemycket värde. Vid ett avbrutet samarbete, det vill säga att givarna slutar att skänka pengar menar Uppsalardföranden att den stra förlraren blir Djurens Rätt, m inte givaren verkligen brinner för ämnet: det berr mycket på engagemanget, m man är jätteengagerad i exempelvis pälsfrågan förlrar man ju mycket på ett avbrutet samarbete. Då blir det ju svårare att uppnå slutmålet. Frtsättningsvis menar hn att det kan se lika ut berende på den specifika givaren: Har man dnerat av en annan anledning ch kanske inte har ett brinnande intresse för arbetet Djurens Rätt utför blir det ändå vi sm förlrar mest. Det finns även andra viktiga aktörer förutm givare sm Djurens Rätt arbetar med ch emt. Uppsalardföranden berättar att det finns samarbete med djuretiska eller djurvänliga företag där medlemmar i Djurens Rätt kan få rabatter ch erbjudanden, vilket är psitivt för givaren: Detta samarbete är väldigt bra att skapa ch även ett ytterligare tecken på att givare kan få någt extra tillbaka. 16
Uppsalardföranden beskriver ckså att det finns människr sm intresserar sig för ch sympatiserar med Djurens Rätt i vissa frågr, för att sedan inte alls se prblematiken i andra frågr: En minkfarmsägare kan ju vara strikt emt djurtester ch intressera sig för Djurens Rätt i den frågan, medan han känner att pälsfrågan ch den prblematiken inte existerar. Uppsalardföranden menar att det är viktigt att inte utesluta någn men ändå hålla en klar linje för vilka frågr sm är viktiga. Alla håller ju inte med m allt inm en rganisatin. Vissa kan vara emt fejkpälsar medan andra inte är det. Därför är det viktigt att vara så kmmersiell sm möjligt, avslutar Uppsalardföranden. 5.2. (1) Nuvarande medlemmar Camilla medlem livet ut Camilla, 22, är medlem i Djurens Rätt ch månadsgivare sedan 2008 ch berättar att hn inte har för avsikt att avsluta sitt medlemskap: jag planerar att vara medlem tills jag dör. Anledningen till hennes medlemskap är enligt henne själv att: Djuren behöver en röst, det handlar egentligen inte m att skänka pengar för mig, ju fler medlemmar Djurens Rätt har, ju fler kan de påverka. Ju fler medlemmar, ju starkare röst ch större chans att plitiker lyssnar på deras krav att förbättra det för djuren. Det viktigaste med att vara medlem är att jag ställer mig bakm Djurens Rätts åsikter. Camilla sm är vegan tyckte det är naturligt att vara med i Djurens Rätt då de är Sveriges största djurrättsrganisatin ch djurrätt är någt hn brinner för. När hn ska beskriva sin relatin till Djurens Rätt utbrister hn: Jag älskar Djurens Rätt! Det eknmiska bidraget mtiveras med att hn är student, så hn ger det hn känner att hn har råd med, men hn hppas att i framtiden kunna ge ännu mer. Camilla menar att det enda sm skulle kunna få henne att avsluta sin relatin med Djurens Rätt vre m de slutade att arbeta för djuren ch utvecklar: ifall de anställda skulle vara mtiverade eller intresserade av djurrättsfrågr. Emma den trgna medlemmen Emma, 36, har varit medlem i Djurens Rätt sedan 1987 ch har inga planer på att sluta vara det heller. Den grundläggande mtivatinen bakm hennes medlemskap är hn delar deras grundläggande värderingar ch vad de kämpar för. Hn menar även att medlemskapet bidrar på andra sätt för henne persnligen: det stillar i viss mån ett dåligt samvete för att jag inte gör mer. Även m Emma får en tidning ch infrmatin är det Djurens Rätts arbete sm mtiverar henne att vara medlem, ch menar att hn skulle 17
frtsätta vara medlem även utan tidningar ch infrmatin. Hn menar att relatinen präglas av att de kämpar för en sak hn stödjer ch därför är hn nöjd med sin relatin till Djurens Rätt. Det enda sm kan få henne att avsluta relatinen är m Djurens Rätt skulle förändras avsevärt, annars har hn svårt att se någt sm kan påverka det. Isak djurrättsaktivisten Isak, 21, är medlem sedan 2010. Han berättar att han brinner för djurrättsfrågr, ch är medlem i en rad lika djurrättsgrupper: Jag är medlem i såväl Djurens Rätt sm Djurrättsalliansen ch Djurens Befrielsefrnts Stödgrupp. När det gäller utbytet dem emellan säger Isak att: Jag litar på att de driver djurrättsfrågr bra, underlättar för veganer ch ger mig en bra medlemstidning med mycket infrmatin m djurrättsplitik. Isak menar att det viktigaste är att de aktivt driver djurrättsfrågr. Han beskriver sig själv sm medlem: jag är en passiv men nöjd. Han pängterar att han tycker att det plitiska arbetet är abslut viktigast, ch det är därför han stödjer Djurens Rätt. Skulle de sluta att bedriva djurrättsplitik skulle han avsluta sitt medlemskap. Tissi den bestämda givaren Tissi, 43, är medlem i Djurens Rätt sedan några år tillbaka ch mtiverar sitt medlemskap med att: Då djuren inte kan föra sin egen talan, behövs rganisatiner sm kan göra det åt dem. Jag är medlem i flera djurrättsrganisatiner, men gillar Djurens Rätt just av den anledning att de arbetar strukturerat med att förbättra/förändra lagstiftningen kring djurrätt ch djurhållning för alla djur i Sverige, samtidigt sm de kntinuerligt infrmerar m hur det är ställt. När vi diskuterar vad hn får tillbaka menar Tissi att Djurens Rätt står för en trygghet ch serisitet sm rganisatin, ch menar att: de för min tala där jag inte når fram. Hn beskriver hur hn är medlem i flera djurrättsrganisatiner, men Djurens Rätt är bättre, framförallt i jämförelse med utländska djurrättsrganisatiner sm hn menar fta är hycklare. Eknmiskt bidrar hn så mycket hn kan: Jag försöker fördela mina resurser mellan flera lika rganisatiner ch se till att alla får ungefär lika mycket. Den dag jag kan kmmer jag självfallet att ge mer. 5.3. (2) Före detta medlemmar Elin tycker m att variera sig 18
Elin, 25, är inte längre medlem, men har varit det under många år. Hn mtiverar sitt tidigare medlemskap med att: Djuren ch naturen kan inte tala för sig själv ch behöver människr sm engagerar sig för dem. Att bidra med pengar gör att jag kan hjälpa andra att rganisera sig. Elin menar att hn köper sig ett gtt samvete, ch utvecklar: Betalar man behöver man inte engagera sig på samma sätt. Hn förklarar att anledningen till att hn slutade vara medlem i Djurens Rätt med att hn tycker m att variera sitt ideella engagemang ch därför nu är medlem i Naturskyddsföreningen. Dck stödjer Elin frtfarande Djurens Rätt ch deras arbete ch frtsätter: jag kmmer alltid tycka bra m Djurens Rätt. De uppmanar flk till att bry sig m djuren men på ett icke-aggressivt sätt. De delar ut recept ch bjuder på kakr på stan. Linnea den förändrade givaren Linnea, 25, berättar att hn blev medlem i unga år, men har avslutat sitt givande. Hn blev medlem då hn liksm resten av familjen var vegetarianer ch systrarna sedan tidigare var medlemmar i Djurens Rätt. Hn kände att det handlade m att visa att man stödde Djurens Rätt då de arbetade för en gd sak. I frågan m vad hn får ut av sitt medlemskap menar hn att: för mig handlade inte m att få någt tillbaka, utan bara att kunna stötta föreningen till frtsatt arbete. Man kan väl säga att det jag fick tillbaka var en levande ch aktiv rganisatin sm kämpade för djurens rättigheter. Utbytet handlade alltså snarast m att Djurens Rätt utförde ett arbete sm Linnea stöttade, ch genm hennes bidrag kunde de frtsätta med detta. Anledningen till att hn inte ger mer pengar menar hn var rent eknmisk. Sm student hade hn begränsat med pengar ch det var en av anledningarna till att hn slutade ge pengar. Linnea menar även att då hn slutade vara vegetarian kunde hn inte längre identifiera sig med deras arbete lika mycket ch slutade därför ge pengar, men tillägger att: jag har pririterat att skänka pengar till andra ändamål men jag stödjer frtfarande rganisatinens värderingar ch arbete. 5.4. (3) Persner sm endast dnerat pengar Filip den spntane givaren Filip, 20, har aldrig varit medlem i Djurens Rätt. Han har däremt skänkt pengar till rganisatinen vid två lika tillfällen under de senaste två åren. Han är en van givare till lika ideella ändamål, men han gillar friheten i att kunna välja fritt ch bestämma själv vart hans pengar ska gå: Egentligen brukar jag ftare ge till UNICEF, Amnesty eller så skänker 19
jag pengar vid lika katastrfer. Sen km jag att tänka på djurens rättigheter ch bestämde mig för att skänka en lite summa. Filip berättar att han inte trr att de hundralappar sm han skänkt är speciellt betydande för rganisatinen, men att nyhetsbrevet de började skicka hnm via mail påverkade hnm att ge en ytterligare gång: de kändes sm m jag blev påmind m att ge ch att någt sm std i brevet intresserade mig ch därför gav jag igen. Filip berättar att han inte känner någt behv av att skänka mer pengar i dagsläget, men att framtiden kan kmma att se annrlunda ut: Jag känner inte att jag vill lägga alltför mycket pengar på det just nu. Det kanske ändras ju äldre man blir ch ju mer man tjänar, men jag tycker att det är lagm hittills. Vissa har ju aldrig gett pengar så jag tycker inte jag ska behöva skämmas för det. Angående sin relatin till Djurens Rätt säger Filip att han tycker att djur ska ha det bättre, ch att Djurens Rätt gör ett bra jbb i det hänseendet. Däremt påpekar han att han inte är speciellt aktiv överhuvudtaget: Jag gillar djur, men jag känner mig långt ifrån att vara aktivist eller de sm är aktiva ch går ut ch prtesterar. Men vissa saker sm får djur att verkligen lida irriterar mig, ch i de fallen känner jag att Djurens Rätt är viktiga. Yasmine mår bra av att göra gtt Yasmine, 26, har vid två lika tillfällen de senaste åren skänkt pengar till Djurens Rätt. Hn menar att givandet får henne att må bra då: det ger en slags tillfredsställelse att ge pengar till en rganisatin när man vet att man hjälper till med sina slantar. Tidigare har hn även arbetat med djur ch engagerar sig i dagsläget i andra djurrganisatiner. Det hn får ut av relatinen är framförallt: vetskapen m att pengarna jag ger kmmer till nytta. Man kan läsa på hemsidan m hur pengarna används ch det känns skönt att veta att någn jbbar hårt för djurens rätt när det gäller djurlabb samt djurfabriker inm industrin. Feedbacken från Djurens Rätt, att hn känner att pengarna gör nytta, är den största faktrn för att hn ska känna sig mtiverad att frtsätta skänka pengar. 20
6. Analys I denna del avser vi att analysera relatinerna utifrån de fyra lika kategrierna av relatiner: (A) Nödvändig-kmpatibel, (B) Ej nödvändig-kmpatibel, (C) Ej nödvändig- ej kmpatibel samt (D) Nödvändig- ej kmpatibel. 6.1. Djurens Rätts relatin med givare Uppsalardföranden argumenterar för vikten av att givarna känner tillhörighet ch kan identifiera sig med Djurens Rätt. Detta synsätt visar att det är en kmpatibel relatin, då parterna ska dela samma visin ch vilja samma sak. Uppsalardföranden menar att det är viktigt för givarna att kunna relatera till någt persnligt. I en (A), Nödvändig-kmpatibel relatin handlar det m att uppmuntra varandra ch arbeta utifrån samma idéer ch framtidsplaner. Dessutm månar man m det man har, ch utvecklingen av relatinen styrs i största grad av prtektinism. Detta styrks i ch med Uppsalardföranden resnemang kring vikten av uppföljning i ch med kampanjer samt att visa effektivitet. För att Djurens Rätt ska veta m givarna känner sig tillfredsställda, ch givetvis vad sm inbringar pengar är denna uppföljning betydelsefull. Genm att visa att Djurens Rätt utför ett bra ch nyttigt arbete menar Uppsalardföranden att man kan mtivera människr att bidra. Detta sammanfaller med vad sm beskrivs sm en (B) Ej nödvändigkmpatibel relatin, då parterna i nuläget inte har ett samarbete men det finns ptential ch det uppstår ett samarbete m förutsättningarna är de rätta. Uppsalardföranden sm beskriver att Djurens Rätt ftast blir den stra förlraren vid en avslutad relatin vilket överensstämmer med beskrivningen av en (A), Nödvändigkmpatibel relatin. Uppsalardföranden trr dck att givaren i fråga kan förlra minst lika mycket vid upplösningen m denne verkligen brinner för samma sak, vilket tyder hög grad av Nödvändighet. När det gäller Djurens Rätt så ser kntrakten lika ut berende på graden av interaktin. Medlemmar har explicita kntrakt där det klargörs vad sm ingår i ett medlemskap ch vilka åtaganden sm ska fullgöras av båda parterna, vad man får ch vad man kan förvänta sig. Medlemmen åtar sig att skänka pengar ch i utbyte åtar sig rganisatinen att verka för ett djurvänligare samhälle. Detta speglas i Uppsalardförandes resnemang kring vikten av att visa effektivitet så att Djurens Rätt verkligen visar att de gör skillnad. 21
Djurens Rätt saknar explicita kntrakt med de sm inte är medlemmar då man inte längre har någn kntakt med dessa, ch då graden av interaktin från de sm inte är medlemmar är säker kan man inte heller säga att det generellt existerar några implicita kntrakt. Från Djurens Rätts sida är det generellt sätt möjligt att ha ett implicit kntrakt med någn sm har avslutat relatinen då det är svårt att veta hur dessa förhåller sig till rganisatinen idag. Någn sm har varit medlem i Djurens Rätt skulle nuförtiden kunna driva pälsfarm, medan andra kan ha avslutat sitt engagemang av andra rsaker. 6.2. Givare - Relatiner sm är nödvändiga ch kmpatibla Camilla medlem livet ut Camilla berättade att hn älskar Djurens Rätt ch planerar att vara medlem tills hn dör. Med andra rd är det tydligt att Camilla är en nöjd givare sm inte planerar att avsluta sitt medlemskap. Detta stämmer överens med en (A), Nödvändig-kmpatibel relatin sm ger en vinst åt båda parter ch ingen vill avsluta samarbetet. I en sådan relatin sm präglas av prtektinism månar man m det man har, vilket även verkar stämma överrens med den situatin sm Camilla beskriver. Det sm skulle få henne att avsluta sitt medlemskap är m Djurens Rätts anställda skulle vara mtiverade eller intresserade av djurrättsfrågr. I dagsläget har Camilla samma idébild sm Djurens Rätt, vilket är viktigt i en (A), Nödvändig-kmpatibel relatin. Eftersm Camilla är medlem föreligger ett explicit, skriftligt kntrakt. Det är avtalat vad man sm medlem bidrar med ch får tillbaka. De har även implicit kntrakt då Camilla ch Djurens Rätt delar grundläggande värderingar m att verka för djurens bästa, ch detta är tydligt en faktr för att en relatin ska vara (A), Nödvändig-kmpatibel. Emma den trgna medlemmen I Emmas fall är det enda sm kan få henne att avsluta sitt medlemskap m Djurens Rätt skulle förändras avsevärt. Hn berättar att Djurens Rätt kämpar för det hn brinner för ch att hn delar de grundläggande värderingarna. Detta tyder på att hn idag delar samma idébild sm rganisatinen vilket stämmer överens med en (A), Nödvändigkmpatibel relatin. Emma är medlem ch har därför ett explicit kntrakt, då hn precis sm Camilla har ett avtal med Djurens Rätt, men även delar de grundläggande värderingarna m att verka för djurs välmående vilket tyder på en (A), Nödvändigkmpatibel relatin. 22
Isak djurrättsaktivisten Isak, sm varit medlem i Djurens Rätt sedan 2010 är dessutm medlem i en rad lika djurrättsgrupper ch beskriver sig själv sm en passiv men nöjd medlem. Isak berättar att han brinner för djurrättsfrågr ch vikten av att bedriva djurrättsplitik, vilket Djurens Rätt gör. Således delar han samma idébild ch mål sm Djurens Rätt, vilket är ett av kriterierna för en (A), Nödvändig-kmpatibel relatin sm dessutm ger en vinst till båda parter. Han berättar att han skulle sluta skänka pengar till Djurens Rätt m de slutar att bedriva djurrättsplitik. Sm van nämnts förlrar båda parter på ett avslutat samarbete i en (A), Nödvändig-kmpatibel relatin, ch så länge relatinen ger vinst till båda parter vill man frtsätta samarbetet. Eftersm Isak är medlem har han ett explicit kntrakt, ch hans breda djurrättsengagemang visar även på ett implicit kntrakt, typiskt för en (A), Nödvändig-kmpatibel relatin. Tissi den bestämda givaren Tissi är medlem i Djurens Rätt ch tycker att rganisatinen för hennes talan dit hn inte når fram ch hn gillar specifikt arbetet kring att förbättra lagstiftningen kring djurrätt ch djurhållning. Detta stämmer väl överens med en (A), Nödvändig-kmpatibel relatin där man uppmuntrar varandra ch framför allt delar samma idébild ch framtidsvisiner vilket ger en vinst för båda parter. Tissi har str erfarenhet av liknande rganisatiner i ch med att hn är medlem även i sådana. Hn menar att Djurens Rätt är en tryggare, bättre ch mer seriös rganisatin. Några av de andra rganisatiner (framför allt de utländska) beskriver hn sm hycklare, ch menar att hn skulle sluta ge pengar till Djurens Rätt m de betedde sig på liknande vis. Då hn inte känner att Djurens Rätt beter sig sm hycklare i dagsläget har hn ingen avsikt att avsluta sitt medlemskap vilket är en av punkterna i kategri (A), Nödvändig-kmpatibel relatin. Snarare skulle hn vilja skänka ännu mer pengar, m eknmin tillät. Sm de andra medlemmarna är hennes kntrakt explicit, ch hennes starka åsikter m djurens rättigheter pekar även på ett implicit kntrakt. Således menar vi att det rör sig m en A), Nödvändig-kmpatibel relatin. Sammanfattande analys m relatiner sm är nödvändiga ch kmpatibla De intervjupersner sm är medlemmar ch Djurens Rätt har en klar ch tydlig (A), Nödvändig- kmpatibel relatin då den uppfyller alla krav för att passa in där. Relatinen är en förutsättning för verksamheten, då Djurens Rätt behöver medlemmar både rent 23
finansiellt men även för att ge sig själva legitimitet. Många medlemmar ger kraft åt en rganisatin ch gör att deras röst väger tyngre, ch därför är det av intresse för Djurens Rätt att människr inte bara dnerar pengar utan även blir medlemmar. Även m Djurens Rätt är lika viktig för medlemmarna upplever samtliga att ett medlemskap i Djurens Rätt betyder någt ch spelar rll, både på ett persnligt ch känslmässigt plan. Flera av de intervjuade berättar att de verkligen identifierar sig med Djurens Rätt ch deras verksamhet, ch det skulle påverka dem mycket m relatinen avslutades. Det upplevs vara en väldigt nödvändig relatin för båda parter. Kntraktsmässigt rör det sig m ett explicit kntrakt ch alla inblandade är måna m att relatiner frtsätter. De grundläggande gemensamma värderingarna tyder även på att redvisade implicita kntrakt existerar. Djurens Rätts arbete med infrmatin ch marknadsföring såväl sm underhåll av medlemsrelatiner syftar till att hålla kvar givare ch frtsätta ha en tydlig A, Nödvändig kmpatibel relatin. I ögnblicket givarna inte längre är måna m att frtsätta upprätthålla den relatinen slutar den vara nödvändig. Således syftar Djurens Rätts arbete till att förvandla relatinerna sm är ej nödvändiga till nödvändiga för givarna. Många påpekar att de ser Djurens Rätts åtaganden sm viktiga ch att m Djurens Rätt slutar uppfylla vad de säger att de ska göra, erg bryter mt kntraktet, så kmmer stödet att försvinna. De nuvarande medlemmarna uppgav alla att den enda tänkbara anledningen att avsluta medlemskapet är just m Djurens Rätt inte längre uppfyller sina förpliktelser. Således är det stra skillnader mellan medlemmar sm har en nödvändig ch kmpatibel relatin ch traditinella knsumenter, då den huvudsakliga faktrn för de senare är kmprmissandet. Medlemmarna upplever inte att de behöver kmprmissa, utan ger helt enkelt så mycket de kan för att hjälpa Djurens Rätt framåt. För knsumenter handlar det m att företaget ska mtivera dem att betala genm att ge dem tillräckligt mycket värde för pengarna, medan det i medlemmarnas fall snarare rör sig m en idelgisk övertygelse vilket gör att de inte behöver få någt persnligen tillbaka. 24
6.3. Givare Relatiner sm inte är nödvändiga men kmpatibla Elin tycker m att variera sig Elin berättade att hn tidigare har varit medlem, men att hn nu har slutat att ge pengar till Djurens Rätt. Hn menar att hn frtfarande stödjer rganisatinens arbete ch kmmer alltid att tycka bra m dem. I en (B), Ej nödvändig-kmpatibel relatin behöver inte intressenten vara nödvändiga men kan vara frtsatt intresserade av en relatin. Elin berättar att hn inte tycker att hn behöver engagera sig lika mycket m hn i stället ser till att skänka pengar. Hn mtiverar sitt avslutade medlemskap med att hn gillar att variera sitt ideella engagemang, men att hn frtfarande bryr sig m djur ch natur. Förutm detta nämner hn ingenting sm kan tyda på en djupare kppling mellan henne ch Djurens Rätt, vilket stämmer med resnemangen kring en (B), Ej nödvändig-kmpatibel relatin. Inte heller under hennes medlemstid finns det indikatiner på detta då hn först ch främst skänkte pengar för att människr brde engagera sig för djur ch natur. Elin menar dck att hn frtfarande stödjer rganisatinens arbete, m än utan sitt givande. Elin saknar ett explicit kntrakt, men delar frtfarande de värderingar sm Djurens Rätt står för. Detta är någt sm känns igen i en (B), Ej nödvändig-kmpatibel relatin där man frtfarande kan dela ett implicit redvisat kntrakt. Detta kntrakt skulle exempelvis vara att verka för djurens bästa. Filip den spntane givaren Filip har skänkt pengar till Djurens Rätt vid två tillfällen. Han beskriver att han gillar djur, men det sm fått hnm att skänka pengar är när sett att djur lider. Filip har vid ett flertal tillfällen skänkt pengar till välgörande ändamål ch gillar att välja fritt. Det sätt sm han beskriver sitt bidragande med stämmer väl överens med en (B), Ej nödvändigkmpatibel relatin. Även m djur är någt sm intresserar hnm finns det inga indikatiner på att han brinner för någt specifikt i ämnet eller att han har någn större kll på vad hans pengar bidrar med. Första gången han skänkte var då han km att tänka på djurens rättigheter ch skänkte sedan igen då han påverkades av rganisatinens nyhetsbrev. Detta speglas bäst av en (B), Ej nödvändig-kmpatibel relatin med str valfrihet i bidragandet. Filip berättar att han inte vill lägga alltför mycket pengar på det just nu vilket kan tlkas sm att han inte brinner för den idébild sm Djurens Rätt har. Att dela dessa ch vara överens m hur arbetet skall frtskrida är ytterligare ett kriterium för en (A), Nödvändig-kmpatibel relatin. Snarare utmålas detta beteende av en (B), Ej nödvändigkmpatibel relatin då det inte finns någn djupare kppling mellan parterna då det 25