SMEDJEBACKENS KOMMUN Familje- och utbildningsförvaltningen Rektor Åsa Strömberg version 2 Systematiskt kvalitetsarbete 212/213
Innehållsförteckning Elevers utveckling mot målen 3 Betygsstatistik 3 Betygsfördelning 4 Resultat Nationella prov 5 Relationen Nationella provbetyg och slutbetyg 5 Läsförståelse 6 Elever med särskilda behov 7 Slutsatser och åtgärder 8 Kvalitet och inflytande 1 Elevenkät 1 Elevrådet 1 Föräldraenkät 11 Personalenkät 12 Slutsatser och åtgärder 13 Trygghet och studiero 15 Åtgärder mot kränkande behandling 16
Elevers utveckling mot målen Betygsstatistik åk 7-9 Betyg/ämne 2 18 16 14 Antal elever 12 1 8 6 4 2 Bi BL BSPFR BSPSP BSPTY EN FY GE HI HKK IDH KE MA MLARA/MLSMA MU RE SH SL SV SVA TK Bi BL BSP BSP BSP EN FY GE HI HKK IDH KE MA ML ML MU RE SH SL SV SVA TK 1 2 FR 3 SP 4 5TY 6 7 8 9 1 11 12 13 ARA 14 SMA 15 16 17 18 19 2 21 22 Analys Betyget A-E F - Elever med anpassad studiegång (varav 13 nyanlända) Årskurs 9 I åk 9 blev 87,3% av eleverna behöriga för nationella gymnasieprogram. Minst betyget E i alla ämnen fick 76,2%. Meritvärdet för åk 9 blev 199,1 totalt: för flickorna 21,9 och för pojkarna 189,1 vilket är 2 enheter lägre än flickorna. Meritvärdet är något lägre än föregående år, och kan delvis förklaras med att elevernas kunskaper bedöms utifrån nya kunskapskrav och nytt betygssystem (Lgr 11). Två ämnen har högre andel elever som ej nått upp till betyget E: Engelska och Idrott- och hälsa. I statistiken har vi många anpassade studiegångar där flertalet är nyanlända elever som varit i Sverige ett kort tag. De får sin undervisning i mottagningsklass och har därmed anpassat bort ämnesundervisning. Övriga anpassade studiegångar har en övervikt i ämnet Idrott- och hälsa. Problematik i skolsituationen som föranlett anpassade studiegångar är fysiska handikapp och psykosocial ohälsa. Förutom anpassade studiegångar har ämnet även en hög andel elever som ännu inte nått upp till betyget E. Av eleverna som fått F (ej godkänt) är flera inte simkunniga medan andra kan ha neuro-psykiatriska funktionshinder.
Språkundervisningen i Engelska har ökade resurser än övriga ämnen då elever i behov av stöd kan välja engelska som språkval. Språkvalet ger dessa elever ytterligare 3 h engelska/vecka, mer undervisningstid än ordinarie engelska, och grupperna är mindre. Ändå är det i Engelska vi har störst andel elever som inte når målen. Nyanlända elever finns med i statistiken, men får sin undervisning i mottagningsklass. Procent av eleverna 6 Fördelning av betyg åk 7 VT-13 Procent av eleverna Fördelning av betyg åk 8 VT-13 5 5 4 4 3 3 2 2 1 1 A A 1 B 2 C 3 D 4 E 5 F6 A 1 2B C 3 D 4 E 5 F6 4 Fördelning av betyg åk 9 VT-13 Procent av eleverna 3 2 1 A 1 2B 3C D 4 E 5 6F -7 Analys För årskurs 7 och 8 är störst andel betyg D. För att få betyget D krävs att eleven till övervägande del klarat kunskapskraven för betyget C. Vi har fler elever som har betyget A än elever som har betyget F. Elever som inte kunnat bedömas kunskapsmässigt i ämnet har fått streck ( ) i betyget. Ett fåtal elever har fått detta i något/några ämnen.
Resultat Nationella prov åk 9 VT 213 3 Antal elever 25 2 15 1 5 25 25 2 2 15 15 1 1 5 5 A B C 1 D E F F A A B B C 2 D E F A B C 3 D E F Svenska Engelska Matematik Svenska Engelska Matematik Resultat Nationella prov åk 9 VT 213 3 25 Antal elever 2 15 1 5 A B C 1 D E F A B C 2 D E F Biologi Historia Relationen mellan provbetyg (NP) och slutbetyg 4 Antal elever 3 2 1 1 2 3 4 5 Engelska Historia Svenska Biologi Matematik Elever med högre slutbetyg Elever med lägre slutbetyg
Analys Nationella proven visar låga provresultat i både Engelska och Historia. Hela 26 elever i åk 9 klarade inte att få lägst betyget E i de båda ämnena. Ingen av eleverna fick något av de högsta betygen, A eller B, i dessa ämnen. Nationellt prov i Historia gjordes för första gången, ett provår. Kan hända Skolverkets prov lagts på en nivå som inte överensstämmer med kunskapsnivåerna då provet upplevdes som mycket svårt av både lärare och elever. Om det skulle kunna vara så kommer provet att revideras. Annars får lärarna revidera sin undervisning i ämnet. Relationen mellan Nationellt provbetyg och slutbetyg visar störst avvikelser i Historia där fler än hälften av eleverna fick ett högre slutbetyg än provbetyg. I Engelska fick flera elever ett lägre slutbetyg än provbetyg. Avvikelser beror på att nationellt prov inte testar av alla förmågor och kunskapskrav. Läroplanen (Lgr 11) har ett vidare bedömningsunderlag för betygssättning. 15 DLS Läsförståelse åk 8, Bergaskolan HT 12/VT 13 Antal elever 1 5 1 2 3 4 5 6 7 8 9 19 elever 36,5 % Stanine Medelvärde: Stanine 4,43 DLS Läsförståelse åk 8 HT12/VT13 Antal elever mellan Stanine 1-3 Antal elever 2 15 1 5 Flickor Pojkar Analys Test på läsförståelse görs i årskurs 8. Antal rätt omvandlas till Staninevärden (för att kunna jämföra med andra tester) där Stanine 5 är medel. Mellan Stanine 1-3 har eleverna svårigheter att förstå det de läser. När man slår ihop alla klasser visar det att 36,5% av eleverna ligger på en nivå mellan Stanine 1-3. När man jämför läsförståelse mellan könen visar det att pojkarna är de stora förlorarna då det skiljer
2% mellan flickors och pojkars förmågor. Mer än var fjärde pojke i åk 8 har låg läsförståelse. Trots de låga resultaten av läsförståelse har vi en hög måluppfyllelse i Svenska och övriga skolämnen. Vi har dock en övervikt på betygen E och D. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 1. Språksvårigheter = flickor = pojkar 2. Fysiska funktionshinder 3. Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi 4. Diagnoser (ex. neuropsykiatriska) 5. Svenska som andra språk (ökat med 13 elever under läsåret) 6. Åtgärdsprogram (handlingsplan) 7. Elevhälsan inkopplad 8. Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) inkopplad 9. Habiliteringen (HAB) inkopplad 1. Individ- och familjeomsorgen (IFO) inkopplad 11. Nyanlända elever (tillkommer fler) 12. Oroande frånvaro 13. Placerade elever 14. Psykosocial ohälsa
Analys Flera av våra elever har sammansatta svårigheter, ibland dubbla diagnoser. Elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi och elever med neuropsykiatriska svårigheter dominerar (ex: ADHD, Asperger, Tourettes). Innan Åtgärdsprogram upprättas ska en utredning visa vilka stödbehoven är och föreslå åtgärder. Under höstterminen gjordes en anmälan till skolinspektionen om elevs rätt till särskilt stöd. Ärendet utreds fortfarande av Skolinspektionen. Nyanlända elever tas emot i mottagningsklass som vi kallar MOSVA. De har alla en klasstillhörighet och slussas kontinuerligt ut till sin klass. Dessa elever har skiftande kunskaper och erfarenheter. Elevernas väg mot målen - Slutsatser och åtgärder Idrott och hälsa Vi fortsätter att ordna simundervisning för de elever som ej är simkunniga. Vi utökar resurserna för Idrott- och hälsa så att vi kan individanpassa undervisningen. Det betyder att varje klass får anpassat stöd under en lektion per vecka. Engelska På Engelska Språkval delas grupperna i åk 8 och 9 för att göra mindre grupper. Engelsk Språkval är ett komplement till ordinarie undervisning. Därför är samarbetet mellan lärarna i ordinarie Engelska och Engelska Språkval mycket viktigt. Speciallärare undervisar Engelska Språkval i åk 7 Slutbetyg och NP Stor avvikelse mellan Nationella Prov och slutbetygen i Historia. Mer än en tredjedel klarade inte nationella proven varken i Historia eller Engelska. Därför behöver vi analysera bedömningsunderlagen för NP i Historia gentemot undervisningen i ämnet och de betyg vi sätter. När det gäller Engelska måste vi göra en djupdykande analys, exempelvis: Jämföra med Nationella prov när eleverna gick i åk 5: Ser vi någon skillnad? Hur kan vi utveckla undervisningen baserat på forskning och beprövad erfarenhet? Läsförståelse Läsförståelsen är låg hos en stor andel elever. Skillnaden är stor mellan flickor och pojkar till pojkarnas nackdel. Läsförståelse är centralt i alla skolämnen och påverkar måluppfyllelsen. Alla pedagoger har ett särskilt ansvar för att i sitt ämne utveckla elevernas läsförståelse. Genrepedagogik introducerades för alla lärare vid läsårsstart. Förra läsåret befann sig Skolbiblioteket i malpåse pga ombyggnation. Nu är det dags att på bred front satsa på läsupplevelser! Att det är så stor skillnad i pojkars och flickors läsförmåga speglar sig också i skillnaden i vårt meritvärde mellan pojkar och flickor. Trots att vi har många elever med särskilda behov har vi hög måluppfyllelse. Kan vi öka läsförståelsen bör vi kunna höja betygsnivåerna och vårt meritvärde. Elever med särskilda behov Många elever i behov av särskilt stöd når kunskapskraven.
Elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi använder kompensatoriska hjälpmedel då vi har ett väl utbyggt ljudbibliotek med inlästa läromedel. Vi erbjuder kompensatoriska hjälpmedel i form av hörstöd, längre provtid och muntliga förhör. Elever med neuropsykiatriska funktionshinder försöker vi skapa struktur och tydlighet för genom att exempelvis ha en tydlig start och ett tydligt slut på lektionerna. Stor vikt läggs vid att tydliggöra instruktioner, skrivna på tavlan. Enskilda instruktioner ges i de fall det behövs. Ett klassrum har utrustats med talförstärkande utrustning (läraren bär mikrofon som skickar ljudvågorna till högtalare som i sin tur gör att rösten sprids ut jämnt över klassrummet). Två klasser har hemklassrum. En mindre undervisningsgrupp finns ett par timmar per dag som ett komplement till vanlig klassrumsundervisning. Skolverkets material Språket på väg introduceras. Bibliotekets lokaler har renoverats och en gemensamt bibliotek för Bergaskolan och Röda Bergaskolan möjliggör bemanning varje förmiddag. Vi behöver skapa ett nära samarbete med skolbibliotekarierna för en läsfrämjande verksamhet. Vi behöver fokusera på pojkars läsning. Vi har utökat tiden för ämneskonferenser till 2 timmar per vecka för att skapa utrymme till samplanering, sambedömning och pedagogiska diskussioner. Vi fortsätter att delta i gemensamma ämneskonferenser med VBU och grundskolorna i Ludvika kommun. Rutinerna för utredning av stödbehov ska vara kända av alla. Speciallärarmöten kontinuerligt för att prioritera och fördela våra resurser så effektivt som möjligt.
Kvalitet och inflytande Elevenkät 8 7 6 5 4 3 Stämmer helt och hållet Stämmer ganska bra Stämmer ganska dåligt Stämmer inte alls 2 1 1 2 3 4 5 6 7 1. Jag känner mig trygg i skolan. 2. Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer. 3. Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter. 4. Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena. 5. Lärarna i min skola hjälper mig i skolarbetet om jag behöver det. 6. Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet. 7. Mina lärare förväntar sig att jag ska nå målen i alla ämnen. Analys Elever känner sig trygga på Bergaskolan (97%) och upplever att lärarna förväntar sig att de ska nå målen i alla ämnen. Det är positivt eftersom forskning visar att positiva förväntningar är viktigt för att känna att man lyckas i skolarbetet. Liksom förra året är det flera elever, 49% som anser att skolarbetet inte gör dem nyfikna och skapar lust att lära sig mer. Vi måste bli bättre på elevdemokrati då en alltför stor del av eleverna upplever att lärarna inte tar hänsyn till elevernas åsikter. Elevrådet har ansvarat för, planerat och genomfört: Säkerhetsdag för åk 7. Samverkan med räddningstjänst och Polis. Crazy Christmas åldersblandade grupper. Pris för bästa utklädning. Gemensam julfika. EniD-träff medverkat vid EniD-träff på Lorensberga Bad Taste aktiviteter genomförs klassvis. Pris för bästa utklädning Temadag Film och föreläsning inför Operation Dagsverke, samt uppgifter klassvis. Informationsbrev om Operation Dagsverke hem till föräldrar i samverkan med rektor Utförande av Operation Dagsverke Insamlingsbössor Skolavslutningen - Prisutdelning till elev som jobbat ihop mest under Op. Dagsverke Ombyggnation av Bergaskolan styrelsen har framfört elevernas åsikter och önskemål Skrivelse till skolledning skrivelse där elevrådet framför argument för att kunna skriva ut
från sina elevdatorer Möte med skolledning elevrådet träffar skolchefen för att diskutera skrivelsen Elevrådsavslutning elevrådet avslutar årets verksamhet med gemensamt bullkalas. 6 elever har deltagit i elevskyddsombudsutbildning. Elevrådsmötena har haft lågt deltagande. Analys Trots att det varit dålig uppslutning på elevrådsmötena har man ändå lyckats med ovanstående arbete. Elevrådet och styrelsen har lagt ned ett stort jobb på att förgylla tillvaron för elever och personal! Föräldraenkät 9 8 7 6 5 4 3 2 Stämmer helt och hållet Stämmer ganska bra Stämmer ganska dåligt Stämmer inte alls Vet ej 1 1 2 3 4 5 6 7 8 1. Mitt barn känner sig tryggt i skolan? 2. Skolarbetet gör ditt barn nyfiket så hon/han vill lära sig mer? 3. Lärarna på ditt barns skola tar hänsyn till elevernas åsikter? 4. Mitt barn vet vad hon/han ska kunna för att nå målen i de olika ämnena? 5. Lärarna på ditt barns skola hjälper ditt barn i skolarbetet om ditt barn behöver det? 6. Ditt barn får veta hur det går för henne/honom i skolarbetet? 7. Ditt barns lärare förväntar sig att ditt barn ska nå målen i alla ämnen? 8. Jag är på det hela taget nöjd med mitt barns skola. Analys Vi har så gott som 1% närvaro på våra utvecklingssamtal. Vårdnadshavare kommer i stor utsträckning till skolan då vi kallar till enskilda möten. Vi har fortsatt låg svarsfrekvens på enkät till våra vårdnadshavare. Vi upplever att antalet vårdnadshavare som kommer på föräldramöten är allt färre. Skolenhetsrådets representation av vårdnadshavare blir allt mindre. Enligt enkät är 86% av vårdnadshavarna på det hela taget nöjda med skolan. De anser att deras barn är trygga i skolan och att lärarna förväntar sig att att barnen ska nå målen i alla ämnen. Vad vi på skolan behöver utveckla enligt vårdnadshavarna är att skapa nyfikenhet så att barnen vill lära mer.
Personalenkät, Bergaskolan 2 18 16 14 12 1 8 JA NEJ 6 4 2 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 18 19 2 21 22 1. Känns det bra att gå till jobbet? 2. Är verksamhetens mål klara och tydliga för dig som anställd? 3. Vet du som anställd vad den egna uppgiften är för att nå målet? 4. Får du som anställd information om hur verksamheten går och återkoppling om ditt eget arbete? 5. Finns möjlighet att påverka det egna arbetets planering och upplägg? 6. Finns förutsättningar för delaktighet och inflytande? 7. Upplevs arbetsuppgifterna som stimulerande? 8. Kan du som anställd påverka den egna arbetssituationen? 9. Behandlas alla rättvist och med respekt? 1. Är arbetet omväxlande? 11. Planeras bemanning och personalutveckling på lång sikt? 12. Får personalen möjlighet till den kompetensutveckling som behövs för att klara arbetet? 13. Om jag gjort något bra får jag höra det av min chef? 14. Jag är beredd och har förmåga att säga min ärliga mening till min chef. 15. Fungerar samarbetet med arbetskamrater? 16. Är chef/arbetslagsledare lätt att nå? 17. Fungerar information till och från din chef tillfredsställande? 18. Lyssnar din chef till synpunkter från dig som anställd? 19. Upplever du att ni har en sådan trygghet på din arbetsplats att ni klarar av att hantera de förändringar som uppkommer? 2. Tar du tag i problem och konflikter som uppkommer? 21. Är stämningen på din arbetsplats god? 22. Bidrar du till en god stämning på arbetsplatsen? Analys En övervägande del av personalen tycker att det känns bra att gå till jobbet, att arbetsuppgifterna är stimulerande och att man kan påverka sin arbetssituation, att samarbetet med arbetskamrater fungerar och att alla bidrar till en god stämning på arbetsplatsen. Synpunkter finns när det gäller planering av bemanning och personalutveckling och kompetensutveckling.
Under läsåret har vi haft många långa och korta sjukskrivningar vilket har ställt stora krav på dem som varit närvarande och på organisationen att trots decimering av personal och ämneskompetens ändå kunna ha en hög kvalitet på verksamheten. Klagomålshantering De klagomål som framförts på vår verksamhet har uteslutande rört vår undervisning och till största del varit oro för om eleverna får rätt kvalitet på undervisning t.ex. vid personals sjukskrivningar. Kvalitet och inflytande - Slutsatser och åtgärder Elevernas delaktighet Eleverna känner sig trygga i skolan. För många elever är skolan inte tillräckligt intressant då nyfikenheten och lusten att lära ofta saknas. Eleverna upplever inte att lärarna i tillräckligt hög grad tar hänsyn till deras åsikter. Elevrådet delaktighet Låg närvaro på möten. Därför ska vi - sammanställa och påvisa när- /frånvaro för samtliga klasser och mentorer. - klasser med lägre närvaro än 5% termin bör byta representanter. Skyddsombuden efterlyser möte med rektor. - Tid för möte måste prioriteras vid terminsstart Elevrådet startar facebooksida för att nå ut till fler elever. Säkerhetsdag för åk 7 Spökfest Bad Taste i samband med påsklovet. Temadag Film och föreläsning inför Operation Dagsverke. Utförande av Operation Dagsverke. EniD-träff styrelsen medverkar. Föräldrarnas/vårdnadshavarnas delaktighet Vi har svårt att få vårdnadshavarna engagerade när det gäller frågor som rör hela skolan. Därmed blir det svårt att tillvarata vårdnadshavarnas inflytande och synpunkter. Däremot finns ett stort engagemang i frågor som rör varje enskilt barn/ungdom. Inför läsåret 13/14 utser vi återigen skolenhetsrepresentanter för att försöka öka deltagandet på skolenhetsråd. Lärplattformen Fronter introduceras och med den kan vi skapa enkla vägar för vårdnadshavare att kontinuerligt ta del av elevernas skolvardag. Vi ska minska information i form av papper som eleverna bär med hem till vårdnadshavare och istället skapa maillistor och använda och uppdatera vår hemsida. Personalen tycket att det känns bra att gå till jobbet och att arbetsuppgifterna är omväxlande stimulerande och att de kan planeras självständigt. Dock behöver bemanning, personalutveckling och kompetensutveckling ha ett långsiktigt perspektiv. Lärarlyftet har erbjudits lärare för att bygga på kompetens inom de ämnen vi ser att vi saknar eller inom kort tid kommer att sakna kompetens. Lärare som ej har lärarexamen studerar inom ramen för
VAL (Vidareutbildning Av Lärare som saknar examen). Ny medarbetarenkät kommer att genomföras och sammanställas arbetslags- och skolvis. Arbetet med nya lönekriterier fortsätter. Vi har ökat möjligheterna för kollegialt samarbete vilket minskar vår sårbarhet vid långa sjukskrivningar. Lärplattform med planeringar och dokumentation ökar möjligheterna att ta vid när någon slutar. Rektor deltar ibland på ämneskonferenser och lektioner. Trygghet och studiero Eleverna känner sig trygga upplever både elever och vårdnadshavare. Arbets- och trivsel regler utvärderas och revideras varje år av elever, personal och vårdnadshavare. Trivselregler finns anslagna i varje klassrum. Kontrakt skrivs varje läsår mellan elev, vårdnadshavare och mentor. I klassrummen finns låsbara skåp där mobiltelefoner kan förvaras under lektionstid. Det är upp till undervisande lärare att bestämma när och hur mobiltelefoner och datorer får användas. Under läsåret har flera elever varit på allvarssamtal hos rektor. I en klass har vi tidvis haft förstärkningar av extra personal samt olika insatser i samarbete med IFO (Individ- och FamiljeOmsorgen) och elevhälsan och även individuella insatser. Vi har jobbat med inkluderande förhållningssätt för att möta elever med särskilda behov. En liten grupp finns ett par timmar varje skoldag som ett komplement till klassrumsundervisningen. Specialpedagogen finns centralt placerad vid elevernas kapprum för åk 7 och 8. Fritidsledare har sitt rum vid åk 9 korridor. Bägge fångar upp många elever som behöver bli sedda men fångar även upp signaler som kan leda till känslor av otrygghet. Även övriga pedagoger och personal har ett ansvar för tryggheten i korridoren då alla ingår i ett särskilt rastvaktsschema. Trygghet och studiero slutsats och åtgärder Vi reviderar våra ordningsregler tillsammans med elever och vårdnadshavare. Vi fortsätter i personalgruppen att diskutera och lära av varandra vilka förhållningssätt som fungerar och inte fungerar. Vi måste ta del av aktuell forskning gällande elever med olika svårigheter. Samarbetet med BUP (Barn- och UngdomsPsykiatrin) och Hab (Habiliteringen) fortsätter. Efter samtycke av vårdnadshavare bjuder vi in BUP och Hab för att ge oss kunskap både generellt och vad gäller specifika elever. BeH teamet träffas varannan vecka. Hemmasittarprogrammet (HSP) ska få hemmasittare och korridorvandrare att fungera i ordinarie undervisning. Åtgärder mot kränkande behandling Kartläggning av antalet kränkningar och incidenter visar att trygghetsteamet haft betydligt färre samtal än tidigare läsår. Åtgärder har varit samtal med berörda elever, IFO, elevhälsan, vårdnadshavare och representanter ur trygghetsteamet. De konflikter vi arbetade med då eleverna gick i åk 7 har fortsatt även under höstterminen i åk 8. I nästan samtliga fall är det incidenter och kränkningar som hänt på fritiden och följt med in i skolan.
Under höstterminen fick skolan en anmälan till till BEO (Barn och ElevOmbudsmannen). BEO konstaterade att en elev varit kränkt men att situationen nu är löst. Fortsatt användande av rastvakter ger gott resultat och antalet samtal har fortsatt att minska. Specialpedagog och rektor har under våren träffat alla klasser och föreläst och diskuterat om Netikett vett och etikett på Internet. I diskussionerna med eleverna har vi märkt att det finns en stor medvetenhet om risker och möjligheter med Internet och att de flesta har strategier kring hur man hanterar kränkningar och trakasserier på Internet. Vi har också uppmärksammat att många blivit kränkta på Internet eller känner någon som blivit det. Personalen har deltagit i seminarium kring hur man kan arbeta med främlingsfientlighet. All personal har tagit del av skolverkets allmänna råd Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling och arbetar utifrån detta. Analys Mycket av trygghetsteamets arbete har att göra med elevernas fritid att göra. Kränkningar via mobiltelefoner och sociala medier fortsätter. Ofta finns personer utanför skolan inblandade; syskon, föräldrar, pojkvänner, flickvänner, äldre kamrater. Ökad vuxennärvaro har en förebyggande effekt. Många av de ärenden som går vidare till trygghetsteamet borde i ett första läge kunna lösas av t.ex. rastvärd eller annan vuxen. Åtgärder mot kränkande behandling - Slutsatser och åtgärder Det är viktigt med vuxennärvaro hela skoldagen. Viktigt att den vuxen som ser eller hör något agerar på en gång. All personal har schemalagda rastvakter. Dialogutbildning åk 7 fortsätter. Uppföljning dialog åk 8. Revideringen av Planen mot diskriminering och kränkande behandling färdigställs och delges elever, personal och vårdnadshavare. Planen läggs ut på Bergaskolans hemsida. Vi fortsätter med gemensamma aktiviteter över klass- och årskursgränser. Alla vuxna måste lösa konflikter som uppstår inte bara trygghetsteamet. Trivselenkät genomförs varje höst. Kartläggning av lokaler med hjälp av ritning på skolan genomförs för att få en bild av om det finns specifika platser där vi behöver ha en ökad vuxennärvaro. För att förbygga främlingsfientlighet har ett värdegrundsmaterial köpts in och kommer successivt att användas på k-pass. Netikett lektion hålls med åk 7. Eleverna har bestämda platser i klassrummen. Lärare delar in i grupper och lag. Trygghetsteamet träffas en gång per månad. Familje- och utbildningsförvaltningen Rektor Åsa Strömberg