Dubbeldiagnos. Stefan Sandström 2017 Hemsida:

Relevanta dokument
Stefan Sandström,

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld

Traumamedveten omsorg. Andrea Ramos Da Cruz och Therese Eklöf Hälsopedagoger BUP Asylmottagning

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet

Svenska BUP kongressen april 2014 Eva Tedgård leg psykolog, leg psykoterapeut, doktorand IKVL Viktoriagården BUP Malmö

Kommunförbundets nätverksverksdag Perspektiv på ACE (Adverse Childhood Experienses) och dess påverkan på barn, familjer och behandling Liv

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

VÅGA FRÅGA BARN OCH UNGA LATHUND FÖR FRÅGOR OM VÅLD TILL BARN

Anknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken

Posttraumatiskt stressyndrom hos vuxna

Hur mycket är för mycket? Att leva med och möta barn med koncentrationssvårigheter. Stina Järvholm Leg. Psykolog

Barn och trauma Konsekvenser, förståelse och bemötande

Missbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet

Traumamedveten omsorg

Ensamkommande barn De mest utsatta!

Hur stöttar vi barn med traumatiska upplevelser? Ole Hultmann Leg. Psykolog och psykoterapeut Fil Dr Flyktingbarnteamet, Göteborg

Psykisk ohälsa hos späda och små barn Risker och kännetecken. Pia Risholm Mothander docent, specialist i klinisk psykologi

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk

Trauma och Prostitution

Att vilja men inte kunna - om föräldraskap, alkohol och kognition. Bo Blåvarg, enhetschef, leg psykolog, Ersta Vändpunkten

Södra Älvsborgs Sjukhus. Visualisera

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi

Stöd för barn som upplevt våld inom familjen. Familjehörnan & Folkhälsan

Våld i nära relationer

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem?

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande.

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa

Från individ- till familjeperspektiv i missbruks- och beroendevården

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning

PRIDE-HEMUPPGIFTER Hemuppgift 3 Sida 1 / 8

Tidiga riskfaktorer för att utveckla ett återkommande aggressivt och antisocialt beteende

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Kvällens schema. Mentaliseringsbaserad terapi. MBT-teamet består nu av:

Välkommen till Temadag Hemmasittare med NPF i skolan

Vad har du varit med om? - Vad är ett psykiskt trauma, vad kan man göra åt det?

Bedömning inför psykoterapi. Inledning Sammanhang

enl. BRÅ enl. BRÅ Stress Disorder) enl. BRÅ

Anknytning & Samspel. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken

Implementering rekommendation. Utredning. nationellasjalvskadeprojektet.se

Humanas FUB-enhet (Forskning, Utbildning, Behandling) presenterar:

Konsekvenser för ungdom att växa upp i en familj med missbruk

Mentalisering och borderline

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut.

Adolescents selling sex and sex as self injury

Barn som far illa. Utsatta Barn. Gunilla Landqvist

Respekt och relationer

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Psykotraumatologi och psykiatri. HP Söndergaard Mars 2014

Barn och familjer: Se flyktingbarnens ohälsa. Mikael Billing, Karin Hedberg BUP Asylpsykiatrisk enhet

PTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog

Att identifiera om någon är traumatiserad vad är adekvat stöd/hjälp?

Unga droganvändare en tydlig riskgrupp för psykiskohälsa

Borderline 19/10/2014. Borderline och Mentalisering. Den sociala hjärnans evolution. Joakim Löf och Anna Sten MBT-Teamet Huddinge

HÅGLÖSHET. Catharina Winge Westholm Överläkare, specialist i barn och ungdomspsykiatri Dr Silvias Barn och Ungdomssjukhus

Barn och familjer: Se flyktingbarnens ohälsa. Mikael Billing, Karin Hedberg BUP Asylpsykiatrisk enhet

RIST Relationsinriktat småbarnsteam i K5 området

Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende. Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist

Familjer med barn och unga med psykisk ohälsa

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd?

Utveckling av kriminalitet bland unga personer. Ungdomsåren. Fokus för föreläsningen. Ungdomsåren & kriminalitet

VARFÖR MEDFÖR ADHD ÖKAD RISK FÖR KRIMINALIET OCH UTSATTHET?

NPF. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Våga fråga- kunskap & mod räddar liv

Flyktingbarn i ett barnpsykiatriskt perspektiv

Trygga relationer- en viktig grund för lärande. Innehåll. Förskolan och de minsta barnen

Personer med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

En PTSD-patient dyker först upp i somatiken

Våld i nära relationer

Våld, posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) och substansbruksyndrom (SUD)

Sleeping Dogs Fallkonceptualiseringsformulär

Familjen som skyddande faktor vid suicidalitet. Martin Forster Karolinska Institutet

Våldsutsatta barn - långtidseffekter på den psykiska och fysiska hälsan

Depression hos barn och ungdomar. Bruno Hägglöf Senior Professor, Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet

Traumamedveten omsorg. Camilla Küster Kurator Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer

Komplexa fall. Göran Rydén, verksamhetschef Norra Stockholms psykiatri Överläkare, psykoanaly?ker

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 )

SAMSJUKLIGHET. Vad menas med samsjuklighet? Samsjuklighet innebär af en person har två eller flera sjukdomslllstånd/ funklonsnedsäfningar samldigt.

Behandling av missbruk/beroende och svår psykisk sjukdom klinik och evidens

Missbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet

Vi är rädda för att vi ska förvärra, att vi ska trigga den som inte mår bra till att i värsta fall suicidera

Traumamedveten omsorg

Medicin Vad är. Viktigt att tänka på AD H D. Förord. kan Behandla. Hur k. Samsjuklighet. flickor s

Unga droganvändares psykiska ohälsa vad vet vi och hur kan vi minska utsattheten?

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MBT-teamet. Vad är självskada? Vad är självskada? Hur vanligt är det? Olika typer av självskadande

Hur ser det ut i Sverige? Fakta och statistik kring barns levnadsvillkor. Disa Bergnehr Docent, Avdelningen för socialt arbete Jönköping University

Barn och Trauma - bedömning och behandling

Positiva upplevelsen av droger

Grundkurs om NPF för skolan

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra

3. Information om enheten

Hur vanligt är riskbruk/missbruk/beroende under grav? Vilka andra risker/problem är vanliga hos gruppen? Omhändertagande på RMT Patientfall

Utredning och diagnos/sering av barn med begränsade kunskaper i svenska, språkliga svårigheter och med en annan kulturell bakgrund.

Sammanställning av ASI-data. - Målgrupp: Unga vuxna och missbruk, år. Sammanställt av Anders Arnsvik (2011)

Problem i skolan och risk för framtida kriminalitet och våldsbenägenhet

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/ Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2

Transkript:

Dubbeldiagnos Stefan Sandström 2017 Hemsida: www.spfab.se

Dubbeldiagnos: Missbruk och psykisk störning Personlighetsstörningar 50 90% Ett stort antal av dessa hade mer än en personlighetsstörning Depression och ångesttillstånd 30-60% Ofta samtidigt som personlighetsstörningen Psykoser 15-20% Fridell M, Hesse M och Nyhlén A (2007)

Missbruk < > psykisk störning Både missbruk och psyksik störning förvärrar psykisk instabilitet. Latenta psykoser bryter igenom och kvarstår sedan kortare eller längre tid. Eller permanent. Missbruket förhindrar helande kontakt med normal social verklighet. Det hejdar vuxenutveckling och leder till ständiga regressiva tonårsbeteenden. Missbrukets effekter och livsstil kan förändra den psykiatriska bilden. Psykisk störning kan döljas av missbruket s.k. Kamouflage-effekt. Missbruk ger olika typer av hjärnskador. Ruset förvärras av psykisk störning, typ snedtändningar. Påverkar status och position i missbrukargänget.

Annan viktig samsjuklighet Trauma 50 % av dem som söker hjälp för beroendesjukdom i Sverige har PTSS (Persson och Magnusson, 2014) Till detta kommer andra former av trauma (subkliniskt ptsd, komplext trauma m.m.) ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) 10 gånger vanligare vid drogmissbruk 5 gånger vanligare vid alkoholmissbruk Anknytningsstörningar (siffror från USA, Ohlmeier m.fl. 2008) Missbruk korrelerar med otrygg anknytning (se t.ex. Borhani, 2013)

Samsjuklighet och missbruk Samsjuklighet: Psykisk störning Anknytningsstörning Trauma ADHD Självmedicinering Missbruk

Anknytning (Bowlby, 1989, Broberg m.fl. 2013) Förmågan att skapa tillitsfulla känslomässiga band till andra människor. Utgår från biologiska reflexer (prägling). Anknytningsmönster: Trygg Anknytning Otrygg Anknytning Desorganiserad (ingen) Anknytning Närhet och tillgänglighet är avgörande.

Vad är ett psykiskt trauma? Det känslomässiga gensvaret till en extremt negativ händelse. American psychological association En händelse som lämnar bestående negativa förändringar. Francine Shapiro 2001

Desorganiserad anknytning Hesse & Mains (2000) En rädsla utan slut Innebär att det inte finns något fungerande anknytningsmönster. Man har då: Ingen fungerande bas att bygga relationer från. Ingen tillit till andra människor. Saknar trygghet upplever ständig utsatthet och skräck. Saknar eller starkt nedsatt förmåga att reflektera över sig själv. Stark koppling till multipla trauma. Gäller för 15 % av befolkningen i Europa och Nordamerika. Van Ijzendoorn m.fl. (1999)

Trauma och missbruk: ACE-studien Adverse Childhood Expirience (ACE) visar hur barndomstrauman påverkar vuxenlivet. Första studien genomfördes 1998 (Felitti m.fl.) Studien har reproducerats många gånger Mer än 50 vetenskapliga artiklar har skrivits Mer än 100 konferenser och presentationer har gjorts Forskning utifrån studien pågår nu i flera länder

Adverse Childhood Experience (ACE) Typer av trauma (Dube m.fl 2003) Fysisk misshandel Sexuella övergrepp Fysisk vanvård Drogmissbruk i hushållet Psykisk misshandel Medlem av hushållet i fängelse Psykisk sjukdom i hushållet Konflikter mellan föräldrarna; separation eller skilsmässa Psykisk vanvård Modern våldsamt behandlad

Effekter av ACE (Dube m.fl 2003) Mer än hälften av försökspersonerna hade minst en punkt. De som hade 4 eller fler hade 12 ggr större risk att utveckla drogmissbruk, alkoholism, depression, och/eller göra självmordsförsök. Drogmissbruk och psykisk sjukdom var mest kopplade till punkterna

FLASHBACKS Trauma innebär dissociation = en del av minnet blir bortträngt Stimuli från omvärlden som kan penetrera genom isoleringen och uppväcka traumat: Miljö som påminner om ursprunglig sit. Platser Ljud/Form/Färg/Smak/Lukt Föremål (kniv, bollträ ) Relation Personlig likhet (kön, utseende, dialekt, talfel) Beröring Kommunikation Inre förnimmelse Fysisk känsla Psykologisk känsla Penetrering Trauma

Endast högra hjärnhalvan aktiv vid Flashback van der Kolk 2013 Vänstra hjärnhalvan: Fakta Analys Rationell Språklig Organisera Strukturera Högra Hjärnhalvan: Kreativ Spatial Intuitiv Visuell Helheter Icke-verbal Normalt bollas intryck mellan hjärnhalvorna för ett fullständigt perspektiv.

Utagerande, förlopp? Ångest Utagerande

En ond cirkel Trauma (våld, övergivenhet, Incest, vanvård m.m.) Resulterande Livsstil (kriminalitet, våld, prostitution m.m.) Missbruk (sätt att reglera Känslor)

Svårigheter att hålla klienten i poliklinisk behandling Utagerande beteende Svårighet att planera framåt Svårighet att hålla åtaganden Brist på tillit Låg ångesttolerans Självmedicinering med droger Kaotisk livsstil Hemlöshet Kriminalitet Prostitution

Avbruten behandling Behandlingen utlöser mer ångest än Klienten kan hantera Klienten självmedicinerar med droger Klienten försvinner ur behandlingen. Återtraumatisering

Svårigheter med hvb-hem/klinik Traumat ger sig till känna först när klienten är i trygghet. Klienten blir trygg i miljön Traumat aktualiseras spontant Ångesttopp Utagerande (bryter regler) Avbrott Utagerande exempel: Våldsamheter, Drogsug drogar sig, Sexuellt, Springer (åker) iväg, Stjäl, Förstör inredning m.m.

Följ utvecklingen på Facebook

http://kvinnofrid.net