Ifous, seminarium 4, undervisning i förskolan, Malmö högskola, 12 okt 2017 Undervisning för hållbar utveckling Maria Hedefalk, lektor i didaktik
Föreläsningen baseras till stor del på min avhandling http://www.divaportal.org/smash/get/di va2:686018/fulltext 01.pdf
Föreläsningens innehåll Hållbar utveckling och undervisning, vad är det? Studiens syfte och frågeställning Undervisningstraditioner och principer Empiriska exempel på hur lärarens val påverkar barns möjligheter att handla kritiskt
Vad är hållbar utveckling? "Hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra förutsättningarna för kommande generationer att tillfredsställa sina behov (Brundtlandkommissionen, 1988) Enough for everyone for ever
Ett nytt sätt att undervisa på. Läran för förändring innebär ett förändrat lärande Sanne Björklund, 2014
Människans förhållande till naturen Vi måste börja se naturen som något annat än en resurs, vi måste börja uppleva naturen och se oss som en del av den.etiska överväganden är alltid närvarande Lili-Ann Wolf, Åbo Akademi
Viktiga frågor utan självklara svar Hållbarhetsutmaningar: - Allas rätt till mat - Klimatförändringar - Förlust av mångfald (Lili-Ann Wolfs avhandling) Hur skapa undervisning där förskolebarn kan skapa mening om ovan?
Tre dimensioner Ekologisk dimension - värna om ett ekosystem med biologisk mångfald. Social dimension - människors beroende och påverkan på varandra, om jämlikhet, rättvisa, jämställdhet och ett demokratiskt förhållningssätt. Ekonomisk dimension - har en hushållande aspekt, att vara rädd om de resurser vi har, både mänskliga och materiella. Ekonomisk utveckling.
Skolan skall verka för en hållbar samhällsutveckling Utbildning har en viktig roll i strävan efter ett hållbart samhälle. Barn ska i förskola ges möjlighet att utveckla sin förmåga att göra medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper och personliga erfarenheter i frågor som rör förhållandet mellan människor likväl som förhållandet mellan människor och natur. Myndigheten för skolutveckling, 2004. s 3
Hållbar utveckling i läroplanen Förskolans värdegrund och uppdrag: Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro ska prägla förskolans verksamhet. Förskolan ska medverka till att barnen tillägnar sig ett varsamt förhållningssätt till natur och miljö och förstår sin delaktighet i naturens kretslopp. Verksamheten ska hjälpa barnen att förstå hur vardagsliv och arbete kan utformas så att det bidrar till en bättre miljö både i nutid och i framtid. (lpfö s 7, 2016)
Innehåll i undervisningen Hållbar utveckling handlar om frågor som rör värde, moral, mänskliga rättigheter, demokrati, delaktighet, jämställdhet, etnicitet, makt, samhälleliga intressekonflikter och vår relation till naturen. Myndigheten för skolutveckling, 2004 s.7
Förskolepersonals beskrivningar av innehållsval. Den ekologiska aspekten behandlas mest, där naturmöten och källsortering är de vanligast förekommande aktiviteterna Förskolepersonalen i studien associerar hållbar utveckling till ord som källsortering, återvinning, sopsortering, avfall och skräp i många av svaren. Majoriteten svarar att de aldrig bedriver projekt med socialt eller ekonomiskt fokus. (Ärlemalm-Hagsér & Sundberg, 2016)
Forskningsområdet är begränsat men har expanderat - Fokus på miljöfrågor kopplat till naturmöten är övervägande. - Ett nytt område som framträder är barns rättigheter (agens tex) - Tänka utanför lådan
Handlingskompetens för hållbar utveckling En förmåga, baserad på kritiskt tänkande, att tillsammans med andra människor ta ansvar och agera för en bättre värld (Schnack, 1994) Identifiera problem Delta i demokratiska samtal med andra om lösningar Kritisk reflektion, ta ställning Ta ansvar och handla
Nivåer på undervisning för hållbar utveckling (Vare och Scott, 2007) UHU1 Faktadriven Handla rätt UHU2 Demokratiska processer Agens, kritiska barn som agerar Tänka utanför lådan, vi har inte svaren
Läroplanen
Vattenprojekt i Brisbane Vad händer om det slutar regna? Varför är vatten viktigt? Joy: There would be no river for animals to drink Hugh: If we don t have rain we won t have enought water to drink Alexander: The animals can t drink Teacher: Is there any other way to get water? Leo: We can get water from the ground Sam: From taps Joe: Pump it from the sewer (Davis et al 2005, p 578)
Barnens skyltar Please don t leave the tap running When you flush the toilet press the small button Turn the hose of when you are finished (Davies et al 2005 p 579) Undersöker - ställer sig kritiska - agerar
Kundvagnsprojektet Hur och varför hamnade vagnen på gården? Vad bör vi göra? Skylt till tjuvarna gjort av ett barn på förskolan. Undersöker - Kritiska - Agerar
Avhandlingens övergripande syfte Det övergripande syftet med denna avhandling är att bidra med kunskap om förutsättningar för barns meningsskapande om hållbar utveckling i förskolepraktik. I avhandlingen fokuseras de didaktiska frågorna om vad, hur och varför; det vill säga frågor om vilket undervisningsinnehåll och vilka undervisningssätt som barnen möter på sin förskola; varför de möter just dessa och de förutsättningar som de ger för meningsskapande. Beroende på vilket undervisningsinnehåll som uppmärksammas och vilket som utesluts, skapas nämligen olika förutsättningar för barnen att skapa mening om hållbar utveckling.
Didaktiska val Jag använder ett pragmatiskt angreppssätt för att studera meningsskapande och potentiella konsekvenser av den mening som skapas i en undervisningssituation. Mening studeras så som den konstitueras i människors handlingar och särskilt fokus läggs på handlingar som innebär att handla kritiskt. Angreppssättet används för att undersöka både vilka handlingar som privilegieras när barnen på förskolan kommunicerar och hur denna privilegiering går till.
Frågeställning Hur går undervisning till i förskolepraktik? Hur kan kritiska handlingar inom ramen för undervisning på förskolan se ut i barns meningsskapande? Vilka förutsättningar finns för förskolebarn att utveckla handlingskompetens för hållbar utveckling?
Undervisning? Skollagens definition av undervisning: sådana målstyrda processer som under ledning av förskollärare syftar till utveckling och lärande genom inhämtande och utvecklande av kunskaper och värden I läroplanen uttrycks endast strävansmål för vad barn förväntas lära sig, inte hur detta lärande ska gå till, det vill säga vilken metod läraren bör använda. Det är således upp till den individuella läraren att själv och tillsammans med andra omsätta läroplanens mål och kunskapsinnehåll i praktisk handling. Läraren måste därmed göra en hel del val kopplade till mål, innehåll och metoder som läraren anser vara relevanta för den undervisning som ska utföras.
Skolinspektionens rapport om undervisning
Undervisning enligt min empiri.. Min definition: de handlingar som lärare utför i syfte att rikta barnens uppmärksamhet mot ett specifikt undervisningsinnehåll I avhandlingen analyseras det innehåll som konstitueras i meningsskapandeprocesser i undervisningssituationer. Barns förutsättningar att skapa mening om ett specifikt innehåll, så som att handla kritiskt, varierar därmed för de barn som undervisas i en förskolepraktik.
Lärarens roll i meningsskapandet I empirin finns en mängd exempel som visar hur lärare upprepade gånger riktar barns handlingar mot ett specifikt undervisningsinnehåll som barnen skapar mening om. Ett exempel på detta är att lärarna återkommande riktar barnen mot undersökande aktiviteter. Barnen i studien förväntas undersöka saker självständigt, och tillåts inte alltid gå till läraren som kunskapskälla.
Undervisning, undersökande aktivitet Det är lunch och barnen skickar runt karotter med mat i. Jakob får en karott med bönor i. Jakob: Jag vill inte ha. Lärare: Man kanske kan smaka och sedan bestämma om man inte vill ha. Omdirigerande riktningsgivare Jakob: Ja, för jag har inte smakat på bönor någon gång. Lärare: Då får du väl göra det då. Jakob tar bönor och smakar så småningom på dem. Bekräftande riktningsgivare
Didaktik - konsten att undervisa (Lindström & Pennlert, 2013) Didaktisk kompetens innebär att vara medveten om att det finns en mängd val, göra ett medvetet val (Englund, 1991). Varför väljer läraren att rikta barnens uppmärksamhet mot vissa saker men väljer bort andra?
Didaktiska val beroende på undervisningstradition Faktabaserad miljöundervisning Läraren levererar objektiva fakta till eleven där läraren förväntar sig att kunskapen skall resultera i att eleven kommer att handla på rätt sätt. Miljöproblem är tekniska och vetenskapliga problem. Normerande miljöundervisning Läraren påverkar elevernas attityder för att uppmuntra dem att ta en viss ståndpunkt till specifika problem. Miljöproblem är livsstilsproblem och läraren talar om för barnen vilka handlingar som är rätt. Pluralistisk miljöundervisning Läraren uppmuntrar eleverna att fatta egna beslut baserade på en mängd valmöjligheter. Miljöproblem är komplexa (tre dimensioner som inrymmer konflikter).
Undervisningsprinciper Titta på vad som händer i praktiken, i situationen. Den privilegiering som sker åt vilket håll riktas handlingarna? Jag har gjort komparationer med undervisningsprinciper för att komma åt vilka handlingar som privilegieras i situationen och vilka som inte privilegieras.
Undervisningsprinciper Faktabaserad undervisning Genom att lära sig fakta kommer barnet med automatik handla rätt. Normerande undervisning Läraren talar om för barnen vilka handlingar som är rätt. Pluralistisk undervisning Fakta räcker inte till utan barnet behöver lära sig att värdera olika alternativa sätt att handla på. (Baseras bla på Skolverket, 2002, Öhman & Östman, 2004)
Min empiri Fältanteckningar och bandinspelning på en förskola. Transkript från videoinspelningar från ytterligare en förskola. Förmiddagar ca kl 9-12. 24 timmar inspelat material, 13,5 timmar transkriberat.
Meningsskapandeprocesser och utveckling av handlingskompetens Hur och vad som blir relevant i situationen Vilken mening som skapas i en situation Ger förståelse för varför och hur vissa handlingar blir relevanta och andra utesluts Handlingskompetens visar förmågan att delta i förskolans aktiviteter
Faktabaserad undervisningsprincip 1 Lärare Kristina Ska vi se om vi hittar en gräsätare som är dinosaurie? Hon tittar på Kasper och Karin. 2 Kasper Gräsätare. Han lyfter upp en långhals som ligger på mattan. 3 Lärare Titta i munnen på den då. Kristina 4 Kasper Nej, det är en gräsätare. Kasper lyfter upp huvudet på dinosaurien och tittar på det. Karin tar tag i huvudet och tittar närmare, Kasper ser på avstånd. 5 Karin Det är rosa i den. 6 Lärare Kristina Nu håller Kasper i huvudet på den. Ja, vad tror du? Jag tror att det är en gräsätare. Känn efter hur era tänder känns. Känn med fingrarna. Är det vassa? Släpper och känner på sina tänder.
Normerande undervisningsprincip Sara Jag kan ju röra med en sån här pinne. Hon petar med pinnen. Selma Den kan (ohb) sina taggar. Hon petar med pinnen. Sara Vi bara pillar med pinnen. Gör inte! Fröken, fröken! Här är en igelkott. Kom och titta. Jag har hittat en igelkott. Hon tittar in i kameran, reser sig sedan hastigt upp och springer iväg. Selma Vi har hittat en igelkott. Vi har hittat en igelkott. Hon hoppar och skriker. Sara Skynda! Skynda! Skynda! Sara hoppar upp och ner. Selma Kom en igelkott, en igelkott. Sofia Jaaaa. Hon hukar framför igelkotten. Sara En pinne, kom en pinne. Sofia Jag har hittat en. Hon tar upp en pinne från marken Sara Selma Lärare Kia Selma Lärare Kia Jag har hittat en jag med. Titta. Nej Sofia, peta inte på den. Låt den vara, man får inte röra den. Men vi rör den bara med pinnar. Nej, gör inte det. Vad sa jag? Man får inte peta på den. Dom är väldigt söta. Han lägger en hand på Selmas axel och Selma reser sig upp.
Pluralistisk undervisningsprincip Lärare Saga: Har kan man undvika att myggorna biter en? Finns det nått hjälpmedel? Svante: Men, om en mygga, om man känner att en mygga landar på sig, så bara gör man så! ((Han slår med handflatan på armen.)) Lärare Saga: Ja. Lärare Kristina: Eller man kan putta bort den. ((Hon sveper med handen över sin arm)). Svante: Ja, eller smälla. ((Han slår sig på armen)).
Kalle Pluralistisk undervisningsprincip Det här är min säng och jag måste ha den för att sova i, annars kan jag inte sova. Men då måste vi lämna den här. Han slår uppgivet med händerna på sina lår. Huvudet är sänkt och rösten låter ledsen. Kaj Nähä! Han flyttar sitt ansikte nära Kalles. Kalle Men vi måste, om vi inte har den här sängen, så är det min säng. Men jag vill, neeeej, neeeeej. Han sätter sig i skottkärran och reser sig upp igen. Han går fram mot Kaj och tar tag i ena handtaget på skottkärran. Båda börjar dra igen. Lärare Sune Kalle Men kom då. Nu ligger jag här. Neje, neeeeej. Kaj släpper kärran och Kalle drar bort den en liten bit och ställer den upp. Han lägger sig i skottkärran. Kaj tar tag i handtagen och lyfter upp skottkärran en liten bit.
Undervisningsprinciper Faktabaserad undervisningsprincip Normerande undervisningsprincip och Pluralistisk undervisningsprincip UHU1 Fakta för att ta sig vidare i situationen UHU Fakta räcker inte, ett behov att värdera finns för att ta sig vidare 2 Hitta fakta i vetenskapen Läraren vet hur Undersöka olika lösningar Lära sig fakta Handla enligt fördefinierade värderingar Göra sin egen värdering om hur man kan handla
Förutsättningar för att barn ska kunna handla kritiskt: Läraren riktar barnens uppmärksamhet mot ett moraliskt innehåll där värderingar måste göras Det finns en variation av röster Barnen behöver känna sig trygga i att uttrycka avvikande ståndpunkter
Min tolkning av uppdraget Lyfta fram värdefrågor ( identifiera sådant som inte är hållbart) Erfarenhetsbaserat lärande (koppla handling till sitt eget liv) Kritiskt tänkande/demokratiskt förhållningssätt (lyfta fler röster, bilda sig en egen uppfattning) Medbestämmande (ta ansvar och handla) Kombinera UHU1 och UHU 2, kombinera alla tre undervisningsprinciper
Tack för mig!