Dnr BTN 0/ Handlingsplan för utbyggnad av cykelvägnätet för ökat cyklande. Bygg och Tekniknämnden beslutade 00-0- att anta förslaget till Handlingsplan för utbyggnad av cykelvägnätet och för ökat cyklande, 00-0-0, som inriktningsdokument för cykelnätets fortsatta utbyggnad och för att åstadkomma ett ökat cyklande.
Dnr / Innehållsförteckning Sammanfattning... Bakgrund... Inriktning och mål.... Måldokument.... Vision för cykeltrafiken.... Övergripande mål... Generella utgångspunkter.... Motiv för cykling.... Cykelnätet.... Cykelräkningar.... Olyckssituationen...0 Beteendepåverkan.... Organisation.... Marknadsföring, Information Kommunikation.... Samarbete med intressenter skolans roll.... Cykelkarta... Säkerhet, tillgänglighet och trygghet en utformningsfråga... Infrastruktur.... Nya cykelvägar.... Vägvisning av cykeltrafik.... Cykelparkeringar.... Övrigt Serviceutbud.... Underhåll av cykelvägar... Kostnader viljeinriktning Tidplan.... Uppföljning, utvärdering och redovisning... Bilaga... A. Cykelvägar i Nyköping... Kortsiktigt mål år... Långsiktigt mål 0 år... B. Cykelvägar på landsbygden... C. Planskildheter för cykeltrafiken... D. Cykelvägar för turism, rekreation, motion mm... E. Cykelparkeringar...
Dnr / Bilaga... Checklista för åtgärder... Bilaga Karta över Nyköpings tätort Kartor över övriga tätorter
Dnr / Sammanfattning En ny Handlingsplan för utbyggnad av cykelvägnätet och för ökat cyklande i Nyköping har tagits fram. I Handlingsplanen föreslås följande vision. Nyköping erbjuder säkra, trygga och tillgängliga cykelvägar i och mellan tätorterna. Cykeltrafiken ökar årligen genom att fler cyklar och de korta bilresorna minskar. Visionen innebär bl.a. att cykeln i framtiden är en del av ett varaktigt och hållbart vägtransportsystem med en hög säkerhetsnivå. Cykelvägarna är utbyggda i tätorterna och på landsbygden i anslutning till tätorterna (upp till km från dessa) där behov finns. De övergripande målen för Handlingsplanen kan sammanfattas i följande punkter. a) Fortsatt utbyggnad av cykelvägnätet inkl planskilda korsningar b) Förbättring trafiksäkerheten i korsningar med stor risk för olyckor c) Förbättring av tryggheten och tillgängligheten i cykelvägnätet d) Förbättrad cykelparkering e) Vägvisning för cykeltrafiken f) Förbättrat underhåll av cykelvägnätet g) Fortsatt planering för cykeltrafiken i alla planeringsskeden h) Marknadsföring för ökat cyklande Planen behandlar motiv för att cykla mer, cykelräkningar och olyckssituationen för cykeltrafiken. Faktorer som påverkar cykeltrafiken är arbetets organisation, marknadsföring med information och kommunikation samt samarbete med olika organisationer (bl.a. skolan). Vägvisning, cykelparkering, cykelkarta och annat serviceutbud anses påverka cyklandet i stor uträckning varför satsningar föreslås för dessa områden. Cirka km nya cykelvägar föreslås varav km i tätorten Nyköping och km i övriga tätorter. Kostnaden uppskattas till, Mkr per kilometer vilket sammantaget blir Mkr. Vägvisning, cykelparkering och planskilda korsningar finns inte med i uppskattningen. Beroende på utbyggnadstakt kan planens intentioner genomföras på 0-0 år. Drift och underhåll av cykelvägar påverkar cyklande i stor utsträckning. Frågor om ett ökat och förbättrat underhåll finns därför med bland förslagen i planen. Viktig för att uppnå ett gott resultat för utökad cykeltrafik är att en utvärdering görs. Förslag till utvärderingsmetoder bör utarbetas.
Dnr / Bakgrund Den oktober beslutade Tekniska Nämnden i Nyköping att i princip godkänna förslaget till cykelplan för Nyköpings tätort, som grund för cykelvägnätets fortsatta utbyggnad. Sedan har cirka km cykelvägar byggts i Nyköping. Tillsammans med de km cykelvägar som fanns före har Nyköpings tätort numera (00) cirka 0 km cykelvägar. I de mindre orterna finns cirka km cykelvägar. Många förutsättningar för cykeltrafiken har förändrats sedan 0-talet. Motiven för ökad cykling har ytterligare ökat i de av riksdagen beslutade miljöoch trafikpolitiska målen och den pågående debatten om klimatet. Nyköpings planer på en ökad befolkning sätter fokus på frågan om vilken sorts stad och vilken trafik nyköpingsborna vill ha i centrum. Cykeltrafiken spelar här en viktig roll. Under våren 00 har en Infrastrukturplan för Nyköpings tätort tagits fram. Planen har varit på remiss under andra halvan av 00 och beslut om antagande väntas under våren 00. I denna plan behandlas cykelvägsutbyggnaden översiktligt. Det finns dock anledning att ytterligare fördjupa planeringsförutsättningarna för cykeltrafiken om de uppsatta målen ska hållas. Många kommuner har konstaterat att en utbyggnad av cykelbanorna inte är tillräckligt för att öka cykeltrafiken. Utöver en plan för utbyggnaden behövs en strategi och handlingsplan som bl.a. genom information och marknadsföring leder fram till ett ökat cyklande. Andra faktorer som vägvisning för cykeltrafiken, bra underhåll och goda möjligheter för cykelparkering mm påverkar även cyklandet. Den tekniska utvecklingen har visat att det finns många nya innovationer som kan underlätta för cyklisterna t ex cykelbarometrar, cykelpumpar, informationstavlor-on-line mm. Under de senaste 0 åren har många nya exploateringsområden tillkommit vilket lett till nya önskemål om cykelförbindelser. Kunskapen om cykeltrafiken och dess villkor har genom forskning och utveckling förändrats under de senaste åren vilket lett fram till nya tekniska lösningar. Sammantaget kan sägas att det finns många motiv för en ny Handlingsplan för ett ökat cyklande Nyköping. Inriktning och mål. Måldokument I regeringens infrastrukturproposition från 00 (00/0:) tydliggör regeringen sin vilja att förbättra för cykeltrafiken bl.a. i följande uttalanden. Andelen gång och cykeltrafik av de korta resorna bör öka. Kombinerade resor med gång/cykel och kollektivtrafik bör underlättas. Cykelturismen i Sverige bör utvecklas.
Dnr / Vägverket har av regeringen fått ett nationellt sektorsansvar för cykeltrafik. Verket har i den egenskapen tagit fram en Nationell strategi för ökad och säker cykeltrafik (Publikation 000:). Rapporten fokuserar främst på trafiksäkerheten och ökat cyklande Mål som sätts upp i rapporten är att antalet dödade cyklister ska halveras. Detta kan ske bl.a. genom att hastigheten sänks till 0 km/tim där cykeltrafik blandas med biltrafik i tätort och genom ökad användning av cykelhjälm. Ett annat mål i rapporten är att cykeltrafiken ska ökas med 0 % till år 00. I Trafiknätsanalys Nyköping (oktober 000) finns bl.a. redovisat de olika trafiknätens anspråk på säkerhet, framkomlighet mm. För cykeltrafiken redovisas ett övergripande och lokalt cykelvägnät, anspråken på säkerhet och framkomlighet samt anspråk vid korsning med biltrafik. I Beslutsunderlaget för den Fördjupade översiktsplanen för Nyköpings tätort (antagen av KF juni 00) finns följande punkter upptagna under rubriken Trafik och kommunikationer Gång- och cykeltrafik. Skapa attraktiva stråk för gång- och cykeltrafikanter där särskilt beaktande bör göras av kopplingen till perifera handelsområden. Bygg ut cykel- och gångvägnätet för att skapa ett samanhållet, tillgängligt nät där trafiksäkerhetsåtgärder inte ger avkall på trygghetsaspekter. Samordna gång- och cykeltråk med större stadsgator i så stor utsträckning som möjligt. Tillskapa gång- och cykelväg till och från Bergshammar och Skavsta då det är strategiskt viktigt för bl.a. bostadsförsörjningen. Större rekreationsområden och viktiga målpunkter ska enkelt nås via tätortens gång- och cykelnät. Prioritera satsningar på cykel mellan stadskärnan och de områden som tidsmässigt konkurrerar med bilen. Se trafikstrukturutredning för dessa områden liksom karta i FÖP. Infrastrukturplanen för Nyköpings tätort redovisar följande åtgärdsförslag för cykeltrafiken. - Cykelvägnätet byggs ut med ca km ny cykelväg per år - Minst en planskild korsning byggs de närmaste fem åren. Stor hänsyn tas till trygghet och säkerhet vid val av åtgärd. - Påverkansåtgärder enligt förslag i kap Mobility Management genomförs i syfte att få fler att cykla. - Underhållet av cykelvägar förbättras såväl sommartid som vintertid (asfalt förnyas vart 0:e år). - Cykelvägar skall vara färdigbyggda vid inflyttning i exploateringsområden. - Vägvisning för cykeltrafik görs till viktiga mål. - Cykelparkering byggs vid utvalda bytespunkter. I kommunens Klimatstrategi från 00 anges att cykeltrafiken ska öka med 0 % mellan 00 och 0.
Dnr /. Vision för cykeltrafiken Följande vision föreslås för Handlingsplanen. Nyköping erbjuder säkra, trygga och tillgängliga cykelvägar i och mellan tätorterna, Cykeltrafiken ökar årligen genom att fler cyklar och de korta bilresorna minskar. Visionen innebär att Cykeln i framtiden är en del av ett varaktigt och hållbart vägtransportsystem med en hög säkerhetsnivå. Cykelvägnätet i Nyköping är gent, bekvämt och estetiskt tilltalande. Cykelvägnätet är sammanhängande utan märkbara administrativa gränser. Cykelvägen är säker och känns trygg och har minst lika god standard som bilvägen vilket bl.a. innebär ett bra barmarks- och vintervägunderhåll. Cykelvägarna är utbyggda i tätorterna och på landsbygden i anslutning till tätorterna (upp till km från dessa) där behov finns. Cykelvägarna leder till lokala centrum, målpunkter som skolor, hållplatser för kollektivtrafik, mål för rekreation mm och det är lätt att orientera sig med hjälp av den vägvisning som finns. Vid målpunkterna finns goda möjligheter för cykelparkering som är säker och väderskyddad vid behov. Kommunala och regionala instanser samarbetar på ett bra sätt vid planering och underhåll av cykelvägar. Vid planering av vägtransportsystemet tillämpas en helhetssyn på cykeltrafiken så att den behandlas likvärdigt med andra transportsätt.. Övergripande mål Handlingsplanen är ett led i arbetet med att åstadkomma ett hållbart transportsystem i Nyköping. I detta system måste korta bilresor minskas till förmån för cykelresor och resor med kollektivtrafik. För att kunna uppnå en sådan förändring krävs insatser på flera områden. De övergripande målen för Handlingsplanen kan sammanfattas i följande punkter. ) Fortsatt utbyggnad av cykelvägnätet inkl planskilda korsningar ) Förbättring trafiksäkerheten i korsningar med stor risk för olyckor ) Förbättring av tryggheten och tillgängligheten i cykelvägnätet ) Förbättrad cykelparkering ) Vägvisning för cykeltrafiken ) Förbättrat underhåll av cykelvägnätet ) Fortsatt planering för cykeltrafiken i alla planeringsskeden ) Marknadsföring för ökat cyklande
Dnr / Generella utgångspunkter. Motiv för cykling Cykeln som transportmedel har många fördelar. Det åtgår förhållandevis lite energi för att ta sig fram med cykel. Cykeln som transportmedel förbrukar vid förflyttning inga av jordens ändliga resurser. Cyklingens inverkan på folkhälsan har bedömts stor. Många både vuxna och barn får enligt flera undersökningar för lite daglig motion eftersom många åker bil eller skjutsas till sin arbetsplats. En cykeltur till och från skolan/arbetet under en halvtimme varje dag anses vara en tillräcklig dos för att uppfylla kraven på motion för vuxna människor. En satsning på ökat cyklande kan bidra till en stor förbättring av folkhälsan. Kommunen kan därför aktivt arbeta med kampanjer för ökat cyklande i sin friskvårdsorganisation eller i så kallat Mobility Management-projekt. Cykelsemester tycks under 000-talet blivit alltmer populärt. Det finns därför anledning att förutom cykelvägar i tätorterna satsa på lämpliga cykelvägar på landsbygden mellan tätorterna. En sådan satsning kan bidra till att förbättra turistnäringen i Nyköping. Nuläge Ca km till arbetet anses vara ett rimligt cykelavstånd för de flesta. För många kan resan vara0 km eller mer. Räknat från Stora torget i Nyköping når man t ex följande platser inom acceptabelt cykelavstånd. Sjösa inom ca km Bergshammar inom ca, km Oxbacken inom ca km Arnö inom ca km Enstaberga Skavsta Skavsta flygplats )))) ) Gabrielstorp Björnbacken Vithälla Tå Ösvreta Karlberg Stentorp Kvistberga Valstaängen Skogshyddan Tallstugan Koltorp Ullevi Solberga Väderbrunn Nederfallet Krustorp Täcka udden Grindstugan E Sörmlandsleden Idbäcken Krokstorp Vreta Nyköpingsån Nyköping Reningsverk Sand Enholmen Brandholmen Sjösakärrens Norra hålet Tjuvholmen naturreservat Sandstugan Israelsberg Linuddssundet Sjösafjärden Igelsjön Mellanfjärden Linudden Stäk Intaget Västra Övre Stäkstugan Karlslund Naturreservat Hasselö Branthäll Flinkbacken Karlberg Skansholmen Alhagen Örstigsnäs Näslandet Befästnings anl. Örstig Gruvstugan Holmstugan Syltbäcken Liljedal Sannarsudden Stenbacka Janstorp Strandstugeviken L. Strandstugan Strandstugeviken Tallargrundet Fågelskydds- Fågelskyddsomr område Rom Nydalen Gältsund Gravfält borg Ekeby Lövhagen Ekebytorp Nystugan Hagnesta Uddeby Hovrasjön Garskog Fril.gård Garphagen Rösestugan Uddebystugan Söra Bullersta Eriksberg Skavsta Åsendal Fornborg Berga Svansta Stora Berga Bönsta Myra Nysätter Gravfält Skogshäll Hagalund Motorbana Brunnsta Skogshyddan Solberga Oxbacken Kocksäng )))) ) Svanstastugan Olstorp Grindstugan Sjösa Harg Sjösa Påljungshage Svanstalöt Sjösa gruvor Djupkärrsstugan Stenbro Broby Gravfält Oppeby gård Runstenar 0, Oppeby Svartnacka Limmerviksstugan Bagartorp Ekensberg Ållonbäcksstugan Fornborg Brandkärr Anderslunds Limmersvik Marieberg Pettersdal koloniområde Minninge Sjösafjärden Ållonbäck Hållet Ryttartorpet Dammgruvan Skutstugan Labro Sjukhus Isaksdal Fågeltorn Stenkulla Djupvik Labro ängar )))) ) Hemgården Bryngelstorp V Djupvik Högbrunn Nyköping Rosenkälla L. Kungsladugården Saxviken Kungshagen Blacksta Idbäcken Norrlund Vida Gravfält Stora Kanotstadion Jagbacken Grav- och Västergården Kungsladugården Udden boplatsomr. Småbåtshamn Svalsta Kastalruin Naturreservat Stadsfjärden Golfbana ))))) Ekeby Kungsholm Åtorp Svanviken Bastenshäll Fågeltorn Bergshammar Rosenhill Kungsbrotorp Ryssbergen Bärings Arnö Åby Kilaån Broby Föreningsstuga Golfbana Annelund Ärilla Arnö Kuggnäs Björkö Stora mossen Dalstugan Lumsätter Domänreservat Nyberga Rogstatorp Laggarbo Grav- Kriminalvårdsanstalt rösen Dammkärret Johannisberg Finntorp Hagen Örsta Svanviksstugan Skillerhult Annelund Björshult Aspdalen Avfallsanl. Kolbråten Karlbro Segelsta E Sörmlandsleden
Dnr / Fig. Cykelavstånd till Stora torget i Nyköping ca km Studier från många städer i Sverige och Danmark har visat att det är möjligt att överföra mellan 0 och 0% av de korta bilresorna (< km) till cykel. I Nyköping bedöms 0% (troligen ännu fler) av alla resor vara kortare än km. De topografiska förhållandena i Nyköping är sådana att cykeltrafiken med några undantag inte behöver utsättas för stora höjdskillnader. Sammantaget kan man säga att Nyköping har rimliga cykelavstånd till de flesta mål och har i övrigt goda förutsättningar för att vara en bra cykelstad. Målsättning Potentialen för ökad cykeltrafik bedöms vara stor och en ökning av dagens cykeltrafik med 0% till år 00 (räknat från cykelräkningar 00) bedöms vara möjlig.. Cykelnätet Nuläge Som ovan nämnts finns (00) ca 0 km cykelvägar i Nyköpings tätort och ca km i de mindre tätorterna. Cykelvägar finns mellan Nyköping och Sjösa, mellan Svalsta och Enstaberga, mellan Svalsta och Bergshammar samt delvis mellan Bergshammar och Nyköping. I Nyköpings centrala delar hänvisas cyklisterna normalt till gatorna samt till gång- och cykelbanan i V Storgatan. Standarden på gång- och cykelvägarna är relativt bra men underhållet av beläggningen har på en del håll mindre god kvalitet beroende på sparsamt asfaltsunderhåll. Cykelvägarna vinterväghålls normalt med samma standard som övriga vägar men bedöms kunna förbättras. Belysning finns på de flesta gång- och cykelvägar. Målsättning För att attrahera fler att cykla bör säkra och attraktiva cykelvägar ordnas till orter med cykelavstånd upp till - km från Nyköping som Bergshammar- Svalsta-Enstaberga, Skavsta, Ärila och Svärta. I första hand bör cykelvägar byggas till Bergshammar och Skavsta. På sikt bör även sådana cykelvägar ordnas till orter med avstånd upp till km från Nyköping dvs till Stigtomta, Lappetorp, Jönåker, Buskhyttan och Råby. Asfaltsunderhållet på gång- och cykelvägarna bör ses över årligen. Mätning av ojämnheter kan idag göras maskinellt, en metod som kan tillgripas för att prioritera vilka länkar som ska prioriteras.. Cykelräkningar Nuläge Räkning av cykeltrafik har gjorts årligen sedan 00 under maj månad på 0 platser och sedan 00 under november på platser. Resultatet av räkningarna visar att cykeltrafiken under våren tenderar att minska fram till år 00. Därefter har trenden vänts och en svag uppgång kan skönjas. Hösträkningarna visar att antalet cyklister varierar troligen mest beroende av yttre förhållanden främst vädret. Cykeltrafikens storlek beror av många
Dnr 0/ faktorer som väder, vägarbeten, tillfälliga aktiviteter i skolorna mm. Resultatet av räkningarna måste därför behandlas med viss försiktighet. Cykeltrafik per dygn i Nyköping vår och höst 00-00 Antal cyklar 000 000 000 000 0000 000 000 000 000 0 00 00 00 00 00 00 00 00 00 År Antal cyklister Vår Antal cyklister Höst Fig. Antal cyklar per dygn i Nyköping vår och höst 00-00 Några mer tillförlitliga trafikräkningar av cykeltrafik finns inte i Nyköping. Det är därför svårt att mäta eventuella förändringar i cykeltrafiken. Målsättning För att på ett relevant sätt kunna mäta cykeltrafiken förordas en resvaneundersökning som visar andelen cykelresor av det totala antalet resor. Fasta räknepunkter för maskinell räkning av cykeltrafik året runt föreslås på några punkter. Ett mål är att cykeltrafikens andel av antalet resor ökar, särskilt i tätorten. Klimatstrategins mål är att cykeltrafiken ska öka med 0% mellan 00 och 0. Ett Långsiktigt mål föreslås vara att cykeltrafiken ökar med 0% fram till 00 jämfört med 00. Ett etappmål kan vara att cykeltrafiken vid de årliga mätningarna ökar med -% per år.. Olyckssituationen Nuläge Olyckssituationen för cyklister är relativt gynnsam. Detta kan delvis bero på att cykelolyckor inte alltid anmäls till polisen eller noteras av sjukvården. Från slutet av 00 har trafikolyckor rapporterats från sjukhusens akutavdelningar. Det innebär att det så kallade mörkertalet i olycksrapporteringen därmed troligen minskat. Statistiken från 00 och framåt är därför inte helt jämförbar med tidigare års statistik. Nedan redovisas antalet polisrapporterade olyckor för oskyddade trafikanter.
Dnr / Av tabellen framgår att de polisrapporterade cykelolyckorna ger en dålig bild av de faktiska förhållandena. Cykelolyckor 00-00 0 0 Antal olyckor 0 0 0 0 0 +Sjukvård Rapporterade av Polis 0 00 00 00 00 00 00 00 År Fig. Antal cykelolyckor i Nyköpings tätort 00-00 rapporterade av polis respektive av sjukvård. Cykelolyckor med alvarlig skada eller dödsfall som följd är relativt ovanliga i de polisrapporterade olyckorna Nyköpings tätort. Svårt skadade och dödade i cykelolyckor i Nyköpings tätort 00-00 Antal olyckor Dödade Svårt skadade 0 00 00 00 00 00 00 År
Dnr / Fig. Svårt skadade och dödade i polisrapporterade cykelolyckor i Nyköpings tätort 00-00. Om man betraktar cykelolyckorna i var de sker kan man konstatera att de flesta olyckor sker på gator med blandtrafik eller i korsningar. Cykelolyckor i cirkulationsplatser är ovanliga. En slutsats av detta är att man bör bygga fler cykelbanor längs vägar med mycket biltrafik och förbättra trafiksäkerheten i korsningarna, gärna genom att bygga cirkulationsplatser eller andra hastighetsdämpande ombyggnadsåtgärder. Cykelolyckor fördelade på platstyp 00-00 0 0 0 Antal olyckor 0 0 0 0 0 0 Gata sträcka Gata korsning Cirkplats Cykelban Annat Plats Fig. Cyklar inblandade i olyckor i Nyköpings kommun 00-00 fördelade på platstyp. En viktig faktor för att minska skadorna vid cykelolyckor är användningen av cykelhjälm. Vid räkningar av cykeltrafik har även hjälmanvändningen kontrollerats. Hjälmanvändningen har ökat till upp mot ca % våren 00 och har därefter legat på en stabil nivå kring %.
Dnr / Hjälmanvändning Andel med hjälm % 0 0 000 00 00 00 00 00 00 00 00 00 År Vår Höst Fig.Hjälmanvändning i Nyköpings tätort enligt räkning vår och höst 00-00 Antalet dödade och svårt skadade i Nyköpings kommun: (Rapporter från sjukhus finns med i statistiken från november 00) Dödade Svårt skadade 00: 00: 00: 00: 00: Medel 00-00:,, Antalet dödade och svårt skadade i Nyköpings tätort: (Rapporter från sjukhus finns med i statistiken från november 00) Dödade Svårt skadade 00: 00: 0 00: 0 00: 0 00: 0 0 Medel 00-00: 0,, Studier har visat att det inte finns någon påvisad koppling mellan ökad cykeltrafik och ökad olycksrisk. Med en klok och kunskapsinriktad planering bör ett utökat och förbättrat cykelvägnät leda till ökad cykeltrafik och en säkrare cykeltrafik. Viktiga ingredienser i planeringen är då fler separerade cykelvägar, säkrare korsningar och ökad användning av cykelhjälm.
Dnr / Målsättning För riket har föreslagits att målet för 00 skall vara högst 0 döda i trafiken. Nedbrutet på antalet invånare i kommunen innebär detta en minskning till ca död per år i medeltal. Kommunens mål är att antalet döda i trafiken ska vara noll i kommunen. Antalet svårt skadade ska 00 vara högst per år i medeltal för senaste -årsperioden varav högst i tätorten. Beteendepåverkan För att åstadkomma en ökad cykeltrafik och en överflyttning av resor från bil till cykel krävs det att det blir enklare, säkrare och mer attraktivt att cykla. Genom att fokusera på åtgärder inom organisation, information, kommunikation, och koordination kan människor påverkas på olika sätt. Med hjälp av bl.a. attityd- och beteendeförändringsarbete kan man få individer att göra nya eller andra val i sina resvanor. Så kallade mjuka påverkansåtgärder, det vill säga sådana åtgärder som inte handlar om infrastrukturen brukar sammanfattas i begreppet Mobility Management. Ett utökat cyklande sker inte av sig självt. Kommunen måste ta en aktiv roll i cykelfrågan om man skall lyckas. Olika aktiviteter som genomförts i andra kommuner kan tjäna som exempel. - anordnande av en årlig cykeldag - officiell invigning av nya cykelvägar - bra och lättillgängliga cykelparkeringar - bra och aktuell cykelkarta - bra och tydlig cykelvägvisning - information om cyklandet (cykelräkningar, olyckssituationen, nya vägar mm) - cykeltidning med information om aktuella cykelfrågor ett par gånger per år - kampanjer Cykla till jobbet, Hälsotrampare mm - cykeluthyrning (Cykelverkstad) - information i skolor om trafikregler och användandet av cykelhjälm mm. Organisation I planeringsprocessen för byggande av nya bostads- och verksamhetsområden i Nyköping skall många intressen bevakas. För att åstadkomma ett bra cykelvägnät måste cykelfrågorna belysas tidigt i planeringsprocessen. Cykelfrågorna måste därför lyftas både i översiktsplaneringen och i detaljplanearbetet. Kunskap om cykeltrafikens villkor och om detaljutformning av cykelvägar är viktiga förutsättningar för en fortsatt positiv utveckling av cykeltrafiken. Cykeltrafikens intressen kan, ofta av ekonomiska skäl, åsidosättas till förmån för andra intressen. En väl definierad organisation med tydliga direktiv och befogenhet kan bidra till att motverka denna risk. Vidare måste direktiven i samband med beslutet om cykelprogrammet spegla en stark viljeinriktning för cykelplaneringen om goda resultat ska kunna uppnås.
Dnr / Nuläge I nuvarande organisation är det i huvudsak gatuenheten som ansvarar för och bevakar cykelfrågor. Beroende på respektive tjänstemans intresse och kunskap bevakas cykelfrågor också i detalj och översiktsplanearbetet. Rapporter om cykelverksamheten inom Nyköpings kommun har skrivits årligen från 00. Målsättning En kommunal cykelgrupp bildas med ansvar för cykelfrågorna. Gruppen som föreslås ha representanter från samhällsbyggnads planeringsenhet, miljökontoret, gatuavdelningen och skolan ansvar för att bevaka cykelfrågorna i kommunen. Gruppen bör även verka för ökad kunskap/utbildning i frågor som berör cyklismens villkor. Ett årligt bokslut av kommunens cykelfrågor föreslås. Bokslutet bör redovisa förändringar i infrastruktur, trafiksäkerhet, cykelfrekvens, utvärdering av verksamheten samt ge förslag till förbättringar.. Marknadsföring, Information Kommunikation En viktig fråga för att åstadkomma ett ökat cyklande är information. Kommunen kan informera på flera sätt om cykelfrågor t ex på kommunens hemsida. Ett sätt är att á gånger per år ge ut ett informationsblad om cykelfrågor till alla hushåll i Nyköping med aktuell cykelinformation. För att tillvarata brukarnas kunskaper och åsikter bör möjligheter tillskapas att på ett enkelt sätt framföra sina synpunkter till kommunen. Det kan ske genom kommunens nuvarande kanaler, synpunkt och medborgarförslag. Möjligheten att lyckas med marknadsföring ökar med ett specifikt namn på marknadsföringsprojektet. Tidigare har kommunen använt sig av begreppet Cykelnyckeln mot Nollvisionen. Tillsammans med arbete med kollektivtrafiken kan begreppet Grön trafik lanseras. Ytterligare ett annat sammanfattande förslag till varumärke är Cykelstaden Nyköping där alla åtgärder som kan bidra till ökat cyklande och förbättrad säkerhet samlas. Arbetet kan med fördel organiseras i ett Mobilitetskontor. Nuläge Kommunens arbete med cykelfrågor finns beskrivet på kommunens hemsida. Kommunens kort- och långsiktiga planer för cykeltrafiken finns beskrivet där. I infrastrukturplanen finns beskrivet befintliga och planerade cykelvägar i tätorten Nyköping. Målsättning Föreliggande Handlingsplan föreslås ligga till grund för fortsattplanering av cykelvägar. Den ovan föreslagna cykelgruppen föreslås ha till uppgift att, i samarbete med projektet Hållbart Resande (Mobilitetskontor), ansvara för marknadsföring och information på hemsidan, till pressen, annonsering och kampanjer. Ett sammanfattande namn på cykelverksamheten lanseras (t ex Cykelstaden Nyköping). Möjligheten att söka statsbidrag för sådan verksamhet bevakas.
Dnr / Kommunen gör årligen ett informationsblad om cykling till hushållen i Nyköping med information om nya cykelvägar, cykelräkningar, hjälmanvändning, trafikregler, olycksredovisning mm. En telefonsvarare och cykelsida på hemsidan med möjlighet att framföra sina synpunkter och förslag inrättas.. Samarbete med intressenter skolans roll Det är viktigt att samarbetet mellan olika myndigheter, föreningar och enskilda människor fungerar för att åstadkomma ett bra cykelvägnät. Brukarnas synpunkter måste få utrymme i planeringen. Detta kan ske i form av enkäter, intervjuer mm. Viktigt är också att betrakta hela resan för att uppfylla cyklistens önskemål. Skolan har en stor roll när det gäller påverkan för en säker och ökad cykeltrafik. Fler skolor borde prova och engageras i s k Vandrande skolbuss där föräldrar samlar barnen i ett område och, i stället för att skjutsa barnen, följer dem gående eller cyklande till skolan. Nuläge Samarbete med skolor och myndigheter sker i samband med genomförandet av olika byggprojekt och förändringar i trafikmiljön. Mera sällan tar kommunen kontakt med intressenter för att t ex inhämta deras önskemål. Målsättning Regelmässiga träffar (- gånger per år) mellan cykelansvariga och trafikansvariga på skolorna föreslås. Motsvarande träffar föreslås även med vägverket, NTF m fl. Vandrande skolbuss införs i flera skolor.. Cykelkarta Med en årlig utbyggnadstakt av - km cykelväg per år eller mer blir en cykelkarta snabbt inaktuell. En cykelkarta bör därför förnyas helst var :e år om den ska kunna uppfylla kraven på aktualitet. Kvalitén på cykelkartan kan variera med ambitionsnivån. Cykelkartan från 00 uppfyller de flesta krav som cykelorganisationerna ställer på en bra cykelkarta. Den nivån bedöms därför lämplig. Nuläge Senaste utgivningen av cykelkarta var 00. I cykelsällskapets granskning av kommunernas cykelkarta fick Nyköping poäng på en -gradig skala. Målsättning En ny cykelkarta bör upprättas snarast och vara färdig senast under 00. Säkerhet, tillgänglighet och trygghet en utformningsfråga För att uppnå god trafiksäkerhet och trygghet krävs goda kunskaper och eftertanke vid planering av cykelvägar. De små detaljerna är ofta avgörande för att få cyklistens acceptans. Utformning av korsningar kan ske på olika sätt. Planskildheter som tunnlar och broar är från trafiksäkerhetssynpunkt att föredra men mot tunnlar talar trygghetsfrågan. Broar är därför att föredra där
Dnr / de topografiska förhållandena så medger. En förutsättning för goda lösningar med planskildheter är förstås att anläggningarna anpassas till de topografiska förhållandena och att den höjdskillnad cyklisten ska överbrygga inte blir för stor. Där cykelstråk korsar bilvägar i plan ska eftersträvas att bilarnas hastighet minskas till högst 0 km/tim. Detta kan ske på många olika sätt. Litteraturen ger projektören många uppslag på alternativ. Cirkulationsplatser, avsmalningar och vägbulor är sådana exempel. Viktigt är även att cyklisterna synliggörs i korsningen. I valet mellan säkerhet för cykeltrafiken och biltrafikens framkomlighet skall säkerheten prioriteras om inte särskilda skäl talar för en annan bedömning. En cyklist färdas oftast långsammare än en bilist på sin väg. Behovet av en tilltalande omgivning är därför stort. Ödsliga passager bör undvikas liksom platser där människor med oärliga avsikter kan gömma sig bakom buskar och andra skymmande föremål. Trygghetsaspekten måste särskilt beaktas vid utformning av gångtunnlar. Nuläge Cykelvägarna i Nyköping är utbyggda i ett relativt väl sammanhängande nät. Brister i säkerheten finns främst vid passager av bilarnas huvudvägnät. Planskilda korsningar saknas i stor utsträckning varför åtgärder som minskar bilarnas hastighet tillgripits på en del platser. Brister i tillgängligheten finns på några platser där man tvingas att leda cykeln i trappor (t ex vid passagen av järnvägen vid stationen). På några platser finns cykelvägar utan kontakt med bebyggelse. På sådana platser kan en översyn behöva göras för att öka trygghetskänslan. Målsättning Ett attraktivt cykelvägnät kännetecknas av följande egenskaper. Cykelnätet är minst lika gent som bilvägnätet är trafiksäkert är sammanhängande erbjuder god framkomlighet på sträcka och i korsning och medger god färdhastighet (0 km/tim) innehåller så få branta backar och snäva kurvor som möjligt Innehåller inga hinder i form av cykelfållor, reklamskyltar uteserveringar mm erbjuder god driftstandard alla tider på året (inget glas och ingen halka) samt god och jämn beläggning passerar många målpunkter ger god social trygghet, det vill säga bland annat bra belysning och inga skymmande buskage kan gärna vara beläget ett stycke från biltrafiken kan vara vackert och gärna passera platser som ger trevliga upplevelser Säkerhet, tillgänglighet och trygghet på stadens cykelvägar beror i hög grad på detaljer i utformningen. Det finns ett antal parametrar som är viktiga att följa för att man ska förbättra förhållandena. Projekteringsanvisningar finns i VGU (trafikverkets projekteringsanvisningar). Nedan följer några viktiga punkter som man bör tänka på vid utformningen av cykelvägar i Nyköping. Punkterna
Dnr / bygger på traditionen i Nyköping och på exempel på sådant som är lätt att förbise. Cykelbanor ska vid nybyggnad vara,0 m breda (medger t ex möte mellan två gående och en cykel). I befintlig miljö kan, m bredd accepteras under en övergångsperiod eller när andra skäl talar för att låta cyklister använda en tidigare gångbana. Cykelbanor som gränsar mot kantsten breddas med 0, m. Cykelbanor som gränsar mot fast hinder (husfasad, staket, häck mm) breddas med 0, m. Cykelbanor ska vara belagda med asfalt. Cykelbanor ska vara belysta med egen belysning om inte tillfredsställande gatubelysning finns. Kantsten i anslutningar mellan körbana och cykelbana skall inte finnas. Ramper i anslutningarna ska inte luta mer än %. Belysningsstolpar, växtlighet mm placeras minst -, m från beläggningskant. Infrastruktur. Nya cykelvägar Handlingsplanen redovisar befintliga och planerade cykelvägar och annan ombyggnad för cykeltrafiken. Den omfattar Nyköpings tätort och de mindre tätorterna. I tätorten utgör förslagen till nya cykelbanor ca km, (kapitel A i Åtgärdsförslaget, bilaga ). Utöver dessa länkar föreslås nya cykelleder på landsorten både längs vägverkets vägar (ca km) och i de mindre tätorterna (ca km, se kapitel B). Förslag till planskilda korsningar i form av broar eller tunnlar finns förtecknade i kapitel C. Förslaget till åtgärder finns illustrerat på kartan som kallas Cykelplan 00. Bilaga. Efterfrågan på Turistcykling kan inom de närmaste åren förväntas öka. I åtgärdsförslaget (kapitel D) finns omnämnt några stråk som kan bli lämpliga turistcykelvägar. Med tanke på kommunens kustnära läge kan det vara lämpligt att erbjuda cykelpaket med båtförbindelser. En sådan lämplig förbindelse skulle kunna vara mellan Horn och Linudden alt våtmarken i Oxelösund. Cykelnätet brukar indelas i ett huvudnät och ett lokalt nät. På kartan för vägvisning (se ovan) pekas vissa stråk ut som prioriterade eller regionala stråk. Utanför tätorten ligger dessa stråk oftast längs vägverkets vägar (kapitel B i Åtgärdsförslaget). Dessa stråk bör prioriteras i utbyggnadsordningen så att man får ett sammanhängande nät. På många ställen saknas länkar på dessa stråk. För att åstadkomma ett hela-resan-koncept bör därför dessa stråk ses över i hela sin sträckning. En fråga som särskilt bör beaktas är om det finns möjlighet att, när Ostlänken byggs förbi Nyköping, använda eventuell överbliven banvall som cykelväg. En sträcka som kan bli aktuell är avsnittet från Sjösa över Svärta, Tystberga och Lästringe mot Västerljung och Vagnhärad. Nuläge I Nyköpings tätort finns 0 km cykelvägar (00). I de mindre tätorterna finns ca km cykelvägar. Sammanlagt finns alltså nästan mil cykelvägar i
Dnr / Nyköpings Kommun. Cykelvägarna i centrum är relativt väl utbyggda. Några väsentliga länkar saknas dock. I ytterområdena saknas länkar på många håll för att sammanhängande stråk ska kunna erhållas. Cykelvägarna är i huvudsak asfaltsbelagda och försedda med gatubelysning. Planskildheter i form av broar eller tunnlar är relativt sällsynta i Nyköping särskilt i de centrala delarna av tätorten. Ingenstans finns planskildheter där cykelvägar korsar ringleden runt centrum. Trafiksäkerheten har förbättrats avsevärt (åtminstone för vuxna cyklister) genom att många korsningar har byggts om till cirkulationsplatser eller med andra åtgärder vilket innebär att bilarnas hastighet normalt minskats till under 0 km/tim och cyklisterna fått större möjlighet att passera på ett relativt säkert sätt. Behovet av att förbättra säkerheten i korsningar kvarstår dock på många platser. Målsättning Förslagen i handlingsplanen omfattar ca km ny cykelväg i Nyköpings tätort och ca km ny cykelväg i de mindre tätorterna. Med ett byggande av ca km cykelväg per år kan genomförandet ske på år. Utöver handlingsplanens utbyggnad väntas cykelvägsutbyggnad ske i exploateringsområden med ca km per år. Trafiksäkerheten i korsningspunkter och sträckor ska förbättras kontinuerligt så att nollvisionens mål att ingen cyklist skadas eller dödas i trafiken kan uppfyllas. Detta ska ske genom - att planskildheter byggs där så erfordras - att bilarnas hastighet minskas till 0 km/tim på sträckor och i korningspunkter med cykeltrafikens huvudvägnät genom byggande av cirkulationsplatser eller andra trafiksäkerhetshöjande åtgärder. - att cykelhjälmsanvändningen ökar Trygghet och tillgänglighet kan förbättras successivt genom regelbundna trygghetsvandringar. Möjligheten att från allmänheten framföra förbättringsförslag på olika sätt mm kan bidra till förbättrad trygghet och tillgänglighet.. Vägvisning av cykeltrafik Vägvisning för cykeltrafiken har, tillsammans med andra åtgärder, visat sig ha en stor effekt på cykeltrafiken. Många kommuner har satsat på att genomföra en konsekvent och tydlig cykelvägvisning. Nuläge Cykeltrafiken hänvisas i huvudsak till biltrafikens vägvisning. Enstaka vägvisningsskyltar för cykel finns på några platser. Vägvisning för cykellederna Näckrosleden, Kustlinjen och Cykelspåret passerar genom Nyköping. Målsättning En strategi bör fastställas för hur kommunens cykelvägvisning ska utformas. Nedan anges några principer som föreslås tillämpas för huvudstråken. - vägvisningen skall ske i radiella stråk utgående från St Torget samt ett ringlinjestråk. - stråken föreslås få olika färgmarkeringar för varje stråk (se nedan) - samordningen med vägvisning i Oxelösund ska ske
Dnr 0/ - vägvisningen ska innehålla avståndsuppgifter - vägvisningen ska så långt möjligt följa trafiklagstiftningens intentioner (se VMF kap 0 ). - Vägvisningen föreslås ske med svart design på stolpar med en cykelsymbol på toppen. - Skyltar utformas med svart text på vit botten och med röd bård. Texten ska vara versal/gemen. - Avståndsangivelser ges med en noggrannhet av 0, km. Fig. Cykelvägvisning i Linköping Huvudstråk: Grönt stråk: Skavstastråket, Brandholmsstråket Rött stråk: Eskilstunastråket, Hålletstråket, Bryngelstorpsstråket Gult stråk: Sörastråket, Arnöstråket (Oxelösundsstråket) Blått stråk: Stockholmsstråket, Ärilastråket Brunt stråk: Bergshammarsstråket, Sjösastråket Svart stråk: Ringstråket
Dnr / Skavsta f lygplats )))) ) Skavsta Stora Berga Bönsta Bullersta Berga Myra Sv ansta Fornborg Vithälla Karlberg Stentorp Björnbacken Tå Brunnsta Nyköpingsån Gravfält Broby Gravfält Hagalund Harg Oppeby Oxbacken Kocksäng Stenbro Skogshäll Svanstastugan Påljungshage Motorbana Svanstalöt Olstorp Grindstugan Sjösa gruvor Skogshyddan Sjösa ))))) Sjösa Djupkärrsstugan gård Valstaängen Kvistberga Skogshyddan Bagartorp Runstenar Oppeby Ekensberg 0, Svartnacka Limmerviksstugan Koltorp Ullev i Solberga Anderslunds koloniområde E Marieberg Brandkärr Limmersvik Minninge Sjösafjärden Ållonbäck Nederfallet Täcka udden Väderbrunn Idbäcken Ryttartorpet Dammgruvan Grindstugan L. Kungsladugården Hemgården Sjukhus Högbrunn Hållet Isaksdal Stenkulla ))))) Nyköping Bry ngelstorp Nyköping Rosenkälla Labro Labro ängar Saxviken Fågeltorn V Djupvik Skutstugan E Krokstorp Reningsverk Sand Vreta Enholmen Blacksta Nyköping Idbäcken Kungshagen Brandholmen Norra hålet Tjuv holmen Sjösakärrens naturreservat Vida Udden Jagbacken Gravfält Stora Kungsladugården Kastalruin Naturreservat Grav- och boplatsomr. Kanotstadion Småbåtshamn Stadsfjärden Linuddssundet Sandstugan Israelsberg Sjösafjärden Golfbana ))))) Bergshammar Ekeby Kungsholm Åtorp Fågeltorn Svanviken Bastenshäll Rosenhill Mellanfjärden Linudden Åby Kilaån Kungsbrotorp Ryssbergen Föreningsstuga Golfbana Arnö Bärings Intaget Västra Övre Karlslund Branthäll Naturreservat Hasselö Sörmlandsleden Stora mossen Domänreservat Ärilla Rogstatorp Dammkärret Dalstugan Nyberga Gravrösen Johannisberg Laggarbo Björkö Arnö Kriminalvårdsanstalt Finntorp Kuggnäs Lumsätter Gruvstugan Janstorp Karlberg Alhagen Örstig Holmstugan Liljedal Stenbacka Syltbäcken Örstigsnäs Skansholmen Näslandet Strandstugeviken Hagen L. Strandstugan Annelund Skillerhult Örsta Svanviksstugan Tallargrundet Fågelskydds- Strandstugeviken Aspdalen Kolbråten Karlbro Segelsta Sörmlandsleden Avfallsanl. Björshult Rom Fågelskyddsomr Våmskogen område Fig. Förslag till vägvisning längs huvudstråk. Cykelparkeringar Nuläge Polisen i Nyköping har utrett var cykelstölder sker. De flesta cykelstölderna i Nyköping sker inte helt oväntat vid Centralstationen, Busstationen och på V Storgatan. Dessutom sker många cykelstölder på gymnasieskolorna. Cykelparkeringar finns som regel vid ovan nämnda platser. I centrum finns cykelparkeringar på ett flertal platser med olika sorters anordningar. Möjligheterna att låsa fast cykeln finns på några platser. Målsättning Kommunen bör tillhandahålla lämpliga cykelparkeringar vid s k knutpunkter där man byter transportmedel från cykel till något annat transportmedel. Ovan nämnda platser är exempel på sådana platser. Cykelparkeringarna bör vara utformade så att man kan låsa fast både hjul och ram i stället. Cykelställen vid Centralstationen intill Brunnsgatan, Norra och Södra Bangårdsgatan är exempel på väl fungerande cykelparkeringar. Regnskyddade platser lika den vid N Bangårdsgatan bör övervägas på utvalda platser. Cykelparkering bör särskilt beaktas vid planeringen av Nyköpings Resecentrum. Flera cykelparkeringar vid tillfarter från olika håll tillsammans med cykelverkstad bör planeras in. Även möjlighet att parkera inomhus i cykelgarage bör tillgodoses. Kommunen bör även medverka till att cykelparkering i bostadsområden förbättras. Cykelparkeringen bör inte vara i ett otillgängligt cykelrum långt nere i en källare om cykeln ska komma till användning. Kommunen bör i sådana lägen påverka bostadsförvaltarna att ordna med attraktiva cykelparkeringar.
Dnr / I de mindre tätorterna ordnas cykelparkeringar vid de mest använda busshållplatserna (bytespunkter) så att kombinationsresor cykel buss underlättas. Dimensioneringen av antalet cykelparkeringar kan beräknas enligt vissa normer (se t ex Banverkets skrift Cykelparkeringar vid järnvägsstationer). I befintlig miljö kan det vara en enklare metod att räkna cyklarna under högtrafik vid en bestämd plats.. Övrigt Serviceutbud I många kommuner har man införskaffat olika offentliga cykelanordningar som cykelpump eller en anordning för att räkning av cykeltrafik, så kallad cykelbarometrar. På cykelbarometern kan man bl.a. avläsa hur många cyklister som passerat under dagen. Nyligen har man också börjat med annan sorts riktad information till cyklister på digitala tavlor. Sådana anordningar har visat sig ha ett stort intresse hos allmänheten och kan bidra till ökat cyklande. Om möjligheten att märka cyklar och laga punkteringar kan utvecklas ytterligare kan detta påverka cyklandet. Här finns möjligheter för kommunen att bidra. Nuläge I Nyköping finns en cykelpump vid Stora Torget vilket varit mycket uppskattat. Målsättning Kommunen införskaffar en cykelbarometer eventuellt med möjlighet att infoga lokala meddelanden.. Underhåll av cykelvägar Ett vanligt argument för att inte cykla är att cykelvägarna inte underhålls så bra som bilvägarna. Detta gäller speciellt vintertid men också i samband med gatu- och ledningsarbeten där återställandet kan bli en långt utdragen process. Slitage och tidens tand gör att kvalitén på cykelbanorna inte alltid uppfyller kraven. Nuläge Kvalitén på cykelvägarna i Nyköping varierar avsevärt. På vissa håll är kvalitén på cykelvägarna mycket god medan den på andra håll har brister. Bristerna består ofta i att gatu- och ledningsarbeten inte återställts eller av sättnings- eller asfaltskador. Underhåll av cykelvägarna vintertid prioriteras. Det betyder att cykelvägarna plogas vid behov. Snöröjningen fungerar relativt väl men halkbekämpningen som endast görs med sandning ger inte alltid bra resultat. Snö och is ligger kvar förhållandevis längre på cykelvägarna än på bilvägarna. Målsättning För att åstadkomma ett attraktivt cykelvägnät förutsätts ett bra underhåll. Följande sammanställning är exempel på åtgärder som sammantaget kan ge förbättringar om de genomförs. Årlig inventering av asfaltskador på alla cykelvägar Regelbunden mätning av cykelbanornas jämnhet.
Dnr / Nyasfaltering av,0-, km cykelväg per år (motsvarar ca % av nätet eller nyasfaltering vart 0:de år). Röjning från hinder minst m på vardera sidan om vägen varje år. Åtgärder för att leda bort stående vatten görs regelbundet Förbud eller begränsning av tunga fordon vid underhåll och ledningsgrävning. Förbud mot avgrävning av vägarna annat än i undantagsfall. Tryckning förordas. Om avgrävning sker ska asfalt vara återställd senast månader efter avslutat arbete. Bättre kontroll av ledningsdragande verkens entreprenörer. System för anmälning av brister (förbättring av felanmälan). Organisation som kan åtgärda fysiska brister. T ex potthål mm. Om möjligt undvika sandning vid liten snömängd. Ingen sandning före december. Sopa hellre snön. Regelbunden sopning av cykelvägarna (glas, grenar, löv mm) Sandupptagning senast maj. Halkbekämpning med salt (saltlake) vid isbildning. Alternativ till krossgrus utreds. Buskar och träd inkräktar ibland på cykelbanornas utrymme. De bör därför vid nyplantering inte planteras närmare cykelvägen än, m. Regelbunden klippning av buskar och träd. Förbättrad vinterväghållning erfordras för att fler ska kunna cykla vintertid. Försök bör göras med saltning av cykelvägar med förslagsvis saltlake för att därmed snabbare frigöra banan från is och snö. Under vårvintern (mars-april) är det vanligt att cykelbanorna under lång tid är isig och ojämn. I sådana lägen föreslås att cykelvägarna hyvlas eller åtgärdas på annat sätt. Kommunen använder oftast så kallat krossgrus vid halkbekämpning. Det har god vidhäftning och ger därmed god effekt men har den nackdelen att de vassa stenarna ibland kan åstadkomma punktering åtminstone på slitna däck. Alternativ till krossgrus bör undersökas. Grus på cykelbanorna är ett bra halkbekämpningsmedel men kan under perioder utan snö vara en stor olycksrisk eftersom det i sig kan medföra en halkrisk. Sandupptagning bör därför göras så snart som möjligt under våren dock senast maj. Snö som kommer därefter bör normalt kunna sopas bort. Om sand legat under lång tid (> veckor) utan att snö fallit bör extra sandupptagning göras under säsongen. Kostnader viljeinriktning Tidplan Handlingsplanen upptar inga kostnadsberäkningar av de föreslagna åtgärderna. De i åtgärdskatalogen upptagna länkarna i Nyköpings tätort utgör ca km ny cykelväg. I de mindre tätorterna föreslås km ny cykelväg Utöver dessa vägar tillkommer turistiskt/motions- intressanta cykelvägar och planskildheter för cykeltrafiken. Vägverket förutsätts normalt stå för cykelvägar längs de statliga vägarna om inte så kallad medfinansiering tillämpas. Kostnaden för byggandet av nya cykelvägar varierar. Som ett genomsnitt uppskattas kostnaden till 00-000 kr/m inklusive projektering (00). Beroende på hur mycket som satsas på utbyggnaden kräver genomförandet av cykelplanens intentioner olika antal år enligt nedan.
Dnr / Byggd GC-väg per år Genomförandetid (år) Investeringskostnad (tkr)/år 00, 0 0 000 0 00 00 Finansieringen förutsätt ske främst genom investering av skattemedel eller finansiering från exploateringsprojekt. Möjligheten att söka statsbidrag för byggande av cykelvägar skall bevakas. Kostnader viljeinriktning En höjning av ambitionsnivån från dagens är nödvändig om en ökning av cykeltrafiken ska kunna ske. En resurs med tillräcklig tid avsatt för cykelfrågor (planering, information, marknadsföring mm) bedöms nödvändigt för att uppnå de uppsatta målen. Ett klart politiskt ställningstagande till att satsa på cykelfrågorna underlättar fortsatt arbete. För att genomföra en cykelstrategi kan olika ambitionsnivåer väljas. I princip kan många åtgärder genomföras även inom befintliga resurser om cykelvägar byggs i samband med andra anläggningsarbeten som exploatering eller andra vägprojekt. För detta krävs en prioritering av cykelfrågorna både hos tjänstemän och i politiken. Tydliga mål och delmål är därför viktiga. Tidplan De olika åtgärderna i handlingsplanen har olika tidsplaner. Många av åtgärderna kan genomföras med kort varsel medan andra kan ta tid och fortsätta som en framtida rutin. Tidplanen är även beroende av vilken ambitionsnivå kommunen väljer. Om kommunen t ex väljer att satsa mer på information kan en sådan åtgärd pågå under lång tid och få långtgående konsekvenser. Följande tider för olika aktiviteter får ses som riktvärden. Planeringsprocessen pågår ständigt, kan förbättras t ex avseende översiktlig planering Cykelbokslut pågår sedan 00. Bör redovisas politiskt Cykeldag efter beslut. Eventuellt i samband med Bilfria dagen Invigningar av cykelvägar tillämpas efter behov Cykelparkeringar översyn föreslås ske årligen Cykelkarta var tredje år med början 00 Vägvisning efter beslut och medelstilldelning Information i cykelblad (tidning) efter beslut och medelstilldelning Cykeluthyrning pågår med hjälp av cykelverkstaden Information i skolorna pågår efter behov För planskildheter förutsätts annan finansiering. Infrastrukturplanen föreslår att minst en planskild korsning byggs under kommande -årsperiod. Kostnader för vägvisning, cykelparkering och underhåll av cykelvägar ingår inte i denna beräkning. Kostnaden för cykelvägvisning har inte beräknats men uppskattats till 00 00 tkr.
Dnr / Målsättning Förslagen i handlingsplanen omfattar ca km ny cykelväg i Nyköpings tätort och km i de mindre tätorterna. Med en utbyggnad av km cykelväg per år kan handlingsplanen genomföras på år. Utöver handlingsplanens utbyggnad väntas cykelvägsutbyggnad ske i exploateringsområden med ca km per år. Trafiksäkerheten i korsningspunkter och sträckor ska förbättras kontinuerligt så att nollvisionens mål att ingen cyklist skadas eller dödas i trafiken kan uppfyllas. Detta ska ske genom - att planskildheter byggs där så erfordras - att bilarnas hastighet minskas helst till 0 km/tim på sträckor och i korsningspunkter med cykeltrafikens huvudvägnät t ex genom byggande av cirkulationsplatser. - att cykelhjälmsanvändningen ökar Trygghet och tillgänglighet kan förbättras successivt genom regelbundna trygghetsvandringar, möjlighet att framföra förbättringsförslag på olika sätt mm kan bidra till förbättrad trygghet och tillgänglighet.. Uppföljning, utvärdering och redovisning Som vid all verksamhet är uppföljning och utvärdering viktigt för att få ett gott resultat. Brukarnas synpunkter är viktiga. Enkäter och intervjuer föreslås göras årligen för att få in information och underlag för beslut. Möjligheten att lämna synpunkter per telefon och e-post måste förbättras. Kommunen måste också ha resurser att ta hand om all information och möjlighet att möta önskemålen med åtgärder och svar. En plan för utvärdering bör upprättas och metoder utarbetas.
Dnr / Bilaga Åtgärdsförslag Kommentarer Kartan innehåller en del uppgifter där lösningen för cykeltrafiken inte är helt klarlagd. I nedanstående sammanställning redovisas nuvarande kunskapsläge och planeringsförutsättning för respektive länk. Ytterligare utredningar måste göras på en del platser, främst i exploateringsområden, innan man tar ställning till den detaljerade utformningen av cykelvägarna. A. Cykelvägar i Nyköping Kortsiktigt mål år Brandholmsvägen: Lennings väg Idrottsvägen, södra sidan. GC-bana 0 m. Eventuellt träd mellan körbana och GC-bana. Felande länk. Brandholmsvägen, Varvsgränd - Spinnakergatan, södra sidan. GC-bana 0 m med gräs mellan körbana och GC-bana. GC-vägen är byggd men ej belagd. Bekostas av exploateringen. Felande länk. Lennings väg: Ö Längdgatan - Husarvägen, södra sidan. GC-bana 00 m. Marken måste saneras innan byggnation. Felande länk. Tessins väg: Örnskölds väg Sommarvägen, södra sidan, GC-bana 0 m genom breddning av gångbana mot körbanan. Fruängsgatan: Hamnvägen V Kvarngatan, östra sidan, GC-bana genom breddning av gångbana respektive ianspråktagande av befintlig gångbana 0 m. Ytterligare ombyggnad kan ske på Stråket mot Nyköpings Resecentrum. Hemgårdsvägen: Guldsmedsgatan - Lilljas väg, södra sidan. GC-bana genom breddning av befintlig gångbana mot körbanan 0 m. Parkering längs gatan tas bort. Repslagaregatan: Hospitalsgatan -V Trädgårdsgata, norra sidan. Cykelfält byggs ut till GC-bana0 m. Samordnas med ombyggnad och handikappanpassning av busshållplats och parkering. Eventuell samordning med exploatering. Felande länk. Repslagaregatan: V Trädgårdsgatan-busshållplatsen Klockberget, södra sidan, GC-bana genom breddning av gångbana och ianspråktagande av cykelfälg 0 m. Garagenedfart måste studeras. Felande länk. Blommenhovsvägen: Nöthagsvägen - Hinzenskrogsvägen, södra sidan. GCbana söder om stenmuren 0 m. Anpassas till kommande utbyggnad av Blommenhovsvägen med anslutning mot väg med cirkulationsplats. Bekostas av exploateringen. Repslagaregatan: Brunnsgatan - Fruängsgatan, norra sidan, GC-bana 00 m. Hänsyn tas till busshållplats och ljusvitrin. Norrköpingsvägen: Västerleden - Teknikgången, norra sidan. GC-bana genom breddning av gångbana mot körbanan 0 m.