Nyttiga nyheter Irene Jensen Elisabeth Björk Brämberg Iben Axen Caroline Lornudd Professor/enhetschef Forskare Docent Forskare Enheten för interventions- och implementeringsforskning inom arbetshälsa 1
Lite nya resultat.. Vi har kunnat visa på att arbetsmiljö och ohälsa ger produktionsbortfall Vi har kunnat visa på att insatser för att förbättra arbetsmiljö och hälsa är Kostnadseffektivt Ökar produktiviteten MEN 2017-09-04 2
Vad kostar ohälsan arbetsgivare? Den sanna kostnaden för arbetsgivare för ohälsa är högre än kostnaderna för den enskilde anställdes produktionsbortfall och faktiska kostnader för sjukfrånvaro. En anställds ohälsa påverkar hela arbetsgruppen totala prestation Sjukfrånvaro 1.90 x kostnaden för enskild anställd arbetsmiljöproblem 1.74 x sjuknärvaro 1.70 x Strömberg C, Aboagye E, Hagberg J, Bergström G, Lohela-Karlsson M. Estimating the effect and economic impact of absenteeism, presenteeism and work environment problems on reductions in productivity from a managerial perspective. Value in Health (2017) 2017-09-04 3
Forts. resultat Hälsofrämjande insatser riktade till arbetsplatsens fysiska miljö och organisationsstruktur: Går det att påverka de anställdas hälsa och prestation? JA! det är möjligt att påverka särskilt sjukfrånvaro, genom hälsofrämjande insatser som innehåller komponenter riktade till arbetsplatsens fysiska arbetsmiljö och organisationsstruktur Kwak L., et al. Hälsofrämjande insatser riktade till arbetsplatsens fysiska miljö och organisationsstruktur: effekt på arbetsrelaterade utfall. En kartläggning av forskningen. Rapport Karolinska Institutet, juni 2017 2017-09-04 4
Forts. resultat Hur mäter man stress i arbetet på ett enkelt sätt? Med stress menas en situation då man känner sig spänd, rastlös, nervös eller orolig eller inte kan sova på natten eftersom man tänker på problem hela tiden. Har du känt dig stressad den senaste tiden? Inte bara i viss ganska väldigt alls lite mån mycket mycket 1 2 3 4 5 B Arapovic-Johansson, C Wåhlin, L Kwak, C Björklund, I Jensen; Work-related stress assessed by a text message single-item stress question, Occupational Medicine, kqx111, https://doi.org/10.1093/occmed/kqx111 2017-09-04 5
Självrapporterad stress via SMS jämfört med objektiva registermätningar av arbetsbelastning 2 3,5 1,8 1,6 1,4 3 2,5 1,2 2 1 0,8 1,5 0,6 0,4 0,2 1 0,5 0 1 2 3 4 5 6 7 0 Hela popul arbetad tid SMS medelvärde per mån 2017-09-04 Bozana A. Johansson 6
Vad kommer Att förebygga sjukfrånvaro för psykisk ohälsa via en kort strukturerad arbetsinriktad insats Problemlösningsbaserade samtal Två studier en via FHV, PIA-studien, Gunnar Bergström ansvarig En via primärvård, Elisabeth Björk Brämberg ansvarig. Avser även undersöka samverkan med FHV, a-giv etc och dess betydelse för besvärsförloppet 2017-09-04 Iben Axén 7
Evidensbaserad praktik i företagshälsovården Nationell undersökning om kunskap, attityder, hindrande och stödjande faktorer en treårsuppföljning Forskare Dr. Elisabeth Björk Brämberg Dr Teresia Nyman, Docent Lydia Kwak, Dr Akbar Alipour, Docent Gunnar Bergström, Professor Liselotte Schäfer Elinder, Docent Ulric Hermansson, Professor Irene Jensen Institutet för miljömedicin Enheten för interventions- och implementeringsforskning inom arbetshälsa 2017-09-04 Elisabeth Björk Brämberg 8
Evidensbaserad praktik varför? Ökar kvaliteten i insatser och åtgärder Ökade krav i samhällets på hälso- och sjukvård och företagshälsa Tillgänglighet till evidensbaserade metoder har ökat Exempel: Korta insatser vid alkohol Kartläggning av insatser psykisk ohälsa inom FH - uppdatering 2017-08-24 Elisabeth Björk Brämberg 9
Hur arbetar man evidensbaserat? 1. Formulera ett problem/en fråga, t ex Hur förebygger man bäst ländryggsproblem? 2. Söka litteratur - hitta bästa tillgängliga kunskap 3. Granska kvaliteten på materialet 4. Tillämpa bästa tillgängliga kunskap i den kliniska vardagen 5. Utvärdera blev det bättre? Sämre? 2017-08-24 Elisabeth Björk Brämberg 10
Studie: Utvecklingen av evidensbaserad praktik inom FHV i Sverige 3-årsuppföljning av attityder, hindrande och möjliggörande faktorer Kungliga tekniska högskolan Karolinska Institutet; Enheten för interventions- och implementeringsforskning inom arbetshälsa Frågor i studien: Hur ser attityder till EBP ut och vilka faktorer hindrar och stödjer användandet av EBP inom företagshälsa i Sverige? Har detta förändrats nu jämfört med år 2011? Frågeställning 2014: Hur ser organisationens kompetens och förutsättningar ut för evidensbaserad praktik, utifrån chefers perspektiv? 2017-08-24 Elisabeth Björk Brämberg 11
Datainsamling i två steg Steg 1: Enkätundersökning Kartläggning 2011 och 2014 och jämförelse av utvecklingen mellan dessa år 71 FH-enheter deltog vid båda tillfällena Enkätfrågor skickades till 795 FH-medarbetare Steg 2: Intervjuer Individuella intervjuer med 24 FH-chefer Genomfördes 2014 efter avslutad enkätundersökning 2017-09-04 Elisabeth Björk Brämberg 12
Resultat enkät FH-medarbetare Svarsfrekvens 2011 66 %; 2014 63 % Ökad tilltro till egen kompetens att kritiskt granska vetenskaplig litteratur Fortsatt stort intresse för evidensbaserat arbete Minskat organisatoriskt stöd inom FHV för evidensbaserad praktik Minskade förutsättningar för evidensbaserad praktik inom FH-organisationerna 2017-09-04 Elisabeth Björk Brämberg 13
Möjliggörande och hindrande faktorer för evidensbaserad praktik 2017-09-04 Elisabeth Björk Brämberg 14
Resultat intervjuer med FH-chefer Personalkontinuitet är en viktig förutsättning för kunskapsutveckling Kontakt med utvecklingsavdelning eller lärosäte är möjliggörande faktorer för evidensbaserad praktik Tid och resurser behövs för evidensbaserad praktik, för att: Diskutera och tillämpa nya arbetssätt Utveckla rutiner för arbetsmetoder vid FH-enheten Skapa varaktigt införande av nya arbetssätt 2017-09-04 Elisabeth Björk Brämberg 15
Slutsatser Organisatoriskt lärande behöver utvecklas för långsiktigt införande av evidensbaserad praktik Infrastruktur från att sammanställa evidens till kommunikation Tillgänglig evidens lätt att använda och tillämpa Utvärdera - dela goda exempel 2017-09-04 Elisabeth Björk Brämberg 16
Kan fysisk aktivitet skydda mot sömnstörning vid rygg- och nack-smärta? Docent Iben Axén Docent Lydia Kwak Dr Jan Hagberg Professor Irene Jensen Institutet för Miljömedicin Enheten för Interventions- och Implementeringsforskning inom arbetshälsa 2017-09-04 17
Rygg/nacksmärta Mycket vanligt Återkommande och långvarig Mycket lidande och stora kostnader Samsjuklighet Viktigt att stävja utvecklingen av kronisk smärta Plats för namn på fotograf/bildbyrå 2017-09-04 Iben Axén 18
Sömnstörning Mycket vanligt hos patienter med smärta i rörelseorganen Insomni = man har svårt att somna samt att man vaknar och har svårt att somna om Gör smärtupplevelsen svårare att hantera 2017-09-04 Iben Axén 19
Fysisk aktivitet Effektivt för att förebygga återkommande och långvariga besvär i rörelseapparaten Effektivt i flertalet sjukdomstillstånd, både preventivt och rehabiliterande 2017-09-04 Iben Axén 20
Hypotes: Fysiskt aktiva individer med rygg- nackbesvär har mindre risk för sömnproblem jämfört med de inaktiva. Data från AHA-studien, som undersökt hälsa hos individer inom industrin i Sverige med upprepade mätningar. Dessa gjordes 2000, 2001/2 samt 2003, och totalt 1821 individer hade svar på dessa tre mätpunkter. 2017-09-04 Iben Axén 21
Mätningar Rygg- och nacksmärta : von Korff s (nuvarande och tidigare smärta samt sjukskrivning). Vilka individer har risk för sjukskrivning pga. sin rygg- och nacksmärta? Sömnstörning (insomni), Karolinska Sleep Questionnaire. Vilka individer har svåra/moderata sömnstörningar? Fysisk aktivitet, LIV 90-enkäten (hur ofta man utför 30 minuter av låg-medel- och hög-intensiv träning). Vem rapporterade medel- eller hög-intensiv fysisk aktivitet vid två mättillfällen, dvs. vilka individer har goda motionsvanor? 2017-09-04 Iben Axén 22
Resultat Ja, hypotesen stämmer! En statistisk säkerställd ökad risk för sömnproblem för individer med nacke/ryggsmärta som inte tränade. Fysisk aktivitet är mest effektivt tidigt i smärt förloppet. 2017-09-04 Iben Axén 23
Slutsats Fysisk aktivitet är bra för att förebygga sömnproblem hos anställda med rygg- och nackbesvär. Fysisk aktivitet är mest effektivt tidigt i förloppet. 2017-09-04 Iben Axén 24
Några fler resultat. Hur kan arbetsgivare stödja anställda med nacke/ryggbesvär att faktiskt delta i träning. Ledarledd konditionsträning i grupp på minst medelintensiv nivå 1-2 gånger i veckan Träning på arbetstid det mest attraktiva jämfört med rabatter, träningskläder etc Aboagye E, Hagberg J, Axén I, Kwak L, Lohela-Karlsson M, Skillgate E, Dahlgren G, Jensen I. Individual preferences for physical exercise as secondary prevention for non-specific low back pain: A discrete choice experiment. Manuscript Submitted. 2017-09-04 25
Att förebygga psykisk ohälsa på arbetsplatsen: En implementeringsstudie inom skolan Projektperiod: 2017-2019 Docent Lydia Kwak Dr Caroline Lornudd Institutet för Miljömedicin Enheten för Interventions- och Implementeringsforskning inom arbetshälsa 2017-09-04 26
Riktlinjer för psykisk ohälsa på arbetsplatsen Lanserades 2015 Baserade på bästa evidens Utvecklad i partnerskap med arbetsgivare, företagshälsa och forskare Är i linje med AV:s föreskrift om Organisatorisk och social arbetsmiljö och om Systematiskt Arbetsmiljöarbete 2017-09-04 Lydia Kwak 28
Syftet med projektet är att utveckla, implementera och utvärdera strategier för att stödja skolor i att arbeta systematiskt med sin arbetsmiljö genom att tillämpa Riktlinjer för psykisk ohälsa på arbetsplatsen 2017-09-04 Lydia Kwak 29
Beteendeförändring kräver ofta stöd x 3 2017-09-04 Lydia Kwak 31
Två strategier att stötta implementeringen av riktlinjerna kommer att jämföras: Endags-utbildning till skolledning VS Endags-utbildning till skolledning Fyra workshops under läsåret med skolledning samt andra personer som ansvarar för att bedriva/bedriver systematiskt förebyggande arbetsmiljöarbete 2017-09-04 32
Innehållet i strategierna utvecklas i partnerskap med skolorna 2017-09-04 Namn Efternamn 33
Deltagare i projektet: Tre utbildningsförvaltningar (Solna Stad, Strängnäs och Lomma kommun) och deras 30 kommunala grundskolor 2017-09-04 Namn Efternamn 34
Vad kan vi förvänta oss för resultat? 1. Förbättringar i social och organisatorisk arbetsmiljö inom skolor 2. Ökar sannolikheten för ett hållbart arbetsliv för yrkesgrupper inom skolor 3. På längre sikt genomföra studien inom andra skolor i Sverige
I augusti förankrade vi projektet genom kick-offpresentationer i alla skolor 2017-09-04 Lydia Kwak 36
Tack för uppmärksamheten! Twitter: @professorns Blogg: professornharordet Hemsidor: www.fhvforskning.se www.ki.se/imm/iir Email:förnamn.efternamn@ki.se