Översikt Psykologiska aspekter av åldrandet Sjukgymnastikutbildningen T2. DN.se. Dagens barn blir 100 år gamla. Förväntad livslängd

Relevanta dokument
Översikt Psykologiska aspekter av åldrandet Sjukgymnastikutbildningen T2. Dagens barn blir 100 år gamla. DN.se. Förväntad livslängd

Åldrande och minne. Erika Jonsson Laukka, legitimerad psykolog, PhD Aging Research Center

Åldrandets psykologi Val och livsmönster, obalans i livet och vägen till det goda åldrandet

Demenssjukdomar. Utredning, diagnos och behandling Karin Lind

Åldrande och framtidens äldrevård de senaste forskningsrönen

Kognitiv funktion, vanliga nedsättningar, utredning

Depression, kognition och åldrande. Alexandra Pantzar, Doktorand i psykologi Aging Research Center

Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö

Det åldrande minnet. Lars Bäckman Aging Research Center, KI

Om betydelsen av självupplevd kognitiv försämring hos patienter på en minnesmottagning

Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö

Kognitionskunskap som redskap för adekvat bemötande Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

Mini-Betula. Anna Sundström Institutionen för psykologi/alc, Umeå Universitet. Mini-Betula. Mini-Betula En pilotstudie i några kommuner i Västerbotten

Demens. Demenssjuksköterskans roll spindeln i nätet När skall jag söka vård?

När huvudet känns som en torktumlare

Demens När skall jag söka vård? Hur kan jag som anhörig eller vän hjälpa och stötta en närstående som drabbats?

Ett Kompendium utgivet av Ekängens HVB & Halvvägshus Daniel Ulr

Stöd vid demenssjukdom och kognitiv svikt. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

Minnesfunktioner hos barn med språk- och lässvårigheter

Gerontologi Vad är det? Definitioner och begrepp Men, vad är då ålder för någonting?

KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR

Kognitionskunskap för bättre kommunikation. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom

Vad är ett gott åldrande?

Kognition, inlärning och känslor vid epilepsi. Yvonne van de Vis Kaufmann Psykolog KNUT team 3 Astrid Lindgrens Barnsjukhus Solna

Alzheimers sjukdom och körkortsinnehav- studie baserad på SveDem, svenska demensregistret

Möjligheter och hinder för personer med Alzheimers sjukdom i tidigt skede att vara aktiva

Minnets möjligheter och neurokognitiv habilitering

Gammal och frisk? Hälsa efter 60 års ålder. Eva von Strauss Docent i vårdvetenskap

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom

Demensutredning; Anhörigintervju

Bilkörning vid demenssjukdom - studie baserad på SveDem, Svenska Demensregistret

Neuropsykologi och bröstcancer

Kognitiv ergonomi i arbetet

KOGNITION. Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog

Kognitionskunskap + Individkunskap = Personcentrerat Förhållningssätt. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

Kvalitativ demensvård och omsorg är en självklarhet

Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom

Vilka är de vanligaste demenssjukdomarna och hur skiljer man dem åt?

Medellivslängden i Sverige har

DEMENS. Demensstadier och symptom. Det finns tre stora stadier av demens.

Funktionell beteendeanalys vid. teori och praktik Kan röd tejp och en rengjord hörapparat göra någon skillnad? 5/17/2016

Ålder och lärande psykologiska aspekter Pian Åkerlund, utbildningsplanerare, psykolog. Svenska pensionärsförbundet, IT-seminarium 19.

Tidiga tecken på autismspektrumtillstånd

Kognitiv och emotionell påverkan efter stroke

Barry Karlsson Karl Olsson. Uppsala 24 november 2016

NPF hos föräldrar. Susanna Grund Leg psykolog

Arbete, Hälsa och Ålder

Vaskulär demens Vad krävs för diagnosen? Katarina Nägga, Öl, Med Dr Neuropsykiatriska Kliniken Universitetssjukhuset MAS Malmö

Kognitiv svikt vid Parkinson-relaterade sjukdomar

Psykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare

Ett omvårdnadsperspektiv på äldres mun- och tandhälsa. Helle Wijk, leg. sjuksköterska, docent Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa

Alzheimers sjukdom diagnostik och behandling och senaste forskningsrönen

Vad vet vi och hur hanterar vi den kunskapen?

Kognitiv ergonomi på arbetsplatsen

Samspelet om äldres vård och hälsa. Ingalill Rahm Hallberg, professor, koordinator Vårdalinstitutet

TRÄNING AV KROPP OCH KNOPP VID STRESS STÄRKER MINNET

Affektlivets Neuropsykologi del 1 Den klassiska forskningen

Välkommen till Temadag om problematisk frånvaro

Neuropsykologiskt batteri DTS-studien patienter med MCI vid baseline Baseline 2 år 4 år 6 år 10 år

Generellt om åldrande. Senare delen av livet. Introduktion Att åldras med intellektuell funktionsnedsättning/utvecklingsstörning

Att se människan bakom demenssjukdomen

OBS! FÅR EJ SPRIDAS VIDARE! Flerspråkighet ur ett emotions- och kognitionsperspektiv. Varför är det viktigt att studera tvåspråkiga barn?

Mängden utslag kan avgöra risken. Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar.

ALZHEIMER OCH ANDRA DEMENSSJUKDOMAR

Konsekvensanalys F18, F22, F17. Elisabeth Åkerlund neuropsykolog

Utbildningsdag Vård- och omsorgsförvaltningen. Utbildningsinnehåll dag 1

Utvecklingsrelaterade funktionsavvikelser hos traumatiserade flyktingbarn. Björn Ramel Teamet för krigs- och tortyrskadade (TKT) BUP Skåne

Samtal med den döende människan

Man måste vila emellanåt

Kort information om demens

Årsrapporten 2017 Maria Eriksdotter, registerhållare SveDem professor, överläkare

Utmaningen men en åldrande befolkningen vilka framsteg görs inom demensforskningen?

Sidan 1. Om adhd - för släkt och vänner

NOLLVISION. För en demensvård utan tvång och begränsningar. Hur kan vi förebygga att svåra situationer uppstår?

ALZHEIMERS SJUKDOM. Yousif Wisam Ibrahim Kompletting kurs för utländska läkare KI

RESILIENS Eller att blomstra trots funktionsnedsättning och kronisk multisjuklighet

MINNESFÖRLUST - BRISTANDE KONCENTRATION

ANHÖRIGINTERVJU FÖR IDENTIFIERING AV DEMENS

Välkommen till. Konferens om cannabis risker och åtgärder

Psykiskt trauma och dess följder ur ett kliniskt-och folkhälsoperspektiv

Michael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken Michael Holmér

Avhandling Livsgnista hos mycket gamla

HLR Till vilket liv överlever patienterna? Gisela Lilja Skånes Universitets sjukhus VO Neurologi och Rehabiliteringsmedicin Lunds Universitet

Definition fysisk begränsningsåtgärd

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap

Välkomna! till kursen i Vetenskapligt Förhållningssätt Ht 2017

Riktlinje gällande dagverksamhet för hemmaboende personer med demenssjukdom

Spelar fysisk aktivitet någon roll för äldres psykiska tillstånd? Ingvar Karlsson

Kapitel 1 Om affekter, emotioner och känslor

MS och kognitiv påverkan

RSMH konferens. - Att leva med psykos och vägen till återhämtning. Vad är en psykos? Roger Carlsson

Vad är normalt kognitivt åldrande?

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Vad händer om vi sätter människors lycka och välbefinnande först när vi bidrar till att forma framtidens samhälle?

Noll fetma Ett projekt inom Vinnovas program Visionsdriven hälsa

PTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog

Utbildning Huntingtons sjukdom

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut

Concentration Deficit Disorder Rusell A. Barkley 2014

Transkript:

Översikt Psykologiska aspekter av åldrandet Sjukgymnastikutbildningen T2 Erika Jonsson Laukka, leg. psykolog, PhD Aging Research Center Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Karolinska Institutet Del 1 Psykologiska aspekter av åldrandet Del 2 Kognitiva förändringar i åldrandet Del 3 Förändringar i kognition och emotion - åldersparadoxen Erika Jonsson Laukka 17 december, 2009 2 Förväntad livslängd DN.se Dagens barn blir 100 år gamla 2009-10-02 05:59 Medellivslängden i den rika delen av världen fortsätter att öka. Av de barn som i dag föds i utvecklade länder som Sverige blir mer än hälften minst 100 år, spår danska och tyska forskare. (Christensen et al., Lancet, 2009) Erika Jonsson Laukka 17 december, 2009 3 Erika Jonsson Laukka 17 december, 2009 4 Förändringar i åldrandet - 4 dimensioner Svårt att definiera äldre som en grupp Fysiska/biologiska/sensoriska Sociala/ekonomiska Känslomässiga De individuella skillnaderna mellan åldringar i samma ålder är mycket stora och utvecklingen följer inget enkelt schema (Stanley Hall, 1923) Kognitiva Erika Jonsson Laukka 17 december, 2009 5 Erika Jonsson Laukka 17 december, 2009 6 1

Skillnad mellan normalt, optimalt och patologiskt åldrande Kriterier för det goda åldrandet Optimalt Normalt Patologiskt Lång överlevnad Hälsa God kognitiv förmåga Social kompetens Personlig kontroll Livstillfredsställelse Erika Jonsson Laukka 17 december, 2009 7 Erika Jonsson Laukka 17 december, 2009 8 Kronologisk vs. funktionell ålder En person som är 80 år gammal kan ha en funktionell ålder på 90 år Psykologiska aspekter av vikt för livslängd, livskvalitet och funktionell ålder a) Personlighet eller En person som är 75 år gammal kan ha en funktionell ålder på 65 år b) Intellektuell/kognitiv förmåga c) Anpassning/bemästrandekapacitet d) Hur man nyttiggör sina livsloppserfarenheter Erika Jonsson Laukka 17 december, 2009 9 Erika Jonsson Laukka 17 december, 2009 10 Psykologiska aspekter - Personlighet Personlighet forts. Allport (1937): Den dynamiska organisation inom individen av de psykofysiska system som bestämmer hans unika anpassning till omvärlden Riskfaktorer Fientlighet Oro Depressiva symtom Faktorer som främjar det goda åldrandet Emotionell stabilitet Känsla av kontroll Optimism I huvudsak stabil över livsperioden Erika Jonsson Laukka 17 december, 2009 11 Erika Jonsson Laukka 17 december, 2009 12 2

Personlighet forts. (Wilson et al., 2005) Psykologiska aspekter - Kognitiv/intellektuell förmåga Hög extraversion och låg neuroticism förknippat med lägre mortalitetsrisk Kognitiv förmåga påverkar välmående och möjlighet att medverka i olika aktiviteter Låg kognitiv prestation riskfaktor för död och demens Erika Jonsson Laukka 17 december, 2009 13 Erika Jonsson Laukka 17 december, 2009 14 Psykologiska aspekter av vikt för livslängd, livskvalitet och funktionell ålder a) Personlighet b) Intellektuell/kognitiv förmåga c) Anpassning/bemästrandekapacitet d) Hur man nyttiggör sina livsloppserfarenheter Strategier för det goda åldrandet Selektion Väljer de individuella och sociala aktiviteter som fungerar bäst och ger högst tillfredsställelse Optimering Engagemang i utvalda aktiviteter som därmed bibehålls eller förbättras med ökad ålder Kompensation Försämringar kompenseras med hjälpmedel, minnestekniker, m.m. (Baltes & Baltes, 1990) Erika Jonsson Laukka 17 december, 2009 15 Erika Jonsson Laukka 17 december, 2009 16 Livstillfredsställelse i åldrandet Förluster vägs mot vinster Positiv jämförelsegrupp Anpassande av målen Psykologiska aspekter av vikt för livslängd, livskvalitet och funktionell ålder a) Personlighet b) Intellektuell/kognitiv förmåga c) Anpassning/bemästrandekapacitet d) Hur man nyttiggör sina livsloppserfarenheter Erika Jonsson Laukka 17 december, 2009 17 Erika Jonsson Laukka 17 december, 2009 18 3

Gerotranscendens (Thornstam, 1993) Kosmisk transcendens Individen känner sig mer i samklang med universum och naturen Tids- och rumsuppfattningen omdefinieras Döden blir mindre hotande Känslan av att tillhöra tidigare och kommande generationer ökar Egotranscendens Minskat intresse för ytliga sociala relationer Minskat intresse för materiella ting Minskad självcentrering och ökad tid ägnad åt meditation och sitt inre liv Förändringar i åldrandet - 4 dimensioner 1) Fysiska/biologiska/sensoriska förändringar sjukdomar multimorbiditet medicinering nedsatt rörelseförmåga nedsatt syn/hörsel Många friska och autonoma äldre Friskare och friskare Erika Jonsson Laukka 17 december, 2009 19 Erika Jonsson Laukka 17 december, 2009 20 Kungsholmsprojektet 2) Känslomässiga förändringar i åldrandet 73% av dem som är 90 år eller äldre Är fortfarande vitala Bor i eget boende Klarar sig utan större hjälp (von Strauss et al., 2000) Känsloreglering och känsloupplevelse är lika bra eller bättre hos äldre jämfört med yngre Vinster: - bättre känslokontroll - ökad positiv affekt - färre negativa emotionella upplevelser (speciellt ilska) - mer komplexa emotionella upplevelser (kombination av positiva och negativa känslor) - ökad eller bibehållen livstillfredställelse Erika Jonsson Laukka 17 december, 2009 21 Erika Jonsson Laukka 17 december, 2009 22 3) Sociala/ekonomiska förändringar Sammanfattning del 1 Pensionering Förlust av aktiviteter Förlust av make/maka Förlust av vänner och anhöriga Åldrandet förknippat med många förändringar Förändringarna kan vara både positiva och negativa Äldre är inte en homogen grupp Psykologiska aspekter såsom personlighet och anpassningsförmåga spelar en viktig roll för hur man åldras Erika Jonsson Laukka 17 december, 2009 23 Erika Jonsson Laukka 17 december, 2009 24 4

Diskutera Finns det aspekter av åldrandet som är viktiga för en sjukgymnast att ta i beaktande vid behandling av äldre personer? Del 2 Kognitiva förändringar i åldrandet Erika Jonsson Laukka 17 december, 2009 25 Erika Jonsson Laukka 17 december, 2009 26 Kognitiva förändringar i det normala åldrandet Minnesförändringar i åldrandet Kristalliserad kunskap Implicit minne Procedurminne Semantiskt minne Ordkunskap Allmänbildning Övriga kognitiva funktioner Episodiskt minne Mental snabbhet Exekutiva funktioner Procedurminne Perceptuellt minne Semantiskt minne Korttidsminne Episodiskt minne Erika Jonsson Laukka 17 december, 2009 27 Erika Jonsson Laukka 17 december, 2009 28 Episodiskt minne Hur minnet fungerar Självupplevt Kan placeras i tid och rum Ej detsamma som faktakunskaper inkodning lagring framplockning Erika Jonsson Laukka 17 december, 2009 29 Erika Jonsson Laukka 17 december, 2009 30 5

Exempel på förändringar i olika typer av minne i normalt åldrande Varför är det episodiska minnet extra känsligt? 0,6 0,4 0,2 0 episodiskt minne semantiskt minne korttids minne Utvecklas sent Fylogenetiskt Ontogenetiskt -0,2-0,4-0,6 Biologiskt komplext nätverk -0,8-1 35-40 45-50 55-60 65-70 75-80 Erika Jonsson Laukka 17 december, 2009 31 Erika Jonsson Laukka 17 december, 2009 32 Hippocampus Det människor oftast rapporterar sig glömma NAMN på saker och platser VAR man lagt saker ORD och begrepp Predicerar ej resultaten på kognitiva test Erika Jonsson Laukka 17 december, 2009 33 Erika Jonsson Laukka 17 december, 2009 34 Andra kognitiva funktioner Möjliga förklaringar till nedgång Uppmärksamhet Verbal förmåga Visuospatial förmåga Exekutiva funktioner Snabbhet Minskad inhibition Sensoriska förändringar Brain aging Snabbhet Erika Jonsson Laukka 17 december, 2009 35 Erika Jonsson Laukka 17 december, 2009 36 6

Andra faktorer som kan påverka minnet Individuella variationer Stress Ångest och oro Depression Biverkan från mediciner Allmänt hälsotillstånd Demografiska faktorer Sjukdomar Vitaminbrist Genetik Preklinisk demens Erika Jonsson Laukka 17 december, 2009 37 Erika Jonsson Laukka 17 december, 2009 38 Plasticitet Ålderstrappan Minnesträning Kognitiva strategier Kognitivt stöd Externa hjälpmedel Erika Jonsson Laukka 17 december, 2009 39 Erika Jonsson Laukka 17 december, 2009 40 Demens - diagnos Demens - prevalens Normalt åldrande - demens Demens viktigaste orsaken till kognitiv nedsättning i åldrandet En demenssjukdom har ett stort inflytande på en persons förmåga att utföra dagliga aktiviteter Prevalensen av demens ökar dramatiskt med stigande ålder Ökad förväntad livslängd leder till en stigande proportion personer > 65 år i befolkningen (särskilt i kategorin 90+) och ett stigande antal personer med demens Erika Jonsson Laukka 17 december, 2009 41 Erika Jonsson Laukka 17 december, 2009 42 7

Demensprevalens (%) Demens - diagnos DSM-IV 60 Jorm et al, 1987 50 40 Hofman et al, 1991 Ritchie & Kildea, 1995 Fratiglioni et al, 1999 30 Lobo et al, 2000 20 10 0 30-60- 65-70- 75-80- 85-90- 95+ 1) Försämrat minne 2) Minst en av följande kognitiva störningar 1) Afasi (språkstörning) 2) Apraxi (nedsatt motorisk förmåga) 3) Agnosi (oförmåga att identifiera välkända föremål 4) Nedsatt exekutiv förmåga (planera, organisera) 3) De kognitiva bortfallssymtomen orsakar en betydande social eller yrkesmässig funktionsförsämring Erika Jonsson Laukka 17 december, 2009 43 Erika Jonsson Laukka 17 december, 2009 44 Demens - kognition Demens - minne Minne Visuospatial förmåga Exekutiva funktioner Verbal förmåga Uppmärksamhet Procedurminne Perceptuellt minne Semantiskt minne Korttidsminne Episodiskt minne Snabbhet Erika Jonsson Laukka 17 december, 2009 45 Erika Jonsson Laukka 17 december, 2009 46 Olika demenstyper - Alzheimers sjukdom (AD) Plack och tangles Alois Alzheimer Stöd för en AD diagnos Gradvis utveckling Progressiv försämring Frånvaron av andra specifika orsaker till symtomen Neuroimaging/ryggmärgsprov Symtomdiagnos kan bekräftas först vid obduktion Plack Tangles Erika Jonsson Laukka 17 december, 2009 47 Erika Jonsson Laukka 17 december, 2009 48 8

Olika demenstyper - vaskulär demens (VaD) Faktorer som skyddar mot demens (och främjar det goda åldrandet) Vas = kärl (latin) Stöd för en VaD diagnos Förekomst av stroke eller fokala neurologiska tecken Tidsmässigt samband mellan den vaskulära händelsen och symtomens uppkomst Neuroimaging bevis på infarkter i hjärnan Samma riskfaktorer som för stroke Hög mortalitet pga vaskulära händelser: hjärtinfarkt, stroke Hög utbildningsnivå Bra för hjärtat - bra för hjärnan Socialt nätverk Aktivitet Personlighet Erika Jonsson Laukka 17 december, 2009 49 Erika Jonsson Laukka 17 december, 2009 50 Viktiga forskningsfrågor Preklinisk AD Kartlägga det normala åldrandet Identifiera tidiga tecken på begynnande demens Kartlägga demensprogressionen med eller utan behandling Kognitiv förmåga startpunt för tilltagande kognitiv försämring diagnostillfälle Preklinisk fas Tid Erika Jonsson Laukka 17 december, 2009 51 Erika Jonsson Laukka 17 december, 2009 52 Kognition i preklinisk AD - meta-analys 47 studier (Bäckman et al., 2005) Varför studera preklinisk demens? 1.4 1.2 Ökad kunskap om den tidigaste fasen av en demenssjukdom kan underlätta tidig upptäckt Effect size (d) 1 0.8 0.6 0.4 Tidig intervention kan skjuta upp förekomsten av allvarliga symtom och därmed minska antalet personer med demens 0.2 0 Global Speed Executive Episodic Verbal Spatial Attention PM Erika Jonsson Laukka 17 december, 2009 53 Erika Jonsson Laukka 17 december, 2009 54 9

Sammanfattning del 2 Del 3 - Åldersparadoxen Normalt åldrande Nedgång i det episodiska minnet Vissa kognitiva funktioner opåverkade (t.ex. semantiskt minne) Stora individuella skillnader i kognitiv förmåga hos äldre Preklinisk demens Kognitiv nedsättning kan observeras flera år innan en klinisk diagnos kan ställas Episodiskt minne, andra funktioner (samma som vid normalt åldrande och demens) Nedgång i kognitiv och fysisk prestation samtidigt med Bibehållet eller förbättrat välmående Erika Jonsson Laukka 17 december, 2009 55 Erika Jonsson Laukka 17 december, 2009 56 Förklaring med hjälp av Socioemotional selectivity theory Åldersrelaterad förändring i motivation Två olika typer av motivation som styr beteende och känslor Betydelse av tid kvar att leva Personer som anser sig ha obegränsat med tid är mer motiverade att samla information Vidga horisonter Få ny kunskap Utveckla nya relationer Personer som anser sig ha begränsat med tid är mer motiverade att söka emotionell tillfredställelse Investerar i säkra kort Fördjupar existerande relationer Njuter av livet Erika Jonsson Laukka 17 december, 2009 57 Erika Jonsson Laukka 17 december, 2009 58 10