SPP100, Specialpedagogik lärande i ett samhällsperspektiv, 15 högskolepoäng



Relevanta dokument
Litteraturlista SPP100, Specialpedagogik lärande i ett samhällsperspektiv Special Needs Education in a Societal Context

SPP100, Specialpedagogik lärande i ett samhällsperspektiv, 15 högskolepoäng

Utbildningsvetenskap, 20 poäng (21-40 p) Education Sciences, Intermediate level, (30 ECTS- credits)

Litteraturlista för Specialpedagogik - kunskapsområde och forskningsfält, 948A01, 2019

UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN. Grundnivå/First Cycle

GÖTEBORGS UNIVERSITET Utbildningsvetenskapliga fakultetsnämnden

Specialpedagogik Special Education

Kursplan. Ladokkod: 11SP20 Version: 1.2 Fastställd av: Institutionsstyrelsens kursplaneutskott Gäller från: VT 2011

Det specialpedagogiska fältet II - - processer i praktiken The field of Education for Special Needs - Processes in Practice

SPP300, Specialpedagogik som social praktik, 15,0 högskolepoäng Special Needs Education as a Social Practice, 15.0 higher education credits

Utbildningsvetenskapliga fakulteten

Statliga utredningar MM TILL SALU Birgitta Rudenius e-post:

KURSPLAN Telefon Sida 1 (5) Sektionen för lärarutbildning Kurskod: UV6005 / 1.2

Utbildningsvetenskap, 20 poäng (21-40 p) Science education, Intermediate level, 30 ECTS

Utbildningsvetenskapliga fakulteten

Det specialpedagogiska fältet

Obligatorisk litteratur

KURSPLAN Telefon Sida 1 (5) Sektionen för lärarutbildning Kurskod: UV1008 / 3.1

Litteraturlista UQ1SPL ( )

UTBILDNINGVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN. Grundnivå/First Cycle

KURSPLAN Fritidshemmet som kulturell praktik - kreativa och estetiska lärprocesser, 15 högskolepoäng

Obligatorisk litteratur

Utbildningsvetenskap, 20 poäng (21-40 p) Education Sciences, Intermediate level, (30 ECTS- credits)

Kursplan. Pedagogik med didaktisk inriktning A, 20 poäng Education and Teaching, Basic Course, 20 points. Syfte. Innehåll 1(6)

KURSPLAN Telefon Sida 1 (5) Sektionen för lärarutbildning Kurskod: UV1008 / 1.1

UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN. Grundnivå/First Cycle. 1. Fastställande. 2. Inplacering. 3. Förkunskapskrav. 4.

Litteraturlista för Skolans samhällsuppdrag och organisation, 9VA202, 2018

UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för didaktik SALSSKRIVNING

PDA107, Kvalitetsarbetet genom aktionsforskning, 7,5 högskolepoäng Action Research for Quality Improvement, 7.5 higher education credits

Litteraturlista UQ1SLL ( )

UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN. Grundnivå/First Cycle

Obligatorisk kurslitteratur

LÄRARUTBILDNINGSNÄMNDEN. Avancerad nivå/second Cycle

PDG523 Pedagogisk verksamhetsutveckling genom aktionsforskning, 7,5 högskolepoäng

UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN. Grundnivå/First Cycle

KURSPLAN Telefon Sida 1 (5) Sektionen för lärarutbildning Kurskod: UV6005 / 3.1

PDG420 Didaktik med inriktning mot barns språkutveckling, 15 högskolepoäng Didactics in Learning to Read and Write, 15 higher education credits

SPECIALPEDAGOGIK OCH KOMMUNIKATION I, 20 poäng Special Education, 20 Credit Points/30 ECTS

LÄRARUTBILDNINGSNÄMNDEN. Avancerad nivå/second Cycle

Litteraturlista UQ1SLY ( )

UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN. Grundnivå/First Cycle

Pedagogik AV, Skoljuridik och myndighetsutövning i Rektorsprogrammet, Uppdragsutbildning, 10 hp

SPECIALPEDAGOGIK I EN SKOLA FÖR ALLA, 20 POÄNG

Litteraturlista för Utbildningsvetenskaplig kärna 4, Utbildningshistoria, skolans samhälleliga roll och värdegrund, 975G04, 2011

LÄRARUTBILDNINGSNÄMNDEN. Avancerad nivå/second Cycle

LÄRARUTBILDNINGSNÄMNDEN

Grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4 6

Litteraturlista UQ1SPL ( )

Litteraturlista UQ1SPL ( )

Kursplan. Mål 1(5) Mål för utbildning på grundnivå. Kursens mål

Att vara lärare för särskolans elever Teaching Students with Mental Retardation

Litteraturlista UQ1SPL ( )

LÄRARUTBILDNINGSNÄMNDEN. Avancerad nivå/second Cycle

KURSPLAN Telefon Sida 1 (5) Sektionen för lärarutbildning Kurskod: UV1008 / 1.2

Kursplan. Mål 1(5) Mål för utbildning på grundnivå. Kursens mål

Fritidshemmens nya läroplan. Varmt välkommen!

Kursbeskrivning. Specialpedagogik som tvärvetenskap, 15 hp. Ht-2013 / 50% / UQ11SP

UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för didaktik SALSKRIVNING

Lärarhögskolan i Stockholm Institutionen för individ, omvärld och lärande

Samhälle, vetenskap och utbildning Society, Science and Education

Pedagogik med didaktisk inriktning B, 30 högskolepoäng Education and Teaching, Intermediate Course, 30 ECTS

K U R S P L A N. Empirisk forskning och Teoribildning. Emperical research and theories. Svenska. Pedagogik. 15 högskolepoäng.

Obligatorisk kurslitteratur

Kursplan. Mål 1(5) Mål för utbildning på grundnivå. Kursens mål

Pedagogik med didaktisk inriktning BII, 30 högskolepoäng Education and Teaching II, Intermediate Course, 30 Credits

SKOLANS UPPDRAG OCH LÄRANDETS VILLKOR I KPU, 22,5 HÖGSKOLEPOÄNG THE OBJECTIVE OF SCHOOLING AND CONDITIONS OF LEARNING, 22.

UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN. Grundnivå/First Cycle

Kursplan. Mål 1(5) Mål för utbildning på grundnivå. Kursens mål. Denna kursplan är nedlagd eller ersatt av ny kursplan.

Litteraturlista UQ1SPP ( ) Specialpedagogik som tvärvetenskap, 30 hp

UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN. Avancerad nivå/second Cycle

Bjar, Louise & Lidberg, Caroline. (2003). Barn utvecklar sitt språk. Lund: Studentlitteratur.

UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN

Utbildningsvetenskapliga fakulteten

UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN. Grundnivå/First Cycle

UTBILDNINGVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN

KURSPLAN. HÖGSKOLAN I KALMAR Humanvetenskapliga institutionen

Pedagogik AV, Mål- och resultatstyrning i Rektorsprogrammet, Uppdragsutbildning, 10 hp

Pedagogik GR (A), Elevinflytande som didaktiskt/pedagogiskt instrument, 7,5 hp

Institutionen för mat, hälsa och miljö Kurskod LSA 210 avdelning för slöjd 12 okt mars Kursuppläggning LSA 210-6

Förskolebarn och hållbarhetens Vad och Hur

VP5020, Högskolepedagogik, 15,0 högskolepoäng Higher Education Pedagogics, 15.0 higher education credits

LYK60G, Specialpedagogik för yrkeslärare, 7,5 högskolepoäng Special Education for VET teachers, 7.5 higher education credits

PDG420, Didaktik med inriktning mot barns språkutveckling, 15,0 högskolepoäng Didactics in Learning to Read and Write, 15.0 higher education credits

Lärandemål Kursen syftar till att studenterna. Innehåll. Kurskod : LSEB17 Ämnesnivå: B Utb.omr.: SA 80% LU 20% Ämnesgrupp: UV1 Fördjupning: G1F

Utbildningsvetenskapliga fakulteten

Kursplan. Fakulteten för samhällsvetenskap Institutionen för utbildningsvetenskap

SKOLANS UPPDRAG OCH LÄRANDETS VILLKOR I, 22,5 HÖGSKOLEPOÄNG THE OBJECTIVE OF SCHOOLING AND CONDITIONS OF LEARNING, 22.5 CREDITS

Kursbeskrivning. Stockholms universitet Besöksadress: Telefon: (vxl) Specialpedagogiska institutionen

K U R S P L A N. Institutionen för pedagogik. Specialpedagogik. Special Education. Kurskod GU2102 Dnr 244/ Beslutsdatum

LAU670, Allmänt utbildningsområde 2, Lärarprofessionens didaktiska uppdrag, 30 högskolepoäng

LÄRARUTBILDNINGSNÄMNDEN. Avancerad nivå/second Cycle

Schema för Specialpedagogisk grundkurs vecka 4 12, V 13

LÄRARUTBILDNINGSNÄMNDEN. Avancerad nivå/second Cycle

Pedagogik GR (A), Kompletterande pedagogisk utbildning, Lärande, styrning och ledarskap, Ämneslärare åk 7-9 och Gymnasielärare, 30 hp

Bild GR (B), Bild, skapande och kreativitet, 30 hp

UNDERVISNINGSPROCESSER, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE, 10 POÄNG

Grundnivå/First Cycle

Att se och förstå undervisning och lärande

L3EN10, Engelska för lärare F-3, 15,0 högskolepoäng English for teachers grades 0-3, 15.0 higher education credits

KURSPLAN Förskola, skola och läraryrke på vetenskaplig grund (UVK- F), 15 högskolepoäng

Transkript:

LITTERATURLISTA SPP100 Gäller fr.o.m. vt 11 SPP100, Specialpedagogik lärande i ett samhällsperspektiv, 15 högskolepoäng Obligatorisk litteratur (1152 sidor) Ahlberg, Ann (2007). Specialpedagogik ett kunskapsområde i utveckling. I Nilholm, Claes & Björk-Åkesson, Eva (red). Reflektioner kring specialpedagogik sex professorer om forskningsområdet och forskningsfronterna. Vetenskapsrådets rapportserie 5:2007. Sök <http://www.vr.se/> 17 s. Andreasson, Ingela & Asp-Onsjö Lisa (2009). Talet om pojkar och flickor i behov av särskilt stöd. I Ahlberg, Ann (Red). Specialpedagogisk forskning en mångfasetterad utmaning. Lund: Studentlitteratur. 18 s. Armstrong, Ann Cheryl, Armstrong, Derrik & Spandagou, Ilektra (2010). Inclusive Education. International Policy & Practice. SAGE publications. 130 s. Bauman, Zygmunt (2004) Samhälle under belägring. Göteborg: Daidalos. s. 80-91. Berg, Gunnar (2003). Att förstå skolan. En teori om skolan som institution och skolor som organisationer. (s. 11-176). Lund: Studentlitteratur. 165 s. Dimenäs, Jörgen & Holm, Ann-Sofie (2007). Teori som redskap. I Dimenäs, J. (Red). Lära till lärare. Att utveckla läraryrket vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. Stockholm: Liber. s. 103-120. Emanuelsson, Ingemar (2006). Betyget godkänd i en obligatorisk skola för alla. I Forsberg, Eva & Wallin, Erik (Red.) Skolans kontrollregim ett kontraproduktivt system för styrning. Stockholm: HLS. s. 46-59. Groth, Dennis (2007). Uppfattningar om specialpedagogiska insatser aspekter ur elevers och speciallärares perspektiv. Luleå: Luleås tekniska universitet, institutionen för utbildningsvetenskap, 2007:02. s. 61-68, 157-165. 15 s. Gustavsson, Bernt (2002). Vad är kunskap? En diskussion om praktisk och teoretisk kunskap. Sidan 1 av 5 rev 10-12-13

Skolverket. Stockholm: Fritzes. 125 s. Heimdahl Mattson, Eva (2006). Mot en inkluderande skola? Stockholm: Lärarhögskolan i Stockholm. (www.spsm.se). 35 s. Johannisson, Karin (2007). Själen är kroppens fängelse. Pedagogiska magasinet (2), 30-35 www.pedagogiskamagasinet.net Möllås, Gunvie (2009). Detta ideliga mötande. En studie av hur kommunikation och samspel konstituerar gymnasieelevers skolpraktik. (Dissertation Series No. 8). School of Education and Communicaion Jönköping University. s. 9-19, 227-245. http://www.hlk.hj.se Nilholm, Claes (2007). Perspektiv på specialpedagogik. Lund: Studentlitteratur. 105 s. Nilholm, Claes & Björk-Åkesson, Eva (red) (2007). Reflektioner kring specialpedagogik sex professorer om forskningsområdet och forskningsfronterna. Läs inledningen s. 7-16 samt en valfria artikel. Vetenskapsrådets rapportserie 5:2007. <http://www.vr.se/> ca 25 s. Skolverket (2005). Handikapp i skolan. Det offentliga skolväsendets möte med funktionshinder från folkskolan till nutid. Rapp. 270. Stockholm: Fritzes. <www.skolverket.se/> 49 s. Skolverket (2009). Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Kunskapsöversikt om betydelsen av olika faktorer. Stockholm: Skolverket. Kap,2,4,5,6,7. 165 s. SOU 2003:35. För den jag är. Om utbildning och utvecklingsstörning. Delbetänkande av Carlbeck-kommittén. Kap. 1-4, 9, 13. Stockholm: Regeringskansliet. http://www.regeringen.se/ 62 s. SOU 2010:51. Könsskillnader i skolprestationer idéer om orsaker. Stockholm: Regeringskansliet. www.regeringen.se 70 s. Stigendal, Mikael (2004). Framgångsalternativ. Mötet i skolan mellan utanförskap och innanförskap. Kapitel 1-3 (s 11-90). Lund: Studentlitteratur. 80 s. Säljö, Roger (2003). Föreställningar om lärande och tidsandan. I Selander, S. (Red.). Kobran, nallen och majjen. s.71-88. www.skolverket..se Valbar litteratur (ca 400 s.) Alexandersson, Mikael (2007) Tankens krökning tillbaka mot sig själv. Pedagogiska magasinet (1), 28-33. www.pedagogiskamagasinet.net Artiles, Alfredo, J. & Dyson, Alan (2005) Inclusive Education in the Globalization Age:The Promise of Comparative Cultural-Historical Analysis. 19 s. Asplund-Carlsson, Maj, Pramling-Samuelsson, Ingrid & Kärrby, Gunni (2001). Strukturella faktorer och pedagogisk kvalitet i barnomsorg och skola en kunskapsöversikt. Skolverket. Stockholm: Liber. http://www.skolverket.se/sb/d/150 102 s. Assarson, Inger (2007). Talet om en skola för alla. (Malmö Studies in Educational Sidan 2 av 5 rev 10-12-13

Sciences No 28). Malmö: Holmbergs. www.mah.se/muep Kapitel: 1, 2, 6. 90 s. Ballard, Keith (1999). Inclusive Education. International Voices on Disability and Justice. London: Falmer Press. 189 s. Bladini, U-B. (1990). Från hjälpskolelärare till förändringsagent. Svensk speciallärarutbildning 1921-1981 relaterad till specialundervisningens utveckling och förändringar i speciallärarens yrkesuppgifter. Av särskilt intresse: Kap 4-6. (Göteborg Studies in Educational Sciences 76). Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis. 162 s. Brantlinger, Ellen (1997). Using Ideology: Cases of Nonrecognition of the Politics of Research and Practice in Special Education. Reiview of Educational Research, 67, 425-459 s. Dahlberg, Gunilla, Moss, Peter, & Pence, Alan (2003). Från kvalitet till meningsskapande. Postmoderna perspektiv exemplet förskolan. Stockholm: HLS. Kapitel 3-4. 47 s. Emanuelsson, Ingemar, Persson, Bengt, & Rosenqvist, Jerry (2001). Forskning inom det specialpedagogiska området en kunskapsöversikt. Stockholm: Skolverket. http://www.skolverket.se 151 s. Erlandsson, Peter (2006). Reflektionens gränser en granskning av Schöns reflection-in-action (IPD-rapporter 2006:01). Göteborgs universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik. 81 s. Haug, Peder (1998). Pedagogiskt dilemma: specialundervisning. Skolverket. Stockholm: Liber distr 98:396. http://www.skolverket.se/sb/d/150 72 s. Liljequist, Kurt (1999). Skola och samhällsutveckling. Lund: Studentlitteratur. 336 s. Lundgren, Marianne & Magnusson, Jan (2009). Att inte följa den förväntade vägen. En studie om ungdomar utanför gymnasieskolan och om det kommunala uppföljningsansvaret. FoU i väst/gr.rapport 3:2009. 169 s. Malmgren Hansen, Audrey (2002). Specialpedagoger nybyggare i skolan (Studies in Educational Sciences 56). Stockholm: HLS Förlag. Kapitel i urval. ca 100 s. Nilholm, Claes (2006). Inkludering av elever i behov av särskilt stöd vad betyder det och vad vet vi? Myndigheten för skolutveckling. Forskning i fokus nr 28. http://www.skolutveckling.se/publikationer 50 s. Nilholm, Claes, Persson, Bengt, Hjerm, Mikael & Runesson, Susanne (2007). Kommuners arbete med elever i behov av särskilt stöd. En enkätundersökning. INSIKT 2007. Vetenskapliga rapporter från HLK. Högskolan för lärande och kommunikation. Högskolan i Jönköping. Distr: Högskolan för lärande och kommunikation, Box 1026, 551 11 Jönköping. Tel: 036-101000(vx). Nordenstam, Kerstin & Wallin, Ingrid (2002). Osynliga flickor synliga pojkar. Om ungdomar med svenska som andraspråk. Lund: Studentlitteratur. 222 s. Sidan 3 av 5 rev 10-12-13

Persson, Bengt (2007). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. Stockholm: Liber. 160 s. Phillips, D. C., & Soltis, Jonas, F (2004). Perspectives on learning (4th Ed.) New York: Teachers College, Columbia University. 112 s. Rohlin, Malin (2001). Att styra i namn av barns fritid en nutidshistoria om konstruktionen av dagens fritidshem i samordning med skolan. (Studies in Educational Sciences 41). Stockholm: HLS Förlag. Kapitel i urval. ca 100 s. Sernhede, Ove (2002). AlieNation is My Nation. Hiphop och unga mäns utanförskap i Det nya Sverige. Stockholm: Ordfront. 242 s. Skolverket (2004). Förskola i brytningstid. Kapitel 6. Rapport 239. Stockholm: Skolverket. http://www.skolverket.se/sb/d/150 25 s. Skolverket (2006). På andras villkor skolans möte med elever med funktionshinder. Stockholm: Skolverket. www.skolverket.se Skolverket. (aktuellt år). Skolverkets lägesbedömning av förskoleverksamhet, skolbarnomsorg, skola och vuxenutbildning. Rapport. Stockholm: Skolverket. http://www.skolverket.se/sb/d/150 Kapitel om sammanfattande bedömning rekommenderas samt kapitel om aktuell verksamhet. 30 s. Tideman, Magnus, Rosenqvist, Jerry, Lansheim, Birgitta, Ranagården, Lisbeth & Jacobsson, Katharina (2004). Den stora utmaningen. Om att se olikhet som resurs i skolan. Halmstad: Högskolan i Halmstad och Malmö högskola. Kapitel 1, 2, 5, 6 rekommenderas. 95 s. Tøssebro, Jan (red.) (2004). Integrering och inkludering. Lund: Studentlitteratur. 198 s. Vallberg Roth, Ann-Christine (2002). De yngre barnens läroplanshistoria. Lund: Studentlitteratur. 216 s. Wellros, Seija (1998). Språk, kultur och social identitet. Lund: Stockholm. 180 s. Referenslitteratur Chalmers, Alan (1999). Vad är vetenskap egentligen? Nora: Bokförlaget Nya Doxa. Dysthe, Olga, Hertzberg, Frøndis, & Løkensgard Hoel, Torlaug (2002). Skriva för att lära Lund: Studentlitteratur. 199 s. Kvale, Steinar (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. 270 s. Lindholm, Stig (2001). Vägen till vetenskapsfilosofin En introduktion. Lund: Academia Adacta. 142 s. Lpf 94 (1994). 1994 års läroplan för de frivilliga skolformerna. Stockholm: Utbildningsdepartementet. 18 s. Lpfö 98 (1998). Läroplan för förskolan. Stockholm: Utbildningsdepartementet. 16 s. Lpo 94 (1994/98). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Utbildningsdepartementet. 19 s. Sidan 4 av 5 rev 10-12-13

Lärarförbundet (2005). Specialpedagogiskt stöd för allas rätt till en bra utbildning. Stockholm: Lärarförbundet. Sök nätupplaga. <www.lararforbundet.se> (skriv del av titeln Specialpedagogiskt stöd i sök). Merriam, Sharan B. (1994). Fallstudien som forskningsmetod. Lund: Studentlitteratur. 210 s. Sandström Madsén, Ingegärd (2007). Samtala, läsa och skriva för att lära ett utvecklingsperspektiv. Kristianstads universitet. 100 s. Socialstyrelsen (2003). Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF), s 3-28. http://www.socialstyrelsen.se/publicerat/ 26 s. Stukát, Staffan (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur. 206 s. Svenska Unescorådet. (2006) Salamancadeklarationen och Salamanca +10. (Svenska Unescorådets skriftserie 2/2006). http://www.unescosweden.org/informationsmaterial/listpubs.asp?categoryid=2 62 s. Trost, Jan (2001). Enkätboken (Andra upplagan). Lund: Studentlitteratur. 91 s. Utrikesdepartementet. (2006). Mänskliga rättigheter. Konventionen om barnets rättigheter. Stockholm: Regeringskansliet. 80 s. Vetenskapsrådet (2007). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. http://www.vr.se/ 17 s. Sidan 5 av 5 rev 10-12-13