Kursbeskrivning. Specialpedagogik som tvärvetenskap, 15 hp. Ht-2013 / 50% / UQ11SP

Transkript

1 Kursbeskrivning Specialpedagogik som tvärvetenskap, 15 hp Ht-2013 / 50% / UQ11SP

2 2:10 Innehåll 1. Kursinformation Kursens innehåll och lärandemål Lärandemål Kursens uppläggning... 4 Arbetsformer... 4 Återkoppling... 5 Utvärdering... 5 Arbetsgång delkurs I... 5 Uppdrag A samt B: mot en skola för alla: specialpedagogiska verksamheter trender och fokus över tid... 6 Uppdrag C- forskningstraditioner inom det specialpedagogiska kunskapsområdet... 8 Examination... 9 Gruppexamination... 9 Individuell examination... 9 Examination och bedömning Gruppuppsatsen bedöms med vitsordet G (godkänd) eller U (underkänd). För att uppsatsen ska bli godkänd krävs att den Kontaktuppgifter... 10

3 3:10 1. Kursinformation Välkommen till kursen Specialpedagogik som tvärvetenskap, 30 hp. Kursen ges i ämnet specialpedagogik och ingår i specialpedagogutbildningen. Nivå: Avancerad nivå. Kursen startar den 5/9 (se egen kallelse). 2. Kursens innehåll och lärandemål Kursens övergripande syfte är att studenten inom det specialpedagogiska området ska granska, urskilja och problematisera betingelserna för samspelet mellan individ och miljö. Detta syfte motiveras i sin tur av att specialpedagogen i sitt yrke ska utveckla relevanta lärmiljöer och pedagogiska verksamheter för barn, ungdomar och vuxna. Specialpedagogik som tvärvetenskap, 15 hp Delkursen innehåller olika teoretiska traditioner och perspektiv inom det specialpedagogiska forskningsfältet. Specialpedagogikens funktion och verksamheter behandlas, både ur ett nutida och ett historiskt perspektiv, funktionshinder, utbildningspolitik och pedagogisk verksamhet, makt, normer och diskriminering i relation till aspekter som funktionsnedsättning, social utsatthet m.m., samhällsuppdraget: nationella och internationella styrdokument av relevans för specialpedagogiskt verksamhetsområde. 2.1 Lärandemål Efter genomgången kurs ska studenten kunna: Delkurs 1

4 4:10 - översiktligt beskriva specialpedagogik som vetenskapligt kunskapsområde, ur ett nutida och historiskt perspektiv analysera och kritiskt granska innehållet i samhällsuppdraget i relation - till specialpedagogisk verksamhet, - urskilja problem och frågor av specialpedagogisk relevans på individ-, grupp-, organisations- och samhällsnivå utifrån vald litteratur, - identifiera och problematisera specialpedagogikens funktion och relationen mellan specialpedagogik som vetenskapligt kunskapsområde och olika specialpedagogiska verksamhetsområden - lägga etiska aspekter på verksamheten 3. Kursens uppläggning Med anknytning till det praktiska arbetsfältet kommer vi under kursen att studera specialpedagogiska frågor utifrån olika vetenskapliga perspektiv. Detta kommer att ske med hjälp av litteraturstudier, föreläsningar, seminarier, gruppdiskussioner, IKT-användning och verksamhetsförlagd utbildning (VFF) i form av fältstudier. Studenterna ingår i studentarbetslag om ca 7 personer. I arbetslaget utses en student som fungerar som gruppens representant. Om gruppen föredrar detta, kan uppdraget cirkulera. Arbetslagets representant har till uppgift att representera gruppen för att diskuteras gruppens arbete och olika frågor i anslutning till uppgifterna. Arbetsformer De föreläsningar som ges under kursen är avsedda att stimulera och inspirera till vidare tänkande. Inom seminarierna utvecklas det vetenskapliga tänkandet och kunskapen inom området genom interaktion och dialog. Seminarieformen ger också studenterna möjlighet att träna förmågan att diskutera, argumentera, problematisera, nyansera osv. För att seminarierna skall fungera bra krävs att man är väl förberedd. Förberedelserna omfattar inte enbart läsning av litteraturen utan också en bearbetning i studentarbetslaget. I grupperna bearbetas texter och material såväl muntligt som skriftligt.

5 5:10 Återkoppling Återkopplingen sker på seminarier, i kursens Mondoplats och i diskussion omkring de texter grupperna lämnar in. Utvärdering Utvärdering sker efter varje delkurs i studentarbetslaget med fokus på planering, genomförande och måluppfyllelse, där särskild tonvikt bör ligga på den enskilda studentens ansvar för det gemensamma arbetet i gruppen. Vid hela kursens slut äger även en webbaserad individuell utvärdering rum Arbetsgång delkurs I Delkurs I innehåller 3 moment. Dessa är knutna till två kunskapsområden: Specialpedagogiska verksamheter, utbildningspolitik och specialpedagogiska styrdokument samt Specialpedagogiska forskningstraditioner Uppdrag A: Specialpedagogiken i skolans samhällsuppdrag, 1hp innehåller: - samhällsuppdraget i relation till nationella och internationella styrdokument av relevans för specialpedagogiskt verksamhetsområde. Uppdraget genomförs i huvudsak som grupparbete under vecka Kurslitteratur för momentet är: Ahlberg, A. (2009). Kunskapsbildning i specialpedagogik. I A. Ahlberg (red.) Specialpedagogisk forskning. En mångfacetterad utmaning. Lund: Studentlitteratur. (s. 9 28) Andreasson, I., Ekström, P., & Lundgren, M. (2009). Skolans praktik att styra mot idealet.. I A.Ahlberg (red.) Specialpedagogisk forskning. En mångfacetterad utmaning. Lund: Studentlitteratur. (s ) Ainscow, M., Dyson, A., Goldrick, S., & West, M. (2012). Making schools effective for all: Rethinking the task. School Leaderschip & Management (32)(3),

6 6:10 Syftet med uppdrag A är att: - urskilja och beskriva specialpedagogiska uppdrag i styrdokumenten, - identifiera etiska aspekter i specialpedagogikens funktion i relation till mänskliga rättigheter och barns rätt. Momentet examineras genom muntlig gruppexamination i ett seminarium med obligatorisk närvaro. Uppdrag B: mot en skola för alla: specialpedagogiska verksamheter trender och fokus över tid Uppdraget ska bidra till att studenterna får en överblick över specialpedagogiska verksamheter relaterade till utbildningspolitiska intentioner ur ett nutida och ett historiskt perspektiv. Uppdraget ska fungera som stöd för att studenterna ska kunna analysera och kritiskt granska innehållet i svensk utbildningspolitik i relation till funktionsnedsättning och specialpedagogisk verksamhet. Uppdraget genomförs i huvudsak som grupparbete under vecka 38 40/41 (lag 1 respektive lag 2) där man granskar ett urval artiklar och hemsidor, styrdokument på internationell, nationell, regional och lokal nivå samt genomför litteraturstudier. Uppdraget stöds av föreläsningar och seminarier. Studentarbetslaget planerar hur uppdraget genomförs. Utgångspunkten är att gruppen skall samla på sig relevant empiriskt material och sedan granska och sammanställa detta i en text. Denna ska vara underbyggd av den anvisade kurslitteraturen och bestå av 4-5 sidor, storlek 12, radavstånd 1,5. Texten ska läggas in på Mondo senast måndagen den 7/10 kl (lag 1) respektive den 14/10 kl (lag 2). Den ska sedan utgöra underlag för det första av de två huvudområdena i gruppexaminationen (gruppuppsatsen).

7 7:10 Den litteratur som ska bearbetas i samband med uppdrag B är: Obligatorisk Litteratur: Allan, J. (2003). Inclusion, Participation and Democracy: What is the purpose? (kap 1 & 11, 35 s.) Assarson, I. (2009). Utmaningar i en skola för alla - några filosofiska trådar. Stockholm: Liber. (Del I, ca 100 s.) Barron, K. (Red.) (2004). Genus och funktionshinder. Lund: Studentlitteratur. (Kap 1, 2, 3 & 5, ca 140 s.) Heimdahl Mattson, E. (2001). Inclusive Strategies and Bureaucratic Organisations in Integrated and Segregated School Systems. Scandinavian Journal of Disability Research. 3. 1, (24 s.) Skidmore, D. (2004). Inclusion: The dynamic of school development. Open University Press. (140 s.) Social Rapport 2006: Utsatthet bland barn och unga. (Kap 7 ca 54 s.) Tetler, S. (2004). Den rummelige skole: Om paradokser, dilemmar og udfodringer. I J. Andersen (Red.), Den rummelige skole: Et faelles ansvar. Vejle: Kroghs Forlag (7s) Westling Allodi, M. (2007). Equal Opportunities in Educational Systems: The case of Sweden. European Journal of Education, 42 (1), s Tillkommer lokala, nationella och internationella styrdokument Arbetsmaterial: International classification of Functioning, Disability and Health (ICF). (2001). Geneva: WHO. Paulsson, K., & Stenberg, L. (2009). Särskild, särskiljd eller avskiljd? Om skolsituationen för elever med rörelsehinder. Paulsson, K., Magnusson, B., Stenberg, L., & Ghormi, K. (2010). Visst har jag rätt att... En handbok om rättigheter i skolan för elever med funktionsnedsättning. Salamancadeklarationen. Svenska Unescorådets skriftserie nr 1/2001. (50 s.) Skolverket (2005). Handikapp i skolan. Det offentliga skolväsendets möte med funktionshinder från folkskolan till nutid. Rapport 270. Stockholm: Fritzes. ( Stenhammar, A-M. (2010). Lyssna på mig! Barn & ungdomar med funktionsnedsättningar vill vara delaktiga i möten med samhällets stödsystem: En systematisk kunskapsöversikt. Högskolan i Halmstad: Sektionen för hälsa och samhälle. Metodlitteratur: Alvesson, M., & Sköldberg, M. (2008). Tolkning och reflektion: Vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur. (597 s.) (Kap 1-3) Eliasson, R. (1995). Forskningsetik och perspektivval. 2., [omarb. och utvidgade] uppl. Lund: Studentlitteratur. (204 s).

8 8:10 Uppdrag C- forskningstraditioner inom det specialpedagogiska kunskapsområdet Uppdraget ska fungera som stöd för att studenterna ska få en överblick över det specialpedagogiska forskningsområdet. Uppdraget genomförs i huvudsak som gruppgift under veckorna 41-47, då man bland annat genomför litteraturstudier som även innefattar ett urval av svenska och internationella vetenskapliga artiklar. Studentarbetslaget planerar hur uppdraget skall genomföras. i en text på ca 4-5 sidor, storlek 12, radavstånd 1,5. Texten ska läggas in på Mondo senast måndagen den 18/11 kl (lag 1) respektive den 25/11 kl (lag 2). Den ska sedan utgöra underlag för det andra av de två huvudområden i gruppexaminationen (gruppuppsatsen). Den litteratur som ska bearbetas i samband med uppdrag C är: Ahlberg, A. (2009). Specialpedagogik - en mångfacetterad utmaning. Studentlitteratur: Lund. (Valda delar ca 150 s.). Forsberg, E., & Wallin, E. (2006). Skolans kontrollregim - ett kontraproduktivt system för styrnin? : En antologi. Stockholm: HLS förlag. (Valda delar ca 100 s.) Gustafsson, J. E., & Myrberg, E. (2002). Ekonomiska resursers betydelse för pedagogiska resultat. Skolverket. (Kap. 4, 29 s.) Helldin, R. (2007). Klass, kultur och inkludering. En pedagogisk brännpunkt för framtidens specialpedagogiska forskning. Pedagogisk forskning i Sverige, 12 (2), s Helldin, R., & Sahlin, B. (Red.) (2010). Etik i specialpedagogisk verksamhet: En fråga om perspektiv. Lund: Studentlitteratur. (Kap 1, 2 & 6, ca 60 s.) Nilholm, C., & Björck-Åkesson E. (Red.) (2007). Reflektioner kring specialpedagogik: sex professorer om forskningsområdet och forskningsfronterna. Stockholm: Vetenskapsrådet. (114 s.). Skrtic, T. M. (2005). A Political Economy of Learning Disabilities. Learning Disability Quarterly (6 s.) Social Rapport 2006: Utsatthet bland barn och unga. (Kap 7 ca 54 s.) Utöver detta läses i delkurs 1 ca 300 sid metodlitteratur från valbar metodlista samt två aktuella avhandlingar (ca 400 sidor) som väljs i samråd med kursansvarig lärare. Dessutom tillkommer ca 300 sidor litteratur i form av artiklar och valfria rapporter.

9 9:10 Dessutom tillkommer aktuella utredningar samt valbar litteratur (om ca 200 sidor) i form av artiklar och valfria rapporter av relevans för uppdraget, som väljs i samråd med kursansvarig lärare. Gruppexaminationen ska lämnas skriftligt men ska även utgöra underlag för att pröva alternativa former för presentation med hänsynstagande till olikheter i förutsättningar och villkor. Tyngdpunkten i denna presentation bör ligga i att lyfta fram och ge utrymme för olika synpunkter som kan finnas bland deltagarna för att skapa ett interaktivt rum. Examination Gruppexamination Ovanstående uppdrag A, B & C ska, som nämnts, resultera i en gruppexamination (gruppuppsats). Denna ska dels bearbeta delar av den obligatoriska litteraturen och dels bygga på annan litteratur, bland annat från den valbara listan. Utgångspunkten är gruppens texter från genomförda uppdrag som ska analyseras och problematiseras. Texten ska omfatta max 10 sidor och vara disponerad med bakgrund, syfte, frågeställningar, metod, resultat och diskussion. Uppsatsen ska underordna sig vetenskapliga krav på formalia ifråga om exempelvis citat och referenser. För att undvika att texten ses som plagiat gå igenom guiden i Refero: Arbetet ska i slutändan mynna ut i nya frågor och problem som kan bilda utgångspunkt för arbetslagets fältstudie i delkurs 2. Texten ska vara inlagd i Mondo senast den 9/12 kl (lag 1) respektive den 16/12 kl (lag 2). Redovisning och gruppexamination sker den 12/12 (lag 1) respektive den 19/12 (lag 2). Individuell examination Delkurs I innehåller också en individuell examination i form av en vetenskaplig text. Denna ska i likhet med gruppexaminationen underordna sig formella vetenskapliga regler och behandla dels den under kursen bearbetade litteraturen och dels en valfri aktuell avhandling

10 10:10 (om ca sidor) samt ca 100 sidor valfri litteratur i form av artiklar och/eller rapporter. Den valfria litteraturen ska vara av relevans för texten. Texten ska omfatta max 5-6 sidor text, typstorlek 12 med 1,5 i radavstånd. Den individuella examinationen ska vara inlämnad i Mondo senast måndagen den 7/1 kl (lag 1) respektive den 12/1 kl (lag 2). Examination och bedömning Studentens kunskaper i delkurs 1 examineras dels genom den nämnda gruppexaminationen (gruppuppsatsen) som även presenteras i den stora gruppen, dels genom den individuella examinationen Gruppuppsatsen bedöms med vitsordet G (godkänd) eller U (underkänd). För att uppsatsen ska bli godkänd krävs att den uppfyller betygskriteriet för godkänd nivå (beskrivs i separat dokument) uppfyller de formella vetenskapliga kraven dokumentet är formaterat i rubriker och brödtext samt innehåller sidnumrering, innehållsförteckning och sidhuvudtext med de deltagare i studentarbetslaget som medverkat i arbetet samt Uppgifter som skall vara genomförda i grupp kan inte omvandlas till individuella uppgifter. Den individuella examinationen bedöms utefter en sjugradig skala (beskrivs i ett separat dokument). I de fall studentens prestationer på den individuella uppgiften bedöms som otillräckliga ges kompletterande uppgifter eller ett nytt tentamenstillfälle. Kontaktuppgifter Kursadministratör: Anita Lundgren anita.lundgren@specped.su.se Lärare: Ulf Sivertun ulf.sivertun@specped.su.se