Kursbeskrivning. Specialpedagogik som tvärvetenskap, 30 hp Ht-2014, 100% UQ1SPP Delkurs 1 och 2: Specialpedagogik som tvärvetenskap 15 hp

Transkript

1 Kursbeskrivning Specialpedagogik som tvärvetenskap, 30 hp Ht-2014, 100% UQ1SPP Delkurs 1 och 2: Specialpedagogik som tvärvetenskap 15 hp

2 2:18 Innehåll 1. Kursinformation Kursens innehåll och lärandemål Lärandemål Kursens uppläggning Arbetsformer Arbetsuppgifter Återkoppling Schema och lokaler Examination och bedömning Obligatorisk närvaro komplettering vid frånvaro Examinationsformer och uppgifter Bedömningskriterier Omexamination Plagiering Valbar kurslitteratur Kursutvärdering Mondo Studentinflytande Jämlikhet & likabehandling Kontaktinformation... 15

3 3:18 1. Kursinformation Välkommen till kursen Specialpedagogik som tvärvetenskap, 30 hp. Kursbeskrivningen gäller för delkurs 1 och 2. Beskrivning av kurs 3 meddelas senare. Kursansvarig: Eva Siljehag Kursadministratörer: Anita Lundgren Studierektor: Diana Berthén 2. Kursens innehåll och lärandemål I kursen (om 30 hp) integreras vetenskapsteori och metod (6 hp) och fältstudier (3 hp). Delkurs 1och 2 innehåller olika teoretiska traditioner och perspektiv inom det specialpedagogiska forskningsfältet. Specialpedagogikens funktion och verksamheter behandlas både ur ett nutida och ett historiskt perspektiv, funktionshinder, utbildningspolitik och pedagogisk verksamhet, makt, normer och diskriminering i relation till aspekter som funktionsnedsättning, social utsatthet m.m., samhällsuppdraget: nationella och internationella styrdokument av relevans för specialpedagogiskt verksamhetsområde. 2.1 Lärandemål Kursens övergripande syfte är att studenten ur ett specialpedagogiskt perspektiv ska utveckla en kompetens när det gäller att identifiera och problematisera betingelserna för samspelet mellan individ och miljö. Detta syfte motiveras i sin tur av att specialpedagogen i sitt yrke ska utveckla relevanta lärmiljöer och

4 4:18 pedagogiska verksamheter för barn, ungdomar och vuxna i behov av särskilt stöd. Efter genomgången kurs ska studenten kunna: Delkurs 1 - urskilja och beskriva det specialpedagogiska uppdraget i styrdokumenten, - identifiera etiska aspekter i specialpedagogikens funktion i relation till mänskliga rättigheter och barns rätt. Delkurs 2 - översiktligt beskriva specialpedagogik som vetenskapligt kunskapsområde, - ur ett nutida och historiskt perspektiv analysera och kritiskt granska innehållet i samhällsuppdraget i relation till specialpedagogisk verksamhet, - urskilja problem och frågor av specialpedagogisk relevans på individ-, grupp-, organisations- och samhällsnivå utifrån vald litteratur, - identifiera och problematisera specialpedagogikens funktion och relationen mellan specialpedagogik som vetenskapligt kunskapsområde och olika specialpedagogiska verksamhetsområden. 3. Kursens uppläggning Kursen bygger på arbetet med tre ben: egna och gemensamma utbildningsoch yrkeserfarenheter, fältstudier/kartläggningsarbete och litteratur/teoristudier. Med anknytning till det praktiska arbetsfältet kommer vi att studera specialpedagogiska frågor i skola och förskola utifrån ett tvärvetenskapligt perspektiv. Specialpedagogik kan ses som ett mångfacetterat kunskapsområde som med ett tvär- och mångvetenskapligt angreppssätt beskriver och problematiserar komplexa situationer och

5 5:18 sammanhang mellan och inom olika nivåer i ett samhälle. Kunskaper från andra discipliner sammanlänkas och integreras med avsikt att bredda och fördjupa specialpedagogiska frågor och den specialpedagogiska kompetensen. Vi studerar det specialpedagogiska området med hjälp av gruppuppgifter, reflektionsarbete, litteraturstudier, föreläsningar, seminarier, samt fältstudier. Kursdeltagarna delas in i studentarbetslag om 5-7 personer. 3.1 Arbetsformer Kursen innehåller förutom föreläsningar ett antal seminarier. Föreläsningarna är avsedda att stimulera och inspirera till vidare tänkande. I seminarieformen får studenterna möjlighet att träna sin förmåga att diskutera, analysera och problematisera olika frågeställningar med utgångspunkt från den studerade litteraturen, fältstudier och den erfarenhetsbaserade kunskapen. För att seminarierna skall fungera bra krävs god förberedelse och bearbetning såväl enskilt som av studentarbetslaget. I grupperna bearbetas texter och material såväl muntligt som skriftligt. Moderator och sammanfattare Kursens deltagare använder nätplattformen Mondo för sitt arbete med olika uppgifter. Också andra former av nätplattformar kommer att introduceras för att möjliggöra ett gemensamt skrivande samt plats för visuella mötesrum. Varje studentarbetslag ansvarar för uppgifterna att vara moderator och sammanfattare i sin studiegrupp. Det innebär att bidra med litteraturläsningar till gruppens egna forum på nätplattformen Mondo. Grupperna planerar ett rullande schema av vilka som ska vara moderator och sammanfattare under terminens gång (se schemat). Hur arbetet ska gå till konkret övar vi vid kursstart. Gruppernas olika sammanfattare lägger

6 6:18 in sina sammanfattningar på Mondo under verktyget uppgifter. Uppdragen A och B Studentarbetslagen får under delkurs I och 2 uppdragen, A och B. Dessa är knutna till olika kunskapsområden; specialpedagogiska verksamheter, utbildningspolitik och specialpedagogiska styrdokument (uppdrag A) samt specialpedagogiska forskningstraditioner (uppdrag B) Dessa uppdrag kommer att utgöra delar av en avslutande gruppexamination (gruppuppsats) som ska vara disponerad med bakgrund, syfte, frågeställningar, metod, resultat och diskussion. Uppsatsen ska underordna sig vetenskapliga krav på formalia ifråga om exempelvis citat och referenser. 3.2 Arbetsuppgifter Uppdrag A: Specialpedagogiken i skolans samhällsuppdrag (1 hp)och specialpedagogiska verksamheter trender och fokus över tid (14 hp) Uppdrag A ska bidra till en överblick över det specialpedagogiska samhällsuppdraget och specialpedagogiska verksamheter relaterade till utbildningspolitiska intentioner ur ett nutida och ett historiskt perspektiv. Uppdraget ska fungera som stöd för analys och kritisk granskning av innehållet i svensk utbildningspolitik i relation till specialpedagogisk verksamhet. Uppdrag A innehåller två moment. Det första momentet redovisas muntligt den 17/9 och det andra momentet redovisas muntligt den 7/10 och skriftligt den 1/10. Uppdraget A innebär arbete i studentarbetslaget under veckorna där man granskar ett urval artiklar och hemsidor, styrdokument på internationell och nationell nivå samt genomför litteraturstudie och intervjuer. Uppdraget stöds av föreläsningar och seminarier. Studentarbetslaget planerar hur

7 7:18 uppdraget genomförs. Utgångspunkten är att gruppen skall samla på sig relevant empiriskt material och sedan granska och sammanställa detta till en text. Denna skall vara underbyggd av den anvisade kurslitteraturen. Texten bör ses som en processtext som utvecklas och bearbetas under uppdrag B och avslutas med en sammanhållen gruppuppsats. En bearbetad text som redogör för uppdrag A ska läggas in på Mondo måndagen den 1 oktober. Texten skall omfatta högst 4-5 sidor, storlek 12, radavstånd 1,5. Den kommer därmed att tillsammans med uppdrag B utgöra ett underlag för gruppexaminationen (gruppuppsatsen). Den litteratur som ska bearbetas i samband med uppdrag A och moment 1 Specialpedagogiken i skolans samhällsuppdrag, är: Ahlberg, A. (2009). Kunskapsbildning i specialpedagogik. I A. Ahlberg (red.) Specialpedagogisk forskning. En mångfacetterad utmaning. Lund: Studentlitteratur. (s. 9 28) Andreasson, I., Ekström, P., & Lundgren, M. (2009). Skolans praktik att styra mot idealet.. I A. Ahlberg (red.) Specialpedagogisk forskning. En mångfacetterad utmaning. Lund: Studentlitteratur. (s ) Ainscow, M., Dyson, A., Goldrick, S., & West, M. (2012). Making schools effective for all: Rethinking the task. School Leaderschip & Management (32)(3),

8 8:18 Den litteratur som ska bearbetas i samband med uppdrag A och moment 2 Mot en skola för alla: specialpedagogiska verksamheter trender och fokus över tid, 14 hp är: Allan, J. (2003). Inclusion, Participation and Democracy: What is the purpose? (Kap 1 & 11, 35 s.) Assarson, I. (2009). Utmaningar i en skola för alla - några filosofiska trådar. (del I, ca 100 s. Barron, K. (red) (2004). Genus och funktionshinder. (kap 1,2,3 & 5, ca 140s.) Börjesson, M., & Palmblad, E. (2003). I problembarnens tid. Förnuftets moraliska ordning. Stockholm: Carlssons bokförlag. (269 s.) Skidmore, D. (2004). Inclusion: The dynamic of school development. Open University Press.(beskrivning av de två skolorna ca70 s.) Social Rapport 2006: Utsatthet bland barn och unga. (kap 7 ca 54 s.) Tetler, S. (2004). Den rummelige skole: Om paradokser, dilemmar og udfodringer. I: J. Andersen (Red.), Den rummelige skole: Et faelles ansvar. Vejle: Kroghs Forlag.(7 s) Westling Allodi, M. (2007). Equal Opportunities in Educational Systems: The case of Sweden. European Journal of Education, 42 (1), s (13s) Widerberg, K. (2002). Kvalitativ forskning i praktiken. Lund: Studentlitteratur. (232 s) Uppdrag B: Forskningstraditioner inom det specialpedagogiska kunskapsområdet Uppdraget B ska ge en överblick över olika vetenskapliga perspektiv på det specialpedagogiska kunskapsområdet. Arbetet med uppdrag B bedrivs som en

9 9:18 gruppgift under veckorna Studentarbetslaget planerar hur uppdraget B ska genomföras. Utgångspunkten är att gruppen läser ytterligare litteratur och som även innefattar ett urval av svenska och internationella vetenskapliga artiklar. Studentarbetslagen planerar hur uppdraget skall genomföras. Den litteratur som ska bearbetas i samband med uppdrag B är: Ahlberg, A. (2009). Specialpedagogik- en mångfacetterad utmaning. (Valda delar ca 150s) Forsberg, E., & Wallin, E. (2006). Skolans kontrollregim - ett kontraproduktivt system för styrning? en antologi. (Valda delar ca 100 s.) Gustafsson, J. E., & Myrberg, E. (2002). Ekonomiska resursers betydelse för pedagogiska resultat. (29 s.) Helldin, R., & Sahlin, B.(Red.) (2010). Etik i specialpedagogisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur. Helldin, R. (2007). Klass, kultur och inkludering. En pedagogisk brännpunkt för framtidens specialpedagogiska forsknings. (15s) Nilholm C., & Björck-Åkesson E. (red.) (2007). Reflektioner kring specialpedagogik: sex professorer om forskningsområdet och forskningsfronterna. (114 s.) Persson, B., & Persson, E. (2012). Inkludering och måluppfyllelse - att nå framgång med alla elever. Stockholm: Liber. Skidmore, D. (2004). Inclusion: The dynamic of school development. (resterande del ca (70s) Skrtic, T.M. (2005). A Political Economy of Learning Disabilities. (6 s.) Tillägg:

10 10:18 Utöver detta läses i delkurs 2 en aktuell avhandling som väljs i samråd med kursansvarig lärare. Dessutom tillkommer ca 300 sidor litteratur i form av artiklar och valfria rapporter. Arbetsmaterial: International classification of Functioning, Disability and Health (ICF). (2001).Geneva: WHO. FN:s Allmänna förklaring om de Mänskliga Rättigheterna. Salamancadeklarationen. Svenska Unescorådets skriftserie nr 1/2001 (50 s.) Skolverket (2005). Handikapp i skolan. Det offentliga skolväsendets möte med funktionshinder från folkskolan till nutid. Rapport 270. Stockholm: Fritzes. ( Nationella styrdokument. Se Skolverket och- regler SOU 2010:95. Se, tolka och agera allas rätt till en likvärdig utbildning. Stockholm: Fritzes. (Valda delar ca 150 s.) Gruppexamination (gruppuppsats) Uppdrag A och B är ämnade att resultera i en gruppuppsats. Denna ska under arbetet med uppdrag B färdigställas under vecka I denna del ska resultat och bakgrundslitteratur (och valbar litteratur) från genomförda uppdrag med fokus på syfte och frågeställningar relateras till varandra i form av en diskussion. Diskussionen ska problematisera och synliggöra särskilda aspekter som framkommit från analysarbetet och mynna ut i nya frågor och problem vilka bildar utgångspunkt för arbetslagets fältstudie i delkurs 3. Det totala arbetet som bör omfatta högst 10 sidor (exl. försida och referenslista), storlek 12, radavstånd 1,5. och vara disponerad med bakgrund, syfte, frågeställningar, metod, resultat och diskussion ska vara inlämnat senast måndagen den 27 oktober kl på Mondo under Uppgifter 2. Arbeten som överskrider sidantalet returneras till gruppen för omarbetning. Gruppuppsatsen bedöms med vitsordet G (godkänd) eller U (underkänd). Se

11 11:18 särskilt dokument om betygskriterier på Mondo. För att uppsatsen ska bli godkänd krävs att den: uppfyller betygskriteriet för godkänd nivå (beskrivs i separat dokument på Mondo) uppfyller de formella vetenskapliga kraven dokumentet är formaterat i rubriker och brödtext samt innehåller sidnumrering, innehållsförteckning och sidhuvudtext med de deltagare i studentarbetslaget som medverkat i arbetet. Uppgifter som skall vara genomförda i grupp kan inte omvandlas till individuella uppgifter. Individuell examination Delkurs 1 och 2 innehåller också en individuell examination. Denna ska i likhet med gruppexaminationen underordna sig formella vetenskapliga regler och behandla dels den under kursen bearbetade litteraturen och dels en valfri aktuell avhandling (om ca sidor) samt ca 100 sidor valfri litteratur i form av artiklar och/eller rapporter. Arbetet ska omfatta 5-6 sidor text (arbeten som överskrider sidantalet returneras omgående), typstorlek 12 med 1,5 i radavstånd och vara inlämnad senast måndagen den 3/11 kl Arbetet läggs in under uppgifter på Mondo under uppgifter 2 på Mondo. Den individuella examinationen bedöms utefter en sjugradig skala (beskrivs i ett separat dokument på Mondo). I de fall studentens prestationer på den individuella uppgiften bedöms som otillräckliga ges kompletterande uppgifter eller ett nytt tentamenstillfälle.

12 12: Återkoppling Återkoppling till studenterna kommer att ske genom de nämnda seminarierna och via handledning under process samt skriftlig återkoppling. 3.4 Schema och lokaler Se separat dokument på Mondo 4. Examination och bedömning Studenternas kunskaper i delkurs 1 och 2 examineras dels genom en muntlig redovisning (moment 1) samt dels genom den nämnda gruppexaminationen (gruppuppsatsen) som även presenteras i den stora gruppen, dels genom den individuella examinationen Obligatorisk närvaro komplettering vid frånvaro Kursen förutsätter obligatorisk närvaro. Eventuella avsteg samt kompletteringar görs upp i samråd med utbildningsledningen. 4.2 Bedömningskriterier Beskrivs i separat dokument på Mondo 4.4 Omexamination Se kursplan 4.5 Plagiering Det är givetvis tillåtet att citera andra källor, men såväl direkta citat som indirekta referat måste alltid vara försedda med korrekta och fullständiga referensuppgifter.

13 13:18 Att kopiera eller skriva av ett kortare eller längre avsnitt och ange sig själv som författare till texten är förbjudet. Detta betraktas som plagiat. Ett exempel på plagiat är att ordagrant eller nästan ordagrant skriva av en text (detta innefattar även delar av en text och enstaka meningar) och inte ange varifrån detta kommer. Plagiat kan även anses vara fallet om du använder andras text så att Du får den att framstå som din egen. Andras text kan exempelvis utgöras av kurslitteratur och/eller texter Du funnit på nätet eller en studiekamrats hemtentamen. Plagiat är ett grundläggande brott, inte enbart mot en etablerad forskningsetisk kod, utan även mot ett allmänt förhållningssätt vad gäller egna och andras texter. Plagiat är otillåtet fusk och blir alltid föremål för ett disciplinärende, som kan leda till avstängning. Se vidare Handbok för nya studenter Går att finna på Mondo under filsamling. 5. Valbar kurslitteratur Se uppdrag A och B 6. Kursutvärdering Under kursens gång sker en självvärdering av den egna och gruppens kunskapsutveckling med stöd av individuella texter och kollektivt reflektionsarbete. Vid kursens slut äger även en summativ utvärdering rum.

14 14:18 7. Mondo Samtliga registrerade studenter ska ha tillgång till nätplattformen Mondo samt kontinuerlig kommunikation via denna med studentarbetslaget, kursansvariga, lärare och kursadministratörer. 8. Studentinflytande Under kursens gång ges studenterna möjlighet att påverka kursens arbetssätt. Individuella texter, grupphandledning och seminarier med fokus på dialog avser att ge plats för studenternas påverkan och inflytande. En formativ självvärdering under kursen innebär att målrelatera samtal kontinuerligt ges plats genom ovan. En summativ utvärdering äger rum i slutet av kursen. 9. Studera med funktionsnedsättning Studenter med funktionsnedsättning välkomnas att kontakta Stockholms universitet via informationslänken nedan. Målet är att alla studenter vid Stockholms universitet ska ha lika rättigheter och möjligheter oavsett eventuell funktionsnedsättning. Du kan läsa mer i Stockholm universitets handlingsplan nedan: Jämlikhet & likabehandling Alla anställda och studenter ska behandlas lika och bemötas med respekt oavsett ålder, kön, etnisk tillhörighet, trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning eller funktionsnedsättning. En förbättrad balans ska eftersträvas mellan kvinnors och mäns inflytande på verksamheten samt mellan

15 15:18 antalet kvinnor och män inom densamma. Läs vidare om riktlinjer inom universitetet nedan: Kontaktinformation Eva Siljehag tfn (Kursansvarig) Anita Lundgren tfn: (Specialpedagog programmet)

16 16:18

17 17:18

18 18:18