Pedagogisk och didaktisk forskning I, 7,5 hp Studiehandledning för vårterminen 2015

Transkript

1 1 (4) Uppdaterad Pedagogisk och didaktisk forskning I, 7,5 hp Studiehandledning för vårterminen 2015 Kursadministration och organisation I kursen används den digitala plattformen Mondo för information kring uppgifter och eventuella schemaförändringar. Se därför till att du har ett användarnamn och lösenord för Mondo innan du börjar kursen. All löpande information kommer att publiceras under fliken Anslagstavla. Om du behöver hjälp eller får problem med Mondo kontaktar du it-supporten för studenter, se: Kursansvarig Jonas von Reybekiel Trostek jonas.trostek@edu.su.se Kursadministratör Emma West emma.west@edu.su.se Föreläsare och lärare Charlotte Bagge Åsa Broberg Jonas von Reybekiel Trostek Kursens syfte Kursen är det första steget i utbildningen i forskningsmetod i pedagogik och didaktik. Kursen är också den första av tre kurser i pedagogisk och didaktisk forskning där ämnet gradvis fördjupas. Syftet med Pedagogisk och didaktisk forskning I är att deltagarna ska tillägna sig en grundläggande förståelse för centrala begrepp, olika forskningsansatser och forskningsetiska ritlinjer inom ämnena pedagogik och didaktik. Tyngdpunkten i kursen är på kvalitativa metodansatser. Kursinnehåll I kursen introduceras grundläggande vetenskapsteoretiska spörsmål som kan sägas vara uttryck för att vetenskap i flera avseenden skiljer sig från vardagskunskap eller common sense. I kursen introduceras också olika metodansatser alltså olika sätt att erhålla kunskap som är vanliga inom pedagogisk och didaktisk forskning. En angränsande fråga som tas upp är hur valet av metodansats påverkar vilken kunskap som är möjlig eller inte möjlig att

2 2 (4) erhålla. Ytterligare en hörnsten i kursen är att urskilja olika steg i en forskningsprocess och att värdera dessa olika steg med utgångspunkt i grundläggande kvalitetskriterier och forskningsetiska principer. Frågor som tas upp i kursen är till exempel: Vad är en vetenskaplig studie? Vad kännetecknar kvalitativ respektive kvantitativ forskning? Vilka olika steg kan urskiljas i en forskningsprocess? Vilken metodansats lämpar sig för en viss forskningsfråga? Vilken typ av kunskap kan olika frågor leda till? Förväntade studieresultat Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna: redogöra för grundläggande begrepp inom pedagogisk och didaktisk forskning, redogöra för olika steg i forskningsprocessen, redogöra för metodansatser som är vanliga inom pedagogisk och didaktisk forskning, argumentera för hur en viss metodansats påverkar vilken kunskap som är möjlig att erhålla om det undersökta fenomenet eller objektet. Kursupplägg Under kursen används undervisningsformer som är aktiverande och involverar kursdeltagarna i de olika forskningsrelaterade frågor som behandlas. Undervisningen sker i form av föreläsningar, lärarledda interaktiva seminarier, en workshop, självstudier, samt ett enskilt skrivarbete (hemtentamen). Vi har strävat efter att hitta former som innebär att undervisningen blir ett stöd för dig då du ska nå de förväntade studieresultaten i kursen. Föreläsningar Föreläsningarna med Charlotte Bagge, Corrado Matta och Jonas von Reybekiel Trostek ger en introduktion till vad som kännetecknar vetenskaplig kunskap och vad som skiljer kvantitativ forskning från kvalitativ. Vidare fokuserar föreläsningarna på kvalitativa och kvantitativa forskningsansatser i det pedagogiska och didaktiska forskningsfältet, samt på hur pedagogisk och didaktisk forskning kan värderas utifrån olika kvalitetsaspekter och forskningsetiska riktlinjer. Föreläsningen om kvantitativa metoder med Corrado Matta är förinspelad. Kontrollera gärna i god tid att du har en uppkoppling som gör det möjligt att se föreläsningen. Eventuella frågor tar du med dig till det efterföljande seminariet med Charlotte Bagge. Du hittar föreläsningen på följande länk: 4: mp4&type=vod

3 3 (4) Seminarier I kursen ingår tre seminarietillfällen. Dessa är uppbyggda kring kurslitteraturen och är tänkta att följa upp respektive föreläsning. Seminarium 1 är alltså en uppföljning av Föreläsning 1, o.s.v. Seminarierna baseras på olika seminarieuppgifter som tar sin utgångspunkt i kurslitteraturen. Som student förbereder du dig inför seminariet genom att läsa den litteratur som anges på schemat. Observera att seminarierna är obligatoriska. Om du inte är närvarande på ett seminarium får du en kompletteringsuppgift som ska lämnas in för att du ska kunna få ut ditt betyg på kursen. Kompletteringsuppgiften lämnas in På Mondo under fliken Uppgifter. Under fliken Resultat synliggörs godkänt deltagande på seminarierna. Workshop och gruppexamination Ett av de examinerande momenten i kursen är en gruppexamination. Denna examination handlar om att plocka isär publicerade studier och undersöka hur de olika bitarna hänger ihop med varandra. I detta moment ingår en workshop där du tillsammans med en mindre arbetsgrupp och under handledning av en lärare kommer att arbeta med en viss studie. Du och din arbetsgrupp lämnar sedan in en kortare rapport som fungerar som underlag för examination. Mer detaljerade anvisningar om gruppexaminationen kommer att publiceras på Mondo. Läsanvisningar Föreläsning och seminarium 1 Föreläsning och seminarium 2 Föreläsning och seminarium 3 Vetenskap vs. vardagskunskap. Bryman, kap 1; Fejes & Thornberg, kap 1; Thuren, kap 1-7, 9, Kvantitativ forskningsansats inom pedagogisk och didaktisk forskning. Bryman, kap 6; Thurén, kap 10 och 11. Kvalitativa metodansatser inom pedagogisk och didaktisk forskning. Fejes & Thornberg, kap 2-12; Bryman, kap 15; Thuren, kap 13. Föreläsning 4 (inför workshop) Forskningsdesign och steg i forskningsprocessen. Bryman, kap 2 och 3. Föreläsning 5 Kvalitet och etik i forskning. Fejes & Thornberg, kap 13; Bryman, kap 5, Thurén, kap. 8, 14 och 15. Examination Examinationen består av två delar; (1) en gruppexamination och (2) en individuell examination i form av en hemtentamen. (1) Gruppexaminationen läggs också ut på Mondo den 25 maj kl under fliken Filsamling. Gruppexaminationen ska lämnas in på Mondo senast fredagen den 29 maj kl under fliken Uppgifter i mappen Inlämning av gruppexamination. Det räcker att en deltagare i gruppen lämnar in uppgiften och varje grupp får komma överens om vem som ska ansvara för detta. Ange för- och efternamn på samtliga aktiva deltagare i gruppen i dokumentet. Döp dokumentet till ert gruppnamn och spara det som wordfil (.docx/.doc) eller

4 4 (4) PDF. Undvik andra filformat och komprimera heller inte filen detta kan medföra att vi inte kan öppna och bedöma din examination! (2) Den individuella examinationen publiceras på Mondo måndagen den 1 juni kl under fliken Filsamling. Den individuella examinationen ska lämnas in på Mondo senast torsdagen den 4 juni kl under fliken Uppgifter i mappen Inlämning av individuell examination. Ange för- och efternamn, samt personnummer i dokumentet. Spara dokumentet som wordfil (.docx/.doc) eller PDF. Undvik andra filformat och komprimera heller inte filen detta kan medföra att vi inte kan öppna och bedöma din examination! Att uppgiften är individuell innebär att din text ska vara en självständigt skriven text, som du själv har författat. Citat, referat och anföringar ska vara korrekt återgivna. I texten ska det alltså framgå att du satt dig in i och tillgodogjort dig kurslitteraturen, men också att du förmår föra ett självständigt och underbyggt resonemang kring de frågor som behandlas. Det är givetvis tillåtet att citera andra källor än kurslitteraturen, men inte som ersättning för denna. Såväl direkta citat som indirekta referat måste alltid vara försedda med korrekta och fullständiga referensuppgifter. Att kopiera eller skriva av ett kortare eller längre avsnitt och ange sig själv som författare till texten är förbjudet. Det betraktas som plagiat. Ett exempel på plagiat är att ordagrant eller nästan ordagrant skriva av en text (detta innefattar även delar av en text och enstaka meningar) utan att ange varifrån detta kommer. Plagiat kan även anses vara fallet om du använder andras text så att du får den att framstå som din egen. Andras text kan exempelvis utgöras av kurslitteratur och/eller texter du funnit på nätet, eller en studiekamrats hemtentamen. Plagiat betraktas som ett grundläggande brott, inte enbart mot en etablerad forskningsetisk kod, utan även mot ett allmänt förhållningssätt vad gäller egna och andras texter. Plagiat är otillåtet fusk och blir alltid föremål för ett disciplinärende, som kan leda till avstängning. I samband med bedömningen använder vi textmatchningsverktyget Turnitin för att spåra eventuella plagiat. Institutionen för Pedagogik och Didaktik följer Stockholms universitets riktlinjer vid misstänkt fusk i samband med examination. Läs mer om regler, förfarande och konsekvenser i samband med disciplinärenden på: Betyg På gruppexaminationens ges betyget Godkänd, eller så får gruppen komplettera. Den som inte aktivt deltar i gruppexaminationen blir underkänd på momentet och får göra en individuell komplettering. På den individuella hemtentamen ges betygen A F (se betygskriterier nedan). Vid betyget Fx kan komplettering göras enligt givna instruktioner inom sju dagar. Individuell omexamination Det ges möjlighet till individuell omexamination vid följande tillfällen: Första tillfället publiceras omexaminationen på Mondo måndagen den 31 augusti kl Den ska lämnas in på Mondo under fliken Uppgifter i mappen Inlämning av omexamination 1 senast torsdagen den 3 september kl Det andra tillfället publiceras omexaminationen på Mondo torsdagen den 24 september kl Den ska lämnas in på Mondo under fliken Uppgifter i mappen Inlämning av omexamination 2 senast tisdagen den 29 september kl

5 5 (4) Betygskriterier Stockholms universitet använder en sjugradig betygsskala. A är det högsta godkända betyget och E är det lägsta. Underkända betyg är F och Fx. Betyget F innebär omtentamen och betyget Fx komplettering. Följande prestationer förväntas för respektive betyg: A B C D Studenten redogör korrekt för och reflekterar självständigt över innebörden i grundläggande begrepp inom pedagogisk och didaktisk forskning. Studenten gör på ett tydligt, självständigt och strukturerat sätt åtskillnad på det författare skriver, tolkningen av detta samt den egna åsikten. Studenten urskiljer och redogör självständigt och strukturerat för olika steg i forskningsprocessen på ett sätt som gör det tydligt hur dessa steg relaterar till varandra och en specifik metodansats. Studenten redogör korrekt och självständigt för metodansatser på ett sätt som gör det tydligt vad som är deras speciella särdrag. Studenten argumenterar självständigt och kritiskt för vilken kunskap som är möjlig att erhålla med en viss metodansats. Studenten redogör korrekt för och gör en ansats att reflektera självständigt över innebörden i grundläggande begrepp inom pedagogisk och didaktisk forskning. Studenten gör på ett tydligt, självständigt och strukturerat sätt åtskillnad på det författare skriver och den egna tolkningen av detta. Studenten urskiljer och redogör självständigt och strukturerat för olika steg i forskningsprocessen på ett sätt som gör det någorlunda tydligt hur dessa steg relaterar till varandra och en specifik metodansats. Studenten redogör korrekt och självständigt för metodansatser på ett sätt som gör det någorlunda tydligt vad som är deras speciella särdrag. Studenten argumenterar någorlunda självständigt och kritiskt för vilken kunskap som är möjlig att erhålla med en viss metodansats. Studenten redogör korrekt för och reflekterar över innebörden i grundläggande begrepp inom pedagogisk och didaktisk forskning. Studenten gör till övervägande del självständigt och på ett strukturerat sätt åtskillnad på det författare skriver och den egna tolkningen av detta. Studenten urskiljer och redogör för olika steg i forskningsprocessen på ett sätt som gör det någorlunda tydligt hur dessa steg relaterar till varandra och en specifik metodansats. Studenten redogör korrekt för metodansatser på ett sätt som gör det någorlunda tydligt vad som är deras speciella särdrag. Studenten argumenterar för vilken kunskap som är möjlig att erhålla med en viss metodansats. Studenten redogör korrekt för innebörden i grundläggande begrepp inom pedagogisk

6 6 (4) E Fx F och didaktisk forskning. Studenten gör till viss del åtskillnad på det författare skriver och den egna tolkningen av detta. Studenten urskiljer och redogör i stora drag för olika steg i forskningsprocessen på ett sätt som gör det någorlunda tydligt hur dessa steg relaterar till varandra. Studenten redogör någorlunda korrekt för metodansatser på ett sätt som pekar mot deras speciella särdrag. Studenten gör en ansats att argumentera för vilken kunskap som är möjlig att erhålla med en viss metodansats. Studenten redogör någorlunda korrekt för innebörden i grundläggande begrepp inom pedagogisk och didaktisk forskning. Studenten urskiljer och redogör i stora drag för olika steg i forskningsprocessen. Studenten redogör någorlunda korrekt för metodansatser. Studenten förklarar vilken kunskap som är möjlig att erhålla med en viss metodansats. Studenten visar inte på förmågor som motsvarar ett godkänt betyg (A-E) men bedöms kunna visa på sådana förmågor genom en rimligt avgränsad komplettering. Studenten redogör inte för innebörden i centrala begrepp, eller så redogör studenten för innebörden på ett sätt som väsentligt skiljer sig från vad som är vedertaget inom pedagogisk och didaktisk forskning. Studenten urskiljer och redogör inte för olika steg i forskningsprocessen. Studenten redogör inte för metodansatser, eller så redogör studenten för metodansatser på ett på ett sätt som väsentligt skiljer sig från vad som är vedertaget inom kvalitativ och kvantitativ forskning. Studenten visar inte på några samband mellan kunskapsanspråk och metodansats, eller så visar studenten på samband som väsentligt skiljer sig från vad som är vedertaget i kvalitativ och kvantitativ forskning. Kurslitteratur Fejes, A., & Thornborg, R. (Red.) (2014). Handbok i kvalitativ analys. Andra upplagan. Stockholm: Liber AB. Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Andra upplagan. Stockholm: Liber AB (Utvalda delar). Thurén, T. (2007). Vetenskapsteori för nybörjare. Andra upplagan. Malmö: Liber AB. Du införskaffar med fördel kurslitteraturen i god tid innan kursstart. Notera att du förväntas ha kommit igång med din läsning redan till första föreläsningen (se läsanvisningarna ovan)! Ett tips är att undersöka begagnatmarknaden, jämföra priser på nätet och kolla upp vilka studentrabatter som eventuellt gäller.