c) Sarrus regel ger L6.2 Hur många lösningar har ekvationssystemen?

Relevanta dokument
Avsnitt 4, Matriser ( =

Subtraktion. Räkneregler

Matriser. En m n-matris A har följande form. Vi skriver också A = (a ij ) m n. m n kallas för A:s storlek. 0 1, 0 0. Exempel 1

Linjära ekvationssystem. Avsnitt 1. Vi ska lära oss en metod som på ett systematiskt sätt löser alla linjära ekvationssystem. Linjära ekvationssystem

Determinanter, egenvectorer, egenvärden.

Avsnitt 2. Matriser. Matriser. Vad är en matris? De enkla räknesätten

Preliminärt lösningsförslag

1. (Dugga 1.1) (a) Bestäm v (3v 2u) om v = . (1p) and u =

Linjär Algebra M/TD Läsvecka 3

M = c c M = 1 3 1

Vektorgeometri för gymnasister

Begrepp :: Determinanten

Linjär Algebra M/TD Läsvecka 2

Moment 5.5 Övningsuppgifter I 5.60a. 5.60b, 5.60.c, 61

Enhetsvektorer. Basvektorer i två dimensioner: 1 1 Basvektorer i tre dimensioner: Enhetsvektor i riktningen v: v v

ax + y + 2z = 3 ay = b 3 (b 3) z = 0 har (a) entydig lösning, (b) oändligt många lösningar och (c) ingen lösning.

LÖSNINGAR TILL UPPGIFTER TILL RÄKNEÖVNING 1

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Sammanfattning av föreläsningarna 1-4.

Moment Viktiga exempel Övningsuppgifter

. (2p) 2x + 2y + z = 4 y + 2z = 2 4x + 3y = 6

SKRIVNING I VEKTORGEOMETRI

Föreläsningsanteckningar Linjär Algebra II Lärarlyftet

SKRIVNING I VEKTORGEOMETRI

Vektorerna är parallella med planet omm de är vinkelräta mot planets normal, dvs mot

SKRIVNING I VEKTORGEOMETRI Delkurs

TMV206: Linjär algebra

Studieanvisningar. H. Anton och C. Rorres: Elementary Linear Algebra, 9:e upplagan. Wiley, 2005 (betecknas A nedan).

Preliminärt lösningsförslag

Dagens program. Linjära ekvationssystem och matriser

15 september, Föreläsning 5. Tillämpad linjär algebra

TMV166 Linjär algebra för M. Datorlaboration 2: Matrisalgebra och en mekanisk tillämpning

SKRIVNING I VEKTORGEOMETRI

TMV166 Linjär Algebra för M. Tentamen

Dagens program. Repetition Determinanten Definition och grundläggande egenskaper

Moment 6.1, 6.2 Viktiga exempel Övningsuppgifter T6.1-T6.6

Övningstenta 001. Alla Linjär Algebra. TM-Matematik Sören Hector Mikael Forsberg. 1. x 2y z + v = 0 z + u + v = 3 x + 2y + 2u + 2v = 4 z + 2u + 5v = 0

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson

14 september, Föreläsning 5. Tillämpad linjär algebra

x 2y + z = 1 (1) 2x + y 2z = 3 (2) x + 3y z = 4 (3)

Några saker som jag inte hann: Ur trigonometriska ettan kan vi uttrycka och i termer av. Vi delar båda led i trig. 1:an med :

Objective:: Linjärt beroende och oberoende version 1.0

3. Lös det överbestämda systemet nedan på bästa sätt i minsta kvadratmening. x + y = 1 x + 2y = 3 x + 3y = 4 x + 4y = 6

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförsag till modelltentamen

Preliminärt lösningsförslag

Gausselimination fungerar alltid, till skillnad från mer speciella metoder.

Preliminärt lösningsförslag

Lösningsförslag till skrivningen i Vektorgeometri (MAA702) måndagen den 30 maj 2005

4x az = 0 2ax + y = 0 ax + y + z = 0

Diagonalisering och linjära system ODE med konstanta koe cienter.

Linjär algebra på 2 45 minuter

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen DEL A

Tentamen 1 i Matematik 1, HF1903, för BD10 onsdag 22 september 2010, kl

M0043M Integralkalkyl och Linjär Algebra, H14, Linjär Algebra, Föreläsning 11

Kursplanering för Linjär algebra, HT 2003

Del 1: Godkäntdelen. TMV142 Linjär algebra Z

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen DEL A

(d) Mängden av alla x som uppfyller x = s u + t v + (1, 0, 0), där s, t R. (e) Mängden av alla x som uppfyller x = s u där s är ickenegativ, s 0.

Mat Grundkurs i matematik 1, del I

Mat Grundkurs i matematik 1, del I

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen DEL A

Mat Grundkurs i matematik 1, del I

Lite Linjär Algebra 2017

Notera att tecknet < ändras till > när vi multiplicerar ( eller delar) en olikhet med ett negativt tal.

Linjär algebra Tio förrätter och två efterrätter Roy Skjelnes

denna del en poäng. 1. (Dugga 1.1) (a) Beräkna u (v 2u) om v = u och u har längd 3. Motivera ert svar.

Del 1: Godkäntdelen. TMV141 Linjär algebra E

c d Z = och W = b a d c för några reella tal a, b, c och d. Vi har att a + c (b + d) b + d a + c ac bd ( ad bc)

Kap Inversfunktion, arcusfunktioner.

MAA123 Grundläggande vektoralgebra

Innehåll. 1 Linjärt ekvationssystem (ES) 5. 2 Grundläggande algebra 13

MVE022 Urval av bevis (på svenska)

6. Matriser Definition av matriser 62 6 MATRISER. En matris är ett rektangulärt schema av tal: a 11 a 12 a 13 a 1n a 21 a 22 a 23 a 2n A =

Vektorgeometri för gymnasister

5 Linjär algebra. 5.1 Addition av matriser 5 LINJÄR ALGEBRA

Chalmers tekniska högskola Datum: kl Telefonvakt: Linnea Hietala MVE480 Linjär algebra S

LYCKA TILL! kl 8 13

1 Grundläggande kalkyler med vektorer och matriser

= ( 1) xy 1. x 2y. y e

Dagens program. Linjära ekvationssystem och matriser

Självkoll: Ser du att de två uttrycken är ekvivalenta?

Linjär algebra. Lars-Åke Lindahl

Studiehandledning till linjär algebra Avsnitt 2

MAA123 Grundläggande vektoralgebra

Inledande matematik för I1. MVE011 läsperiod Matlab vecka 2 övningsuppgifter

Linjära ekvationssystem

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen DEL A

Veckoblad 4, Linjär algebra IT, VT2010

1 Positivt definita och positivt semidefinita matriser

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Svar till tentan. Del A. Prov i matematik Linj. alg. o geom

TMV141. Fredrik Lindgren. 22 januari 2013

Linjära ekvationssystem

1.1 Skriv följande vektorsummor som en vektor (a) AB + BC (b) BC + CD + DA.

2x + y + 3z = 4 x + y = 1 x 2y z = 3

3 1 = t 2 2 = ( 1) ( 2) 1 2 = A(t) = t 1 10 t

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag med bedömningskriterier till kontrollskrivning 1 Måndagen den 29 november, 2010

Version Linjär algebra kapiltet från ett ODE-kompendium. Mikael Forsberg

A = (3 p) (b) Bestäm alla lösningar till Ax = [ 5 3 ] T.. (3 p)

= ( 1) ( 1) = 4 0.

KOKBOKEN 1. Håkan Strömberg KTH STH

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen DEL A. (1 p) (c) Bestäm avståndet mellan A och linjen l.

Transkript:

Avsnitt Determinanter L Använd determinanter för att avgöra om följande matriser är inverterbara ( ) a) b) 5 8 ( ) cos ϕ sin ϕ c) d) sin ϕ cos ϕ En matris A är inverterbar om och endast om det A Vi beräknar därför determinanten av respektive matriserna och kontrollerar om den är noll a) Med minnesregeln får vi a c Alltså är matrisen inverterbar b d a b c d + ad bc b) Vi beräknar -determinanten med Sarrus regel Tag de två första kolumnerna i determinanten och placera kopior av dessa till höger om determinanten, 5 5 8 8 Determinantens värde får vi genom att lägga ihop högerdiagonalprodukterna och dra ifrån vänsterdiagonalprodukterna 5 5 8 8 + + + Matrisen är inte inverterbar 5 + + 8 5 8 5 + 8 + 5 8 c) Sarrus regel ger + + + ( ) + ( ) + ( ) ( ) ( ) ( ) + 8 8 Detta visar att matrisen är inverterbar d) Vi får att determinanten är cos ϕ sin ϕ sin ϕ cos ϕ cos ϕ cos ϕ ( sin ϕ) sin ϕ cos ϕ + sin ϕ b) Matrisen är därför inverterbar (för alla värden på ϕ) L Hur många lösningar har ekvationssystemen? c) x + x + x x + x + x x + x + 5x x + x x x x + x x + x + x b) Ett sätt att avgöra hur många lösningar systemet har är att gausseliminera till ett slutschema och där avläsa svaret I detta fall kan vi dock få ett snabbare svar genom att beräkna koefficientmatrisens determinant Om det så vet vi att systemet måste ha exakt en lösning Om det har slutschemat en nollrad vilket vanligtvis betyder att vi antingen har en parameterlösning eller att systemet saknar lösning

Men i detta fall har vi ett homogent system (högerledet består bara av nollor) och då kommer alla nollrader vara av typen Vi kommer alltså ha en parameterlösning Om vi summerar så har vi alltså determinant exakt en lösning, determinant parameterlösning Vi bestämmer nu determinantens värde 5 5 + + + 5 + + 5 La För vilka värden på konstanten a är matrisen inverterbar? ( a ) 5 a Vi kan bestämma exakt när matrisen är inverterbar genom att beräkna dess determinant Bara när determinanten är skild från noll är matrisen inverterbar Vi har a 5 a ( a)( a) 5 a a + och vi ser att när a inte är en rot till polynomet a a + så är matrisen inverterbar, dvs när a och a är matrisen inverterbar Systemet har därför en parameterlösning c) Vi kan använda samma resonemang som i b-uppgiften, men denna gång kan vi inte utesluta att systemet saknar lösning om determinanten är noll eftersom vi inte har ett homogent system Vi har därför att determinant exakt en lösning, determinant parameterlösning eller saknar lösning Skulle det visa sig att determinanten är noll får vi gå den långa vägen och gausseliminera Koefficientmatrisens determinant är { Se uppgift Lc } Svaret är att systemet har exakt en lösning La Beräkna determinanten Vi ska lösa uppgiften med två metoder Metod (Kofaktorutveckling) Vi kan välja att kofaktorutveckla längs en rad eller en kolumn i determinanten Förslagsvis väljer vi en rad/kolumn med många nollor i sig så att så många termer som möjligt blir noll i utvecklingen I vår determinant spelar det ingen roll vad vi väljer så vi väljer rad,

Varje element i raden ger upphov till en term i utvecklingen + + Varje term är elementet gånger motsvarande minor och tecknen framför termerna ges av motsvarande rad i teckentabellen + + + + + + + + Minorerna i utvecklingen kan vi räkna ut på valfritt sätt, tex med kofaktorutveckling I determinanten väljer vi att utveckla längs den andra kolumnen (eftersom vi bara har ett nollskilt element där) Vi utvecklar determinanten + + ( ( ) ( ) ) + längs den första raden ( ) + ( ) ( ( ) ( ) ) + Om vi sammanställer uträkningen har vi + ( ) + ( ) + + ( ) + Metod (Radoperationer) Med hjälp av radoperationer kan vi reducera en determinant till en triangulär determinant vars värde är produkten av diagonalelementen Vid varje radoperation ändras determinantens värde enligt reglerna A A A a A a, där a, A A När vi radreducerar använder vi samma strategi som vid gausseliminering Vi börjar med (, )-elementet och ser till att få nollor under, -

Notera att radoperationen inte ändrade determinantens värde Vi går vidare till (, )-elementet och utför en radoperation så att vi får nollor därunder, - Nu har vi fått en triangulär determinant och dess värde är produkten av diagonalelementen () Lb Beräkna determinanten Den första frågan vi ställer är: ska vi kofaktorutveckla eller använda radoperationer? I detta fall är nog radoperationer att föredra eftersom kofaktorutveckling brukar man normalt använda när determinanten innehåller någon rad eller kolumn med många nollor Vi får 5 5 - + 5-5 5 5-5 5 () 5 - Lägg märke till att strategin vid radreduceringen inte är identisk med vanlig gausseliminering Vi struntar i att radreducera uppåt eftersom det räcker med att vi når en triangulär determinant på slutet

Lc Beräkna determinanten 5 8 5 La Är matrisen inverterbar? Här ser vi att den tredje kolumnen har många nollor i sig, så vi börjar med att utveckla längs den Eftersom det bara finns ett nollskilt element i kolumnen har utvecklingen bara en term, + 8 5 I den nya determinanten har den fjärde kolumnen endast ett nollskilt element så vi utvecklar längs den + ( ) 8 Att vi får ett minustecken framför :an kan vi se genom att starta vid (, )- elementet med ett +:tecken och sedan gå stegvis mot :ans position och vid varje steg byta tecken + + + Vi vet att matrisen är inverterbar om och endast om determinanten När vi ska beräkna determinanten ser det ut att vara ett gränsfall mellan om vi ska kofaktorutveckla eller radreducera Vi kan börja med en radoperation, Här kan det vara lämpligt att utveckla längs den andra raden, Vi har nu en triangulär determinant och får värdet som produkten av diagonalelementen, Matrisen är alltså inverterbar Den determinant vi nu har fått är en -determinant och den skulle vi kunna räkna ut med Sarrus regel men samtidigt ser vi att den första kolumnen bara har ett nollskilt element, så vi utvecklar längs kolumnen istället, + ( ) 8 + ( ) (8 ) 5

L Hur många lösningar har ekvationssystemet? x x + x + x x + 5x + x + x x + x x + x x + x + x + x Först och främst har systemet exakt en lösning om koefficientmatrisens determinant är skild från noll Eftersom systemet är homogent så kommer det i fallet att determinanten är noll att ha en parameterlösning Vi har alltså determinant exakt en lösning determinant oändligt många lösningar Determinanten är 5 Det verkar inte finnas någon öppning för en kofaktorutveckling så vi radreducerar istället, 5 - - - 5 Här kan det vara lämpligt att utföra en kolumnoperation för att flytta nollorna från tredje kolumnen till den andra kolumnen + 5 5-5 5 L5 Matriserna A 5, B 8 är inverterbara Beräkna det ( C AB(B AC ) ) och C 5 8 5 8 Istället för att först beräkna den komplicerade matrisprodukten och sedan ta determinanten av allt ska vi använda determinantreglerna det(ab) det A det B det(a ) (det A) samt matrisräknereglerna och förenkla uttrycket innan vi sätter igång att räkna Först delar vi upp uttrycket i faktorer det ( C AB(B AC ) ) det C det A det B det(b AC ) Den sista faktorn kan förenklas med regeln för inverser, det C det A det B det(b AC ) och vi utvecklar nämnaren i determinantfaktorer det C det A det B det B det A det C det B det B det B det B det B det B Determinanten av B är enkel att beräkna eftersom B är en triangulär matris, 8 det B Vi har därmed att det ( C AB(B AC ) ) det B Alltså har systemet oändligt många lösningar

( ) La Skriv upp inversen till matrisen med adjunktformeln Adjunktformeln säger att A ( ) T +M M, det A M +M där M, M, M och M är matrisens minorer Minoren M ij till matrisen får vi genom att stryka rad i och kolumn j i matrisen och ta determinanten av delmatrisen I vårt fall är M M och determinanten är det A M M () Inversen är A ( ) T ( ) Kontroll: A A ( ) ( ) ( ) Lb Skriv upp inversen till matrisen med adjunktformeln Vi använder adjunktformeln återigen A det A +M M +M M +M M +M M +M Minorerna och determinanten får vi till det A T Här ser vi att en invers saknas eftersom determinanten är noll La Lös systemet { x + y x + y 8 med Cramers regel Vi skriver först ekvationssystemet i matrisform ( ) ( ) x y ( 8 För att vi ska kunna använda Cramers regel måste koefficientmatrisen vara inverterbar, dvs determinanten vara skild från noll, Enligt Cramers regel är varje obekant lika med kvoten av två determinanter 8 8 x och y )

Nere i nämnaren har vi koefficientmatrisens determinant I täljaren tar vi determinanten av den matris vi får när den kolumn i koefficientmatrisen som svarar mot variabeln ersätts med högerledet x y Vi kontrollerar också svaret 8 8 8 8 x + y + 5, x + y ( ) + 5 8, De fyra determinanterna beräknar vi med de vanliga metoderna { Sarrus } + + ( ) ( ), { Utveckla första kolumnen }, { Utveckla andra kolumnen }, { Utveckla tredje kolumnen } Lösningen är alltså Lb Lös systemet med Cramers regel x + y z x + y + z x + y + z Vi kontrollerar svaret x, y, z x + y z + ( ), x + y + z ( ) + + ( ) x + y + z ( ) + + ( ), + 5 + 5 Cramers regel ger att lösningen (förutsatt att vi har exakt en lösning) ges av x, y, z 8