Gemesam plats E studie i trafiksystemes iverka på stadsbyade Daiel Oliviusso Kristoffer Davider
Gemesam plats - e studie i trafiksystemes iverka på stadsbyade Detta arbetet utör vårt examesarbete för kadidatprorammet i fysisk plaeri vid Blekie Tekiska höskola. Vi till tacka alla som stöttat oss på e och kommit med itressata sypukter och reflektioer. Vi vill i syerhet tacka vår hadledare Stella Fryxell för de viktia återkoppli och rådivi ha ett. Vi vill äve tacka tjästemäe på Sola stad som ett oss tillå till material och uderla samt varit behjälplia med fråor och iput. Tack! Daiel Oliviusso & Kristoffer Davider Kadidatarbete, 15 hp FM1473 Fysisk Plaeri, 180 hp Isititutioe för Fysisk Plaeri Blekie Tekiska Höskola Hadledare: Stella Fryxell Samtlia bilder och illustratioer är producerade av författara om iet aat aes Bilder till förstasida och kapitelblad: Mäklara JLL Kartuderla : Latmäteriet 2
Sammafatti Befolkie i Sveries storstäder förvätas öka kraftit och Norde förutspås vara blad de mest urbaiserade reioera i världe iom e sar framtid. E påföljd av de ökade befolkie i städera är ett större behov av trasporter och trafiksystem med hö kapacitet iom stades räser. Dea kadidatuppsats är e asats till att behadla koflikte som uppstår är vilja och behovet av att bya täta och sammahäade stadsmiljöer ska föreas med trafiksystem och trasportifrastruktur i stade. I kadidatuppsatse första del studeras statlit publicerade rapporter, udersökiar och aa ämesrelevat litteratur utifrå e kvalitativ aalysmetod, för att idetifiera olika plaerispriciper som aväds är stadsbebyelse i asluti till trafiksystem och trasportifrastruktur plaeras. De idetifierade plaerispricipera tillämpas seda i fyra upprättade plaer över området Pampas/ Tomteboda i Sola och Stockholms kommuer. Därefter utreds hur respektive försla påverkar möjlihete till att bya tät stadsbebyelse i Pampas/Tomteboda. 3
Sammafatti 3 Arbetsfördeli 3 Iledi 7 Bakrud 9 Problemområde 15 Problemformuleri 18 Syfte 18 Fråeställi 18 Avräsi 19 Metod 20 Forskisstratei och Metod 22 Kvalitativ iehållsaalys 22 Platsaalys 23 Research by desi 23 Trafiksystem 25 Teori 26 Priciper för trafiksystem 28 Motortrafikleder 28 Motortrafikled på bro 32 Motortrafikled i tuel 36 Motortrafikled i dike 38 Jär 40 Jär på bro och i tuel 41 Hihway removal 42 Pampas / Tomteboda 44 Läet i stade 47 Klara strad 48 Karlber 48 Haastade / Norra statio 50 Karoliska Istitutet 50 Tomteboda 52 Pampas 52 Huvudsta 54 Haaluds idustriområde 54 Skytteholm 56 Geoloiska förutsättiar 56 Befitlia trafiksystem och trafikeri 56 Järar 58 Väar 60 Tuelbaa 60 Plaerisläe 62 Platsiveteri 64 Stadsbild 66 Rumslia aalyser 68 Stråk och rörelser 74 Kvaliteér i området 74 Resultat 76 Gestaltisproram 78 Priciper för förslae 80 Nollalterativ 82 Trasportod 86 Hihway Removal 88 Maxalterativ 94 Diskussio 100 Sammafatti 105 Slutsatser 105 Ytterliare fråeställiar 106 Källförtecki 108 4
Här itroduceras kadidatuppsatses bakrud eom e ämesöversikt för arbetets valda forskisområde. Kapitlet tar avstamp i hur trasportifrastruktur historisk sett påverkat stade och hur de påverkar daes stadsplaeri. Relevata problemområde belyses och det valda plaområdet itroduceras. Därefter redovisas uppsatses problemformuleri, syfte, fråeställiar och avräsiar. Iledi Här preseteras kadidatarbetets upplä och forskisstratei. Arbetets forskismetoder preseteras och förklaras. Metod Kapitlet ileds med e beskrivi av de teoretiska utåspukter som lier till rud för kadidatarbetet. Därefter preseteras och beskrivs de plaerispriciper som idetifierats eom de kvalitativa aalyse. Trafiksystem Här itroduceras kadidatuppsatses valda plaområde Pampas/Tomteboda. Plaområdet beskrivs eom utpekade delområde, som var och e preseteras. Områdets befitlia trafiksystem och trasportifrastruktur beskrivs och det rådade plaerisläet klarörs. Kapitlet avslutas med arbetets platsiveteri. Pampas/ Tomteboda I detta kapitel iveteras och beskrivs plaområdet och de itilliade områdeas karaktärsdra i syftet att upprätta e rud för det estaltisproram som seda framställs. Avslutisvis återes områdeas uppfattade stråk, rörelsemöster och kvalitéer. Stadsbild Kapitlet ileds med e presetatio av estaltisprorammet där eerella ställistaade för plaarbetet har jorts. Plaförslae som upprättats för området Pampas/Tomteboda redovisas. Arbetets resultat diskuteras utifrå arbetets uppsatta fråeställiar och sammafattas därefter. Kapitlet avslutas med e presetatio av slutsatser och eom att lyfta ytterliare fråeställiar som uppkommit uder arbetet. Resultat 5
1Iledi
Skossti Källa: Joy Hasso 8
Bakrud Iledi Städer har historiskt sett vuxit fram där mäiskor träffas för att bedriva hadel, detta sker aturlit där olika hadelsar möts. Det fortida Eypte ases vara ett av de första exemple på ett stort samlat ekoomiskt system. Där uppstod städer på de platser där stiar och vadrisleder mötte Nile som då var de stora emesamma hadelse för frakt av mäiskor och ods (Holmber & Hydé 1996, s. 7). Uder det romerska rikets storhetstid började Europas första riktia system ta form. Väsystemet var e ödvädihet tillsammas med medelhavets sjöar för att kua kotrollera ett territorium av så betydade storlek, me ara skapade äve möjlihetera för städer att etablera hadelsförbidelser över låa distaser (Holmber & Hydé 1996 s. 7). Trasportifrastrukture och möjlihete till att bedriva e effektiv trafik av trasporter och kommuikatio har kommit till att vara av stor betydelse ur ett historiskt perspektiv (Holmber & Hydé 1996 s. 8). Efterkristide Ia adra världskriet var det tillåe till järar som var de styrade faktor i fråa om lokaliseri av verksamhet och bostad i akyti till ladtrasport. Efter adra världskriets slut förädrades samhällsplaerie i Sverie då de styrade faktor överick till att vara bile (Holmber & Hydé 1996 ss. 11 & 15). Frå och med adra världskriets slut och fram till börja av 1970-talet, uder vad som kommit att kallas för rekordåre, domierade takar om folkhemmet och moderisme stadsplaeideale i Sverie. På rud av de då rådade hökojukture fas det ett icitamet att påbörja plaeris- och saerisprojekt som täkts utföras uder e läre tid (Schö 2007 s. 367). Ett av dessa projekt var Norrmalmsrelerie som ses som e av de stora stadssaerisprojekte i moder tid. Omodera och ohyieiska område revs för att e plats åt y bebyelse, me baade äve för ya eomfartsar för motortrafik och av förutsättiara för utbyade av Stockholms tuelbaa. Stadsplaerie i Stockholmsreioe ABC-stade Välliby Källa: Stockholms stad 9
prälades äve uder efterkristide av idé om ABC-stade: förortsområde till Stockholm i form av satellitstäder, där mäiskor skulle ha möjlihete till att bo, arbeta och uträtta vardasärede uta att behöva pedla till och frå område utaför stade. Alla dessa ABC-städer skulle vara sammakopplade med cetrala Stockholm eom tuelbaa och motorleder (Rudber 1989 ss.156-157). SCAFT States plaverk i samarbete med states verk publicerade år 1968 SCAFT 1968: Riktlijer för stadsplaeri med häsy till trafiksäkerhet. I dokumetet pekas det på fyra plaerispriciper som ska öka säkerhetsfaktor och miska riske för olyckor i sambadet mella å- och cykeltrafikat, motorfordo och. Dessa rudläade priciper ka förkortas till lokalisera, separera, differetiera och skapa överskådlihet, ekelhet och ehetlihet. Geom att aväda si av dessa priciper skulle plaerare kua uppå säkra stadsmiljöer både i ybyatio, me äve i förvadli av befitlia stadsmiljöer (Haso 2004 ss. 31-32). Sveries miljoproramsområde som plaerades är SCAFT-systemet itroducerades, är framförallt prälade av dessa priciper. De har flerbostadshus med etréer och aöriar riktade bort frå aslutade ar i syftet att skilja de säkra bostadsmiljö frå de farlia trafikmiljö. De plaerades med fuktiosseparerade trafikytor, där å- och cykeltrafikater respektive motorfordo hålls isär. Iteratioella jämförelser Det år att hitta iteratioella likheter i sye på bile som de styrade faktor i stadsplaerie uder efterkristide uder samma tid. I New York asvarade Robert Moses för flera saeris- och plaerisprojekt och has am förkippas kaske främst med de storskalia bye som har kommit att präla stade. I syftet att öra plats för över 200 kilometer motortrafikled revs tjuo bostadskvarter och uppemot e halv miljo mäiskor vräktes frå sia hem. Täta kvarter med låsamt trafikflöde ersattes av modera läehetskomplex och höhastihetsapassade system (Short 2014 ss. 211-213). Moses fick ta emot mycket kritik för has moderistiska stadsföryelseprojekt, där has främsta kritiker var Jae Jacobs som meade att de moderistiska plaerisideale och de storskalia motortrafikledera förstör stadsbilde. Jacobs förespråkade istället e stadsplaeri som strävade mot att skapa heteroea miljöer, måfald, komplexitet och täthet. Ho så iteraktioera på och avädie av trottoarera som väsetlia för stadsbilde, me också för säkerhete i stade. Det är också dessa ideal som har kommit att bli de karaktäristiska ruddrae för New Urbaism (Short 2014 ss. 212-214). Befitlia trafiksystem och förtäti Jae Jacobs idéer och New Urbaism som plaerisideal ses av allt fler som e orm iom daes stadsplaeri. Det är allt valiare att kommuer sätter upp målbilder om att fråå det bilapassade samhället och stadsutlesi. Detta för att återå till fuktiosbladade kvartersator och bya täta städer. Me är de täta stadskära växer hidras de ofta av befitlia trafiksystem som splittrar ladskapet och skapar barriärer (Holmber & Hydé 1996 s. 15). Trafiksysteme är e förutsätti för att stade ska fuera me de är samtidit ett problem som måste hateras. Trafiksystem och adra delar av stadsmiljö påverkar varadra eom buller och risk, samtidit som de kokurrerar om markavädie i de täta stade. Lastifti Trafikverket asvarar för de låsiktia plaerie av trasportsystem för - och järstrafik, samt byatio, drift och uderhåll av statlia ar och järar. Trafikverket är också det ora som har asvar för olika miljöfråor i akyti till trasportsysteme (Naturvårdsverket 2017). De som bedriver miljöfarli verksamhet har 10
asvaret för de miljöstöriar som ka uppstå frå buller vilket iebär att de som äer och asvarar för de - och basystem asvarar också för det buller som aves frå dessa. State och kommue, så väl som privata företa ka vara verksamhetsutövare för trasportsysteme (Naturvårdsverket 2017). De uvarade lastiftie är utformad så att bebyelse ofta tvias apassas efter buller- och riskförutsättiar som reda fis på platse. Det fis uppsatta riktvärde för trafikbuller vid bostadsbyader som ska eftersträvas och uppås vid plaläi och bylovssökade (Naturvårdsverket 2016b). Kommue ka också att med stöd i plaoch bylae, placera ut skyddsområde rut miljöfarlia verksamheter och på så sätt säkerställa betryade avståd mella e störiskälla och omkriliade miljöer (Naturvårdsverket 2017). Iledi Ur: Stads- och trafikplaeries paradim: e studie av SCAFT 1968, dess förebilder och efterföljare (Haso 2004) 11
Problemområde i Stockholm Stockholms lä är Sveries folkrikaste reio och hade år 2016 2,27 miljoer ivåare (Statistiska cetralbyrå 2016a). Stade beräkas stå iför e omfattade befolkistillväxt där befolkie i läet förvätas å tre miljoer år 2040. Tillväxte vätas ske ojämt över läet, me de största tillväxte spås ske i läets yttre kommuer (Statistiska cetralbyrå 2016b). Detta vätas leda till stora utmaiar för Stockholms trasportsystem, då de yttre delara som är sämsta försörjda med kollektivtrafik växer sabbast. Tillväxte förvätas också förtäta stade med stor tillväxt i de ire förortera och i ierstade. Stockholm är ida e relativt lite ierstad i förhållade till stades storlek. År 2015 bodde 338 024 av stades ivåare i ierstade (Stockholms stad 2015a). Det är 14,7 procet av läets befolki. Detta ka jämföras med e stad som Köpeham som har 1,8 miljoer ivåare i huvudstadsreioe och 600 000 persoer boede i stades cetrala delar (Damarks statistik 2017). Att Stockholm har e så mycket läre adel boede i ierstade ka härledas till stades eorafiska förutsättiar där ierstade upptar stadsholmara och fastladet i huvudsak är bebyt med e lesare bebyelsestruktur. Stockholm har också ett större atal i- och krifartsleder som splittrar stadsladskapet, åot som Köpeham i större rad sakar. Situatioe i Stockholm ka därför förutspås bli e där biltrafike ökar på rud av tillväxte i stades yttre delar, samtidit som ierstade växer sabbt och sprider si över fastladet i Södermalad och Upplad. De tillväxte tros i första had kua komma ske i de läe där ierstade möter fastladet. Dessa läe är ida stades huvudsaklia ifartsleder, både för trafik och olika typer av järstrafik. I och med detta uppstår e koflikt där de ökade trafike och de växade ierstade ska samsas om platse. Markavädiskoflikte ka se ut på ett flertal vis. Iblad skapar trafiksysteme låa barriärer som delar stadsdelar på mitte och försvårar för mäiskor att röra si mella de olika delara. Exempel på dessa är: - Johaeshov / Eskede - Häerste / Västbera - Mälarhöjde / Fruäe - Ursvik / Rikeby - Kista / Heleelud Dessa område har ofta både typoloiska skillader och olika sociala sammasättiar. Båda utör problem för att skapa e sammahålle stad. Koflikte ka också vara där trafiksysteme skapar barriärer för e växade ierstad. Barriärera skärmar av ierstade frå de ire ytterstade och försvårar ierstades tillväxt. Det fis flera exempel där dea koflikt har avhjälpts med edräviar och överdäckiar. Blad aat stäie av Årstaläke efter Södra Läke öppades och överdäckie av E4/E20/Värtabaa i Norra statiosområdet. Det fis äve plaer på ytterliare överdäckiar i Nacka kommu. Exempel på där ierstades tillväxt ka ases hidras av befitlia trafiksystem är: - Gullmarspla - Pampas/Tomteboda - Davikstull - Årsta/Västbera 12
Iledi Nyäse vid Eskede Källa: Wikipedia 13
Plaområdet / Pampas - Tomteboda I dea studie har Pampas/Tomteboda valts som ett avräsat plaområde. Området är i huvudsak beläet iom Sola kommu, där delar av plaområdet sträcker si i i Stockholms kommu. Området börjar i söder vid Stockholm cetralstatio och sträcker si mella Klara sjö och Torsata, läs med järe fram till Norra statiosområdet/ Haastade. Plaområdets östra räs utörs av Solae och sträcker si får Torsata till Sola cetrum. I Norr avräsas plaområdet av Frösudalede och i väster av Huvudstaata. Området omfattar 3,7 kvadratkilometer och iefattar både jär och motor och ett atal större arbetsoch utbildisplatser så som Postord, Säkerhetspolise, Karoliska istitutet och Militärhöskola Karlber. Området valdes då det lier som e räszo mella Sola och Stockholms ierstad och har flera stora trafiksystem som påverkar möjlihete att bebya området. Utöver trafiksysteme fis ida ett flertal typer av bebyelse i området. I söder räsar området mot Ulvsudasjö och Klara sjö. På strade till Klara sjö lier Karlbers slott som med Slottsparke aväds av försvarsmakte för officersutbildi. Läs Ulvsudasjös orra strad lier ett atal båtklubbar och Hufvudsta ård. På höjde över Hufvudsta ård lier bostadsområdet Huvudsta med e bebyelse frå 50- och 60-talet. Huvudsta aräsar i orr till Sola Cetrum. I plaområdets östra del aräsar Karoliska istitutets till Solae och Vasasta. Sudbyber Sola Haa Bromma flylats Vasasta Alvik Kusholme 14 Plaområdet i Stockholm
Problemområde Dea studie behadlar flera viktia problemområde som är viktia för vår emesamma hälsa, mäiskors välmåede och möjlihet att delta i sammhället på lika villkor. Studie behadlar också städers behov av trasporter och försörji av varor och livsmedel. Måa behov och itresse kommer beröras och behadlas med största möjlia fokus på det holistiska perspektivet och de emesamma behove. Iledi Trasportbehov Städer har ett ieboede behov av trasporter. Mäiskor behöver kua ta si rut i stade i arbets- och studiesyfte, för att ihadla mat, umås eller att uträtta adra ärede. Det krävs äve trasporter för att tillodose de kosumtio och produktio som sker i städera. Leveraser av varor behöver komma fram till hadlare och produktioe behöver trasport av material. Trasportera i e stad ka ske på måa olika sätt. Ett atal huvudkateorier ka urskiljas så som å-, cykel-, - och järstrasport. Beroede på hur trasporte sker er de upphov till olika typer av påverka på omivie. Att å är det mest rudläade trasportsättet och er lå påverka på omivie, bortsett frå träsel där måa mäiskor vistas på samma beräsade yta. Cykel som trasportmedel har ite heller de e stor påverka, me kräver dock e midre yta för parkeri är destiatioe är ådd. Cykli ka i övrit ases vara ett mycket resurseffektivt trasportsätt. Äve trasporter på jär ka ases mycket effektiva. De järsbura trafike har e mycket stor kapacitet äve då det edast fis ett fåtal järsspår att tillå. Järe kräver e relativt lite markåtå me de skapar låa svårpasserade barriärer i ladskapet. Järe behöver uppställi av tå me då tåe ofta har mycket od yttjaderad påverkar sälla depåer och uppställisspår stadsladskapet i e särskilt stor utsträcki om dessa jämförs med de trasportytta som järe erbjuder. Vätrasporter ka arumeteras vara det mist resurseffektiva sätt att sköta trasporter på då de kräver stora system av ar och parkerisplatser för att fuera. Fordoe drivs fortfarade i hö utsträcki med fossila drivmedel äve om detta förädras relativt sabbt. Fördelara med trafike är flera: de är mycket flexibel och år allt som oftast hela e fram till e målpukt, åot som de kollektiva ressätte sälla erbjuder. Det blir på så sätt äve e mycket bekväm resa. De lämpar si också väl för kortare trasporter av ods. Trasportera ka delas i två huvudsaklia kateorier: yrkestrafik och privat trafik. Yrkestrafike omfattar alla trasporter som utförs iom rame för åos arbete. De ka variera frå till exempel leveraser av varor till utryckiar med för räddistjäste. De privata trafike är all övri trafik och utörs i stor del av resor till och frå arbete och utbildi. Trasporter i städer är ödvädia och helt avörade för att städera ska fuera. Samtidit som städera växer ökar också behovet av trasporter. Beroede på sättet städer växer påverkar behovet av trasporter och hur de trasporter som sker fördelas på de olika trafikslae. Avie städer städit står iför är att skapa förutsättiar för trasportera att fuera uta att öra för stora avkall på adra värde i stade. I detta arbete kommer trasportifrastruktures utformi och yttjade studeras och ställas mot hur det påverkar möjlihete att bya täta städer. 15
Buller Nästa allt mäiskor ör er upphov till ljud som påverkar oss på ett eller ett aat sätt. Vissa ljud är kopplade till välmåede, så som musik och skratt, meda adra typer av ljud påverkar oss eativt. Naturvårdsverket beskriver buller som ett ljud som är oöskat och stör oss. Ljud ka uppfattas olika beroede på vem som hör ljudet, och beroede på är uder dyet det hörs. Att utsättas för höa ljud ka påverka vår hörsel meda låvarit ljud frå till exempel biltrafik, ökar riske för hjärt- och kärlsjukdomar (Naturvårdsverket 2016a). Åtärder för att miska buller örs på måa froter. Laar relerar hur verksamheter får bullra eller hur ära bebyelse får ske frå e eller jär som aver buller, detta för att säkerställa att mäiskor som bor och vistas där de ite påverkas av skadlit buller. Buller frå och jär påverkar eom rådade lastifti hur städer ka byas och hur de håller samma. Olika priciper för hur buller ka hateras i trafiksysteme utvecklas kotiuerlit och förädrar förrättiara för stadsbyade. Risker Trasport medför alltid e viss rad av risk. Gåtrafik är rude till all trasport och utör e stor post i olycksstatistike: år 2013 do 1667 persoer i fallolyckor och över 70 000 skadades (Mydihete för samhällsskydd och beredskap 2014). Olyckor i trafike styr seda läe hur vi plaerar trafiksystem. Seda utformadet av SCAFTplaerie har vilja att udvika olyckor haft stor påverka på hur sveska städer plaerats och byts. Laar har utformats för att udvika olyckor i trafike, dessa utörs i huvudsak av beräsiar av hastihet på ara samt reler om ykterhet och od förmåa att framföra fordoet. Utöver eerella lastiftiar som verkar olycksförebyade fis äve laar för det ods som år på ara. Trasporter av exempelvis bradfarlia, iftia eller explosiva varor releras delvis i olika laar kopplade till framförade av fordoe me också i laar som relerar byade. I detta arbete kommer huvudfokus ällade risk läas på så kallade ADR-S trasporter som omfattar trasporter av farlit ods på, samt RID-S trasporter av farlit ods på jär. Stadsbild Stockholm stad uttrycker i förslaet till y översiktspla frå 2017 att reioe är splittrad och att det är stor skillad mella stades olika delar samt att detta leder till e tilltaade sereatio. Trasport av farlit ods Bild: MSB De rumslia och socioekoomiska sereatioe i Stockholm är stor. Skilladera i livsvillkor är betydade och fysiska barriärer eller lapp mella stadsdelar försvårar stades sammahålli. (Stockholms stad 2017a) Stade uttrycker behovet av e sammahålle stad och pekar på kvaliteter som ska motverka sereatio och socialt utaförskap. Närhet till arbetsplatser, od tillå till kollektivtrafik, hadel, samhällsservice, kultur, och väl estaltade offetlia rum och parker är exempel på kvaliteter som mäiskor värderar att ha i si ärhet. E utveckli av stades offetlia rum är vikti för att tillodose behovet av oda villkor för vardaslivet i hela stade. Socialt värdeskapade ska eomsyra all stadsplaeri och beaktas tidit i alla projekt. Utöver de 16
ämda stadskvalitetera iebär det äve blad aat att möjlihete till bostäder för olika ikomstrupper ska främjas. Stadsplaerie ska bidra till att stärka tillåe till dessa kvaliteter eom att e tätare stad bys där stadsdelar kopplas samma. (Stockholms stad 2017a) Dea studie tar utåspukte i att Stockholmsreioe är i stort behov att brya över de barriärer som fis i stades struktur. Iledi Essielede vid Liljeholme Bild: Stockholms stad 17
Problemformuleri Företa atioera aer i si rapport frå 2015 att 54 procet av världes befolki u bor i städer. FN proostiserar äve att 66 procet av världes befolki kommer att bo i städer så tidit som 2050, detta iebär e öki av stadsboede med ästa 2,5 miljarder mäiskor. Ökie förvätas ske ojämt över världe, platser som ida är relativt rurala som stora delar av Afrika och Sydostasie förvätas öka si stadsbefolki med 90 procet. Norde förvätas år 2050 vara e av de mest urbaiserade reioera i världe. Sverie och Damark beräkas då ha 90 respektive 92 procet av sia befolkiar boede i städer. Dea procetuella öki tillsammas med de stora befolkisökie förvätas e mycket större städer äve i Norde (Företa atioera 2015). Miljöera i våra städer blir då helt avörade för hur befolkie mår och vilka möjliheter de får i livet. De tilltaade boedesereatioe i städer som Stockholm beskrivs som e vikti faktor i de boedes möjliheter att lyckas i yrkeslivet (Stockholms stad 2017a) och ases vara ett mycket aeläet problem att ta itu med. Samtidit skapar de ökade befolkie också ett större behov av trasporter som behöver rymmas på de beräsade yta som fis att tillå. Det fis äve stora fråetecke kri hur de ya tekike kommer att påverka behovet av trasporter. Fråeställiar som hur automatioe av bilar och lastbilar kommer påverka kokurreskrafte för järstrasporter eller hur aropsstyrd trafik (O-demad trafik) som Uber påverkar kollektivresadet respektive resadet med persobilar. Osäkerhet fis också kri de tilltaade iterethadel där fler köp örs direkt till hemmet istället för i butiker. Detta lyfter problem som ka uppstå är kraftit ökade varuleveraser tar plats på våra ar. Dea studie fokuserar därför på hur trafiksystem med hö kapacitet ska kua föreas med behovet av täta och sammahäade stadsmiljöer. Syfte Syftet med arbetet är att sammaställa bärade priciper för plaeri av trafiksystem och hur de påverkar möjlihete att bya täta stadsmiljöer. Dessa prövas seda i plaområdet Pampas/Tomteboda i Sola och Stockholms kommuer för att udersöka vilke stadsbild som medes samt vilka eerella lärdomar som ka dras av plaarbetet. Fråeställi I dea studie kommer ett atal priciplösiar för trasportifrastruktur idetifieras och studeras. Fokus kommer att lia på överripade fråeställiar ällade buller, risk och stadsmiljö. Pricipera kommer sammaföras och kombieras i ett atal försla som bearbetar plaområdet Pampas/Tomteboda, och Sola och Stockholms kommu. Fråeställiara är: Vilka pricipiella lösiar för hökapacitetstrasportsystem ka idetifieras? Hur haterar de problematik kri buller, risk och stadsmiljö? Hur påverkar respektive pricip möjlihete att bya tät stadsbyd i Pampas/Tomteboda och vilka eerella slutsatser ka dras frå det utredade arbetet i plaera? 18
Avräsi Pricipera kommer att hateras som rupper med likade huvuddra och sorteras i större kateorier för att miska atalet huvudpriciper som seda ska tillämpas i plae. Exempel ka vara olika typer av tular: bertuel, betotuel, säktuel. Dessa skulle hateras som e och samma rupp tular, äve då respektive lösi har vitt skilda förutsättiar. Gestaltisarbetet skall öras överripade och flera olika priciper ka komma att sammaföras iom ett plaförsla då plaområdet har ett flertal olika trasportsystem med olika förutsättiar. Arbetet beräsas till max 4 försla som redovisas med e pla i e skalivå på ca 1:5000 samt sektioer och elevatioer i ca 1:500. Riktlije är att atalet måste hållas ere, för att uppifte ska ases vara rimli för ett arbete med de efterfråade omfattie. Fråor ällade buller avräsas till buller frå och järstrafik, buller frå till exempel flytrafik och idustrier kommer ite att behadlas. Risker kommer också att beräsas till de som avser ADR-Soch RID-S trasporter. Risker vad äller adra olyckor i trafike kommer edast delvis behadlas och då i form av väl utformade aturum som preciseras ärmare i estaltisprorammet som lier till rud för de estaltade plaera. Plaområdet beräsas elit karta. Iledi Plaområdesräs Kommuräs Huvudstaata Solae Ulvsudasjö Klara sjö Torsata Plaområdet 19
2Metod
Forskisstratei och Metod Uppsatse består i huvudsak av två delar: e del dokumetstudie och e förslasframställade del. Arbetet utår frå dokumetstudier där empiriskt material ur latexter, facklitteratur, mydihetstexter och olika diitala fackkällor aväds för att kua idetifiera priciplösiar och förhållissätt för lösiar iom trasportifrastruktur. Empiri aalyseras därefter utifrå dess trovärdihet, relevas och tillämpbarhet för arbetet. De förslasframställade dele av arbetet år ut på att applicera de förordade pricipera, som idetifierades i arbetets iitiala del i ett atal plaförsla iom området Pampas/Tomteboda. Förslasframställadet har e strukturerad process där isikter som framkommit uder arbetets å beskrivs eutralt och saklit i de utsträcki det är möjlit. Detta örs i e asats till Research by desi, där de beslut som fattas i plaframställie ka prövas av åo utomståede i ett seare skede. Utifrå de plaförsla som framställs, redoörs det saklit för slutsatsera aåede för- och ackdelar med de framställda lösiara, samt överripade systematiska och strukturella fråor. De spatiala aalyse av plaförslae örs med e holistisk utåspukt och fokuseras på stades helhet. Kvalitativ iehållsaalys Som metod för dokumetstudie och framtaadet av arbetets empiriska uderla, utförs e form av kvalitativ iehållsaalys. Tillaåssättet för iehållsaalyse skiljer si åot frå de reodlade iehållsaalyse, som utförs eom att bryta ed de skriftlia texter i mer kocisa eheter, såsom kortare meiar eller ord. Dessa eheter kateoriseras seda i må av relevas för arbetet, för att till slut udersökas i form av hur frekvet i texte dessa kateorier återkommer. På så sätt ka textes uderliade budskap försöka tydas. Nackdele med iehållsaalyse är att de tederar att udersöka de utplockade ehetera ur sitt sammaha och beräsas äve är det framkommer subtila uttryck och syftiar till sådat som ämts tidiare i text. Iehållsaalyse tederar därför till att bli lämpli är dokumetets kommuikatio är rak och ekelt formulerad (Descombe 2009 ss. 308-309). De kvalitativa iehållsaalyse som örs i detta arbete syftar till att ta fram uderla för arbetets kuskapsöversikt, samt att idetifiera priciper för trasportifrastruktur. De kvalitativa iehållsaalyse förkippas med ord och beskriviar, meda de kvatitativa forskie och iehållsaalyse associeras med siffror och statistik. Iom samhällsforskie utesluter sälla avädadet av de ea aalysmetode, de adra, uta tederar till att aväda isla frå både de kvalitativa och de kvatitativa forskie (Descombe 2009 ss. 319-321). I detta kadidatarbete utförs det främst e kvalitativ iehållsaalys, me i viss må äve e kvatitativ då olika typer av statistik udersöks. Litteratur I skapadet av arbetets kuskapsöversikt sker sökadet efter litteratur på följade sätt. Författare som frekvet omäm iom fysisk plaeri och vars utiva litteratur ases vara ämesrelevat för arbetet studeras, till exempel Joh Reie Short och De Roo & Porter. Dessutom har källhävisiar i litteratur som studeras, lett till vidare läsi iom forskisområdet. Statlit publicerade dokumet udersöks, blad aat utiva av Trafikverket, Boverket, Naturvårdsverket och Statistiska cetralbyrå. Dokumet och översiktsplaer utiva av Stockholm stads- och Sola studeras för att udersöka plaerisstrateier och överripade visioer. Ytterliare litteratur har uppsöks med hjälp av sökmotorera Libris, Goole Scholar och Summo@BTH, eom att aväda sökord så som SCAFT, buller 22
och risk. Eelska sökord aväds för att udersöka iteratioella exempel av priciplösiar för trasportifrastruktur, exempel på dessa är hihway-removal och oise reductio. Urvalet av litterature baseras på dess relevas i sambad med forskisområdet och arbetets utformi. Platsaalys Kartaalys Iitialt uder arbetet upptakt utforskas det valda plaområdet Pampas/Tomteboda eom tillämpi av kartaalys. Kartaalyse örs eom att studera webbaserade karttjäster så som Goole Maps och eom avädie av eorafiska iformatiossystem (GIS). Metode aväds för att skapa e överripade bild av områdets eorafiska lokaliseri i stade, utbredi och befitlia markavädi. Geom att studera kartmaterial utlämat av Sola kommu, ka äve uderjordisk trasportifrastruktur så väl som ovajordisk trasportifrastruktur och bebyelse studeras ytterliare. Observatio E observatio i form av iveteri örs iom plaområdet för att kua idetifiera områdets kvalitéer, brister och upplevelsemässia karaktärsdra. Iveterie örs med hjälp av ett observatiosschema som tas fram med utåspukt i de kvalitativa dokumetstudie. Observatiosschemat Research by desi Research by desi avser att eerera kritisk utredi eom e desiprocess och ka baseras på verklia projekt, försla eller möjlia alterativ. Arbetets resultatdel produceras utifrå Research by desi som metod. Forskismetode är utformad på ett sådat sätt att de estaltade dele av arbetet är e substatiell del av forskisprocesse, och där de arkitekturella desiprocesse är avsedd skapa e plattform där ya kuskaper, slutsatser och isikter ka komma att utvias uder arbetets å och av utomståede i uderlättar för arbete utförda uder tidsbrist, då schemat baseras på föreliade litteraturöversikt och preciserar relevase i det som ska studeras på plats (Descombe 2009 s. 275). Observatioe fokuserar på e iveteri av områdets fysiska strukturer, så som trasportifrastrukur och bebyelse samt hur dessa och det avräsade områdets olika delar relaterar till varadra. Det mäsklia miet ka vara bräcklit och bör därför kompletteras med fältateckiar uder observatioes å (Descombe 2009 s. 286). Då kadidatarbetets iveterie delvis syftar till att idetifiera plaområdets fysiska strukturer, aväds fotorafi som ett komplemet till de kartläi och dokumetatio av iakttaelser som örs uder ivesteries å. Iveterie av Tomteboda/Pampas eomfördes uder två daar: 01-04-2017, klocka 16.00 till 21.00. 02-04-2017, klocka 10.00 till 12.00. ett seare skede. Research by desi ka avädas som e typ av backcasti -metod, där e målbild eller slutdestiatio sätts upp i det estaltade arbetets upptakt. Målbilde aväds seda som e rudsats till de beslut som tas uder arbetets å (Hauber 2011). Kadidatarbetets teoretiska utåspukt förtäti som hållbarhetsmodell fuerar tillsammas med de visioer som uttrycks i Stockholms och Solas översiktplaer som målbilde för det estaltade arbetet. Metod 23
3Trafiksystem
Teori Hållbar utveckli Hållbarhet är ett berepp som ka beskrivas som otydlit och svävade, framförallt för att det fis ett flertal olika beskriviar och tolkiar av hållbarhet. Trots bereppets otydlihet ases främjadet av e hållbar utveckli som e vikti del av de utida stadsplaerie och aväds blad aat för att leitimera metoder, plaer, mål och visioer iom stadsplaeri (De Roo & Porter 2007, ss. 1-2). Meadowcroft skriver att hållbar utveckli ofta beskrivs som e balaså mella dess tre huvudpelare - ekoloisk hållbarhet, ekoomisk hållbarhet och social hållbarhet. Hållbarhet ka jämföras med hur adra politiska kocept som ases svåra att kokretisera, till exempel rättvisa, aväds för att fokusera samhällsdebatte i e viss rikti (Meadowcroft 2007, ss. 299-300). För att verklie kua främja e hållbar utveckli i praktike, bör varje situatio utvärderas olika. Mål och strateier för hållbar utveckli bör växa fram ur de specifika kotexte som preseteras i varje olikt fall (Meadowcroft 2007, s. 307). Både Stockholms stad och Sola stad, iom vilkas räser det valda plaområdet lier, aväder si av de ekoloiska, ekoomiska och sociala aspektera är de beskriver i vilke utsträcki översiktsplae påverkar e hållbar utveckli. I båda falle fier vi att översiktsplaera aväder hållbar, hållbart, hållbar utveckli för att beskriva de mål och visioer som preseteras (Sola stad 2006, Stockholms stad 2017a). Hållbar utveckli iom samhällsplaerie har bara vuxit seda 1987 då Brudtladkommissioes rapport, Report of the World Commissio o Eviromet ad Developmet: Our Commo Future publicerades. Detta delvis på rud av vetskape om lobal uppvärmi och adra oroväckade tedeser som ka leda till förödade förutsättiar för framtida eeratioer (Meadowcroft 2007, s. 299). I Brudtladkommissioe defiieras hållbarhet som utveckli som tillfredsställer samhällets behov uta att ävetyra kommade eeratioers möjliheter till att kua tillfredsställa sia (WCED 1987). Förtäti som hållbarhetsmodell Att förtäta befitlia städer är e plaerismodell som baseras på plaeriskoceptet the compact city, eller de täta stade på sveska. Koceptet om de täta stade förkippas eerellt med Jae Jacobs idéer, där stade ska utöras av bladad markavädi och tät bostadsbebyelse. Detta ska i si tur, elit de täta stades förespråkare, leda till ökad tillälihet och ett berikat stadsliv, samt e miskad eeriavädi och e avstai av farlia utsläpp i atmosfäre (De Roo & Porter 2007, ss. 5-7). Geom att ladsbyde bevaras och städera växer iåt istället för att lesas ut, preseteras koceptet som ett mer hållbart alterativ till plaeriskocept där bile som trasportmedel har spelar e vikti roll. I de täta stade ska förflytti av mäiskor ske eom effektiv kollektivtrafik, till fots, på cykel eller eom adra miljövälia trasportmedel. Förtäti av befitlia städer ases vara det uisot accepterade alterativet för e hållbar stadsutveckli i Europa (Arstber & Berström, 2010, s. 239). De Roo och Porter skriver att det fis e övertro på de täta stade som e allomfattade lösi iom hållbarhet, och att ma därför bör förhålla si kritiskt till de som påstår motsatse. Blad aat pekar författara på ett atal studier som visar att e förtäti av städer ka e e motsatt effekt ä vad som förvätas är det kommer till bilavädie: att de ka komma att trappas upp istället för att reduceras (De Roo & Porter, 2007, s. 5). 26
Trafiksystem Hammarby sjöstad är ett av Stockholms största utbyads och förtätisprojekt Bild: Stockholms stad 27
Priciper för trafiksystem Trafiksystem plaeras på olika sätt beroede på var de ska å och vilke typ av trafik de ska hatera. Det här avsittet behadlar huvudrupper av priciper och förhållisätt för plaeri och utförade av trafiksystem. Motortrafikleder E motortrafikled är e där motorfordo håller hö hastihet. De skiljer si frå valia ar eller ator eom att de ite tillåter åo aa trafik ä de sabba motortrafike. Motortrafikleder utformas oftast så att möte i samma pla udviks, det iebär att trafikljus och överåsställe plaeras bort så att trafike ka flyta obehidrat. Detta för att e od framkomlihet och att udvika olyckor. Motortrafiklede blir på så sätt e remsa asfalt som elit la är förbjude att beträdas. Det är också e mycket farli miljö att vistas i uta bil (SFS 1998:1276). För att möjliöra passae av motortrafiklede läs å- och cykelar i tuel eller på bro. De övria trafike tvias passera motortrafiklede på ett fåtal ställe och orsakar ofta sämre koppliar mella område på vardera sida av e trafikled ä vad aars skulle varit möjli. Motortrafikleder trafikeras av motorfordo som färdas i hö hastihet. Det betyder att de fordo som ska asluta motortrafiklede också behöver färdas i hö hastihet för att ite bli ett hider på e. På- och avfarter behöver utformas på så vis att de er tillräcklia utrymme för fordoe att kua accelerera och bromsa ia de asluter eller lämar motortrafiklede. På- och avfartsramper blir därför ett ytkrävade tillä till lede. De ytliade motortrafiklede utör rudutföradet för trafikleder, då adra priciper för trafiksystem i huvudsak aväds där det krävs passae av reda bebyd mark eller besvärli terrä. Att aläa trafiksysteme direkt på marke är i måa fall billiast, i syerhet där markpriser är låa och terräe är platt. 28 Tysk autobah på 1930-talet Bild: Wikipedia
Ytliade motor eom Nacka Bild: Nacka stad Trafiksystem Nyäse eom Eskede försedd med bullerskärmar Bild: Stockholms stad 29
Buller frå trafik Alla trafiksystem er upphov till buller, i syerhet de som trafikeras av bilar och lastbilar. Bullret sprider si över stora ytor och er upphov till störi och har hälsoeffekter på mäiskor. För att hidra buller ka motortrafikleder på mark kompletteras med bullerplak och skärmar. Bullerplak fuerar i huvudsak så att de skyddar de direkt bakomliade byadera frå de starka direkta ljudvåora. Bullret bryts upp och sprids som ett diffusare brus. Bruset sprids över mycket stora område och är extremt svårt att förhidra med bulleråtärder. Bullerskärmar är aldri helt täta och e del ljud passerar eom skärmara. Bulleråtärder aväds ite för att helt stävja bullret, uta för att säka bullerivåera till uder de räsvärde som fis. Det år också att aväda si av jordvallar för att bryta upp buller, dessa är tätare ä vad bullerskärmar är och är därför bättre på att stoppa ljudet. Det är ite heller ovalit att växter aväds i kombiatio med skärmar eller vallar för att bryta upp det direkta ljudet ytterliare (Naturvårdsverket 1987). Risker med trafik Motortrafik medför risker för olyckor. Trafiksysteme för hö hastihet utformas ofta så att mötade trafik udviks med hjälp av barriärer av olika sla. Äve barriärer för att udvika avåkiar och viltolyckor bys. De huvudsaklia riskera för persoskada i motortrafik är är det uppstår kollisio mella två eller fler fordo, eller är fordo kör av e. Riskera i sambad med ADR-S trasport utörs av att trasportera skulle skadas och spilla ut trasportes iehåll, som dels ka skada rudvatte eller atäda och evetuellt explodera. Trafikleder på mark utformas sälla för att kua hatera dessa effekter uta tillåter ofta spill eller att effektera av e olycka påverkar omivie. Dea påverka leder till att omivie behöver skyddas mot dessa risker, istället för att riske hateras iom systemet. Detta örs oftast eom att förläa byader med ett skyddsavståd frå trafiklede vilket skapar stora tomma utrymme mella bebyelse och motortrafike. I ett läe där det utrymmet ite fis krävs iblad förstärkisåtärder i byader (Mydihete för samhällsskydd och beredskap 2013). Simulerad tuelbrad Bild: Discovery Chael
N FRÖSUNDALEDE DEN NDALE FRÖSU Cetrumslia Pos e tå sli trum Ce a Sol a sli trum Ce Väst a ra e e oret Idustrie tekst Biblio Huvuds Blomata taata Hotellata Stadshusåe Sola Tor Repsla aree Solata Restie Västra e Cetrale Solapla Solapla Fabrikse Fabrikse Skytteholmse e Åldermasvä Sol a Västra e e ta Saaata Idustrie Bavaktse Gelbjutaree Haebersa Sudbyberse Åldermase Sol a Huvudstaata e Klippata Sudbyberse Sudbyberse Hedvi äe sdalsv Sol a e Baata dse a Huvudstaluds e Sol Järsata Huvudstalu Ludaata e Hedvi sdals e Storata Guar Asplud s allé Tydés allé rsata Trubadur e ta Arméa Ektoret Arvid Tydés allé e ata Ifateri Diktar Äkär ata Kapell Bolstomtav äe a sat Ieti Arvid Formivarv äe Ludaa ta Guar Aspluds allé Epistele Tisatoret Fod evre Teckarv äe Diktar e Huvudstaata te ata Äkärrs Sol a e Arméata dse Ekelu Sol a Huvudstaata äe bodav e Tomte Nobe ls Graits Graits Theo rells Termiale Ekelu dsv äe Retzius Sol a e Arméata Nobel s ls Nobe Nob els ius Retz Emmyludse eles ls Eule elius Berz rs vo tz a Svar Retzius Joha Ebers Nobe Na Wibom s Sche eles Sche elius Tom tebo Berz davä e Berz elius rs Eule lius vo Ekelud se Berze Joha Ebers ESSINGELEDEN Termi ESSINGELEDEN ale s Eber Joha Tomtebodae ESSIN ESSINGELEDEN GELE DEN ESSINGELEDEN ESSIN GELED DEN EN GELE ESSIN DEN ESSINGELE e dsvä Ekelu Karlbers ESSINGELEDEN strad Ulvsudasjö ESSIN GELED Trafiksystem EN Ekeluds Ekeludsbro e Karlbe rs slottsv Karlbers ä slotts Riskavståd i plaområdet elit riktlijer frå lästyrelse i Stockholms lä Karlberssjö 31
Motortrafikled på bro Motortrafikleder ka beläas på bro, dels för att ta si över stora höjdskillader i terräe me också för att tillåta passae uder motortrafiklede. Trafiksystem på bro är eerellt dyrare ä trafiksystem på mark då själva brokostruktioe är dyr. I läe där marke är mycket ojäm ka broar vara att föredra då e kombiatio av tuel och bro ka e ett trafiksystem uta brata lutiar och udviker stora irepp i ladskapet såsom berskäriar och höa bakar. Broar ka utformas på måa sätt och ha olika syfte, i detta arbete lier fokus på broar och viadukter som lyfter trafiksystem över markyta. Fokus lier ite på höbroar som tillåter fartystrafik att passera uder bro. Väbroara produceras ästa alltid som e betokostruktio med juta pelare och prefabricerade betosemet som lyfts eller skjuts på plats. E tekik som varit ovali i Sverie me som ökat i omfatti på seare år är tekike att lasera e stor stålbalk som baa seda juts ovapå. De här type av tekik tillåter e flytt av hela broseemet över uderliade trafiksystem uta att dessa behöver stäas av. De ya rampbroara, som var e del av Norra läkes utbyad iom plaområdet, aväder dea tekik. Trafiksystem på bro har flera tydlia för- och ackdelar över ett kovetioellt markliade trafiksystem. De huvudsaklia ackdele är att de är förhålladevis dyra och försvårar räddisisatser om e olycka skulle ske, på rud av det beräsade utrymmet på bro. Om e bro utformas med öppa sidor hjälper de också till att lyfta ljudkälla över omivie och sprider buller över större ytor. De medför också e ytterliare riskfaktor, då saker ka falla av bro är räcke och barriärer är ekelt utformade. Större olyckor med farlit ods ka äve riskera sprida brad till uder- och omkriliade byader. Fördelara yar i huvudsak de omivade stadsmiljö. E tillräcklit hö bro tillåter fri passae uder trafiksystemet och möjliör för sammahäade stadsmiljöer. Iblad beskrivs utrymmet uder broar som bullria, mörka och otrya platser. I detta arbete örs bedömie att detta är e estaltisfråa och att det år att utforma attraktiva miljöer äve uder broar. Det buller som uppstår vid trafik på broar omfattar både trafikbuller som ka hateras med skärmar eller tråformade brosektioer som kapslar i bullret. Trafike på bro, i syerhet de tyre, er upphov till så kallade stomljud, där vibratioer i kostruktioe fortplatar si ere i marke och i i de omkriliade bebyelse. Brokostruktioe och rudläie för omkriliade byader ka apassas så att de haterar stomljud, me det är besvärlit att hatera i befitlia byader (Stockholms läs ladsti 2015). 32
Trafiksystem Pampasläkes ya stålbroar vid aslutie mot Norra läke 33
Visosskiss för Johaeshovsbro Bild: Stockholms Stad 34 Stadsmotor i Tokyo med buller och riskbarriärer i beto Bild: Matthew Kewrick
Trafiksystem Stadsmotor i Tokyo med vissa bullerskydd 35
Motortrafikled i tuel Motortrafikleder i tuel avhjälper måa av de stadsmiljöproblem som stora trafiksystem medför. De kapslar effektivt i allt buller och tillåter helt bullerfria miljöer på markyta. De leder också ut avaser och partiklar i vetilatiostor som utformas och placeras så att de förorear omivie så lite som möjlit. Robusta tular djupt i beret haterar också alla risker för omivie vad äller brad och explosiosrisker frå ARD-S trasporter. Risker för utspillda äme i miljö miimeras också då tular har väl utformade avriissystem. Risker och hälsofara förskjuts till de som reser i tuel då e tuel skapar e sämre luftmiljö, speciellt i ierstadsmiljöer, där det fis risk för stillaståede kö i tuel. I äldre tular var riske för brad mycket allvarli. År 1999 omkom 38 persoer i e katastrofal brad i Mot Blac-tuel mella Frakrike och Schweiz. Katastrofe utlöstes av e brad som utbröt i e lastbil och sabbt spred si till bakomliade fordo. Tuel blev fort helt övertäd och elde to flera dy att släcka. Elde ådde temperaturer på över 1000 rader och drevs effektivt av de syretillförsel som skedde frå tuels myiar (Faye-Wevle & vo Esse, 2004). Som e följd av olycka utformas u tular med omfattade bradbekämpisutrusti, med allt frå spriklers, bradasvetilatio och bradposter. Striktare lastifti utformades också som e följd av olycka (SFS 2015:430). Tular utformas umera alltid med utrymisar till atie räddistular eller ett adra tuelrör som ka avädas i ett evetuellt släckisarbete. Detta har medfört att säkerhete i modera tular umera är mycket od. Dock har detta också drivit upp kostadera för tulara som är avsevärt mycket dyrare ä de övria alterative för trafiksystem. Tular utformas efter de eoloiska förutsättiara som fis på platse och beroede på förutsättiara ka olika tekiker avädas vilket resulterar i helt olika prislappar. Bertuel är de rudläade tueltekike där tuel borras och spräs ut ur berrude, för att seda tätas eom betoijekteri, och till sist kläs i sprutbeto. Tekike är förhålladevis billi i sammahaet och är mycket beprövad och säker. Alterativet för platser där det ite fis bertäcki är att bya e tuel i beto. Betotuel ka byas atie eom e så kallad Cut Cover - tekik, där ma räver ett dike till det djup där trafiksystemet ska lia. Därefter kostrueras e betotuel över trafiksystemet och till sist täcks tuel och diket över. Där det ite är eomförbart att bya i dike år det att bya tuel med tuelborrmaski som räver ut e tuel och klär de i betosemet. Tekikera varierar drastiskt i pris, där Cut Cover tederar att vara de billiaste. E ackdel med betotular är att de på lå sikt behöver större uderhåll ä bertular. E aa variat av tuel är de som aläs uder vatteyta och där det ite fis möjlihet att läa tuel i beret. Då aväds ofta så kallade säktular som bys i torrdocka för att seda säkas ed på botte. Detta har möjlijort tuelbye på besvärlia ställe där det sakas bertäcki. Sveska exempel är de ya Marieholmsförbidelse uder Göta älv i Götebor, Tueldele av Öresudsförbidelse eller Citybaas tuel uder riddarfjärde i Stockholm. Säktular är tekiskt komplicerade lösiar som kräver stora irepp i havs- eller sjöbotte som ofta medför betydade miljöpåverka i byadsskedet. E typ av tuel som ökar i popularitet är överdäckie. Det är ett befitlit trafiksystem som bys i i e betokostruktio för att hatera buller och stadsmiljöproblem. Ett problem med överdäckiar är att de atie ite meder ADR-S trasporter i tuel om det 36
ska byas hus ovapå, då det förelier risk för kollaps vid allvarlia olyckor. I Haastade som asluter till plaområdet aväds e överdäcki för att täcka över E4/E20. Bebyelse i Haastade apassades till överdäckie och tueltaket kommer yttjas som parkmark för att möjliöra ADR-S trasporter i tuel. Söderledstuels som bydes ia reelverket utökades, uppfördes med byader på tueltaket, det fick följde att ADR-S trasporter förbjöds på Cetrallede (Faye-Wevle & vo Esse, 2004). Trafiksystem Södra läkes tular med moder säkerhetsutrusti så som bradasfläktar och utryisar Bild: Trafikverket 37
Motortrafikled i dike Söderlede ick ia de däckades över i ett öppet schakt som delade Södermalm i två halvor. Väe ick i ett låt läe och tillät passaer via flera broar. Pricipe är relativt vali iteratioellt och aväds för flera rileder i blad aat Paris och Barceloa. Att läa e motortrafikled i ett dike ka ses som ett mellaläe mella e ytliade och e överdäckad. Fördelara är att det är e mycket billiare kostruktio jämfört med e överdäcki samtidit som de tillåter passaer av det lokala atuätet uta att skapa brata broar eller uderåar. Motortrafiklede i dike haterar äve buller effektivare ä e ytliade med bullerskärmar då de är tätare och kapslar i bullret effektivare, dock visas ite i ärhete av samma resultat som med e överdäcki eller tuel. Risker för brad och explosio hateras också effektivare då sidora av diket tar upp värmestråli och tryck samtidit som det är e öppe miljö som aturlit vetilerar bradas. De eativa effektera är att det utör ett sår i stadsmiljö samtidit som buller och utsläpp av avaser och partiklar fritt ka spridas i ärområdet. Ett sveskt exempel är Södra läkes passae förbi Hammarby sjöstad där lede år i dike och korsas av e större ekodukt som kopplar stadsdele till Hammarbybacke och Nackareservatet. 38 Söderata ia överdäcki Bild: Stockholms Stad
Södra läke i dike vid Hammarby sjöstad Bild: Trafikverket Trafiksystem Roda de Dalt är e edsäkt trafikled i Barceloa Bild: El Diital Barceloa 39
Jär Motortrafikleders och järars ifrastruktur är vid första ablicke väldit lika varadra me det fis ett atal skilda förutsättiar. Järe har e betydlit höre trafikkapacitet i förhållade till dess markåtå. Exempelvis så skulle ett dubbelspår som trafikeras 24 åer i timme (citybaas beräkade kapacitet) med SLLs X60 pedeltå ha e kapacitet att trasportera 42 000 persoer i timme (Jär.et 2016). Elit e studie frå The Departmet of Trasportatio i Kaliforie frå 2011 beräkades medelvärdet persobilar per fil på motorar till 1600 eller 1525 för bladtrafik (Departmet of Trasportatio, Califoria 2013). Vätrafikes trafikkapacitet är komplicerad och ifråasätts ofta, me e ekel överslasräki med schablotal pekar på att det skulle behövas 25 filer motor för att uppå samma trafikkapacitet som ett dubbelspår med pedeltå erbjuder. Sittet i Sverie är 1.2 persoer per bil (Världsaturfode 2011). Järe har på så vis e mycket stor fördel jämfört med trafike då de klarar av att förflytta avsevärt mycket mer trafikater eller varor på samma eller midre yta. Järes trafikeri byer på helt adra priciper ä trafike och det påverkar hur både säkerhetsarbetet och aläiara utformas. Iom es trafiksystem förvätas det att olyckor förr eller seare kommer att ske och att dessa måste hateras eom lastifti och hur olika aläiar utformas. Järes säkerhetsarbete byer umera på att olyckor ska udvikas helt, då effektera av att ett sabbtå som kraschar skulle vara förödade och atalie leda till ett höt atal skadade eller döda. Järe har därför utformats med flertalet säkerhetsoch kotrollsystem som stoppar tåe ia e olycka sker, och eom att ha lastadade krav på reelbude ispektio av fordoe och baa. Seda 1980 och iföradet av ATC (Automatic Trai Cotrol) och fjärrblockeri på baora har edast e dödsolycka skett på järe till följd av fel i järsdrifte. Övria olyckor har relaterats till bristade uderhållsåtärder på baa eller fordo (Trafikaalys 2016). E korrekt skött jär har till skillad frå e motortrafikled förutsättiara att vara äst itill helt säker. Det främsta exemplet på detta är japas höhastihetsbaor. Höhastihetsbaora har trafikerats seda 1964 och trasporterat över 10 miljarder mäiskor helt uta dödsolyckor kopplade till driftfel. De dödsolyckor som skett är uteslutade relaterade till obehöria som vistas i spårområdet (Japaov 2014). Järe har utformats så att korsiar i samma pla udviks och avskaffas är baora successivt moderiseras. Olyckor vid järsöveråar och obehöria på spåret är ästa de uteslutade olycksorsake är det kommer till sveska järar. Geom att udvika överåar ka merparte av olyckora som är farlia för järe udvikas. E baa som är helt plaskild, utrustad med ATC och fjärrblockeri och är väl uderhålle ka således betraktas som mycket säker och tillåter trafikeri av både sabba tå och odstå med farlit ods (Trafikaalys 2016). I Sverie odkäs reda alla baor för trasporter av RID-S trasporter (SFS 2006:263). Järe klarar till skillad frå trafike ia större lutiar eller säva kurvor vilket leder till att baora måste var mycket platta och raka. Detta påverkar var baa ka lia och hur passaer ka utformas. E moder jär tillåter ite passaer för aa trafik i samma pla som spårområdet. Iom plaområdet fis edast e överå med bommar me de plaeras att avvecklas i sambad med utbyade till fyrspår på Mälarbaa (Trafikverket 2017). Detta leder till att passaer behöver byas som tular uder eller broar över spåret. Broar försöker ofta udvikas då järes kotaktlediar år över spåre och ställer krav på brohöjde. Järes buller är också aorluda ä de som uppstår vid trafik. Järe trafikeras stötvis och bullrar bara vid 40
tåpassae meda bile trafikeras jämare och er ett kostat buller. Det växelvisa bullret ka vara höt me avs av läre perioder av tystad. Nästa alla tå som trafikerar baora i Stockholm drivs med elmotorer som er upphov till avsevärt mycket midre buller ä dieseldriva tå. Det är äve stora skillader mella lokdraa tå och motorvastå som drivs med motorer i varje va. Loktå som X2000 eller RCtåe har stora motorer och radiatorer som aver mycket ljud. Motorvaara har flera små motorer som aver ett läre ljud. Loktåe er upphov till ljud uppe på taket där utblåse för luft sitter, vilket sprider detta ljud effektivare ä motorvaara där majoritete av ljudet uppstår uder vaskroppe. Beroede på vilke tåtyp Jär på bro och i tuel som aväds på baa, varierar möjlihete att öra bulleråtärder. Tåe er upphov till fyra typer av ljud, rälsljud (fläså och slaljud vid växlar), motorljud, bromsljud och det ljud som uppstår är vaar dras isär och slås ihop ie (valit för odstå). Tå som har vaar som år att koppla isär och drivs av lok kräver bullerskärmar då de er upphov till buller på flera olika delar av tået (Naturvårdsverket 1999). Motorvaar er bara upphov till buller uder vaskroppe och ka därför bullerdämpas med så kallad kammardämpi. Kammardämpi är e tekik där låa barriärer bys ära spåre och bara lämar åra decimeter till vaskroppe så att tåets uderrede kapslar i ljudet mella barriärera, vaes udersida och bavalle (Soudblock, 2017). Trafiksystem På rud av järes krav på flacka baor uta brata backar tvias broar och tular ofta bli mycket låa för att klara att passera stora djup eller höa höjder i terräe. Detta driver upp priset avsevärt i förhålladet till e bro för biltrafik. Broara behöver också utformas så att mycket tua tå ka ödbromsa. Detta er mycket rörelseeeri läs med spåret och kräver e kostruktio som är mycket styvare i sid- och läsled istället för e bro som i huvudsak behöver klara tua laster ovaifrå. Fördele med järe är att broar och tular ka vara betydlit smalare då de edast behöver ha två eller fyra spår till skillad frå fyra eller sex filer motor och tillhörade re. Samma krav på utrymisar och möjlihet till bradbekämpi fis för jär som för. På rud av tåes avsevärda tyd er de upphov till höa stomljud i kostruktioe som det krävs omfattade rudläi för att miimera (Faye-Wevle & vo Esse 2004). 41 Japask höhastihetsbaa på bro med buller- och riskbarriärer Bild: Japa Rail West
Hihway removal Utöver de priciper för trafiksystem som preseterats ova fis det e tilltaade rörelse mot att ifråasätta och förädra trafiksysteme på ett sätt som verkar för att miska biltrafike eller förädra dess karaktär. Flera uppmärksammade exempel på Hihway removal har jorts i USA och Asie där motortrafikleder har omdaats, flyttats eller avvecklats. Huvudpricipe för hihway removal är feomeet iducerad trafik. Iducerad trafik byer på att tillåe till ar och aras framkomlihet styr hur mycket trafik som eereras i stade. Ett ät som är omfattade och år sabbt att resa med kommer leda till att fler väljer att yttja detta. Är ätet ite utbyt och det är besvärlit att resa med bil så väljer mäiskor att aväda adra resmedel eller resar i stade. Tillåe till effektiva trasporter styr också hur stade växer. När det är ekelt att pedla låa sträckor med bil så bosätter si mäiskor läre ifrå stade, me om det är omstädit att pedla med bil så ökar efterfråa på bostäder som är försörjda av kollektivtrafik eller iom åoch cykelavståd frå arbetsplatser. Geom att beräsa trafiksystemets omfatti hämmas därför äve behovet av dem. Rambeeppet hihway removal iefattar tre huvudrupper av åtärder som syftar till att miska biltrafikes attraktioskraft (City of Seattle 2008). Avveckli De mest uppseedeväckade pricipe för hihway removal eller trafikmiski är att avveckla e del av ett trafiksystem uta att ersätta det med ett jämförbart trafiksystem. Detta er effekte av att trafike som yttjade systemet sprids till övria delar av stades trafiksystem. Geom att framkomlihete miskar i det övria systemet kommer, elit teori om iducerad trafik, också biltrafike i stade miska då de blir midre attraktiv. Ett kät exempel är Cheoye Expressway där e stor motor eom Sydkoreas huvudstad Seoul revs och frilade e tidiare övertäckt flod och e y park alades läs med flode. Effekte blev att biltrafike i Seoul City miskade med 9% samt att adele resade med kollektivtrafik ökade (City of Seattle 2008). Flytt Geom att flytta e trafikled frå ett cetralt läe ka e trafikmiskiseffekt också skapas då tillälihete till städeras cetrala delar försämras och öra det omstädit att resa med bil. Flera käda exempel fis i USA där utbyade av trafiksysteme efter adra världskriet ledde till flertalet mycket cetrala motorar i ierstadsmiljö. I Bosto eomfördes The Cetral Artery/Tuel Project som var ett hihway removal-projekt som i folkmu Cheoye Expressway ia rivie Bild: City of Seattle 42
kallades för The Bi Di. Projektet syftade till att förflytta Iterstate 93 frå att å på e dubbeldäckad bro till att istället förläas i tuel uder stade (City of Seattle 2008). Väe syftade till att koppla samma städera i Massachusetts me yttjades i huvudsak som pedlisled för lokalbefolkie. Geom att läa e i tuel och miska tillåe till stades cetrum för biltrafik, ledde omläie både till miskad trafik och effektivare låa trasporter. Omdai De sista pricipe för hihway removal är att ta bort motortrafiklede och ersätta de med e aa typ av ata/. Effekte är att trafike blir låsammare är de ite läre är skoad frå korsiar och stoppljus. Framkomlihete blir åot försämrad samtidit som bullret och partikelutsläpp miskar. Pricipe syftar likt de adra två till att miska biltrafikes attraktivitet samtidit som de er positiva miljöeffekter. Iom plaområdet plaerar Sola e motortrafikledsomdai där Solae får miskad hastihet och utformas som e stadsata istället för e trafikled för sabb trafik. Ett exempel på detta är Helsifors där ma plaerar e omvadli av merparte av stades ifartsleder till boulevarder med spårtrafik och e omfattade ybyatio i de läe som ida är utsatta för buller och risk (Buhrard 2015). Trafiksystem Cheoye Expressway efter rivie ochfriläadet av de tidiare edrävda frode Bild: City of Seattle 43
Pampas / 4Tomteboda
Sola Sudbyber 46
Läet i stade Pampas / Tomteboda Ierstade Plaområdet för kadidatarbetet är ett eorafiskt område som sträcker si frå Stockholms Cetralstatio läs med Klara sjö till Ulvsudasjö. Området omfattar halva Huvudsta och Solas cetrala delar, läs med Solae och fram till Norra statiosata i Vasasta. Plaområdet valdes för dess uika läe i Stockholm där det lier i direkt asluti till ierstade och utör ett slas iemaslad mella cetrala Sola, Vasasta och Sudbyber. Plaområdet bedöms kua förtätas avsevärt och skulle kua erbjuda e utvidi av Stockholms ierstad och e sammabyad av de cetrala delara i Sola och Sudbyber. E förtäti av plaområdet skulle iebära e drastisk utbyad av de orra ierstade som skulle få e sammahäade stadsbebyelse hela e till Råsuda i orr och Duvbo väster. På sikt skulle äve de omfattade förtätie som sker i Mariehäll, Solvalla och Ursvik iebära att stade skulle kua ha sammahäade stadsstruktur äda ut till Kista. Plaområdet bedöms också vara mycket lämplit för större utbyader på rud av dess mycket cetrala läe och oda förutsättiar för kollektivtrafik. Området utörs ida av ett atal delområde med mycket olika karaktär. 47
Klara strad I söder börjar plaområdet på orra sida av Kusbro och sträcker si mella Klara sjö, Torsata, Norrbackaata och Rörstradsata. Delområdet upptas helt av trafiksystem och det är ida ite möjlit för allmähete att röra si läs med strade. De delar av strade ärmast cetralstatioe är helt överbyda av viadukter för trafike. Området yttjas för Norra stambaa, Klarastradslede och uppställis- och klarörisbaård för Stockholms Cetralstatio. I de orra dele av plaområdet i höjd med Rörstradsata lier Karlbers pedeltåsstatio. Baoch området passeras av två broar, Barhusbro och Sakt Eriksbro som kopplar samma Kusholme med Norrmalm och Vasasta. Broara är öppa för motortrafik och Sakt Eriksbros edre däck aväds för tuelbaetrafik. Karlber Klarastradslede överår i orr i båtuppställisplatser för de ärliade båtklubbe, koloilotter och e ammal depoi för de rester som fis kvar av Rörstrads porslisfabrik. Depoi är klassat som formie. På de västra sida av Klarastradslede och Järe lier Karlbers slott. Slottet och slottsparke har aor frå tidit 1600-tal och har varit bostad för blad aat Karl XII (Slottsuide 2007). I slutet av 1700-talet överick slottet frå att vara kulit lustslott till att fuera som krisakademi för utbildi av officerare till Försvarsmakte, och är ida huvudcampus för Försvarshöskola. Slottet och slottsparke omfattas av Statlit byadsmie och riksitresse för kulturmiljövård. Området har, förutom själva slottet, e serie med ekoomibyader som fuerar som bostad och utbildislokaler för officersstudeter. Området prälas av si parklika miljö och har flertalet idrottsaläiar såsom hiderbaor och friidrottspla. Karlbersområdet är ida mycket avskilt frå stade då det omärdas av trafiksystem på tre sidor och Karlbersjö åt söder. Tillträde till området fås eom e bro över Karlberskaale eller via e åbro/tuel till Rörstradsata. 48
Klara strad ca 1930 Bild: Stockholms stad Pampas / Tomteboda Karlbers slott Bild: Slottsuide 49
Haastade / Norra statio Området som lier mella Norra Statiosata och Karoliska Istitutets område är e rest av det amla statiosområdet som aköt till Norra Statio. Ida upptas området av stora trafikaläiar som asluter Haastades ya tular till Klarastradslede och Pampasläke. Iom området är det ida stora berskäriar som er plats för tuelaslutiar till motores tuelsystem uder stambaa. Detta skapar ett dramatiskt trafikladskap av djupa schakt och höa pelare som fuerar som e mycket svårpasserad barriär mella Vasasta och Karoliska istitutet. I detta område möts två större trafikleder och ett triaelspår för Värtabaa asluter till stambaa. Söder om trafikapparate utyttjas ida ett större område itill Norra Statiosata som uppla för material till byatioe av Citybaa, som har e tillfartstuel i området. Karoliska Istitutets område ka ås via två broar, e å- och cykelbro och e bro för Tomtebodae. De ya stadsdele Haastade aräsar till plaområdet i öster. Solae utör ida e räs mella Haastade och det trafikladskap som myar ut ur överdäckie av motore och järe. Karoliska Istitutet Direkt orr om E4/E20 lier det område som ida upptas i si helhet av Karoliska Istitutet. Området är format som e avlå rektael och avräsas av E4/E20 i söder, Solae i orr och Stambaa i väster. Citybaas orra myi asluter till stambaa och Mälarbaa i höjd med Karoliska Istitutet. Området har historiskt yttjats som årdsmiljö och överick uder 1800- och tidit 1900-tal till att bli e istitutiosmiljö med ett tilltaade atal lärosäte och mydihetsbyader. Ida prälas området av e bladi av byader frå tidit 1900-tal, 50-tal och stora modera forskiskomplex. I och med Nya Karoliska Sjukhuset (NKS) och satsie på life scieces som Stockholm och Sola ör står området iför e omfattade utbyad av forskisaläiar och forskarbostäder (Stockholms stad 2016). 50
Haastade och NKS Bild: Stockholms läs ladsti Pampas / Tomteboda Karoliska Istitutets område Bild: Stockholms läs ladsti 51
Tomteboda De cetrala dele av plaområdet utörs av Tomteboda området. Tomteboda var ursprulie amet på e ård revs i sambad med att posttermiale bydes (Tyrés 2013). Området lier i e dalå mella de omkriliade höjdera med Haalud i orr, Karoliska Istitutet i öster och Huvudsta i väster. År 1866 ivides järe mella Stockholm och Uppsala som passerar rakt ieom området. I sambad med byatioe av järe alades e större baård med lokstallar i området. År 1876 färdiställdes äve baa mot Västerås och baområdet växte ytterliare. Tulara eom Haaludsberet öppades 1911 och av järe e västliare sträcki ä tidiare (Palé 1977). År 1980 påbörjades byatioe av de stora posttermiale i området Ieti och yttjades edast i 17 år, Postes verksamhet flyttades därefter till Rosersber år 2000. Flera byadsmiesmärkta byader fis i området. Pampas På de östra sida av Karlber och Tomteboda sträcker si e öppe dalå som sluttar ed mot Ulvsudasjö. Fram till 60-talet var de orra delara av området bebyt med småhusbebyelse som revs i sambad med att Pampas trafikplats öppades 1967. Där Karlberskaale myar ut i Ulvsudasjö lier ida Pampas Maria som är e större båtklubb med husbåtar och åretrutboede. Området Pampas tros ha fått sitt am av de kadetter som övade på det stora räsbevuxa fältet som fa likheter med de Aretiska stäppera (Slottsuide 2007). I dalåes orra äde har det på seare år byts flera stora huvudkotor för olika statlia mydiheter. Postords stora kotorsbyad Arke frå 2003 är ett tydlit ladmärke i området. 52
Tomteboda posttermial Bild: Arild Våe Pampas / Tomteboda Pampas maria Bild: Pampas maria 53
Huvudsta Huvudsta är ett bostadsområde i Sola kommu som aräsar till Sudbyber i väst, Pampas i öst och är beläet på e höjd ovaför Ulvsudasjös orra strad. Mälarbaa skiljer i orr Huvudsta frå Skytteholm och Råsuda. Bostadsområdet prälas av si plaeri frå 60- och 70-talet och har plaerats med tre större ifartsleder frå Pampasläke, Huvudstalede och Huvudstaata. De åot bristade kopplie till de omkriliade områdea samt det toporafiska läet på e höjdry, ör att området blir åot av e eklav i de omkriliade bebyelse. Områdets arkitektur är storskali och utörs i huvudsak av pukt- och skivhus på 7-9 våiar. Stadsdele e mycket väl försörjd med kollektivtrafik och har två tuelbaestatioer på vardera sida av området. Haaluds idustriområde Idustriområdet i Haalud är e av de äldre delara av Sola. Området har klarat si i de rivisvå som ick eom Sola på 60- och 70-talet då stora delar av de tidiare trähusbebyelse revs. Bebyelse i området har successivt föryats och prälas ida av e bladi av idustrifastiheter frå 30- till 70-talet. I området verkade läe måa småidustrier som levererade varor till stades hatverkare och de itilliade järsverkstädera. 54
Huvudsta ård Bild: Sola Stad Pampas / Tomteboda Haaluds idustriområde Bild: Sola Stad 55
Skytteholm Plaområdets ordliaste del omfattas av Solas cetrala delar i Skytteholm och läs med Solae fram till Sola cetrum. Skytteholm hade äda fram till mitte av 50-talet i huvudsak e småskali trähusbebyelse, området beskrevs som e slum av måa tjästemä frå 50- och 60-talet. Bebyelse i Skytteholm och Haalud skulle saolikt med daes öo betraktats som e trädårdsstad med ett fimaskit atumöster. Skytteholmsfältet och det område som ida huserar Sola cetrum var tidiare låt liade sjöbottar och var mycket saka, de yttjades också uder e period som soptipp ia de fylldes ie och bebydes uder 60- och 70-talet. Stadsplae för Skytteholm ritades ursprulie av Alvar Aalto me reviderades seda i måa omåar. Plaer på ett cetrum i Sola fas tidit och det plaerades ursprulie för butiker i bottevåie på bostadshus me plaera ädrades seare för att omfatta e cetrumbebyelse elit 60-talets sitt. 1965 ivides cetrumet och 1975 öppades också tuelbaestatioe Sola cetrum (Malmlöf 1988). I och med öppadet av Mall of Scadiavia och utbyade av Areastade har dyamike i cetrala Sola ädrats avsevärt och plaer för e tydliare iteratio med Skytteholm pekas ut av kommue (Sola stad 2016). Geoloiska förutsättiar Plaområdet prälas av Mälardales sprickdalsladskap och har stora höjdskillader. Måa av de äldre delara så som Huvudsta, Haalud och Karoliska Istitutets område är beläa på höjdryar med od bertäcki. Tomteboda, Skytteholm och Pampas är låt liade område med lerjord och är delvis saka. Lerlare är däremot ite särskilt djupa och området vilar på e berrud av ejs och rait. Direkt öster om plaområdet löper Stockholmsåse och ett stort område av lacial sad täcker det som ida är Norra beravisplatse (Sveries Geoloiska Udersöki 2017). Området bedöms ha oda förutsättiar för tueldrift i ber. Befitlia trafiksystem och trafikeri Plaområdet upptas ida av åra av Sveries viktiaste och mest trafikerade trafiksystem, de utör viktia läkar både i de reioala och de atioella trasportsysteme och flertalet omfattas av riksitresse för trasport. 56
Sola cetrum Bild: Adreas Hultqvists Pampas / Tomteboda 57
Järar Ostkustbaa löper i ord-sydli rikti eom plaområdet och utör Sveries huvudsaklia jär för trasporter mella södra och orra Sverie. Baa börjar vid Stockholms Cetralstatio och asluter till Norra stambaa i Gävle. Ostkustbaa har äve e bibaa via Arlada flyplats som heter Arladabaa. Iom plaområdet har baa hela sex spår, dessa överår seda i dubbelspår på Mälarbaa, och fyrspår på Ostkustbaa mella Sola statio och Arlada. Sommare 2017 öppar Citybaa och kommer att komplettera Ostkustbaa eom att separera pedeltåstrafike frå fjärr-, reioal- och odstå eom cetrala Stockholm. Citybaa asluter till Ostkustbaa vid Tomteboda. I och med Citybaas öppade kommer pedeltåsstatioe vid Karlber att stäa, me det fis äu ia beslut fattade om e evetuell rivi av statioe. Mälarbaa är e dubbelspåri jär som börjar i Tomteboda där de viker av frå Ostkustbaa och löper mella Huvudsta och Skytteholm och eom cetrala Sudbyber. Baa utör e mycket vikti läk i det reioala trasportsystemet och passerar flera av Mälardales större städer, blad aat Eköpi, Västerås, Arboa och Örebro. Mälarbaa eomår just u e utbyad till fyrspår, utbyade sker etappvis och är u färdiutbyd mella Kallhäll och Barkarby. Plaeri påår för de delara av baa ärmast Stockholm. Nya broar har byts i Tomteboda och kompletterar de befitlia broara som asluter Mälarbaa till Stambaa. Broara är färdibyda och trafikeras me sträcka Huvudsta - Solvalla utreds äu för utbyad till fyrspår. E edrävi av baa eom Sudbybers cetrum är beslutad och e överdäcki av baa och e y statio mella Huvudsta och Skytteholm utreds (Sola stad 2015). Värtabaa som ida edast aväds för ods asluter i till Ostkustbaa vid Karlber och har aslutade spår både i söder och orr. Baa är överdäckad eom Haastade, år på viadukt över Norrtull och rakt eom Bellevueparke. Värtabaa asluter odshamara i Värta och Frihame till det atioella järsätet. Baa är ekelspåri och trafikeras sporadiskt. Trafikverket är huvudma för baora och de omfattas av riksitresse för trasport. Samtlia baor som passerar plaområdet är elektrifierade och är utrustade med fjärrblockeri och ATCsystem som möjliör för säker trafikeri och hö kapacitet. Utöver de trafikerade baora upptas plaområdet också av de stora odsbaårde i Tomteboda. Postes verksamhet i Tomteboda upphörde år 2000 och har flyttats till e moder aläi i Rosersber. Ida utyttjas baårde sporadiskt till uppställiplats för odsvaar. Utöver dessa aläiar löper äve ett bispår frå Tomteboda baård och Ostkustbaa som asluter till Haaluds raerbaård, som är e Sveries viktiaste baårdar för uppställi och uderhåll av tå. Pedlie i Mälarreioe är omfattade och stora mäder mäiskor pedlar till och frå de större reiokärora för arbete och utbildi. Pedlie har ökat avsevärt de seaste åre och resadet mella till exempel Stockholm och Västerås ökade med över 40% mella år 2012-2014. På flera ställe har atalet reseärer ökat med över 200% seda 1990 (Mälarrådet 2016). Detta har lett till att de befitlia järsifrastrukture rut Stockholm är mycket hårt belastad och i behov av yivesteriar. Flera stora projekt påår u för att öka kapacitete på järara rut Stockholm. Plaområdet påverkas av två av dessa. Citybaas öppade sommare 2017 kommer iebära e fördubbli av atalet avåar för Stockholms pedeltå. När utbyade av fyrspår är färdi på Mälarbaa kommer pedeltåe i Stockholm ha fått ett separat system frå övria fjärr- och reioaltå, detta öppar för ytterliare utöki av trafike. Ladstie i Mälardale (MÄLAB) ick 58
år 1991 samma och bildade ett emesamt reioaltrafikbola som asvarar för delar av reiotrafike. Reioaltrafike drivs av SJ me kommer överå helt i MÄLABs rei uder varumärket Mälartå, med ea tå och ea biljettsystem som samordas med de övria lästrafikbolae. De ya reioaltrafike ka likas vid de som Öresudstå utför i södra Sverie och i Damark. Detta förvätas utöra e ytterliare öki av pedladet i reioe. Utöver passaerartrafike sker också odstrasporter på samtlia baor i plaområdet. I Sverie är trasporter av farlit ods tillåtet på alla järssträckor i järssystemet. De batekiska iformatioe som redovisats ova är sammaställd frå källora (Jär. et 2017) och frå Trafikverkets webbsida. Plaområdesräs Östkustbaa Mälarbaa Värtabaa Järssystemet Pampas / Tomteboda Tomteboda odsbaård 59
Väar Motorar Tre större trafikleder möts i plaområdet och utör delvis stor barriär i ladskapet me också e mycket vikti läk i det reioala ätet. De ya tulara uder Haastade är de seaste dele i e lå rad projekt som syftar till att färdiställa e riled rut Stockholms ierstad. E4/E20 som år över Essielede, Pampasläke och Norra läke är de ordlia delara i rilede. Pampasläke och Norra läke möter Klarastradslede i höjd med Karlber. Klarastradslede är de ordliaste dele av Cetrallede som utör e i- och eomfartsled i Stockholms ierstad. Huvudma för motorara i plaområdet är trafikverket. E4/E20 utör e av de primära trasportledera för farlit ods i Stockholm och är e vikti läk för försörjie av drivmedel. Måa av stades besistatioer är lokaliserade kri E4/E20. Farlit ods och ADR-S trasporter är ite tillåta på Cetrallede då de passerar eom flera historiska område samt att Söderledstuel ite är dimesioerad för att klara låvari brad och har ovapåliade bebyelse (Lässtyrelse i Stockholms lä 2016). Större ar Utöver motorara i området fis äve två större eomfartsar, Solae och Storata i Huvudsta. Solae är e huvudata som sträcker si frå Torsata i Vasasta till Råsuda i Sola där de asluter till Ulvsudalede, som i si tur asluter till Huvudstalede och Huvudstabro. Solae har ida e trafiksledskaraktär och var fram till Jauari 2016 äve sekudärled för farlit ods. Lässtyrelse i Stockholms lä beslutade om att ta bort rekommedatioe om sekudärled för farlit ods på Solae, för att på så sätt kua möjliöra för utbyade av e tät stadsbebyelse läs med e (Lässtyrelse i Stockholms lä 2016). Storata i Huvudsta är också e huvudata i Sola kommu. Gata är e stadsata som löper ieom ett bostadsområde. Storata är ida mycket hårt trafikerad då de asluter till Huvudstalede och Pampasläke i vardera äde. Trafikverket plaerar att i framtide koppla samma Huvudstalede med Pampasläke via e tuel uder Huvudsta. Tuelbaa Tuelbaas blåa lije trafikerar området. Statioe Västra Skoe i Huvudsta myar mot Tomtebodaområdet och är e förreisstatios för de blåa lije. Lije 10 fortsätter västerut mot Hjulsta och har äve statioe Huvudsta iom plaområdets räser. Lije 11 förreas orrut mot Akalla och har e statio i Sola cetrum iom plaområdet. Tuelbaa år helt i tuel iom plaområdet. 60
Plaområdesräs Klarastradslede E4/E20 Pampasläke Väsystemet Plaområdesräs Tuelbaas blåa lije Pampas / Tomteboda Befitlia tuelbaor 61
Plaerisläe Arbetets plaområde upptar e stor del av Sola kommu och behadlas i måa avseede i Solas översiktspla. I detta arbete kommer vissa delar av Solas översiktspla bortses frå i syftet att utreda alterativa lösiar till de pramatiska plaeri som kommue utför. Arbetet syftar till att prova olika scearier som varierar frå utopistiska idealsituatioer till mer pramatiska alterativ med kombiatioer av lösiar. Översiktsplaes huvuddra kommer utöra rudera för det ollalterativ som preseteras. Utöver Sola kommus plaer pekar Stockholms kommu ut Klara strad och Haastade som utbyadsområde i samrådshadlie för y översiktspla (Stockholms stad 2017a), uta att specificera vad stade avser att öra med platsera. Stockholms läs ladsti (SLL) plaerar e y bussdepå, i området kri Tomteboda, som ska serva stadsbussara. Trafikverket pekar i Solas översiktspla på flertalet riksitresse för trasport i området. De uttrycker äve e vilja om e byadsfri zo på 50 meter frå E4/E20 och järara. Detta medför att det krävs tillståd frå lässtyrelse för att utaför detaljpla utfärda bylov och uppföra byader, tillbyader eller adra aläiar som ka försämra trafiksäkerhete i området (Sola stad 2016). Dessa förutsättiar kommer främst att behadlas iom ollalterativet. Luftfartsverket redovisar i översiktsplae att det förelier ett riksitresse för luftfarte över plaområdet som beräsar bebyelse till +59.56 meter över havet, detta för att ite påverka flytrafike till och frå Bromma flyplats (Sola stad 2016). SLL plaerar äve att bya e y tuelbaelije frå Odepla till Areastade med två statioer iom plaområdet. E i Haastade och e i Haalud med uppåar på vardera sida av stambaa (Stockholms läs ladsti 2017). Sola kommu pekar på e utbyd Huvudstaled i tuel som e förutsätti för ökat bostadsbyade i Huvudsta (Sola stad 2016). I e rapport frå 2005 redovisar Tyrés på uppdra av blad adra Väverket och Sola kommu försla på e tuelasluti i Pampas, för de tuel som plaeras uder Huvudsta. Rapporte redovisar äve e föreslae läk mella Pampasläke och E4 i höjd med Haa orra (Tyrés 2005). Då ie ytterliare iformatio om e E4-läk har kuat hittas kommer de bortses frå i plaförslae. Huvudstaledstuel kommer däremot att behadlas utifrå Tyrés uderla. Sola stad har pååede plaläi i flera av plaes delområde. Plaläie varierar mycket i skede och omfatti och kommer ikorporeras i plaera där det bedöms fias tillräcklit eomarbetade försla som redovisats offetlit. Plaförfattara tar si däremot frihete att fråå frå pååede plaläi där det bedöms vara ödvädit för att redovisa de möjliheter som e förädri i trafiksysteme skulle medföra. Kommue redovisar e rad ställistaade i översiktsplae och i projekt som redovisas på kommues hemsida (Sola stad 2017). E överripade redoörelse för de delar av plae som påverkas följer eda: Karoliska Istitutet Området plaeras att fortsätta utvecklas som ett campusområde för Karoliska Istitutet och de övria lärosäte som fis på platse. Ytterliare forski- och istitutiosbyader plaeras läs med Solae. Tomteboda Det plaeras i huvudsak för ytterliare utbyader av trafiksysteme i området samt e y bussdepå. Pampas I området Ieti i orra Pampas bys just u 750 läeheter och ca 48 000 m² kotor och adra lokaler. De ya bebyelse, och 62
Illustratio ur samrådsuderla för detaljpla för y bussdepå de som plaeras, kommer att ikorporeras i samtlia plaförsla och redovisas som plaerad bebyelse. Huvudsta Sola stad pekar ut Huvudsta som ett av kommues huvudsaklia utbyadsområde och plaerar för e större förtäti av stadsdele eom kompletterisbebyelse iom de befitlia strukture. E Huvudstaled i tuel beskriv som e förutsätti för e framtida förtäti. Kommue framför också vilja att bya e pedeltåsstatio i Huvudsta samt att komplettera Västra Skoes tuelbaestatio med e ytterliare uppå mot Pampas. Skytteholm / Sola cetrum I Skytteholm och Sola cetrum plaerar kommue att komplettera bebyelse på flertalet ställe, i huvudsak kri platse där Råsuda Fotbollstadio tidiare stod. De delar av Skytteholm som iår i arbetets plaområde påverkas mestadels av e plaerad bebyelse som preseterades i lokalpresse (Mitt i Sola 2017). De redovisade bebyelse äms ite i åo kommual källa som publicerats i skrivade stud me kommer trots det yttjas i samtlia försla då de lier helt i lije med det estaltisproram som lier till rud för förslasframställie. Pampas / Tomteboda Haaluds idustriområde I och med att e y tuelbaestatio plaeras i området så har Sola stad uttryckt vilja att komplettera arbetsplatsområdet med både bostäder och ya verksamheter. Ambitioe fis att området ska kua irymma kulturella verksamheter. 63
Platsiveteri De första och adra maj 2017 jordes ett platsbesök i plaområdet. Samtlia delområde iveterades i detalj eom att besöka platsera och röra si mella delområdea till fots, i bil och med kollektivtrafike. Iveterie byde i huvudsak på att udersöka de olika typoloiera och stadsbildera i området, stråk och koppliar mella delområdea och de övria stade, samt att på ett överripade pla få e käsla för hur platse upplevs eom att vistas i de. Ett flertal viktia observatioer jordes som kom att bli toivade i förslasframställie. De viktiaste var isikte om hur få passaer det fis mella Sola och Vasasta. Utöver Barhusbro och Sakt Eriksbro, som passerar över plaområdet me ite er åo tillå till det, fis det ida bara två koppliar mella Sola och Vasasta. De första lier i Rörstradsatas förläi och utörs av e åtuel uder stambaa och seda e åbro över Klarastradslede som aör direkt till Slottsområdet i Karlber. De adra möjlia passae utörs av Solae som passerar stambaa orr om Tomteboda. Passae vid Karlber asluter direkt till det mycket populära å- och cykelstråket läs med Karlberskaale, Ulvsudsudasjös orra strad (via Pampas maria), Bällstavike och Bällstaå, där de passerar cetrala Sudbyber, Aedal och Solvalla. Stråket ses som e vikti cykelled för boede i ärområdet me asluter äve i förläie till Bromma och Järvafältet. Passae vid Karlber asluter till e å- och cykelförbidelse som sträcker si orr om Slottsområdet och löper uder Pampasläke för att seda asluta till Huvudsta via trafikplatse söder om Postord huvudkotor. E aa vikti iakttaelse var hur lite mäiskor som rörde si mella stadsdelara via de orra åpassae eller åedes via Solae. Passaera kädes oästvälia och krävde låa promeader eom område som helt domierades av e sabb och bullri biltrafik. E aspekt som diskuterades var hur de cetrala delara av plaområdet till syes aldri upplevdes av de som bor i ärområdet. Passaer sker i huvudsak med bil ovaför plaområdet eller med tå och tuelbaa uder plaområdet. Det var itressat att täka si hur de framtida pedeltåsstatioe vid Odepla kommer att e itrycket av att röra si frå e ierstadsmiljö i Vasasta till e aa i Sudbyber på åra få miuter och helt missa det eorma området som lier mella dessa. Trasportera mella områdea är mycket effektiva och oavsett fordo så år resa på ett fåtal miuter meda e promead skulle ta e dry halvtimme i eslia och bullria miljöer. Det förelier till syes e tidsrymdsaspekt i hur området upplevs, det är väldit stort och lier mycket cetralt me upplevs kaske sälla som så stort av de som dalie passerar det. Iveterie av Skytteholm, Huvudsta och Karoliska istitutets område jordes i huvudsak eom att röra si läs med de större ara, som av itrycket av e itesiv trafikmiljö med mycket fordo i rörelse och höa hastiheter. Avstickare jordes i i exempelvis Haaluds idustriområde och på Arméata i Huvudsta, där det blev ett läre tempo i trafike och bullerivåera sjök. 64
Postords huvudkotor vid övre Pampas Pampas / Tomteboda Uder Pampasläke itill Tomteboda odsbaård 65
5Stadsbild
Rumslia aalyser Norrmalm / Vasasta I plaområdets södra äde lier Cetralstatioe med si delvis överdäckade baård som avlutas vid Kusbro. Citytermiale sträcker si över spårområdet och utör e stor volym om 7-8 våiar och har e serie sammahäade huskroppar som bildar e 250 meter lå barriär mella järe och City. Bebyelse direkt orr om Kusbro prälas av e likade karaktär av skärmbilder som skiljer spårområdet frå kvartere på Norrmalm. Bebyelse lier mycket ära spårområdet: Clarios stora Hotel Si lier med si i direkt asluti till järe och tåe passerar edast åo meter ifrå fasade. Läs med Torsata följer ytterliare bebyelse läs järe med kotor ärmast järe och bostäder mot ata. Bebyelse fram till Barhusbro har e ehetli skala om 6-7 våiar. Efter Barhusbro är Torsata öppe mot järe och domieras av Stockholms Vattes och Avfalls kotorsbyad. E midre öppi i bebyelse läs Torsata utörs av Sabbatsbersparke, parke leder vidare till Sabbatsbers Sjukhus och Vasaparke. Tillsammas utör de ett uppbrott i övrit täta stestadsbebyelse. Sjukhusområdet vid Sabbatsber utörs av större istitutiosbyader frå 60- och 70-talet. Området itill järe frå Torsata vid Sabbatsber till Atlastäppa utörs helt av Boiers stora kotorskomplex med kotorsbyader om 6-8 våiar mot järe och ett pukthus om 17 våiar mot ata. Uder Sakt Eriksbro börjar Atlasmure som tar upp e ordetli höji av terräe mella järe och stadskvartere i Vasasta. Bebyelse håller 6-7 våiar me ökie i markhöjd är stor och vid Karlbers statio är höjdskillade mella järe och Norrbackaata över 8 meter. Efter Karlber och passae uder järe vid Rörstradsata fortsätter de höa mure och år e höjd på 23,7 meter vid Rörstradsatas krö. Skillade mella Järes ivå och atuplaet vid Rörstradsata är där över 12 meter. Gatubredde i området varierar ite ämvärt uta är eerellt 18 meter, det eda riktia udataet är Karlberse som avslutas i bro över till Karoliska istitutets område. Karlberse håller 30 meters bredd och är e fyrfili ata med e rejäl förårdsmark framför fastihetera. Gata är rikt platerad med välvuxa träd och lummia förårdar. Ur Stestades atumiljöer 68
Karlbese Stadsbild Rörstradsatas förläi och Atlasmure 69
Haastade / Karoliska Istitutet I Haastade sker e större skalförskjuti e där e stadsradhusbebyelse sträcker där bebyelse plaeras till mella 9-12 si läs med es östra sida och vetter våiar och med atubredder på så lite som mot Norra beravisplatse. På de västra 10 meter. Nya Karoliska Sjukhuset (NKS) sida sträcker si e skosbevuxe höjdry utör e massiv volym med 11 våiar som delvis är bebyd med studet- och och e läd på 270 meter. Bebyelse forskarbostäder i e serie skivhus placerade läs med Solae har e likade skala i ett sicksack möster. ärmast NKS, me avtar orr om Karoliska Ur estaltisprorammet för detaljplaeläie av Haastade 70
Visiosbild av ytt hotell itill NKS Bild: Reflex Arkitekter Stadsbild Solae mot Haastade 71
Haaluds idustriområde Mella orra beravisplatse och stambaa aör Haaluds Idustriområde Solae och prälas av e idustribebyelse i teel om cirka 4 våiar som är iplacerad i ett tydlit rutät som skapar småskalia stadsator med trädplateri och räsytor framför vissa byader. Skytteholm Solaes sträcki mella stambaa och Frösudaläke prälas av Solaes breda trafiksystem. Väe lier i e dalsäka med höjdryar på vardera sida. Haebershöjde är e tydli pukt i ladskapet med si topp på 36 meter över havet och sia pukthus om 6 våiar. Ladskapet blir åot flackare vid Sola cetrum där de stora cetrumbebyelse övertar blickfået. Solas stadshus är med sia 17 våiar är ett tydlit ladmärke blad de övria höa pukthuse. På östra sida av Solae lier skivhusbebyelse på Västra e där de 10 våiar höa huse lier i e brat och er itryck av att vara äu höre. I Solaes fod på platse där Råsuda Fotbollstadio tidiare lå bys det ett ytt kotorskomplex på 9-12 våiar som ska irymma Teleors ya huvudkotor. Skala på bebyelse i Skytteholm är eerellt sett stor med större rö- och trafikytor mella byadera. Huvudsta Strukture i Huvudsta likar de i Skytteholm me med e äldre 50-tals bebyelse i 4-7 våiar som väder si mot Huvudstaata och ramar i aturummet. De övria bebyelse i Huvudsta består i huvudsak av skiv- och pukthus i 10-12 våiar. Gatumiljö är öppe med större parkerisytor och eerösa röytor som skapar stråk mot Ulvsudasjös rekreatiosområde. Området Ieti itill Mälarbaa utörs av e parkmiljö på States Bakterioloiska Laboratoriums område. På höjde över Godsbaårde torar Säkerhetspolises ya kotorshus, som utörs av e större sammahålle byadsvolym om 6 våiar. I områdets södra del påår ybyatio av bostadshus i 5-6 våiar samt ett höre pukthus. Pampas / Tomteboda På höjde söder om Säkerhetspolises ya byad lier Postords huvudkotor Arke som med si läd på 170 meter och sia 9 våiar bildar e moumetal volym som är syli frå låt håll. Arke torar över ett öppet trafikladskap med vida ytor av räs och ar som bildar ett svårpasserat ärde, där åede och cyklister leds eom åtular uder trafikledera. Trafikladskapet sträcker si ed i e dalå som sluttar mot Ulvsuda sjö och Pampas Maria. På de östra höjdrye löper Pampasläkes på- och avfartsramper, på de västra sträcker si ett skosparti upp mot pukthuse i Huvudsta. Dalåe upptas av Ekeludse som har e bred körbaa och trafikseparerade cykel- och åar. Trafike håller hö hastihet och läs med Ekeludse sträcker si e lå kotorsfastihet med e tillhörade parkerisplats. Parkerisplatse aväds delvis som uppställisplats för arbetsmaskier. 72
Haaluds idustriområde Sola cetrum mot Solae Ny bebyelse på platse där Råsuda fotbollsstadio stod Huvudsta Stadsbild Tomteboda odsbaård 73
Stråk och rörelser Plaområdet passeras av tre stråk, utöver de järar och trafikleder som skär rakt ieom området. Solae utör läke mella ierstade och Sola, de kopplar Sola cetrum och Råsuda direkt till Norra batoret via si förläi på Torsata. De är e tydlit itererad del av det lokala atuätet och står just u uder e omfattade omdai för att skapa e emesam ierstadsmiljö läs hela si sträcki. Stråket läs med Karlberskaale och Ulvsudasjö är de ärmaste och sabbaste e för cyklister och åede frå alla område orr om Ulvsudasjö och läs med Bällstaå. Stråket har skurits av frå dess direkta kotakt till Rörstradsata eom de smala och mörka tuel uder stambaa och de låa åbro som behövs passeras för att å över Klarastradslede. Det tredje stråket är ett som sträcker si frå Huvudsta till åbro vid stambaa och upplevs som ett edprioriterat stråk. Det sträcker si mella Slottsparkes höa stäsel och Termiale, åe fortsätter uder Pampasläkes broar och överår i e ruså läs med Tomtebodatermiale. Efter termiale år e eom e parkmiljö och asluter mot cykelara edaför Arke. Kvaliteér i området De kvalitér som området erbjuder ida är i huvudsak kopplade till rekreatio och fritid. Pampas Maria är e stor ham för fritidsbåtar. Där ihyses äve ett atal föreiar för veterafarty. Stråket läst med Karlber och Ulvsudasjö katas av flera slott och herrårdar med tillhörade ridskola med stall och haar samt ett större bad med utomhusbassä. Det lier äve e större kajakuthyri vid Karlberskaales utlopp och vatteara itill området yttjas flitit uder sommarhalvåret. Områdets orra delar och dalsida upp mot Huvudsta är bevuxa vuxe med löv och ädelträd och är mycket atursköa. Karlbers slottspark är uppskattad för både promeader och träi och har ett flertal olika träisaläiar. Slottsparke är Försvarsmaktes område och iefattas av det skyddsobjekt som omfattar området. Det medför att parke stäer på kvällara. 74
Viktia stråk i området Stadsbild Pampas maria 75
6Resultat
Gestaltisproram Ställistaade Plae utår ifrå Solas och Stockholms respektive översiktsplaer och de visioer som de framställt. Städeras visioer är i sia huvuddra mycket samstämmia och båda uttrycker e vilja att läka samma stadsdelara, bryta upp stades barriärer och skapa täta och varierade stadsmiljöer. Ur Stockholms översiktspla E förutsätti för e socialt sammahålle stad är att mäiskor frå olika stadsdelar och med olika bakrud rör si i samma offetlia miljöer och ser varadra i vardae. Dessa mäsklia möte skapar ite bara e levade och itressat stad. De har också betydelse för samhörihet och förståelse och motverkar utaförskap i samhället. Stockholm har e struktur där måa stadsdelar lier avskilda med svaa koppliar till omivie. De ka vara omiva av trafikbarriärer och otrya baksidor eller ha e toporafi som skapar avståd. E aeläe uppift för stadsbyadet är att öra strukturella förädriar som motverkar de beräsiar som fis i stadsstrukture och skapa förutsättiar för e mer sammahäade stad. (Stockholms stad 2017a s.20) Ur Solas översiktspla Ambitioe i plaerie är att försöka miska barriärer, skapa ya koppliar och läka ihop de olika stadsdelara i Sola för att skapa e bättre och mer sammahålle stad. Iriktie är att skapa e tät stadsstruktur med e varierad bebyelse, som består av e bladi av bostäder, arbetsplatser och olika typer av service, kultur och upplevelser. Det skapar i si tur tryare stadsmiljöer då mäiskor är ärvarade uder stora delar av dyet. Ambitioe är att skapa förutsättiar för ett tillälit serviceutbud i hela stade. (Sola stad 2016 s.27) Arbetets utåspukt är att förslae ska harmoisera med de båda kommueras visioer och utreda alterativ som lier i lije med de uttryckta politiska vilja frå respektive kommuledi. Visio Målet med plaläie av området är att skapa e sammahålle stadsväv som bider samma Stockholms ierstad med Sola och Sudbyber och i förläie äve Järvafältet. Förslae ska äve bryta de barriärer som skapas av trafiksysteme och e tillå till platser och stråk som ida ite ka ås av stades medborare. De ya strukture ska till si form lika ierstades och olika fuktioer ska fördelas så att stadsdele befolkas uder dyets alla timmar. Styrdokumet Pla- och estaltisproram för Haastade (Stockholms stad 2015b) och Slakthusområdet (Stockholms stad 2017b) kommer att lia till rud för de estaltispriciper som aväds för plaförslae. Valet av uderla byer på att de båda är setida och aktuella, de haterar y, storskali bebyelse i trafikitesiva miljöer och varsamt bevarade i käslia kulturmiljöer. Båda proramme haterar tät och omfattade bebyelse i miljöer som reda är bebyda. Proramme utör e bas för de skala och estalti som aväds i förslae. Samt ispiratio för hur fråor som röstruktur och trafikmiljöer hateras. 78
Bevarade Förslae ska ta häsy till miljöer med kulturhistoriskt värde, som fis iom plaområdet, samtidit som område med bevaradevärde ska kua itereras i de föreslaa stadsmiljö. Plaområdet sträcker si över flera olika stadsdelar iom Sola och Stockholms stad, där de olika områdea har varierade karaktärsdra. Gestalti av y bebyelse i asluti till e aräsade stadsdel bör öras med häsy till de befitlia stadsdeles karaktärsdra och utformi. Stradpromeade läs med Karlberssjös orra strad, Karlbers slott och slottsparke ases vara av kulturhistoriskt och rekreatiosmässit värde iom plaområdet. Det är därför viktit att områdets koppli till omkriliade stadsdelar förbättras, då de ida ases vara udermålia. Norra beravisplatse som akyter till plaområdet i orr är äve de av kulturhistoriskt värde för stade och ska därför tas i häsy vid plaläi av ärliade område. Trafik / Kommuikatio De ya bebyelse förvätas kua försörjas av de befitlia kollektivtrafikes Blåa lije och de ya plaerade Gula lije med statioer i Västra Skoe, Haastade och Haalud. All y bebyelse iom plaområdet kommer, på si höjd, vara 800 meter frå ärmsta tuelbaestatio. De ökade biltrafike som e utbyad av plaområdet ofråkomlie skulle leda till, bedöms kua hateras i det befitlia systemet, samt de plaerade tilläe. Det oda kollektivtrafikläet i stade och de mycket cetrala positioe i läet förvätas dessutom leda till ett miskat bilbehov för boede i området. Parkerisbehov kommer att lösas eom arae i källarpla eller parkerishus, ie ytparkeri kommer förekomma utöver e viss katstesparkeri. Kompletterade stadsbusstrafik kommer ske läs de plaerade huvudstråke. T T 800m T Resultat Kollektivtrafiktillå, 800m radie frå tuelbaa 79
Priciper för förslae Park Förslae ska där det ases möjlit ivet trafiksystemes utformi, sammaläka stadsdelara eom att skapa röa korridorer i bebyelse och läka samma de större parkera i ärområdet. De befitlia stråke i området ska stärkas och kopplas samma med Haastades parkstråk som i si tur leder till Haaparke, Bellevueparke och Natioalstadsparke. De röa korridorera ska e friytor för rekreatio och lek samtidit som de utör huvudleder för cykel- och åstråk. De röa korridorera ska äve ikorporera davattelösiar i estaltie där exempelvis torra äar ska kua översvämmas vid ihållade re. Gator Ett system av ator utformas så att ierstades struktur utökas och kopplas samma med atuätet i Huvudsta och Skytteholm. Karlberse blir de primära aslutispukte mot ierstades atuät. Där det är möjlit kommer e äve bidas samma med Solae och Arméata i Huvudsta. Det atuät som utformas kommer vara fimaskiare ä det av Vasasta och iehålla smalare, bilfria ator som ska utöra alterativa stråk till bilatora i området. Tor och friytor De yta i Pampas och Tomteboda som står iför de största utbyade sakar ida statioer för kollektivtrafike och iva målpukter i stadsstrukture. Nya tor kommer utformas där de större atora möts för att e bytesplatser för kollektivtrafik. I asluti till bilfria ator och luckor i strukture kommer midre parkrum upprättas för att e ärbeläa möjliheter till rekreatiosområde för de boede. Promeadstråk Uteserveriar Cyke Huvud 80 Ny toraläi vid Odepla
Uteserveriar Cykelstråk Park Pricip för park bredd 35-85 m Uteserveriar Cykelstråk lstråk Körbaa m parkeri Körbaa m parkeri Trottoar Trottoar Trottoar Park och uteserverisstråk Cykelstråk Park och uteserverisstråk ata 30 m Gata 18 m Bilfri ata18 m Resultat Axel Ladquists park Bild: Stockholms stad 81
EN NDALED FRÖSU N DE ALE ND SU FRÖ Cetrumslia Po å st e e C tru i sl m a e C tru i sl ä av l So m a t re sto tek lio Bib uds Huv ta ata Nollalterativ Hotellata Stadshusåe Sola Tor Idetifierade priciper som aväds för estaltade av plaförsla: Cetrale Solapla Skytteholmse Solapla Stockholms lässtyrelses rekommederade riskavståd Stockholms stads kvalitetsmål för bullervärde Utbyd Huvudstatuel Ny bussdepå elit ällade pla Bibehålle trafikifrastruktur bers Saa ata Hae Huvudstaata - Sudbyberse Sudbyberse Det första plaförslaet är ett ollalterativ där det uppskattas vad som rimlit ka komma att öras iom plaområdet ur ett plaerisperspektiv, de ärmsta åre. Detta försla har taits fram eom att aalysera befitlia plaförsla, utrediar och adra relevata dokumet som ka peka på e rikti för platses framtida avädi. Järsata Baata Luda Storata ta sa i et I kär Ä ata rs ata ell Kap ata teri Huvudstaa ta Ifa a sat kärr staat a Ä Huvud I ollalterativet kommer det i området rut Tomteboda, i lije med de aktuella detaljplae för platse uppföras e bussdepå. Stockholms Lokaltrafik (SL) kommer att aväda Tomtebodatermiale med omejd som ett ersättisläe för de befitlia bussdepå i Horsber, där Stockholms stad vill aväda marke för aat. Postes verksamhet i Tomtebodatermiale är seda år 2014 helt flyttad till Rosersber. De plaerade bussdepå ska kua irymma cirka 240 bussar (Stockholms läs ladsti 2017). Wib om s Emmyludse Arméata De plaer som fis på Huvudstatuel kommer att vara e del av ollalterativet, där Pampasläke och Karlber kopplas ihop med Huvudstalede eom e bertuel uder Huvudsta. Tuel bys i syftet att avlasta de trafik som ida år eom Huvudstaområdet och i förläie skapa möjlihet att förtäta Huvudsta, äve Frösudalede och Solae kommer i förläie avlastas eom byatioe av Huvudstatuel. Jo s ber a E Joh Solae är i ollalterativet utbyd elit de plaer som fis på att förvadla eomfartslede till e y stadsata. Trafikhastihete på ata kommer att vara 40 km/h och katas av y bostadsbebyelse på både de orra och södra sida. Ulvsudasjö Klarastradslede kommer att förbli e eomfartsled. Ia plaer för förädri av området fis. I utredie Trafikbuller och Plaeri IV frå 2012 där blad aat Lässtyrelse i Stockholm, Stockholms stad och Miljöförvaltie delto, utarbetades blad aat e viss praxis ällade trafikbuller och plaeri eom att utreda laar och förordiar, därefter sammafattades ett atal kvalitetsmål (Stockholms stad 2017c). Nollalterativet syftar till att uppfylla dessa krave eom att bullerdämpa befitlia och ya system samt att bullerskydda bebyelse i de rad som ases möjlit iom plaområdet. 82
Teckeförklari - Plaerad bebyelse Vä st ra e ä vä e Blom ata Idustrie - Ny bebyelse Rep sla arev äe - Ny bussdepå Solata Restie Västra e Fabrikse Fabrikse Ålder Plaerad bebyelse avser plaer som befier si i åot skede av plaläi iom kommue eller är föreslae av aa aktör ä plaförfattara. Övri y bebyelse eller aläi förslås av plaförfattara. e mas So l av ä Väs tra e e ata Idustriv äe Bavaktsv äe Gelbjutaree Sudbyberse Ålderma se So l av ä e ta Klippa dvi He e als sd So l av ä e Huvu dstal uds So e e ds ä av e l ata He stalu dv is da lsv ä Huvud e Gu a r Asp lu ds allé Arvid Form ivar e Lu da ata Guar Aspluds allé Tydé Bolst omta e s allé Ekto e ta éa Arm ret adur Arvid Tydé Dikt arvä Trub e s allé Epistele Tisatoret Fo d ev re te Teck Dikt arvä e arv äe So l av ä e Armé ata äe dsv lu Eke So l e av ä av od ä e eb mt To ls be No vä Graits Graits Th eo re lls vä Termiale Ek elu d sv ä ius e Retz So l av ä e No be ls vä ls be No No vä be ls us tzi vä Re vä s vä ele be No Be iu el s vä Na Eu vä a Sv s ler vo Joh a Eb vä er tz ar Retzius rz s vä ls he Sc s vä ele he Sc s iu el rz To vä Be m te bo da vä e Be rze liu s vä s vä ler Eu vo s vä liu rze äe Be lu dsv ESSINGELEDEN Eke oha Ebers Term ia ESSINGEL EDEN lvä e e oda Tomteb ES SIN ESSINGELEDEN GE LE DE N ESSINGELEDEN ES SIN N GE LE DE DE LE N GE SIN ES ELEDEN ESSING DEN Ek GELE ESSIN e ä sv d elu Karl ber s stra d SIN ES DE LE GE N Ekelu dsvä Resultat Ekelud sbro e Ka rlbe rs slo s slotts ttsv Karlber ä Karlberssjö 83
30 db(a) ekvivalet ljudivå iomhus 45 db(a) maximalivå iomhus 55 db(a) ekvivalet ljudivå utomhus vid fasad, balko, uteplats och rekreatiosytor i tätbebyelse 40 db(a) ekvivalet ljudivå vid bostades tysta sida. 70 db(a) maximal ljudivå utomhus vid fasad, balko och uteplats Geom att aväda bullerreducerade hjälpmedel och metoder, uppskattas det att y bebyelse ka uppföras på de platser där det föreslås i plaförslaet, och samtidit tillfredsställa de kvalitetsmål som har satts upp för omivisbuller. Metoder och åtärder som aväds ka vara till exempel: Hastihetssäki av olika sträckor. Förbud av tu trafik på vissa ator. Bullerdämpade beläi som uderla. Bullerdämpade fasadmaterial och bullerdämpade föster i y bebyelse. Bulleravskärmi för aktiva - och spårsystem. Nollalterativet förhåller si till de riktlijer om skyddsavståd för trasportleder för farlit ods, som rekommederas av 84
EN FRÖSUNDALED LEDEN UNDA FRÖS Cetrumslia Pos e tå a sli trum Ce Sol a sli trum Ce Väs äe av tra e Bibli otek Blomat a staata Idustrie et stor Huvud Hotellata Stadshusåe Sola Tor Repsla arevä e Solata Restie Västra e Cetrale Solapla Solapla Fabrikse Fabrikse Åldermas Skytteholmse e Sol avä Västra e e ata Gelbjutaree Saaata Idustrie Haebers Bavaktse Stockholms Lässtyrelses i deras rapport Riktlijer för plaläi itill ar och järar där det trasporteras farlit ods. Stockholms lässtyrelses rekommederade riktlijer visas på sida 84. Sudbyberse Åldermase Sol av äe Huvudstaata Klippata Sudbyberse Sudbyberse Hedvi sdal Sol avä se e Baata luds e dse e avä Sol Järsata Huvudsta Ludaata Huvudstalu Hedv isda ls e Storata Gua r Asplu ds allé allé ata Armé Ektoret re Arvid Tydés allé Diktarvä e Trubadu iata Ifater e Tydés rrsata Äkä lata Kapel Bolstomta Arvid Formiva ta isa Iet re Luda ata Guar Aspluds allé Epistele Tisatoret Fo dev rete Diktarvä e Teckar e Huvudstaata sata Äkärr Sol avä e Ekelu 25 meter byadsfritt område bör fias ärmast trasportlede, för att riskmiimera i fall förkippade med avåkiar och olyckor med farlit ods. Bostadsbebyelse ärmare ä 75 meter frå där det trasporteras farlit ods bör udvikas, och 40 meter i fall för tät kotorsbebyelse. Det ka uppkomma krav av speciell utformi av bebyelse äve ifall dessa riktlijer följs. Arméata e ds Sol e avä Huvudstaa ta a e ebod Tomt Nobe ls Graits Graits ls The orel Termiale Ekel uds e Retzius Sol avä e Arméata Nobe ls els Nob Nob els ius Retz Emmyludse eles els Sche Nob s us Eule vo tz Svar Joha Eber zeli Wibom s Ber rs a Na Retzius eles Sche s zeliu Tom tebo Ber dav äe Berz elius rs Eule vo elius e Berz ds ESSINGELEDEN Ekelu Joha Ebers Term ialvä ESSINGELEDEN rs e Ebe Joha Tomteboda e ESSI ESSINGELEDEN NGE LEDE N ESSINGELEDEN ESSIN N GELE DEN LEDE INGE ESS ESSINGELEDEN ESSINGEL e uds Ekel EDEN Karlber s strad Ulvsudasjö DEN GELE ESSIN Ekeludsv Ekeludsbro äe Karlbe rs slottsv Karlbers ä slotts Karlberssjö Riskavståd ar DEN FRÖSUNDALE LEDEN UNDA FRÖS Cetrumslia e tå Pos a sli trum Ce tra e äe a av Sol sli trum Ce Väs Idustrie et stor otek Bibli Bloma ta a staat Huvud Hotellata Stadshusåe Sola Tor Repsla arevä e Solata Restie Västra e Cetrale Solapla Solapla Fabrikse Fabrikse Skytteholmse e Åldermas Sol avä Västra e e ata Saaata Idustrie Bavaktse Gelbjutaree Haebers Sudbyberse Åldermase Sol av äe Huvudstaata Klippata Sudbyberse Sudbyberse avä e se sdal Hedvi Sol Baata luds e dse e avä Sol Järsata Huvudsta Ludaata Huvudstalu Hedv isda ls e Storata Gua r Asplu ds allé allé re Tydés allé e Arvid Diktarvä Trubadu ata Armé Ektoret iata Ifater e Tydés rrsata Äkä lata Kapel Bolstomta Arvid Formiva ata tis Ie re Luda ata Guar Aspluds allé Epistele Tisatoret Fo dev rete Teckar e Diktarvä e Huvudstaata sata Äkärr Sol avä e Arméata e ds Ekelu Sol e avä Huvudstaa ta a e ebod Tomt ls Nobe Graits Graits ls orel The Termiale Ekel uds e Retzius Sol avä e Arméata Nobe ls els Nob els Nob ius Retz Emmyludse eles els Sche Nob s Eule vo rtz Sva Joha Eber us Wibom s zeli Ber rs a Na Retzius Sche eles s zeliu Tom tebo Ber dav äe Berz elius rs Eule vo elius e Ekelu ds ESSINGELEDEN Term ialvä ESSINGELEDEN rs Resultat Berz Joha Ebers e Ebe Joha e Tomteboda ESSI ESSINGELEDEN NGE LEDE N ESSINGELEDEN ESSIN N GELE DEN LEDE INGE ESS ESSINGELEDEN EDEN ESSINGEL e uds Ekel Karlber s strad Ulvsudasjö ESSIN DEN GELE Ekeludsv Ekeludsbro äe Karlb ers slotts Karlbers slotts Karlberssjö Riskavståd jär 85
EN NDALED FRÖSU N DE ALE ND SU FRÖ Cetrumslia Po å st e e C tru i sl m a e C tru i sl ä av l So m a t re sto tek lio Bib uds Huv ta ata Trasportod Hotellata Stadshusåe Sola Tor Idetifierade priciper som aväds för estaltade av plaförsla: Cetrale Solapla Skytteholmse Solapla Stockholms stads kvalitetsmål för bullervärde Utbyd Huvudstatuel Ny bussdepå Bibehålle trafikifrastruktur Bebyelse i asluti till trasportifrastruktur Utvecklad varuhateri bers Saa ata Hae Huvudstaata - Sudbyberse Sudbyberse I trasportodsförslaet utvecklas platses befitlia fuktioer iom varutrasporter, posttermiale och baårde ersätts med e moder kombitermial med hateri av cotairar. E bussdepå av samma storlek som i ollalterativet föreslås på e y plats iom plaområdet. Befitlia trafiksystem behålls och bullerskyddas. Huvudstatuel bys ut likt ollalterativet. Förslaets fokus lier på lokal varuhateri för reioes orra delar och kompletterar termialera i Årsta och Rosersber. Järsata Baata ta sa i et I kär Ä ata rs ata ell Kap ata teri Huvudstaa ta Ifa a sat kärr Huvud staat a Ä om s Emmyludse Arméata Wib Kotorsbebyelse itill tättrafikerad motorled föreslås i trasportodsförslaet, som också ska fuera som skydd mot e bakomliade bostadsbebyelse. Likt kvarteret Lustårde 14, på Kusholme i Stockholm föreslås det att ma uppför kotorsbebyelse parallellt med Pampasläke. I trasportodsförslaet, likt ollalterativet försöker förslaet förhålla si till de riktlijer som satts upp av Stockholms lässtyrelse, för plaeri itill ar och järar med farlit ods. Me eom att aväda si av blad aat spräsäkra fasader och att läa laerlokaler ärmast de utsatta ara, örs ett försök att pressa riktlijera i de må som ases vara rimlit. Godshaterie i Tomteboda kommer att es utrymme för vidare utveckli av verksamhete med fyra ya omlastisspår och ya rälsåede kraar som effektiviserar haterie av cotairar och ods. Större partihallar bys för att kua hatera exempelvis färskvaror och paketods. Luda Storata s ber a E Joh Ulvsudasjö 86
Teckeförklari - Plaerad bebyelse Vä st ra e ä vä e Blom ata Idustrie - Ny bebyelse Rep sla arev äe - Ny bussdepå Solata Restie Västra e Fabrikse Fabrikse Ålder Plaerad bebyelse avser plaer som befier si i åot skede av plaläi iom kommue eller är föreslae av aa aktör ä plaförfattara. Övri y bebyelse eller aläi förslås av plaförfattara. e mas So l av ä Väs tra e e ata Idustriv äe Bavaktsv äe Gelbjutaree Sudbyberse Ålderma se So l av ä e ta Klippa So l av ä e Huvu dstal uds So e Huvud stalu e ds ä av e l ata Gu a r Asp lu ds allé Arvid Form ivar e Lu da ata Guar Aspluds allé Tydé Bolst omta e s allé Ekto e ta éa Arm ret adur Arvid Tydé Dikt arvä Trub e s allé Epistele Tisatoret Fo d ev re te Teck Dikt arvä e arv äe So l av ä e Armé ata äe dsv lu Eke So l e av ä av od ä e eb mt To ls be No vä Graits Graits Th eo re lls vä Termiale Ek elu d sv ä ius e Retz So l av ä e No be ls vä ls be No No vä be ls us tzi vä Re vä s vä ele be No Be iu el s vä Na Eu vä a Sv s ler vo Joh a Eb vä er tz ar Retzius rz s vä ls he Sc s vä ele he Sc s iu el rz To vä Be m te bo da vä e Be rze liu s vä s vä ler Eu vo s vä liu rze lu dsv äe Be Eke ESSINGELEDEN ESSINGEL EDEN e oda Tomteb ES SIN ESSINGELEDEN GE LE DE N ESSINGELEDEN ES SIN N GE LE DE DE LE N GE SIN ES ELEDEN ESSING DEN Ek GELE ESSIN e ä sv d elu Karl ber s stra d SIN ES DE LE GE N Ekelu dsvä Resultat Ekelud sbro e Ka rlbe rs slo s slotts ttsv Karlber ä Karlberssjö 87
EN NDALED FRÖSU N DE ALE ND SU FRÖ Cetrumslia T Po å st e e C tru i sl m a e C tru i sl ä av l So m a t re sto tek lio Bib uds Huv ta ata Hihway Removal Hotellata Stadshusåe Sola Tor Idetifierade priciper som aväds för estaltade av plaförsla: T Cetrale Solapla Skytteholmse Solapla Stockholms stads kvalitetsmål för bullervärde Utbyd Huvudstatuel Omdai av motortrafikled Flytt av motortrafikled Nya passaer uder jär bers Saa ata Hae Huvudstaata - Sudbyberse Sudbyberse Hihway removalförslaet är baserat på stora omstruktureriar av trasportifrastrukture i området. Klarastradslede som ida är e eomfarts med två körfält, kommer i plaförslaet läas i tuel. Det vatteära läet kommer istället att utyttjas för ybebyelse av bostäder. Järsata Baata Luda Storata ta sa i et I kär Ä ata rs ata ell Kap ata teri Huvudstaa ta Ifa a sat kärr Huvud staat a Ä om s Emmyludse Arméata Wib Hihway removalförslaet syftar äve till att utyttja markyta uder Östkustbaas järsspår vid Klarastradslede, för att skapa koppliar mella de ya bebyelse vid Karlberssjö och Vasasta, me skulle också kua utyttjas för verksamhetslokaler. Ett exempel på ett likade projekt är Railway Arches, Lodo, där mark uder järsspåre har kommit till att bli populära platser för kotor, butiker och restauraer. Ett aat är Ameya-Yokocho, Japa där butiker och restauraer har lokaliserats uder de upphöjda järsspåre och eom åre skapat e av ärområdets mest populära markadsator. E4 och E20 som utör Pampasläke, kommer att läas i tuel mella Kusholme och Haastade, detta för att kua tilläliöra markyta för tät stadsbebyelse mella Sola cetrum och Karlbers slottspark. Tomteboda odsbaård kommer att rivas i samma syfte som flytte Jo s ber a E Joh 4. 88 Ulvsudasjö
Teckeförklari - Plaerad bebyelse Vä st ra e ä vä e Blom ata Idustrie - Ny bebyelse Rep sla arev äe - Ny bussdepå Solata Restie Västra e Fabrikse Fabrikse Ålder e mas l av ä Väs tra e e - Tuelbaeuppå T So ata Plaerad bebyelse avser plaer som befier si i åot skede av plaläi iom kommue eller är föreslae av aa aktör ä plaförfattara. Övri y bebyelse eller aläi förslås av plaförfattara. Idustriv äe Bavaktsv äe Gelbjutaree Sudbyberse So l T Ålderma se av ä e ta Klippa 2. T So l av ä e So e ä av l ata Gu a r Asp lu ds allé Arvid Form ivar e Lu da ata Guar Aspluds allé Tydé Bolstom tae s allé Ekto e ta éa Arm ret adur Arvid Tydé Dikt arvä Trub e s allé Fo d ev re te Teck arv äe So l av ä Armé ata e So l e av ä av od ä e eb mt To ls be No vä Th eo re lls vä Graits Graits ius Retz So l av ä e No be ls vä ls be No No vä be ls us tzi vä Re T vä s vä ele be No Be Eu vä a Sv s ler s iu el s vä Na vo Eb vä er tz ar Retzius rz Joh a 3. s vä ele he Sc T vä ls he Sc s iu el rz To vä Be m te bo da vä e Be rze liu s vä s vä s vä ler Eu vo liu rze Be oha Ebers 1. Karl ber s stra d Ekelu dsvä Resultat Ekelud sbro e Ka rlbe rs slo s slotts ttsv Karlber ä Karlberssjö 89
Stambaa Nya fasti 1. Förläi av Karlberse uder stambaa av E4/E20, för att kua utyttja mark åt stadsbebyelse. Trafikverket av år 2011 ut e rapport, Tomteboda baård - framtida avädi, där de kostaterar att baårde är tillsammas med Älvsjö odsbaård de två huvudpuktera för odstrafike i Stockholmsområdet. När rapporte utavs så utick det i sitt 29 tå om dae frå Tomteboda odsbaård, 8 av dessa var posttå. Nu är har Poste flyttat verksamhet till Rosersber har utyttjadet av odsbaårde miskat kraftit, me ases fortfarade av stor betydelse. Tomteboda odsbaård är utpekad som riksitresse och pekas ut som att vara e vikti odsbaård i Stockholmsområdet med asluti till kombitermial (Trafikverket 2011). Det föreslås att e y odsbaård bys för att ersätta Tomteboda odsbaård, me på e ite lika cetral plats i stade. Istället för att utyttja stora markytor vid Tomtebodas posttermial som bussdepå, föreslås det att bussdepå kommer att ikorporeras i stadsmiljö likt Fredriksdals bussdepå. Fredriksdals bussdepå är lokaliserad cetralt i området Hammarby Sjöstad, me är ite syli för förbipasserade då de skyms av aa kotors- och bostadsbebyelse. Fredriksdals bussdepå har plats att ställa 140 bussar i sitt arae, me har också utrymme för verkstäder och tvätthallar där de ka servas reelbudet. Guar Aspluds Allé Bu 2. Ny placeri för bus och Skytteholm Tomteboda posttermial kommer att rivas i Hihway removalförslaet. Då Poste ite läre utyttjar termiale efter si verksamhetsflytt och idéera om att utyttja delar av termiale till bussdepå ite fis med i plaförslaet, posttermiale rivs istället för att e plats åt y bebyelse. I förslaet skapas e buffert på mist 10 meter mella Järe och de ya bebyelse. Detta är lika de lösiar som fis på adra platser itill Östkustbaa, exempelvis Boiers kotor eller Clario Si hotell vid Norra batoret. Äve e större 90 E y bussdepå bys i Fr Bild: Skaska
heter Tomtebodapla ssdepå Mälarbaa Skytteholm sdepå itill Mälarbaa mella Ieti Resultat edriksdal och itereras i kvartersstrukture 91
buffert på uppåt 25 meter skulle fuera uta att förslaet påverkas ämvärt. Ladstiets rekommedatioer om 75 meter ka däremot få mycket stora effekter på plae och flera kvarter skulle få stryka på fote. E vikti pricip som yttjas i förslaet är att riskbeäa verksamheter samordas. Bussdepå med si bräslehateri läs itill järe och bebyelse utformas som e fysisk barriär mella riskbeäeverksamhet och omivie. skapa e av få kotakter mella ierstade och områdea väster om Järe. Det stråk som friörs är Klarastradslede förläs i tuel föreslås kompletteras med lokaler uder järe där exempelvis restauraer och barer skulle kua irymmas. På rud av de bullria miljö i området skulle till exempel livemusik kua spelas i området uta att daes bullerivåer överskrids. Detta tillä skulle kua utöra ett itressat tillä i Stockholms öjesliv och ersätta fuktioer som ylie försvuit i stade. Vid Sabbatsbersparke skapas e y passae uder Torsata och Östkustbaa, för att Tomteboda Värtabaa Stambaa Citybaa Karoliskaistitutet 3. Stambaa och Värtabaa mella de ya fastihetera i Tomteboda och Karoliska istitutets område Klarastrad Östkustbaa Vasaata 4. Ny passae uder stambaa vid Sabbatsbersparke 92
Resultat Ameya-Yokochō markade i Tokyo itill järe Bild: From Tokyo 93
EN NDALED FRÖSU N DE ALE ND SU FRÖ Cetrumslia T Po å st e e C tru i sl m a e C tru i sl ä av l So m a t re sto tek lio Bib uds Huv ta ata Maxalterativ Hotellata Stadshusåe Sola Tor Idetifierade priciper som aväds för estaltade av plaförsla: T Cetrale Solapla Skytteholmse Solapla Stockholms stads kvalitetsmål för bullervärde Utbyd Huvudstatuel Omdai av motortrafikled Flytt av motortrafikled Flytt av jär bers Saa ata Hae Huvudstaata - Sudbyberse Sudbyberse Järsata Baata Luda Storata ta sa i et I kär Ä ata rs ata ell Kap ata teri Huvudstaa ta Ifa a sat kärr Huvud staat a Ä om s Emmyludse Arméata Wib Maxalterativet är ett extremalterativ, där möjlihetera till att bya tät stadsbebyelse och sammafläta Stockholms ierstad med Sola och Sudbyber dras till si spets. Det föreslås att Essielede och Pampasläke rävs ed för att få e uderjordisk trafikkoppli mella Kusholme och Haastade, likt hihway removalförslaet. Alterativt att e edrävi av hela Essielede örs, då kostruktioe är frå 60-talet och förr eller seare kommer behöva bytas ut på rud av det omfattade slitae som de tua trafike medför. Då trafiklede år på yta eom Stockholms ierstad är det trolit att ett ersättade trafiksystem till Essielede skulle kua förläas i tuel, likt Södra och Norra läke. Samma situatio råder för cetrallede som utöver slitae och behov av förbättriar i kostruktioe löper rakt ieom åra av ärområdets käsliaste kulturmiljöer. E edrävi av cetrallede skulle saolikt för med si mycket positiva effekter för till exempel turistärie kri Gamla sta och Riddarholme samt avsevärt förbättra stadsmiljö i ierstade. Huvudstatuels asluti förläs uder mark och asluter till Pampasläke. Jo s ber a E Joh 4. 94 Ulvsudasjö
Teckeförklari - Plaerad bebyelse Vä st ra e ä vä e Blom ata Idustrie - Ny bebyelse Rep sla arev äe - Ny bussdepå Solata Restie Västra e Fabrikse Fabrikse - Tuelbaeuppå J - Pedeltåsuppå Ålder T e mas So l av ä Väs tra e e ata Idustriv äe Bavaktsv äe Gelbjutaree Plaerad bebyelse avser plaer som befier si i åot skede av plaläi iom kommue eller är föreslae av aa aktör ä plaförfattara. Övri y bebyelse eller aläi förslås av plaförfattara. Sudbyberse Ålderma se T So l av ä e ta Klippa 2. T So l av ä e So e ä av l ata Gu a r Asp lu ds allé Arvid Form ivar e Lu da ata Guar Aspluds allé Tydé Bolstom tae s allé Ekto e ta éa Arm ret adur Arvid Tydé Dikt arvä Trub e s allé Fo d ev re te Teck arv äe So l av ä Armé ata e So l e av ä av od ä e eb mt To be No ls Graits vä Th eo re lls vä Graits ius J Retz So l av ä e No be ls vä ls be No No vä be ls us tzi vä Re T vä s vä ele be No Be Eu vä a Sv s ler s iu el s vä Na vo Eb vä er tz ar Retzius rz Joh a 3. s vä ele he Sc T vä ls he Sc s iu el rz To vä Be m te bo da vä e Be rze liu s vä s vä s vä ler Eu vo liu rze Be oha Ebers J 1. Karl ber s stra d Ekelu dsvä Resultat Ekelud sbro e Ka rlbe rs slo s slotts ttsv Karlber ä Karlberssjö 95
Stambaa Nya fasti 1. Förläi av Karlberse Ostläke, de första etappe av de framtida höhastihetsbaa mella Stockholm, Götebor och Malmö är beslutad mella Jära och Liköpi. E utredi uder rame för Sverieförhadlie pekar ut behovet av ytterliare två spår för höhastihetstå mella Stockholm C och Jära me preseterar ia försla för sträcka Älvsjö - Stockholm C (Trafikverket 2015). Spåre atas läas i tuel eom plaområdet, då detta ases vara det eda rimlia alterativet är likelser med adra höhastihetsbaor i utredie örs. När det höhastihetsbaas spår förläs i tuel, föreslår maxalterativet äve att platses befitlia spår som år över etimidja, förläs i tuel mella Älvsjö och Sola Statio. E stambaa och höhastihetsbaa i tuel skulle öppa för att hela Klarastrad ka bebyas och e de boede på Norrmalm och Vasasta med direkt tillå till Klara sjö. Värtabaa yttjas ida i huvudsak till odstrafik för odstrasporter. De trafike förvätas avta är Norvikshame öppar. Baa har därför förberetts för dubbelspårsutbyad och skulle då kua mede persotrafik samt i framtide kua förläas (Jär.et 2017). I plaförslaet föreslås det att Värtabaa asluts till Citybaa som e del av Stockholms pedeltåsät. Mälarbaa får e uderjordisk asluti till Östkustbaa, Höhastihetsbaa och Citybaa. Geom att förläa järssystemet i tuel skulle utrymme evetuellt kua skapas så att e y statio ka aläas i Tomteboda itill Karoliska Istitutets område. Det skulle bidra till e strateiskt placerad statio i det läe där kollektivtrafiktäckie är som sämst i plaområdet och äve e det stora lärosätet och sjukhuset e direkt koppli till pedel- och reioaltå. Guar Aspluds Allé 2. Ny placeri för Förslaet byer på att reioe står iför mycket stora ifrastruktursatsiar som på ett eller aat sätt måste eomföras för att vidmakthålla statuse i trafiksystemet och å de mål som e 96
heter Tomtebodapla Bussdepå Mälarbaa Skytteholm bussdepå mella Ieti och Skytteholm Resultat Citybaas ya statio vid Odepla Bild: Trafikverket 97
höhastihetsbaa skulle iebära. Förslaet byer på att samtlia åtärder som var och e för si ases täkbara eomförs. Förslaet är medvetet utopiskt och ska fuera som ett extremalterativ för att måla upp e idealbild av hur e sammakyti av stadsdelara är möjli. E vikti aspekt i förslaet är de mäd mark som friörs för y bebyelse, och möjlihete till att plaera för e stor mäd bostäder i reioes absoluta mitt. Marke som friörs skulle saolikt vara blad de dyraste i ladet, med plaområdets ärhet till ierstade, Klara sjö och Karlbers slott. Äve om satsiara i ifrastrukture skulle vara otrolit dyra skulle itäktera i markförsälji om möjlit kua erbjuda e trade off -effekt. Ett exempel på likade projekt har eomförts i Tokyo, där Toyoko lies termial vid Shibuya statio revs och ersattes med e uderjordisk statio i syfte att friläa de värdefulla marke för y bebyelse (Real Estate Tokyo 2015). Tomteboda Värtabaa Stambaa Citybaa Karoliskaistitutet 3. Ny statio för pedel- och reioaltå Klarastrad Nya fastiheter Vasaata 4. Ny bebyelse läs Klarastrad 98
Resultat Ny bebyelse på det tidiare spårområdet vid Shibuya statio Bild: East Japa Railway Compay 99