Inspiration till Bamses må bra tidning



Relevanta dokument
Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp

Arbetsplan Skogssidan 2017/2018

Språket Vi använder oss av språklekar, sagoberättande, rim och ramsor m.m. Dessa har vi anpassat till det aktuella temats innehåll.

Inskolning. Lämning. Hämtning. Barnens egna lekar

Digitala verktyg! Spaning Bölets förskola!

Surfplatta i förskolan

GROV-PLANERING VÅRTERMINEN 2013 LILL-MYRAN APRIKOS

Förskolan. Mål och arbetsplan 2008/09

Rapport. Grön Flagg. Lillebo förskola

Arbetsplan för Ängen,

Tema: varje barns rätt att leka, lära och utvecklas JAG KAN!

UTEFÖRSKOLA VÄLKOMMEN JORDENS TILL JORDEN. TELEFONNUMMER GRANENS MOBILTELEFON

Jollens mål för vårterminen 2017, med fokus Natur och teknik

INFÖR TEATERBESÖKET. Av Ann-Christine Magnusson Foto Martin Skoog

Inspirationsmaterial till häftet

VERKSAMHETSPLAN. AVD. Fjärilen

Årsberättelse Ht 13- Vt 14. Sörby förskoleområde Andersbergsgårdens förskola. Ansvarig förskolechef Margareta Kärlin

Rapport. Grön Flagg. Idala förskola

VÄLKOMMEN TILL FÖRSKOLAN

Trevlig helg Monika och Helene

Grovplanering Näckrosen VT 2013

Inomhus vill vi öka den fysiska aktiviteten genom att använda oss av miniröris och sångoch danslekar.

VERKSAMHETSPLAN Gnistan

Kvalitetsdokument för Djur & Skur 2014/2015, Pedagogisk omsorg

Grön Flagg skapar handlingskompetens och framtidstro genom att

Verksamheten skall utgå från barnens erfarenhetsvärld,intressen, motivation och drivkraft att söka kunskaper. Barn söker och erövrar kunskap genom

Sagor och berättande stimulerar språkutvecklingen och kan även få barnen att intressera sig för skriftspråket.

Jag behöver bränsle följ med Wilda och Walter på matäventyr

Veckobrev v 4 KOM IHÅG

BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2016

VI BYGGER NÄSTA GENERATIONS FÖRSKOLA. Grovplanering. Anemonen Vt-13

PEDAGOGMATERIAL till föreställningen Peka Trumma Dansa Urpremiär december 2014

Tema: varje barns rätt till delaktighet och inflytande VEM BESTÄMMER?

Verksamhetsplan Vårterminen 2016 Riddersborgs Förskola

Kom ihåg ombyteskläder.

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Delfinens Arbetsplan HT 2013 VT 2014

Tema: Alla barns lika värde och rätt att bli lyssnad till DET VAR EN GÅNG...

Verksamhetsplan Borgens förskola Avdelning Draken

Förskoleklass en trygg skolvärld. Förskoleklassens arbetssätt. Språk

Nyckelpigan. Vårt arbetssätt Enligt läroplanen Lpfö -98

Orange Centrals Förskola

INTRODUKTION TILL GAMLEBYPLANS FÖRSKOLOR

TUVANS MÅL OCH LOKALA ARBETSPLAN / 2010

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen

för Havgårdens förskola

VÅGA VILJAS MÅNADSBREV

Skeppsklockan -en hälsofrämjande förskola

Kvalitetsutvärdering Droppen Grön

Förskolan. Mål och arbetsplan 2009/10

Verksamhetsplan för Malmens förskolor

TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011

Handlingsplan för Ladan, Måns och Loftet

Välkomna till familjedaghem och vårt pedagogiska arbetssätt!

Arbetsbeskrivning för

VÄLKOMMEN TILL FÖRSKOLAN BERGSNÄS AVD BLÅBÄRSSKOGEN

Sagor och berättelser

SAGOTEMA. Kattgruppen. Stenänga Förskola. Vårterminen Ansvariga pedagoger Marina Undenius och Carina Nilsson

TEAMPLAN FÖR HT 2010 VT 2011

Opalens måldokument 2010/2011

Ekorrens arbetsplan Ht Vt 2015

Förskolan Mullvaden. Humlans Verksamhetsmål 2013

TITANIC. Vårterminen Stenänga Förskola. Krokodilgruppen. Marina Undenius och Carina Nilsson

RUDS SKOLOMRÅDE LOKAL UTVECKLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET

VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren

TROLLKOJANS VERKSAMHETSMÅL OCH RIKTLINJER

Välkommen till Grodan, våren 2009

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

Grovplanering för Strålsnäs förskola. Hösten 2011

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

MARIA Januari

Låt barnen leka och lära om barns rättigheter och miljö med Retoys pedagogiska Lekväskor!

Pedagagogisk dokumentation.

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)

Måste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt?

Arbetssätt, beskrivning, exempel. Vi använder naturen som ett lärande rum. Mycket av det som vi lär inne kan vi lära oss utomhus.

Om att bli mer lik Gud och sig själv.

Arbetsplan läsåret

Grön Flagg. Är en del av ett internationellt nätverk Eco-Schools, som. Grön Flagg-nätverket består av mer än 2000 skolor och förskolor!

Pedagogiska året förskolan skogsbäcken 2015

Kvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Peter Pans personalkooperativa förskola 6 feb 2013

Logens handlingsplan 2012/2013

Foto: Emma Ingolf. Grön Flagg

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Verksamhetsplanering HT-VT

Låt barnen leka och lära om barns rättigheter och miljö med Retoys pedagogiska Lekväskor!

LOKAL ARBETSPLAN TILS FÖRSKOLOR 2014/15

Joel är död Lärarmaterial

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16

Avdelningen Blåbäret

TUVANS MÅL OCH LOKALA HANDLINGSPLAN / 2010

INFÖR TEATERBESÖKET. skådespelarna blir. Av Ann-Christine Magnusson Illustration Johanna Oranen

Kvalitetsdokument Baduhilds förskola (läå 2014/2015) Lek- och lärandemiljön ska väcka varje barns nyfikenhet, lust och intresse att lära!

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

GROVPLANERING HUNDKEXET

Loftets handlingsplan 2013/2014

BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2015

Transkript:

Inspiration till Bamses må bra tidning Inspirationen är sammanställd av personal vid Förskolorna i Dals-Eds kommun.

Förslag till arbetsgång Informera föräldrar om projektet och Bamses må bra tidning och hur man ska arbeta med temat i den pedagogiska verksamheten. Genomför Bamseloppet med eget material eller material från Egmont förlag som innehåller diplom, medaljer, nummerlappar samt start och mållinje www.bamseskolan.se Arbeta med olika aktiviteter och sök kunskap tillsammans med barnen. Varje förskola/avdelning väljer ett arbetssätt som passar den aktuella barngruppens behov och förmågor. Delge varandra tips och idéer om hur man kan arbeta i den pedagogiska verksamheten. Använd/läs Bamsetidningen med barnen på förskolan innan den skickas hem. Arrangera föräldramöten där det ingår information angående temat. Bjud in BVC, tandvården eller andra aktörer som kan bidra med kunskap. Kopiera upp och förstora eventuellt stycken ur tidningen att arbeta med i samlingen/smågrupper/enskilt. Gör flera frågor och övningar själva utifrån din barngrupp. Bamseloppet Beställ material från Egmont förlag eller gör eget material och genomför Bamseloppet eller någon annan rörelseaktivitet utifrån de förutsättningar som finns på din förskola, gården, i skogen, på idrottsanläggning eller annan plats. Bjud in lokalpressen/annonsera och bjud in anhöriga för att sprida budskapet. Efter loppet/aktiviteten bjuds barnen på frukt och vatten. Kanske kan barnen få ex en vattenflaska, kåsa eller hopfällbar mugg.

Utmaning i barngrupperna utifrån berättelsen om den skärmfria veckan. Kreativiteten och idéerna flödar hos personalen på förskolan som också känner sin barngrupp och kan lägga aktiviteterna på den nivå som passar barngruppen. Samarbeta med föräldrarna och föreslå en skärmfri dag under en bestämd vecka då barnen tränar på att ensam eller tillsammans med familjen avstå från Tv, dator, i Pad mm. Det är viktigt att inte moralisera utan ta detta som ett roligt experiment. Barnen får sen berätta, rita mm och förmedla vad de gjort på sin skärmfria dag. Som dokumentation kan man t.ex göra en idébok/häfte i gruppen som används på förskolan eller tas med hem där barnen ritar och berättar vad man kan göra när man inte använder tv eller dator mm.

Gör en utflyktsdag utifrån temat Mini hopp och utflyktsdagen Läs berättelsen och gör sedan en utflykt med barnen. Förskolorna gör ju ofta utflykter med barnen men här kan man i samtal med barnen knyta an till pusselbitarna i må bra tidningen. Ta med frukt och vatten och eventuellt egen matsäck. Arrangera lekar tillsammans med barnen under utflykten. Spännande aktiviteter kan vara skattjakt, hinderbana i skogen i den befintliga miljön, tipspromenad. Använd er av förskolepedagogikens fantastiska möjligheter för att söka kunskap, upplevelser, språkträning, enkel mattematik, teknik, värdegrundsarbete mm. Har man möjlighet kan man laga till en enkel måltid tillsammans med barnen på utflykten och samtidigt tala om sunda vanor och vad som får oss att må bra. Dokumentera med hjälp av penna, kamera, ipad eller insamlat material mm som senare används för att återknyta för att befästa kunskapen. Dokumentationen/ informationen är också värdefull för föräldrasamarbetet. Kanske kan någon liten överraskning dyka upp under utflykten och ta upp någon eller några delar ut temat. Konkret material som t.ex. en handdocka förstärker barnens fantasi och förmåga att lära. Hela naturen är full av gratis material som kan användas på olika sätt för att berika barnens kunskapsinhämtande.

Sömn Prata med barnen om hur viktigt det är att sova tillräckligt för att vi ska må bra. Tala om hur ska det vara i rummet när man ska sova mörkt eller ljust. Vill barnet ha gosedjur filt eller täcke, en kudde eller många kuddar mm? Barnen får berätta hur det är när de ska sova. I förskolan brukar vi ju läsa en saga eller lyssna till avslappnade musik under vilan/sovstunden. Gör avslappningsövningar, massageövningar/massagesagor eller avslappnanade lekar i samband med vilan. Använd klockan som ett hjälpmedel när vi pratar om dygnsrytmen. Använd Skalman med sin mat och sov klocka. Vatten Tala med barnen om att vatten är livsviktig för oss människor - den bästa törstsläckaren och att kroppen behöver vätska för att fungera. Tala med baren om alla olika situationer då vatten är nödvändigt i våra liv. Använd vatten att dricka, att leka med och att experimentera med.

Rörelse och lek Rörelse och lek är en grundpelare i förskolan verksamhet både inne och ute. Barnen ägnar sig åt leka i många olika sammanhang och genom leken befäster de sina upplevelser och kunskaper. Leken är också viktig för att bearbeta upplevelser av både positivt och negativt slag vilket är viktigt för att barnen ska må bra både kroppsligt och själsligt. Barn leker på många olika sätt fritt eller styrd av vuxna, regellekar, rollekar, sinneslekar, rörelselekar, kunskapslekar, grupplekar mm. En aktivitet kan vara att barnen får berätta vilka lekar de tycker om och om man leker olika lekar hemma och på förskolan. De vuxna på förskolan berättar för barnen hur de lekte som barn. Barnen kan få i uppgift att fråga sina föräldrar eller andra släktingar hur de lekte när de var barn. Kanske kan föräldrar eller andra anhöriga komma till förskolan och berätta om hur man lekte som barn. Här kan man också ta upp värdegrundsperspektivet att alla får vara med på sina villkor. Ta tillfället i akt att på gymnastiken och prata med barnen om vad våra kroppar behöver för att kunna röra sig, leka och må bra. Gör ett häfte med förslag på lekar som man kan leka hemma/på förskolan. Leta i böcker på biblioteket efter aktiviteter, lekar mm Gör en utställning tillsammans med barnen/personalen / föräldrar av leksaker och beskrivningar hur man lekte/leker med föremålet på avdelningen eller i hela Förskolan. Eventuellt kan man också göra en utställning på Biblioteket eller i annan lokal som passar i den aktuella kommunen. På baksidan Bamsetidningen finns också olika lekar beskrivna.

Vara tillsammans Här kan vi tala med barnen om värdegrundsfrågor och hur man ska vara mot varandra för att alla ska må bra. Barnen kan få berätta för varandra om vad de tycker är roligt att göra tillsammans med andra barn och vuxna i sin omgivning och också vilka önskningar man har. Grupplekar är en träning i att leka tillsammans. Tänderna Tala med barnen om hur viktigt det är att sköta sina tänder och varför vi har tänder. Använd övningen i tidningen vad som är bra eller dåligt för tänderna. Gör ex collage med baren där barnen ritar eller klipper ur tidningar vad som är bra eller dåligt för tänderna. Man kan göra egna memory som visar vad som är bra eller dåligt för tänderna. Använd klockan som ett hjälpmedel när vi pratar om hur ofta man ska borsta tänderna. Lära om tid klockan t.ex. när man talar om hur ofta man ska äta. Gör flera frågor och övningar själva utifrån din barngrupp. Om det finns möjlighet kan barnen kanske få tandborstar från tandvården och/eller att någon från tandvården kan komma till gruppen.

Frukt och grönsaker Tala med barnen om hur viktig frukt och grönt är att för att våra kroppar ska må bra. Prova att sätta fram grönsaker som plockmat innan huvudrätten kommer på bordet så lockas hungriga barn att äta grönsaker. Använd smakövningar/smaklekar där ni presenterar olika frukter och grönsaker. I Smoothies kan både frukt och grönt ingå. Man kan göra enkla rätter där frukt och grönt ingår. Presentera en ny frukt eller grönsak varje vecka för att inspirera barnen. När baren fyller år är det bättre att bjuda på nyttiga frukter i olika former. Tala om vikten av att äta bra mat för att man ska orka leka och ha roligt t.ex. vid måltiderna.

Böcker och film teater Engagera Biblioteket på olika sätt i arbetet. Be om en hylla på biblioteket med lämpliga böcker för barn och vuxna på må bra temat, godnattsagor, godnattvisor mm. Informera föräldrar om detta. Låna böcker som rör ämnet på biblioteket. Låna böcker om lekar och aktiviteter samt böcker och filmer om hur barn i andra länder leker. Dramatisera sagor och berättelser som anknyter till temat, t.ex. Godnatt Alfons Åberg. Sjung godnattvisor och läs godnattsagor med barnen. Glöm inte flanellografen som ett arbetsredskap.