LADA. Latent Autoimmune Diabetes in Adults. -Klinikerns perspektiv. Definition och behandling



Relevanta dokument
BDD-studien. när forskning blir klinisk rutin. ANDIS-dagen 22 mars Annelie Carlsson

Vad innebär individualiserad behandling för äldre med typ 2-diabetes i praktiken?

6 februari Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR

Diabetesjukdomens många ansiktensteg mot individualiserad behandling

Metabol kontroll och HbA1c-mål

Välkomna till. BORIS dagen 13/ BORIS-dagen 2015

Allmänläkardagarna

Diabetes hos barn. Lisa Engleson SUS SFD-höstmöte 9 November 2012

HbA1c diagnostik och monitorering. Stig Attvall, Diabetescentrum SU Sahlgrenska

Utvärdering av ADL-träning efter stroke

INTRODUKTION - TYP 1 DIABETES

SWEDIABKIDS, hjälp i förbättringsarbete Resultat 2010

Målvärden och metabol kontroll - erfarenhet från lokalt kvalitetsprotokoll

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985

Stockholm

Barn och ungdomars Vitamin D-status

Farmakologisk Blodsockerbehandling REK-listan 2018

Tidig intervention vid typ-2 diabetes nya insikter från ADA och EASD 2015 en personlig reflektion

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv

Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus

Utvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom. Kristian Borg

Registerdata. Johan Kärrholm. Svenska och nordiska höftprotesregistren. Ortopediska kliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Mölndal

AMOS (Adolescents Morbid Obesity Surgery study)

Barnkliniker Universitetskliniker

+ - = Diabetes. Diabetes Introduktion. - Blev diabetes ett känt begrepp tidigt i Indien, Kina, Korea, Japan. - Sugar urine disease

Högt blodtryck. Åderlåtning i Landeryd/Hylte

Glukosmätning. vid typ 2. evidens och erfarenhet?

Typ 2 diabetes hos äldre. Anders Tengblad Distriktsläkare, Med Dr Jönköping

Levercancer vid kronisk hepatit Övervakning, utredning och behandling

AMOS study (Adolescent Morbidity Obesity Surgery)

Ateroskleros i halskärlen hos KOL-patienter

Vid underökningen noterar du blodtryck 135/85, puls 100. Hjärta, lungor, buk ua.

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

CGM- vilken evidens finns för nyttan och hur gör vi? Barnveckan i Karlstad 2013 Eva Örtqvist, ALB Stockholm

Bohusgården. HbA1c- mål Peter Fors Alingsås lasarett

Kardiovaskulär säkerhet och blodsockersänkande läkemedelsbehandling MAGNUS LÖNDAHL, ENDOKRINOLOGEN, SUS

Individualiserade mål för glykemisk kontroll vid typ 2-diabetes

FaR-nätverk VC. 9 oktober

Rek lista 2017 Terapigrupp Diabetes

Falls and dizziness in frail older people

Diabetes ur ett överviktsperspektiv

Bilaga 5 till rapport 1 (5)

Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag. Methods.

Diabetes i ögat-vad är det som kan hända?? Monica Lövestam-Adrian

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning

Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället

Barndiabetes. skillnader i HbA1c och body mass index (BMI) mellan flickor och pojkar i Västra Götaland

Graviditetsdiabetes Steinunn Arnardóttir Specialistläkare Sektionen för endokrinologi och diabetes Akademiska Sjukhuset

Kronisk hypertoni och graviditet Epidemiologiska aspekter på maternella och perinatala komplikationer

Är SU-preparat omoderna och farliga ska vi gå över till inkretiner? Eller vad finns det för skäl att ha kvar sulfonylurea i Rek-listan?

ST-fredag i Biostatistik & Epidemiologi När ska jag använda vilket test?

VSTB, register, rapportering, resultat, epidemiologi

Typ 2 diabetes hos äldre. Anders Tengblad Distriktsläkare, Med Dr Jönköping

Cervical cancer prevention - Studies on possible improvements.

Matematisk statistik allmän kurs, MASA01:B, HT-14 Laboration 2

D-vitaminbrist av betydelse för diabetesutveckling?

är en mätmetod som visar hur blodsockret har varit i genomsnitt under de senaste två till tolv veckorna* före prov - tagningstillfället.

Från epidemiologi till klinik SpAScania

Bild 1. Bild 2 Sammanfattning Statistik I. Bild 3 Hypotesprövning. Medicinsk statistik II

Multisjuklighet och multimedicinering hos äldre. Hur gör vi på sjukhuset?

CTO-PCI. Evidens, indikation, teknik. Regionmöte Kalmar, Georgios Panayi, Kardiologiska Kliniken, US Linköping

23% i Kuwait Fettskolan. Diabetes i världen IDF Diabetes Atlas 5 th Edition Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser

Kontinuerlig- og «flash»-måling av vevsglukose et gjennombrudd for insulinbehandlingen?

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier

Metforminbehandling vid njursvikt

Nationella Diabetesregistret, Registercentrum Västra Götaland

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 5/7/2010. Disposition. Studiedesign två huvudtyper

MIRA- Musslor, Inflammation och Reumatoid Artrit

Tillstånd: Enskild tand med ringa till måttlig defekt som medför funktionsstörning Åtgärd: Inlägg metall (gjutet guld)

Handläggning av diabetes typ 2

The role of X-ray imaging and musculoskeletal ultrasound in the diagnosis and management of rheumatoid arthritis

Medicinsk statistik II

KOL med primärvårdsperspektiv ERS Björn Ställberg Gagnef vårdcentral

Tentamen i matematisk statistik

ADHD-symptom och mogenhet: redovisning av en tioårig uppföljningsstudie

Vad vet vi idag om insulin och glukoshomeostas: Emilia Hagman

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Effekterna av förändrade diagnoskriterier för graviditetsdiabetes i Sverige- en nationell randomiserad studie

Riktade hälsosamtal Hans Lingfors. Hälsokurvan

Fetma under graviditet en interventionsstudie

Diabetes TYPER AV BARNDIABETES TYP 1 DIABETES INCIDENS TYP 1 DIABETES HOS BARN I SVERIGE ÖKAR MED 3 6 % PER ÅR INCIDENS ÅLDER

Diabetes. Falldiskussion. Distriktsläkare, Informationsläkare

Gränssnitt Diabetes och Endokrinologi, Internmedicin Division Medicin

Benamputationer i Sverige = Lika för alla? Anton Johannesson Ortopedingenjör, Med Dr.

ungdomar i en västsvensk population med IBD

Överviktskirurgi - långtidseffekter

Händerna viktiga för genomförandet av vardagens aktiviteter

När pa'enten sä,er agendan! Redovisning av projektet Dirigenter finns som fanns på Geriatriska Kliniken i Norrköping

HbA 1c i diagnostiken (PRO)

studie av risk faktorer för LADA och typ 2 diabetes uppdatering!

Nötprovokationer. Susanne Glaumann, Med dr, Barnläkare Ann-Charlotte Sundqvist, barnssjuksköterska Sachsska barn- och ungdomssjukhuset

XIVSvenska. Mona Schlyter, Malmö. Könsskillnader vid rökstopp efter hjärtinfarkt? Ingen intressekonflikt. Kardiovaskulära Vårmötet

Visualiserings och Analys Plattform (VAP)

Klamydia ökar: Kan vi göra något bättre?

VANLIGA TERMER OCH BEGREPP INOM MEDICINSK VETENSKAP OCH STATISTIK

Dapagliflozin visade bibehållen glykemisk kontroll och viktreduktion i studie av typ 2-diabetes där metformin inte gett tillräcklig kontroll

Falls and dizziness in frail older people

Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar

Hälsoeffekter av motion?

Transkript:

LADA Latent Autoimmune Diabetes in Adults Definition och behandling -Klinikerns perspektiv Maria Thunander Medicinkliniken, Centrallasarettet, Växjö 20 oktober 2011 SFD

Historik Diabetes känt sedan förhistorisk tid Egypten 3000-1500 F Kr Aertaeus, turkisk läkare 200-talet F Kr Lärljunge till Hippokrates Stark törst + massiv urinavgång Diabetes = sifon grekiska Dia = isär; bainein= gränsla

Historik Diagnostik 1800-talet Diabetes ovanlig diagnos 2000 fkr >>1850 diagnos via urin smakar honung 1885>> Fler diagnostiserade Tillgång urintester 1923 uringlukostest i drug stores USA 1 cent/styck

Prognos-1 Joslin, Canadian Med Ass J (1924): death sentence within 5 years, except for exceptional cases whose onset was > age 50 yrs who lived out their..expectations of life 1914 situationen förändrades då fann : undernutrition + redan konservatism på alla sätt både pat s lifestyle + sjukvårdens interventioner > livstid från 4,8 > 6 år

Prognos - 2 (1908 Zuelzer 6 fall pancreasextract pos Forsbach, Minkowski-klinik neg >> övergavs) 1922: Insulin! Banting, Best & Gilchrist Dehydrering Kakexi Infektioner, livshot Cardiovask sjd Välmående!

Insulin = framgångssaga 1922 start insulinbehandling fulla resurser (av McLeod) 1923 Nobelpriset hämtat 1925 1920-1940-tal livslängd med + 10-20 år (vuxna) >>> 2000-talet nästan normal Enorm forskning bakom diabetesbehandling Enl Joslin 1942: it created

Behov av klassifikation - från kliniska observationer: 1924 - Joslin, Canadian Med Ass Journal: death sentence within 5 years, except for exceptional cases whose onset was > age 50 yrs who lived out their expectations of life 1930s - Himsworth observat + experiment >> 2 typer: insulin sensitive and insulin insensitive 1951 Two types of diabetes - Bronstein & Lawrence- Lancet 1965 första WHO- klassifikationen ålder som grund 1980-1985 WHO behandling som def : IDDM vs NIDDM 1999 WHO: Autoimmun = typ 1 vs Non-autoimmun = typ 2 diabetes ICA-analys 1974 >> explosion us olika pop alla vs typ 2 ± Ak

Incidence / 100 000 and year Incidens av Autoimmun diabetes i Kronoberg Incidence of type 1 diabetes in Kronoberg 70 60 50 40 30 Men Women 20 10 0 0-9 10-19 20-29 30-39 40-49 50-59 60-69 70-79 80+ Age group

Förekomst av antikroppar % vs absoluta antal, per åldersgrupp 40% Antikroppspositivitet i % 25 Antikroppspositivitet i absoluta tal 35% 35% 35% 30% 31% 31% 20 25% 20% 15 ICA + Both + GAD + ICA + Both + GAD + 15% 12% 10 Any Ab + Any Ab + 10% 5% 10% 10% 8% 8% 8% 6% 6% 7% 7% 4% 4% 4% 5% 5% 3% 3% 2% 3% 3% 5 3% 3% 2% 2% 0% 20-29 30-39 40-49 50-59 60-69 70-79 80 + Age group 0 20-29 30-39 40-49 50-59 60-69 70-79 80 + Age group

LADA = Latent Autoimmune Diabetes in Adults Typisk T1D Ärftlighet: Ålder: yngre alla BMI: smal fet Insulinbehov+ Mittemellan Ärftlighet: +/- Medelålders-alla Typ 1 LADA Typ 2 Typ 1,5 BMI- mittemellan Insulinbehov: -/+ Prognos? Bäst behandling?? Insulin el tabl? Typisk T2D Ärftlighet: + Ålder: äldre-alla BMI: övervikt/fet - smal.. Insulinbehov Nej (start)

C-peptid, nmol/l 95% CI Resultat II:3 Faste C-peptid hos vuxna med nydebuterad diabetes Autoimmun diagnosis Svart = icke autoimmuna Grå = autoimmuna Åldersgrupp, år

Faste- C-peptid per antikroppsstatus hos vuxna med ny diabetes C-peptid, nmol/l 95% CI ** ** Ak GADA+ Ab+ ICA+ Neg enbart båda ak enbart

Resultat II:6 BMI hos vuxna med ny diabetes Autoimmun diagnosis Svart = icke autoimmuna BMI, kg/m 2 Grå = autoimmuna Åldersgrupp, år

C-peptid, nmol/l, medel Resultat II:4 Faste- C-peptid hos vuxna med ny icke-autoimmun diabetes BMI-grupper, kg/m 2 Åldersgrupp, år

Resultat II:7 Förmåga identifiera autoimmuna patienter för C-peptid, ålder och BMI ROC-analys

LADA-definition - 1 Antikroppspositiva Icke-insulinberoende vid debuten

LADA-definition (er) - 2 Antikroppspositiva Vilka ak? ICA only; GAD only; GAD + ICA; GAD + IA-2A; GAD + ICA + IA-2A + IAA? (ZnT8) Icke-insulinberoende vid debuten hur länge? 1 mån, 3 mån, 6 mån, 12 mån??? Åldersgräns 30 år? LADY finns barn/tonåringar; liksom äldre-äldre Diabetes typ 1,5, etc

LADA-definitioner - 3 Olika definitioner i olika studier STUDIE AK ÅLDER Tidiga UK-Finl-Svenska ICA (Landin-Olsson; Gottsäter m fl) Japan - Kobayashi 1996 ICA Austral- Zimmet/Tuomi -kolla ICA + GADA UKPDS GADA+IA-2A 25-65 Botnia (Groop, Tuomi, A-L Carlsson ) GADA(+?) Tokyo-studien (Maruyama 02-08) Europ Action LADA Landstedt-Hallin N TrØndelag Lund-Kronoberg ICA+GADA 19(30-80)

Behandling av LADA 1 Cochrane översikt 2007 8067 träffar, litteratursökning maj 2006 39 studier granskades närmare (3 översättn, kinesisk, jap, tysk) 8 publikationer, 7 studier, inkluderades varav en med Diamyd Alla i kvalitetskategori C- hög biasrisk ej beskrivit randomiseringsprocess, ej blindat utvärderare (en ej anv ITT-analys). Ingen stor studie; flera ej designade för LADA Stor heterogenicitet mellan studier, olika def LADA, olika def utfallsparametrar, åldrar, etniska grupper, sjukvårdssystem etc > svårjämförbart! Vuxna 18 år; LADA + Typ 2 diabetes + antikroppspositivitet; Diabetes duration 0-2 5 år Resultat: Rek ej SU, i övrigt ingen överlägsenhet för ngn annan behandling Saknades: Info QoL, mortality, complications, costs

Behandling av LADA 2 Studier i Cochrane-analysen Studie År Land Intervention Antal/komm Kobayashi 1996-2000 Japan Insulin vs SU 10, pilot Landstedt- Hallin 1999 retro Sverige Insulin+Su vs Insulin -SU 15, delpop Ak+ Cabrera- Rode 2002 Cuba Insulin vs insulin+su 14/no HbA1c Maruyama 2003 Japan Insulin vs SU 54-56/no HbA1c Zhu 2004 Kina Ins+ Trad kin vs Ins vs SU 84, 3 grp Davis UKPDS 2005 retro UK Insulin/SU/ diet 335, 3 grp 153, 2 grp, 50%lost Zhou 2005 Kina Insulin + rosiglit vs insulin Agardh 2005 Sverige DIAMYD GAD-vaccin 23>17>14 49, pilot, vaccin

Behandling av LADA 3 Efter Cochrane 2007-2011 Tokyostudien slutresultat publ 2008- angav att ett integrerat index av 4 värden på C-peptid vid OGTT visade tecken på bättre bevarad C-peptid vid insulinbeh jfrt SU efter (4?) år. > Baseline C-peptid värde viktigt Ngra mindre asiatiska studier: Zang (etc) Vit D 2010 Lund-Kronobergsstudie intervention LADA 2010 Sthlm Nybäck-Nackell obs studie 2010 Chaillous- Fransk obs studie

Kronoberg Tidig insulinbehandling vs konventionell beh 3 års uppföljning Syfte Metod Skåne- Lund Ger tidig insulinbehandling bättre bevarad betacellsfunktion? eller Bättre glykemisk kontroll? 2 grp LADA (GADA + och/el ICA + ) Tidig insulinbeh vs standardbeh - diet ± tabl, insulin när nödv 0,12, 24, 36 mån Glucagon-stim C-peptid HbA1c

Grupp/antal Intervention 20 Kontroll 17 p-värde Ålder (år) 51.0 ±14.3 30-75 57.8 ±15.1 31-80 ns Kön, män % 45.0 58.8 ns Diabetes duration (mån) 6.0 1.5-24 5.0 1-22 ns BMI (kg/m 2 ) 27.0 ±6.9 19.4-49.5 C-peptid 1.2 ±0.73 0.29-3.0 HbA1c % 7.3 ±1.3 5.6-10.1 28.7 ±5.3 22.0-42.2 1.7 ±0.86 0.65-3.4 7.0 ±1.3 5.2-9.5 ns p 0.03 ns Baseline värden för LADA-grupperna. Medel ± SD och range, utom duration, som är median.

Glucagon-stimulerad C-peptid hos LADA patienter under 36 månader C-peptide (nmol/l) for individual LADA subjects, in grey (--), and mean for the group, black (--), at baseline and after 12, 24 and 36 months The mean decline in C-peptide during the study was the same in both groups, r= 0.174 and r=0.174 (ns).

HbA1c, %, DCCT, 95% CI HbA1c under 36 mån intervention hos LADA-patienter * Treatment group -- Intervention -- Control *

Biverkningar-oönskade händelser under 36 mån Intervention hos LADA patienter Vikt vid studiestart och Vikt vid baseline och viktförändring viktförändring under 36 mån Hypoglykemi Inga allvarliga inträffade under studien.

Vad vet vi nu? -1 Undvika SU-prep till LADA Cochrane 07 + styrkt av 1-2 andra RCT Rosiglitazone kan vara gynnsamt ur C-peptid-synpunkt (eg ej tillräckl med 1 underpowered RCT) Insulin ger ev bättre HbA1c ( Kbgs-studien + ngra andra små studier + Tokyostud= flera små RCT) Oklart om GADA-titrar har betydelse för försämring i betacellsfunktion, vet inget ang behandling (de som funnit varit retrospektiva observationsstudier, ursprungl ej designade för LADA)

Hur göra nu - forts Är LADA variant av Typ 1, egen entitet el av typ 2?? Kommande: Flera stora LADA studier på väg, europ + svensk. Ev fler (små?) (Bla US SU vs Rosi). Nordisk Insulin vs Metf/sitagliptin. Tid startade designade testa glitazoner- nu ej så använda > nya behov testa nya konstellationer,? Testa mot Metformin, nr!! > hur göra idag? Jo- Går hitta evidens för individualisera vid osäkerhet lite övervikt för insulinbehandling Hur visavi NRL? Jo få i stora hela (dock 2a största grupp) > redan ej färska > uppdatering på väg > Kombinera, och som alltid vi är kliniker > enl riktl för de som kan fungera > har råd de som beh extra (ung)

Idag: Insulin är bra!

Ett stort tack till alla som deltagit, och som möjliggjort Kronobegsstudierna!!! Alla patienter Alla diabetessköterskor och läkare i Kronoberg, PV + sjh Prof Mona Landin Olsson, Lund Christer Petersson, Med Dr, Distriktsläkare, Växjö Kollegor/medarbetare Kronoberg J Fornander, B Ossianson, K Jonzon, Stig Edvardsson Diabeteslaboratoriet, BMC, Lund; C Törn; M Hillman m fl Landstinget Kronoberg Lunds Universitet Södra sjukvårdsregionen Region Skåne Kliniska kollegor Med klin Växjö

SLUT

Vad vet vi? Nyinsjuknande i diabetes 3-årig incidensstudie i Kronoberg vuxna 18-100 år Typning serologiskt med GADA, ICA + C-peptid (83% fastande) Resultat: 93% Typ 2 linjär ökning med stigande ålder 7% Autoimmuna Typ 1, varav ca 50% var LADA

Förekomst av antikroppar åldrar 18-100år 6,2 % av alla, 101/1630 hade antikroppar, och hade autoimmun diabetes. Antikroppsnegativa med C-peptid 0,25 nmol/l, klass som autoimmuna /typ 1 diabetes 6,9% (112). Ca 50% var LADA av de autoimmuna. GADA + 90% ICA + 71% GADA + + ICA + 61% GADA + only 29% ICA + only 10%

Flödesschema DIK Studie I + II Hela Kronoberg 177 102 Ålder 18-100 år 138 132 0-17 år 38 970 Diabetes 1666 3 st 18-19 år Diabetes 50 Saknar blodprov 36 1630 blodprov 53 Typ 2 1522 Ak - 1518 Ak + 101 11 C-pep<0.25 +Ak - Typ 1 161 49 st Typ 1 4 st Typ 2

Resultat I:3 Incidens av diabetes hos barn och tonåringar i Kronoberg /100 000 och år Typ 1 diabetes Typ 2 diabetes 0-19 år 37.8 (36.1-40.0) 3.1 (2.6-3.6) 0-14 år 41.5 (39.3-43.7) 4.1 (3.5-4.9) 0-4 år 22.5 (19.5-25.8) 5-9 år 69.3 (64.7-74.2) 10-14 år 31.5 (28.4-34.8) 11.4 (9.6-13.5) # 15-19 år 27.2 (23.7-28.9) # Endast 4 med typ 2, 2 flickor, 2 pojkar, alla 10-14 år

Incidence / 100 000 and year Resultat I:4 Incidens av Typ 2 diabetes i Kronoberg 1200 1000 800 600 400 Men Women 200 0 0-9 10-19 20-29 30-39 40-49 50-59 60-69 70-79 80 + Age group

Resultat LADA-studie - 2 In the control group insulin treatment was initiated due to clinical necessity in 7/18 (39 %) of the patients during the 3 years of follow-up. By logistic regression the only factor determining a residual C-peptide level > 0,5 nmol/l was initial level of C-peptide, not age, BMI, diabetes duration, HbA1c or treatment. Intervention did not lead to better preservation of beta-cell function, neither absolute nor relative, or metabolic control, although there was a tendency, p 0.08, to a better preservation of level of HbA1c in the intervention group. 37

Tidigare incidensundersökningar vuxna typ 1- autoimmun diabetes Studie Tid Åldrar Övrigt Serologi - Ak Rochester 1960-talet Alla åtm till 65-75 Data baser linkar olika register (nu) Danmark 1973-77 30 år Recept på insulin nej nej Finland 1983-86 Barn vs (unga) vuxna Spec jämför studie Nej??

Metoder 2 studie I + II Hos 97,6% (1626/1666) med tillräckliga blodprov och vuxen ålder (20-100 år) analyserades C-peptid med RIA (radioimmunoassay) MD315, Euro-Diagnostica Ab Malmö, intra- and interassay variation 7%) ICA med Immunofluorescence assay Detection limit 9 JDF-U, sens 100%, spec 88%, GADA med RIPA (radioimmunoprecipitation assay) Lower ref limit index 0.08 corresp t 21.2 JDF-U Fastande prov var 83% (1357/1626) (fasting C-peptide, FCP), 16,5% (269) var icke-fastande (= random C-peptide, RCP) BMI fanns tillgängligt för 1253 av de 1626.

Syfte med undersökningarna I. Prospektivt, populationsbaserat incidens typ 1 + typ 2 diabetes II. III. IV. vuxna, alla åldrar nya diagnoskriterier WHO 1999, FPG 7.0 mmol/l serologisk klassifikation ICA, GADA + C-peptid Nivåer C-peptid + BMI vid debut + användbarhet för klassifikation, relaterat t ålder och autoimmunitet Intervention tidig insulinbehandling till LADA pat bättre bevara betacellsfunktion och/el metabol kontroll Förekomst av pankreatiska + andra antikroppar och om relation till komplikationer vid typ 1 med lång duration spec avseende reumatiska ak och komplikationer från rörelseapparaten

Metoder 1 Studie I + II Under 3 år Alla vuxna ålder 18-100 år registrerades 25 VC + 2 sjukhus Kronoberg Blodprover från 1630/1666 (97,8%) patienter Analys av Antikroppar ICA + GADA C-peptid mått på egen insulinproduktion stabilare än insulin Kroppsmått BMI kg/m 2 mätt av ssk Enkät bltr, tidigare hjärtkärlsjukdom redovisas ej här

Resultat Studie I :1 Incidens vuxna / 100 000 / år (20-100 år) Incidensen av all diabetes hos vuxna var 402 i medel 555 nya vuxna fall per år Incidens typ 2 diabetes hos vuxna 378 Incidens typ 1 diabetes (antikroppspositiv, Ak + ) 27. 1 Vid typ 1 diabetes incidensen i alla åldersgrupper 50 år lika hög som hos barn och tonåringar 83 % vuxna med typ 1 diagnostiserades 40 år 0-100 år 57% 96% vuxna med typ 2 diagnostiserades 40 år

Thesis at a glance Avhandlingen i en blick Studie Syfte Metoder I Incidens Typ 1+2 Kronoberg Serol klassifikation Nya diagnoskriterier Prosp 3 år 18-100 år ICA, GADA C-peptid II III Nivåer C-peptid + BMI studie 1 Deras + ålders förmåga Klassificera ai/non-ai Intervention LADA -Tidig insulinbeh vs konv C-pep + HbA1c Som ovan 37 pat, 2 grp 3 år, Gluc-stim C- pep + HbA1c IV Ej aktuell här

Slutsatser I. Incidensen av både typ 1 och typ 2 diabetes var högre än tidigare beskrivet i Sverige. I. Incidensen av typ 1 var lika vanlig över 50 år som under 20 år, och numerärt insjuknar 2 ggr fler vuxna än barn II. C-peptid stiger med ålder och BMI, och ger bättre indikation på om autoimmun diabetes än BMI och ålder. I. Studien tydde på att tidig insulin behandling vid LADA kan ge bättre glykemisk kontroll, och därmed vara gynnsammare, men bättre bevarad insulinproduktion var ej signifikant och fler studier krävs.

Tidigare data Typ 1 diabetes 0-14 år Årlig incidens / 100 000 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Incidence and trends of childhood diabetes worldwide 1990-99. Diabet Med 2006 23:857-66.

Metoder 3 Statistik Studie I - IV Deskriptiva data, kontinuerliga variabler, är medelvärde ± SD, om ej annat anges. Incidenser har beräknats med binomial distribution. För jämförelser mellan grupper har Student s t-test, och chi 2, samt Fischer s exact test, även Kruskall-Wallis och Mann- Whitney ickeparametriska test använts. ANOVA, + med tid som co-variat, i LADAstudien. Enkel och multipel linjär och logistisk regression har använts i ett antal modeller i de olika studierna. ROC-kurvor (Reciever Operator Characteristic Curves) användes för att analysera förmåga (sensitivitet och specificitet) att identifiera autoimm patienter. Alla tester är tvåsidiga, och p-värden <0.05 anses signifikanta. Alla givna konfidensintervall är 95%-iga. SPSS (Statistical Package for the Social Sciences, Chicago, Illinois) software versioner 14 (studie I) och 17 (studie II) har använts.

Resultat III Biverkningar-oönskade händelser Inga allvarliga hypoglykemi-episoder inträffade under studien. Acceptabla viktförändringar (+2.5 vs -1 kg)