n Nedrappning: Trappa upp live isälle n Biverkningar: Dea händer i kroppen 2/2011 Pris: 20 kr Ges u av Riksförbunde för hjälp å narkoika och läkemedelsberoende, RFHL. TEMAnummer All om läkemedelsberoende! Hisoria Nya medel har allid lanseras som ofarliga sjuka av medicinen 2/2011 oberoende regeringen blundar när fler blir beroende
INNEHÅLL 2/2011 Ges u av Riksförbunde för hjälp å narkoika och läkemedelsberoende, RFHL. Ukommer med fyra nummer per år. ISSN-NUMMER 1102-9021 OBEROENDE/RFHL Lagerlöfsgaan 8 112 60 Sockholm Tel: 08-545 560 60 Fax: 08-33 58 66 Besöksadress: Lagerlöfsgaan 8 PG: 70 93 54-5 I redakionen Per Sernbeck Sonja Wallbom Camilla Svenonius layou Raser Media Ansvarig ugivare Sonja Wallbom MEDLEMSKAP/ PRENUMERATIONER Bli medlem i RFHL för 100 kronor/år och få grais prenumeraion på Oberoende. Ring, posa, faxa eller mejla in din ansökan ill adressen angiven ovan. Observera a endas privapersoner kan bli medlemmar för 100 kronor per år. Föreag och organisaioner som vill södja RFHL bealar för e södmedlemskap valfri belopp över 100 kronor. Endas prenumeraion på Oberoende kosar 145 kr/år för privapersoner, organisaioner och föreag. 3 Ledare 4 Krönikan 6 Bakgrund: Läkemedelsberoende 12 Så påverkar subsanserna nervsyseme 15 Kan man bli beroende av anidepressiva medel? 18 Hur många läkemedelsberoende finns de i Sverige? 19 Anders var nära a dö av sömnableerna 24 Trappa ned långsam 29 En lien lahund för läkemedelsberoende 31 Vi behandlas som sämre människor 35 Har läkaren besäm sig så blir de så 37 Insän: Paienerna har själva värdefull kunskap n Nedrappning: Trappa upp live isälle 2/2011 oberoende n Biverkningar: Dea händer i kroppen 2/2011 Pris: 20 kr Ges u av Riksförbunde för hjälp å narkoika och läkemedelsberoende, RFHL. TEMAnuMMEr All om läkemedelsberoende! regeringen blundar när fler blir beroende Hisoria nya medel har allid lanseras som ofarliga sjuka av medicinen Specialnummer De här är e specialnummer av Oberoende som handlar om läkemedelsbereonde. Gillar du de kan du konaka oss och besälla fler exemplar av idningen och ge ill dina vänner och bekana. Till rogna Oberoendeläsare säger vi: Ja, ni har rä. Arikeln om Anders Brand har publiceras idigare i Oberoende. Vi hoppas a ni ycker a numre är inressan! Vill du annonsera i Oberoende? Konaka annonsansvarig: Dean Trbojevic dean@frio-sverige.se Telefon 070 947 47 60 2 oberoende 2/2011
/ledaren LEDAREN Folkhälsomålen Sonja Wallbom, ordförande i RFHL missar läkemedlen Regeringen forsäer a blunda för Läkemedelsberoende en av de sora folkhälsofrågorna. En samlad sraegi för alkohol-, narkoika-, dopnings- och obakspoliiken heer Regeringens presenaion av insaser på alkohol- narkoika- dopnings- och obaksområde. Planen gäller mellan 2011 2015. Ine heller denna gång nämner man med e ord de omfaande läkemedelsberoende. Inga sraegier för a minska problemes omfaning. Inga planer för ubyggd vård eller anna söd för dem som fasna i beroende. Ine en boksav om de sora folkhälsoproblem som läkemedelsberoende ugör. De omnämns ine heller i folkhälsomålen. Probleme är ine okän för Regeringen efersom både Mobilisering mo narkoika och nu, senas, Gerhard Larssons Missbruksuredning har underlag för förslag för a moverka läkemedelsberoende och krav på behandlingsinsaser för dem som drabbas. De är svår a vea om de beror på okunnighe eller feghe inför läkemedelsindusri och läkarkår. Faka i sammanhange är a bruke av beroendeframkallande medel påverkar hälsan i negaiv mening och a de därför ska ingå i förebyggande sraegier inom folkhälsoarbee. A de gäller såväl illegala som legala medel borde vara självklar. Enlig Gerhard Larsson är de 60 000 personer i Sverige som är beroende. Folkhälsoinsiue har angivi siffran 250 000. Oavse hur man räknar är de, näs alkoholen, de sörsa folkhälsoprobleme när de gäller beroende. Enlig Folkhälsoinsiues siffror beräknar man a ca 118 000 är i arbesför ålder, medan ca 126 000 är 65 år och äldre och ca 600 mellan 15 och 19 år. Senare saisik visar a de förskrivs 71% mer lugnande medel inom 2/2011 oberoende åldersgruppen 15 30 år i jämförelse med år 2000 så förskrivningarna ill unga har öka dramaisk. De finns också sudier som visar a läkemedelsberoende är vanlig bland sjuk skrivna. Ju längre id en person vari sjukskriven deso sörre är sannolikheen a vara läkemedelsberoende (RFV Analyserar 2003:13)I denna grupp finns sannolik både e sor anal som är sjukskrivna jus på grund av sina läkemedel och de biverkningar de ger uöver dem som får beroendeframkallande läkemedel under pågående sjukskrivning. Läkemedelsberoende är en biverkan av medicineringen och e mycke allvarlig problem både för den som drabbas av de och för samhälle. Beroende leder ill a personen forsäer a a medicinen ros a den ine längre hjälper eller ros a ine längre ursprungsorsaken finns kvar. De är e folkhälsoproblem som skär rak igenom hela samhälle, där alla samhällsklasser och yrkeskaegorier finns represenerade. Efersom läkemedelsfrågan ine berörs i folkhälsomålen eller i den nyligen lagda sraegin för arbee med andra beroendemedel, finns de ingen svensk myndighe som anser sig ha uppdrage a arbea med frågan. De åerspeglas också i a Landsingen ine ser de som si uppdrag a hjälpa alla de människor som försas i beroendesiuaion. Särskilda insaser för läkemedelsberoende saknas i de allra flesa landsing och regioner. Regeringen bör därför omgående inkludera läkemedelsfrågan i folkhälsomålen. Omfaningen av problemen är sådana a man bör verka för a förskrivningen minskar och uppdra å både Socialsyrelsen och Folkhälsoinsiue, inom sina respekive områden, a arbea mo läkemedelsberoende. 3
n Vikiga luckor i läkarboken på FASS: Har de blivi dags a ändra i exen? På FASS (www.fass.se) finns en inernebaserad läkarbok. I den sår de under rubriken Beroendeillsånd om läkemedelsberoende: Personer som är beroende av dessa droger är ofa mycke manipulaiva och har ine sällan en snäll läkare eller flera olika läkarkonaker som var för sig förskriver accepabla mängder av den önskade drogen. Dea lilla cia är alande för hur läkemedelsberoende personer ses på och bemös av sjukvården. Läkemedelsberoende personer är förövare, manipulaiva broslingar som ser ill a skaffa de knark de vill ha. Läkare och sjukvård är offer. De gäller a skydda sjukvården mo broslingarna. Dea synsä slår igenom över hela linjen. Beroende människor i Sverige har allid sig själva a skylla. Om de skyller på någon annan visar de bara på a beroendemänniskan i dem ine vill a ansvar. Ansvare ligger allid och enbar på individen, aldrig på samhällsuppbyggnaden, eller, Gud förbjude, på sjukvården! Beroende människor i Sverige som frivillig uppsöker vård och behandling mo si beroende ljuger allid och deras usagor måse konrolleras med urinprov. För ros a de har uppäck a de har e problem som de söker hjälp a lösa så vill de inners inne forsäa a droga och samhälle främsa uppgif är a förhindra dea, ine a hjälpa människorna a bli av med si problem. Beroende människor i Sverige som har haf fräckheen a bli beroende av sina, av sjukvården uskrivna, beroendeskapande läkemedel och som går ill samma sjukvård med si problem får ofa omedelbar sina mediciner indragna. Sjukvården änker minsann ine hjälpa dessa narkomaner a missbruka. I den nyligen presenerade Missbruksuredningen konsaerar man a bemöandeproblemen av beroende människor är så sora a de behövs en speciallag som lagfäser räen ill e bra bemöande för gruppen. Missbruksuredningen skriver: Många vinar om en moraliserande aiyd hos personalen som skuldbelägger den enskilde i behov av hjälp. De kan handla om a missbruke eller beroende anses vara självförvålla. Många personer med missbruk eller beroende som sök vård anser också a deras personliga inegrie ine respekeras och a de kän sig kränka. Dessuom har de visas a behandlingens effek i beydande usräckning beror av relaionen mellan behandlare och paien. Dea gäller ine mins inom psykiarisk vård och vid psykosocial behandling. Dålig bemöande och fördomar försämrar behandling och försärker därmed den psykiska ohälsan i Sverige. Om dea sår ine a läsa i läkarboken på FASS. Där är rollerna ombya. Kanske dags a ändra i exen? Krönikan Per Sernbeck 4 oberoende 2/2011
/noera Janne Karlsson 2/2011 oberoende 5
Bakgrund Läkemedelsberoende E sökande med svåra biverkningar Människan har allid försök a hia olika meoder för a döva eller lindra psykisk och fysisk smära och även skapa välbefinnande. Och med nya meoder har nya biverkningar uppså. U nder slue av 1800-ale började den moderna veenskapen a över dea sökande med sina meoder. E mönser är a de nya ämnen man hia allid har lanseras som milda, biverkningsfria och icke beroendeframkallande och a denna förhoppning aldrig uppfylls. De verkar som a alla ämnen som påverkar vår psyke också har en massa biverkningar där beroende ugör en del. Frågan som dog Frågan om läkemedelsberoende var under 1970- och 80-alen e ämne som diskuerades mycke och ofa. Sedan dog frågan. Den senase rapporen Socialsyrelsen gjor om läkemedelsberoende är från 1990. De finns ingen myndighe som har ansvar för läkemedelsberoende. Varken Folkhälsoinsiue, Socialsyrelsen eller Läkemedelsverke anser a frågan illhör dem. Under iden sker en långsam ökning av användande av beroendeskapande läkemedel. När frågan diskuerades som heas var de allmän kän a de är långsam nedrappning av läkemedel som gäller för de som blivi beroende om man vill ha e bra resula. Tros dea får vi åerkommande rapporer där sjukvården avgifar läkemedelsberoende människor på 7 10 dagar och sedan skickar hem dem. Korrek informaion De kommer säker a komma nya mediciner som på olika sä ska reglera vår psykiska mående, sömn eller smära. De mesa pekar på a de ämnen som är illräcklig sarka för a påverka dessa funkioner också har negaiva effeker. De är någo vi får leva med. Som konsumen av dessa läkemedel är de vikig a hålla sig informerad om biverkningar och beroendepoenial. Ine vilka varor som hels Men, läkemedel och mediciner är ine vilka varor som hels. Och när man som paien behöver dessa läkemedel mår man ofa på e sån sä a man ine orkar vara kriisk och ifrågasäande. Därför är de e ansändigheskrav a läkemedelsindusri och sjukvårdspersonal informerar paiener/ konsumener på e korrek sä när psykofarmaka eller sarka smärsillande säs in. 6 oberoende 2/2011
opiumhåla I de kinesiska immigranernas Chinaown i San Fransisco, USA, samlades många för a röka opium i opiumhålorna. Opium och opiaer (smärsillande, lugnande medel) n Människan har använ opium för a döva smära och även för a åsadkomma sinnesförändring i hundraals år. I mien på 1800-ale uppfanns morfin. Rä snar blev relaiv många människor morfinberoende. (Heroin uppfanns som e medel mo morfinberoende). Opiaer och opioider används forfarande i ökande skala och modern sjukvård är hel beroende av dem när de gäller a bedöva eller lindra smära. Under en lång period på 1900-ale dog mellan 100 200 personer årligen av opiaen Dexropropoxifen. När man överdoserade den eller inog den illsammans med alkohol sluade andningsreflexen a fungera. På kor id har nu de flesa preparaen med Dexropropoxifen försvunni från marknaden. När kodeinpreparaen kom lanserades dessa som milda och icke beroendeframkallande. A kodeine omvandlades ill morfin i kroppen hos den som og de borsåg man från. Under den senase ioårsperioden är de Tramadol som lanseras som en mild opia och som vunni sora marknadsandelar i Sverige. Sverige är de land i Europa som har den högsa konsumionen av Tramadol. Människor har funni dem vara orolig svåra a slua med. Anledningen ill dea ros vara a de finns en anidepressiv effek hos Tramadolen. En del har upplev a de må psykisk mycke bra när de börja med Tramadol/ Nobligan. Många har upplev a de vari exra svår a slua med jus denna opioid för a man blivi mycke deprimerad efer en id när man försök. 2/2011 oberoende 7
Bakgrund Läkemedelsberoende Barbiuraer (lugnande, dämpande medel) n 1903 lanserades barbiuraerna som lugnande medel. De dröjde ine mer än e år innan de försa rapporerna kom om a de ine bara vara beroendeframkallande uan också gifiga vid överdosering. Tros rapporer om dödsfall och självmord levde barbiuraerna kvar i Sverige in på 1970-ale. Barbiuraerna hade en mängd olika produknamn och fanns, föruom i de uala lugnande och sömngivande medlen, också som komponen i smärsillande medel som Somadril. Föruom smärlindringen och Bensodiazepiner (lugnande medel) opiaberoende uvecklade man också e barbiuraberoende. De finns forfarande ensaka läkemedel med barbiuraer kvar på markanden men i de allra flesa fall har de fasas u och de används näsan ine längre i Sverige. n Bensodiazepinerna som avlöse barbiuraerna inroducerades 1957. De lanserades som den biverkningsfria medicinen mo oro, ånges och sömnproblem m.m. De blev läkarnas medel mo all möjlig De väcke sora förhoppningar. Probleme var bara a de visade sig vara lika beroendeframkallande som effekiva mo ånges. Under de idiga åioale förskrevs mer än 3 miljoner recep på bensodiazepiner per år. Problemen lä ine väna på sig. Människor som äi bensodiazepiner under en period började snar få märkliga symom som ökad oro, sveningar, fobier, syn- och hörselförändringar och många andra för dem oroande symom. När de söke sjukvård för dea blev svare ofas a man rodde a paienens ursprungsproblem hade förvärras och läkaren sae in andra mediciner eller ökade dosen på de läkemedel paienen redan å. Även bensodiazepiner började mycke snabb missbrukas och de narkoikaklassades 1971. Tros dea forsae förskrivningen a öka. RFHL drev länge på a sjukvården måse a si ansvar. De var i samband med denna kamp som pågick under hela 70-och 80-alen som begreppe läkemedelsberoende började användas för försa gången. 8 oberoende 2/2011
Alkohol n Alkoholen hade idig en känd verkan som smärlindrande, lugnande och sömngivande och den användes också idig ill dea. E problem med alkoholen var dock a den var svår a dosera och a den var vanebildande. Man prövade olika ämnen som.ex. opiaer och bromid men fann a dessa ämnen hade liknande problem som alkoholen. Bensodiazepin analogerna (sömngivande medel) n I början på 90-ale, cirka 20 år efer de a bensodiazepinerna narkoikaklassades lanserades de nya insomningsmedlen Imovane, Silnoc och Zopiklon (de kallas ibland för z- läkemedlen efersom de verksamma ämnena heer zolpidem och zopiklon). De kallas för bensodiazepinanaloger efersom de ine är rikiga bensodiazepiner uan skiljer sig i sin kemiska uppbyggnad. I huvudsak fungerar de som bensodiazepiner. Z-läkemedlen lanserades som biverkningsfria och icke beroendeframkallande sömngivande medel. Indusrin hävdade a anledningen ill a jus dessa prepara ine skulle vara beroendeframkallande var a de gick så snabb u ur kroppen, 3 4 immar, så a kroppen avgifade sig själv varje 2/2011 oberoende dygn. Marknadsföringen gick umärk och z-läkemedlen gavs ill bensodiazepinberoende på olika beroendemoagningar under de försa åren. Snabb kom rapporer om deras beroendeverkan och efer några år narkoikaklassades Man kan bli beroende på mindre än en månad. även dessa läkemedel. Bensodiazepinerna och Z- medlen används forfarande i sor skala i sjukvården och ros a de är allmän kän a man kan bli beroende av dem på mindre än en månads regelbunden användning är de hundrausenals människor som får förskrive, och äer bensodiazepiner, varje dag år u och år in. Samidig kan man lä drabbas av indragen förskrivning när någon ror a man blivi missbrukare. Många reakioner på läkemedelsberoende är mycke känslomässiga och osakliga Under de snar 40 år som RFHL arbea med frågan har de visa sig a vården gärna förnekar många paieners beroende och värom dömer andra drabbade som missbrukare och drar in deras förskrivning. 9
Bakgrund Läkemedelsberoende Cenralsimulerande medel (uppiggande medel) n Cenralsimulerande medel ogs fram under 1930-ale och användes som uppiggande eller anidepressiv medel. De användes bland anna av amerikanska armén under andra världskrige och fick ryke om sig a vara generalernas dröm, soldaer som använde dem behövde mindre ma och mindre sömn. Efer krigsslue sa indusrin på sora lager av cenralsimulania och funderade på hur man skulle kunna bli av med dem. Till a börja med lanserades de som förkylningsmedel och banningsprepara, så småningom som allmän uppiggande. Under en period på 50-ale fanns de uppemo 300 000 användare i Sverige av dessa prepara, Rialin och Preludin, som klassades som narkoika och förbjöds under 60-ale. Nu börjar en del av de cenralsimulerande medlen åerkomma i medicinsk behandling, i låga doser, för narkolepsi och framför all för behandling av neuropsykiariska funkionshinder, för diagnoser som snabb blir all vanligare. Soldaer som använde dem behövde mindre sömn. Lyrica n Under de sena 2000- ale och ill viss del forfarande, marknadsfördes och såldes Lyrica i sora mängder. Lyrica, som rikar in sig på a höja GABA-nivåer (samma ämne i hjärnan som alkohol och bensodiazepiner reglerar) skulle ursprungligen användas mo nervsmära, men de rikiga genombroe för medicinen kom när den började användas mo generalisera ångessyndrom. Den lanserades (i vanlig ordning) som icke beroendeframkallande och biverkningsfri. Tros de använde människor den för a berusa sig. Den narkoikaklassades förs i USA och Sverige lär snar följa efer, e par år senare. Anidepressiva (sämningshöjande medel) 10 n De nya anidepressiva läkemedlen, främs SSRI-preparaen, hårdlanserades i Sverige särskil i mien av 1990-ale, som biverkningsfria och icke beroendeframkallande. Bensodiazepinerna hade kommi i vanryke under senare delen av 80-ale och lämnade e omrum för nya medel. De nya anidepressiva läkemedlen blev snabb en sor försäljningssuccé. De marknadsfördes hår både bland förskrivande läkare men även ill allmänheen. De blev nu de medel som skulle hjälpa mo all möjlig. Snabb började de förskrivas mo en lång rad olika illsånd som panikånges, pms, innius, nedsämdhe, oro, ec. Ny för de anidepressiva medlen var också a man började hia på nya diagnoser som man kunde använda de nya pillrena emo; åldersdepression, ungdomsdepression, umaningsdepression är några. Om de hade mindre biverkningar än de gamla är osäker, men de var annorlunda. De kunde ofa slå u den sexuella lusen och förmågan eller lägga sig som e lock på människans hela mående. De kapade dalarna men og också bor opparna. Biverkningslisorna i FASS ökade snar, ill och med snabbare än försäljningen. I ak med a dessa nya prepara inroducerades änke man också a bensodiazepinanvändningen skulle gå ner. Så blev ine falle. Bensodiazepiner och analogerna används som södmedicinering ill SSRIpreparaen för a moverka den ganska vanliga sömnlösheen och ökade ånges vid insäningen av medlen. Och sedan blir bensodiazepinerna kvar. De har nu gå 15 20 år sedan SSRI-preparaen började användas i Sverige. Mellan 600 700 000 personer använder dem varje dag. Många har äi dem under lång id. En sor minorie av konsumenerna har problem av sina läkemedel. Man upplever a man har mer biverkningar än hjälp av dem och de är svår, för a ine säga omöjlig, a slua med dem på grund av alla biverkningar man då får. oberoende 2/2011
Gemensam för näsan alla mediciner, läkemedel och prepara som påverkar sinne är a de är så ospecifika a de påverkar i princip hela nervsyseme. Kroppen anpassar sig ill de nya förusäningarna medicinen ger genom a försöka förhindra förändringen i kroppskemin. De sker ofa genom a den minskar eller sluar producera de kroppsegna ämnena eller ökar produkionen av ämnen som moverkar de som illförs. Varje sådan anpassning leder de ill a medicinen förlorar effek även om de är olika för olika medel och olika människor. 2/2011 oberoende
Så påverkar subsanserna nervsyseme n Informaionen från vården ofa oillräcklig De flesa av oss kommer någon gång under live a använda psykoakiva eller smärsillande subsanser. Som konsumen av psykoakiva ämnen är de vikig a känna ill hur de fungerar. Och hur de ine fungerar. Hur man ska använda dem och hur man ine ska använda dem. Grunden ill en bra användning är informaion och kunskap. Man skulle kunna ycka a de är illverkarens och sjukvårdens ansvar a informera om läkemedels olika egenskaper och biverkningar. Tyvärr fungerar de ine så. Sjukvården organiseras på e sä som gör a de ine finns id ill samal mellan läkare och paien. Inom primärvården är de svår a få räffa samma läkare från gång ill gång efersom de ofas är safeläkare som arbear där. De är forfarande indusrin som i hög grad forbildar läkare i hur och när läkemedel ska användas och hur de fungerar. Indusrin har inge inresse av a problemaisera användningen av sin egen produk. Med dea som bakgrund åersår för oss som paiener/ konsumener a lära oss och själva göra våra bedömningar om vad som är bra för jus oss. n Hur fungerar bensodiazepiner? Bensodiazepinerna binds ill speciella receporsrukurer på nervcellerna och påverkar funkioner som kan relaeras ill ransmiorn GABA. GABA uövar en hämmande effek på hjärnan, vilke bensodiazepinerna försärker. Bensodiazepinerna delas ofa in i grupper beroende på hur lång id de ger effek, vilke även är beroende av medles halveringsid. Medel med snabb och korvarig verkan är mer lämpliga som insomningsmedel. Långverkande medel är mer lämpliga som lugnande eller omsomningsmedel. De med längre halveringsid finns kvar i kroppen längre id. Läkemedel med kor ill medellång verkan kan ha särskild missbrukspoenial. Bensodiazepinanalogerna går på samma receporer och srukurer som bensodiazepinerna. Skillnaden är a de verkar ännu snabbare och också går ur kroppen snabbare än rikiga bensodiazepiner. E anna ämne som går på samma receporer och funkioner är alkohol som är om möjlig ännu snabbare än bensodiazepin-analogerna. E anna ämne som påverkar halerna av GABA är Lyrica. n Hur fungerar opiaer? Opium har använs i medicinsk syfe under en mycke lång id. Opioider är e samlingsnamn för de smärsillande medel som finns naurlig i opiumvallmo sam deras syneiska analoger. Samliga opioider har samma verkningsmekanism; de simulerar opioidreceporerna i ryggmärgen och cenrala nervsyseme och ger smärlindring genom a hämma smärimpulser. Opiodier ger en sörre usöndring av endorfin som brukar kallas kroppens ege morfin. n Hur fungerar anidepressiva SSRI-prepara? Personer med depression ros 12 oberoende 2/2011
ha för låga nivåer av signalsubsanserna seroonin och noradrenalin i synapsklyfan (skarven mellan nervcellerna). De leder ill a receporerna i näsa nervcell ine akiveras som de ska och nervsignalerna i hjärnan sörs. Exak varför de leder ill depression ve man ine. Behandlingarna går u på a aningen öka mängden seroonin och noradrenalin eller a försärka deras effek. SSRI-preparaen jobbar ine med a öka produkionen av Seroonin (som ill ex. ecsasy och viss annan narkoika gör) uan preparaen gör a kroppens åeruppag av seroonin hämmas. Behandlingen påverkar ine bara depressionen uan också lusen, glädjen, sorgen. Kroppen anpassar sig. Psykoakiva ämnen påverkar signalsubsanser i hjärnans olika sysem för belöning, vila eller kommunikaionen mellan nervcellerna. När man illför kroppen e ämne, eller vänjer den vid höga haler av e ämne, som ökar halerna av vissa signalsubsanser sälls kroppens funkioner om. Kroppen sluar a producera signalsubsanser eller vänjer sig vid de högre doserna. Om man sedan sluar a illföra ämne som påverkar funkionerna uppsår en brissiuaion vilke gör a man får för lie av signalsubsansen. De är egenligen samma funkion som vi ser när de gäller Lypsyl, salva på huden eller näsdroppar. Om vi under illräcklig lång id illför Lypsyl på läpparna eller salva på huden upphör den egna kroppsprodukionen av hudfe. Om vi använder näsdroppar illräcklig länge och mycke upphör kroppens produkions av slemlösande ämnen i näsan. När vi illför ämnen cenral ill hela nervsyseme uppsår samma mekanism. De är bara de a konsekvenserna blir så orolig mycke sörre för hela kroppen. Sverige har få e ny och ännu okän hälsoproblem. RFHL 2/2011 oberoende 13
har konak med många människor som lider länge av följderna av sin avsluade behandling med anidepressiva. Ibland kan problemen kallas mycke långdragna usäningsproblem. Men de bör kanske snarare ses som skador som kommer a läkas med iden. Anireakioner De är också kroppens anpassning som gör a de blir en anireakion när man uvecklar e beroende av e ämne. De är också den här mekanismen som gör a de blir en anireakion när man uvecklar e beroende av e ämne. Blir man beroende av smärsillande läkemedel försvagas kroppens ege smärlindrande sysem och man uvecklar ny smära. De gäller opialäkemedel liksom om man använder recepfria värkableer under lång id. Blir man beroende av ångesdämpande prepara försvagas kroppens lugnande sysem och man får ånges av ableerna, särskil mellan ableerna. Använder man sömngivande ableer och blir beroende blir de svår a sova, osv. Och efersom varje medel kan påverka så mycke kan man ill exempel lä uveckla smära av lugnande/sömngivande medel och oro av smärsillande. n Hur fungerar Neurolepika? På 1950-ale kom neurolepika, anipsykoiska mediciner. De användes då mo svår psykisk sjukdom och ersae i sor idigare meoder som kirurgi och el. Medicinerna gav och ger forfarande svåra obehagliga biverkningar. Veenskapens uppfaning är a alla de narkoikaklassade medlen påverkar kroppens ege belöningssysem där dopamin anses spela den 14 vikigase rollen. Neurolepika verkar värom genom a blockera för dopamin. Biverkningarna är ine revliga. De varierar försås en del mellan person, medel och främs dos. Sor röhe, vikuppgång, en påaglig kroppslig oro, svårigheer a kommunicera och nå sina känslor, hopplöshe och förlorad kreaivie. A missbruka dem är sannerligen ine lä. Under senare id har vi se a sjukvården, ros socialsyrelsens kriik, i ökande grad ger neurolepika ill personer som ine har en psykossjukdom uan är besvärliga demena eller bara befinner sig i en krisreakion och har de svår med sömnen. Man är då ine ue efer den anipsykoiska effeken uan man vill använda biverkningarna som exrem röhe eller de avrubbande egenskaper som dessa läkemedel har. E råkigare liv Neurolepika uvecklades förs ur anihisamíner, allså allergimedicin. Vissa röande anihisaminer som Propavan, Teralen och Aarax används också som sömnmedel och lugnande. Särskil de vå försa har biverkningar som ligger nära neurolepika. Live blir lä råkigare med dessa medel. En av Risken a bli psykoisk av usäningen är välkänd. anledningarna, som paienerna få höra, ill a de får sådana mediciner och neurolepika isälle för bensodiazepiner är a inga av dessa anses vara beroendeframkallande. På www.fass.se kan vi läsa följande om usäning av neurolepika: Den farmakologiska mekanismen för behandling med neurolepika anses vara blockad av dopaminreceporer, framför all yp 2. Samidig ökar anale receporer och deras känslighe. När blockaden upphör efer kronisk behandling försärks de psykiska symomen av en ökad dopaminfrisäning. De är en ydlig beskrivning av illvänjning, åminsone i vanlig språkbruk. Risken för a bli psykoisk på grund av själva usäningen är välkänd i farmakologin. Varför så många symom? Gemensam för näsan alla mediciner, läkemedel, prepara som påverkar sinne är a de är så ospecifika a de påverkar i princip hela nervsyseme. De är ine bara ånges, depression eller smära som dämpas. Hela de cenrala nervsyseme påverkas. De är också de breda verkningsområde som gör a absinenssymom kan a sig så olika uryck. De finns hundraals inrapporerade biverkningar från olika beroendeskapande och psykoakiva läkemedel där ångesaacker, sömnsvårigheer, depressioner, hallucinaioner och smära illhör de vanligase. Ofa olkas absinens av läkemedel som nya psykiariska symom när paienen uppsöker vården. Ine sällan leder de ill a man får ökade doser eller nya mediciner av samma sor. Och så är karusellen igång. Tex: Per Sernbeck oberoende 2/2011
Kan man bli beroende av anidepressiva läkemedel? 2/2011 oberoende Svare från sjukvården är enydig nej. Där menar man a beroendeämnen går på hjärnans belöningssysem och ger användaren en känsla av välbehag. Anidepressiva mediciner påverkar ine hjärnans belöningssysem. Därför skapar de ine beroende. Tros de forsäer många användare a känna sig... beroende.
Definiionen på beroende är ohållbar Som människor är vi beroende av väldig mycke: luf, vaen, ma, föräldrar, relaioner med andra, med mera. Är vi fysisk beroende av läkemedel säger kroppen ifrån om vi försöker slua. Sjukvården har en annan definiion och menar a beroende känneecknas av begär efer läkemedle. I sjukvårdens definiioner av läkemedelsberoende räcker de ine med a man vänjer sig vid ableen så a man börjar få absinensbesvär mellan ableerna och svåra besvär om man sluar. För anidepressiva erkänner man bara övergående usäningssymom när man sluar. Saens beredning för medicinsk uvärdering skriver: Usäningssymomen är ine e uryck för beroende efersom de klassiska beroendeecknen som dosökning, ruseffek eller social skadlig fokuserande på läkemedle ine förekommer. Missbruk och beroende Denna syn på beroende har lega bakom a man ine heller vela accepera a människor blivi beroende på vanliga låga doser av narkoikaklassade medel som bensodiazepiner och 16 värkableer. Insällningen a ar man medlen så som dokorn förskrivi och ine ökar dosen så blir man ine beroende, är forfarande vanlig 21 år efer Socialsyrelsens omsridda beslu De vore en enorm vins om sammanblandningen av beroende och missbruk försvann. om a erkänna a dea lågdosberoende exiserar. Saffan Uas från RFHL Uppsala är kriisk: När man håller fas vid a e beroende måse ha med en vilja a berusa sig a göra, blir de enkel a accepera a man ine blir beroende av anidepressiva. Men de fysiska beroende borde bara handla om den fysiska relaionen ill drogen. De är ohållbar a vi har definiioner där en nedsövd person som får opiaer mo smära ine kan vara beroende för a han ine uppvisar de missbrukarbeeenden som definiionerna nu kräver. Kroppen anpassar sig Saffan Uas menar dessuom a den medicinska forskningen kunde ge e bra söd för den mer folkliga försåelsen av begreppe läkemedelsberoende om man släppe denna samman- oberoende 2/2011
blandning med missbruk: De är nämligen en allmän regel a när medel som påverkar nerv- eller hormonsyseme illförs kroppen så kommer den eferhand a anpassa sig genom a kompensera för förändringen. Effeken kan då ava och man måse a mer av medle för a uppnå effek. Och när man försöker slua kan de bli mycke svår för man är biokemisk i e sämre läge än innan man började. Man drabbas av rekyleffeker som man kan olka som absinens. Man måse vänja sig av med medle igen, precis som man van sig ill med de. Denna illvänjning sker också av anidepressiva medel. Får ine säga beroende A dessa medel ofa ger usäningssymom på grund av a kroppen van sig förnekas ju egenligen ine av veenskapen. Men svårigheerna beecknas ofa som milda och övergående och de har med oviljan a se de som e beroende a göra. Ofa, men ine allid förnekas också a illvänjningen visar sig i a den posiiva effeken kan minska med iden så a en högre dos krävs. De är också mycke vanlig a man då prövar e ny anidepressiv medel i sälle för a öka dosen mer. Vi får bara ine säga a de handlar om e beroende. Dea skapar problem i vården. Ofa har paienen oroa sig för beroenderisken innan hon accepera recepe och då få dokorns försäkran a de är hel riskfri. När hon sedan visar upp usäningssymom och dokorn erkänner dem som en medicineffek blir paienen försås arg för a ha blivi lurad. Du sa ju a jag ine kunde bli beroende! Förnekar biverkningar De här kan ju också bidra ill de fakum a många i vården isälle försöker förklara bor symomen som uryck för depressionen eller ursprungsproblemen, ros a de flesa symomen ligger lång från depression. Vår erfarenhe är verkligen a sjukvården gärna vill förneka biverkningarna av psykofarmaka och dessa symom är också biverkningar. Man kan säga a de vikigase nu är a de svåra och ibland långvariga usäningssymomen erkänns och ine a man alar om absinens och beroende och a de drabbade får erkännande och hjälp. De finns också en vikig skillnad mellan olika läkemedelsberoenden vad gäller begäre efer den enskilda ableen. Vid narkoikaklassade medel, allså medel som även kan missbrukas, kan man länga efer näsa able för a komma ifrån den absinens som öka sedan verkan av den förra ableen försvunni. Så är de ine med de flesa andra psykofarmaka, som anidepressiva, som ine missbrukas. Där kommer den goda effeken, om den alls kommer, förs efer en ids användning. Men när man blivi illvänd kan redan en borglömd dos ibland ge symom och en länad när man sedan agi den. Vi måse fråga oss hur många av alla dem som idag ar anidepressiva medel gör de för a de är så svåra a slua med och a hjälpen saknas, snarare än a de har e depressionsproblem. Oberoende forskning De vore en enorm vins för paienerna om sammanblandningen av beroende och missbruk änligen försvann och man kunde värdera läkemedels föroch nackdelar mer saklig. De skulle verkligen hjälpa, även mo hälsoproblemen orsakade av den sora förskrivningen av de lugnande och sömngivande medlen. Sjukvården och samhälle skulle jäna sor. De enda som ycks vinna på sammanblandningen är läkemedelsindusrin. De medel som skapar illvänjning är ofa en god affär. Av naurliga skäl. Och än bäre säljer medlen om endas e fåal ve om dessa risker och konsekvenserna behandlas med mer läkemedel. Vi är ine emo läkemedel eller vill förbjuda somliga. Vi människor måse isälle lära oss a använda dem klok. Plösliga förbud av beroendeskapande medel liksom kampanjer mo dem skapar sora problem för brukarna. Dålig underbyggda godkännanden och hård marknadsföring också. Forskning som är verklig oberoende från läkemedelsindusrin behövs däremo om posiiva och negaiva effeker. Om vård och forskning lyssnade på brukarnas erfarenheer skulle många problem lösas. Tex: Per Sernbeck Plösliga förbud av läkemedel skapar sora problem 2/2011 oberoende 17
Svår uppskaa hur många som är läkemedelsberoende i Sverige Ingen ve egenligen hur många personer som är beroende av beroendeskapande läkemedel i Sverige. De undersökningar som gjors har använ olika meoder och definiioner. 1977 undersöke forskare förskrivning av lugnande- och sömnmedel ill befolkningspopulaionen i Jämland 1970 den så kallade Jämlandsundersökningen. Dea år fick 15,5 procen recep på dessa läkemedel. 1,2 procen bedömdes vara regelbundna konsumener med sju eller fler uag under e år. n Tierpsundersökningen I den så kallade Tierpsundersökningen kom man fram ill a 10 procen i befolkningspopulaionen under år 1976 hade få recep på bensodiazepiner. Användningen ökade med sigande ålder, och dubbel så många kvinnor som män hade få recep uskrive. Av dem som hade få läkemedle förskrive använde 65 procen medle e år senare. Efer vå år var siffran 55 procen och var fjärde person forsae a använda läkemedle under samliga 13 år som sudien pågick. I maeriale var högre dos med läkemedel och ålder sarka ecken för långidsanvändning. Personer med e regelbunde bruk enderade a forsäa under längre id jämför med personer med e oregelbunde bruk. Av nya användare uvecklade var ionde e långidsbruk som pågick i över 10 års id. n Socialsyrelsens läkemedelsregiser Under åren 2006 2008 gjorde 85 323 individer mins fyra uag av lugnande, sömngivande och/ eller opioider vars sammanlagda läkemedelsmängd mosvarade en förbrukning av vå eller fler normala dygnsdoser i genomsni per dag och under e år. Av dessa hade 6,4 procen, eller 5480 personer, vårdas under diagnos skadlig bruk eller beroende av opiaer eller sömngivande/lugnande. n Saens Folkhälsoinsius befolkningsundersökning En befolkningsundersökning som Saens Folkhälsoinsiu gjorde 2008 visade a 1,1 procen av befolkningen angav förekoms av problem orsakade av läkemedelsanvändning. För 0,9 procen i befolkningen har någon i omgivningen oroa sig för preparaanvändningen eller sag a man bör slua med preparae. 1,6 procen i befolkningen har haf skuldkänslor eller dålig samvee på grund av användningen av preparae. 1,3 procen i befolkningen har haf så sark längan efer preparae a de ine kunna så emo och bejakar a de ine kunna slua a preparae sedan de börja. 1,1 procen respekive 0,9 procen innebär 65 000 respekive 54 000 personer i befolkningen i åldern 16-64 år som allså anger en problemaisk konsumion och uppfyller krierierna för missbruk enlig DSM-IV eller skadlig bruk enlig ICD-10. n När paienen själv får välja Alla dessa undersökningar har haf e perspekiv där forskare besäm krierierna för vad som är e beroende. E anna sä a arbea är a fråga paieneerna om hur de uppfaar sin siuaion. Så arbeade NEPI, Näverk för läkemedelsepidemiologi, en undersökning som gjordes 2002. Enkäer sändes u ill alla som få lugnande medel och sömnmedel förskrivna i Jönköping. Tre av fyra uppgav a de hade så på läkemedle i mer än e år, var redje hade så på medle i mer än fem år. Flerale hade försök slua, men misslyckas och flerale ansåg sig själva vara beroende av läkemedle. I rapporen dras slusasen a uppkomsen av beroende främs hör ihop med själva användningen av medlen och längden på användningen. 65000 18 oberoende personer, eller 1,1 procen av befolkningen, sa sig i en undersökning gjord av Saens Folkhälsoinsiu 2008, lida av problem orsakade av läkemedelsanvändning. 2/2011
Anders, 52, var nära a dö av sömnableerna För ine så länge sedan var Anders Brand, 52, klassad som e hopplös, folkskygg psykfall som skulle föridspensioneras. I dag är han arbesledare på Röda Korses secondhandbuik i sadsdelen Brynäs i Gävle. Några ofarliga sömnpiller höll på a kosa honom live. 2/2011 oberoende
Jag minns ine julafnar, påskar, födelsedagar. Jag var där men ändå ine. H isorien börjar 94 95. Anders och hans fru hade gå igenom en barnlöshesuredning. Dessuom arbeade han mycke med si egna föreag, en anikhandel. Han var uppe på sjukhuse för några enklare provagningar. Läkaren frågade hur han mådde och Anders beräade a han sov lie dålig. Läkaren föreslog a Anders skulle börja äa Silnoc. De är väl ine såna där bensodiazepiner, frågade jag honom, för de hade jag hör a de var beroendeframkallande, så såna ville jag ine äa. Hörrudu sa han, de här är den nya idens sömnpiller. De här är som a äa sockerpiller. Ångesen kom Han var överläkare och jag rodde såklar på honom. Jag gick hem, og ableerna och sov 20 Jag började vakna med jordens klump i magen. som en sock. De gick verkligen jäebra, e ag. Någon gång under hösen 1996 började jag vakna på morgnarna med jordens klump i magen. De var som om de fanns en hand där inne som vred om i magen på mej. Efer e ag faade jag a de var ånges. Enda säe a få den a släppa var genom a gå. Vi hade adopera en doer och jag började gå långa promenader med henne i vagnen ill dagis. De var ine ovanlig a jag gick 1.5-2 mil varje morgon och sen direk ill jobbe. De funkade ju efersom jag var egenföreagare och kunde besämma mina egna ider. De här pågick hela hösen fram ill april -97. Jag mådde all sämre ill lång fram på dagen. Jag konakade läkaren och beräade om mina problem: Du uppvisar alla ecken på depression sa hon och skrev u Cipramil ill mej. oberoende 2/2011
Anik Som den gamla anikhandlare han är, har Anders goda kunskaper om gamla föremål. Planer finns på a börja sälja de finase sakerna på näaukioner. Jag började äa dem illsammans med Silnocen och de fungerade bra. Anders mådde bra under hela sommaren men började åerigen må dålig fram på hösen. En ny husläkare hade kommi som skrev u nya anidepressiva. I den vevan hade jag min försa dosökning jag sov ine längre så läkaren höjde dosen på Silnoc och skrev u ännu mer anidepressiva av olika märken. Ingening hjälpe. Psykakuen Anders sov all sämre. Till slu klappade han ihop och hamnade på psykakuen. Där ordinerades han Imovane: Om du ar vå av de här kommer du a bli pigg som en lärka, sa läkaren. Under e års id fungerade de här jäebra. Jag kunde läsa en Expressen på kvällen och vakna morgonen därpå med 2/2011 oberoende samma sida uppslagen. Men jag mådde forfarande lika dålig på morgnarna. Husläkaren remierade Anders ill psyke. Överläkaren där gav honom nya anidepressiva och han kunde få både Imovane och Silnoc om han ville: Och de ville jag ju. Jag ville ju sova. Jag ville ju må bra. De är nu de svara hålens id räder in. Jag minns ine julafnar, påskar, födelsedagar. Jag var där men ändå ine. Jag började blir rikig, rikig dålig. Fick elchocker Överläkaren ar prover. Anders får liiumbehandling som ine verkar. Han ringer ill sin husläkare och får alla mediciner han begär: De var rohypnol, propavan, hur mycke som hels. Ibland på kvällarna när jag ine kunde sova blev jag despera och gjorde cockails av allihop och hällde i mig. Jag gick över gränsen men såg ine sambanden. Jag rodde a jag var deprimerad, jag uppvisade alla symom men ingen av alla behandlingar hjälpe. Under hela den här iden frågade jag ill och med om mina problem kunde bero på ableerna men svare var hela iden nej. Till slu föreslår överläkaren på psyke elchocker mo Anders depression: Jag fick nio elchocker år 2000 och de var allså hemsk. Jag ångrar a jag gick med på dem. De sällde bara ill skada. I broschyren sår de a de kan förekomma vissa minnesluckor, men de var ju inga små luckor för mej i alla fall. Mina minnen började komma illbaks för e år sedan. Jag hade e foografisk minne föru. Nu är den förmågan hel bora. Inga behandlingar hjälpe. Anders hade sor illro ill 21
Min fru och mina barn anpassade sig medicinen och läse manisk på inerne efer prepara som skulle få honom a sova: Jag ske i de anidepressiva och hade en orolig hög överkonsumion av de sömngivande ableerna. Överläkaren på psyke sa sopp: Jag kan ine göra mer för dej nu, jag har gjor all som sår i min mak. Live slage i spillror Anders Brands sociala liv var slage i spillror. Han hade avveckla si föreag och jobbade som besikningsman å handelskammaren i Gävle: Jag hade blivi folkskygg och haade a räffa folk. Jag hade inga inressen, på kvällarna og jag ableerna och flö in i dimman. Jag og aldrig en enda able på dagarna. Jag såg inge samband mellan mina ableer och mi mående. Min fru och mina barn anpassade sig efer mig och mi mående. Jag var som e vandrande lik. Till slu orkade jag ine jobba helid längre uan blev sjukskriven på halvid. Avgifas på fem dagar Långsam börjar Anders ill slu inse sambande mellan si mående och ableerna: Jag fick e ryck och skaffade en remiss ill avgifningen i Falun. Jag og konak med dem och de sa å mig a samla alla recep och alla mediciner jag hade hemma. Jag hade 1500 ableer hemma och recep på yerligare 1500. 22 Jag rekommenderar ine Falun. Jag hade äi medicin i 10 år. De plockade bor den på fem dagar och skickade hem mej. Jag var ablefri och gick ill husläkaren. Jag sov ingening och om jag sov så var de en mycke grund sömn. När jag sov hade jag frukansvärd ånges och mardrömmar. I augusi 2003 kom han ill sömnkliniken i Uppsala De mäe hans sömn varje na och såg a han ine sov någoning. Vad äer du för mediciner? Inga beräade jag. Då kommer en läkare ner med vå Imovane. Du ska äa de här ableerna annars kommer du aldrig a kunna sova. De skedde lie förbäringar med sömnen. Husläkaren visse om mina medicinproblem men skrev u ändå. Överläkaren på psyke skrev u mer mediciner och ill slu var jag uppe i höga doser igen. Anders og konak med Saffan Uas på RFHL i Uppsala: Överläkaren på psyke skrev u mer mediciner. Han sa å mej a jag blev sjuk av a äa massor på näerna men inge på dagarna. Jag försod ine vad han snacka om. Skulle jag äa på dagarna också? Jag låg i sängen på kvällarna, og åa Imovane och sov en imme, og åa ill osv. De var misär. Skulle a live av sig En morgon og jag öronakupunkur på Gävle Beroendecener och åke u i skogen för a a live av mej. Men nå fick mej a ine göra de. Isälle vände jag illbaks och beräade läge. Gävle Beroendecener försod a de var allvar och remierade Anders ill Hudiksvalls Beroendeceners olvsegsbehandling. Jag forsae behandlingen i grupp när jag kom illbaks ill Gävle. Jag försöke beräa hur jag hade de med alla mina krafiga absinenser/alernaiv symom. De iade på mig på e konsig sä och så fick jag e enskil samal med en erapeu där: De är inressan de du beräar Anders men jag försår ingening. De hade ingen kompeens på de här område, så jag sack därifrån. Jag ringde Saffan igen och han sa å mej a pröva a sömnableen på dagen så skulle jag se a de var absinens jag hade. Den här gången lyssnade jag och började läsa på om bensodiazepinerna. Skulle föridspensioneras Försäkringskassan och arbes- oberoende 2/2011
förmedlingen hade få nog. De kallade ill möe och ville föridspensionera Anders. Anders förberedde sig mycke noggran ill möe. Han hade funni en meod för nedrappning som han ville pröva: Heaher Ashon, en engelsk läkare, har skrivi en manual för hur man långsam kan rappa ur bensodiazepiner med hjälp av en jämn dos över hela dygne. Jag var klassad som e hopplös fall men jag ville pröva den här meoden, jag ville ine bli pensionerad. Jag var överygad om a mina problem hade med läkemedlen a göra. Jag var laddad inför möe. Arbesförmedlingen var där liksom försökringskassan och en ny läkare från psyke: Jag skriver ine u en ablejävel mer ill dej, var vad han sa som svar på mi förslag. Hon från försäkringskassan sa: Väna lie nu. De sluade med a Anders och hans husläkare illsammans uarbeade e nedrappningsschema och kom överens om vilka ableer och doser man skulle använda: Urrappningen og 18 månader och jag mådde ine dålig. Tvärom. Jag kände hur live började åervända. Däremo började jag få on i hjära men ingen lyssnade på mig, jag blev ine agen på allvar. Jag ville ha en undersökning av mi hjära men fick isälle göra e arbesprov genom a springa upp och ner i rappor. I augusi 2006 gjorde jag e 24-immars EKG och en vecka senare hade jag en pacemaker inopererad. Hjärläkaren beräade a jag hade vari mycke nära döden. Men jag var ju en knarkare såna ar man ine på allvar, de vill ju bara knarka. Medicinen allenarådande Nu är Anders ablefri. Sömnen är bäre men säller forfarande ill problem: De får jag nog leva med resen av live. Men jag ror a den kommer a bli bäre. Vissa perioder sover jag mycke dålig, vissa sover jag bra. Ångesen är bora ill 90 %. Alla problem i huvude mal ine längre. Jag är sressåligare och leder en grupp på 25 personer med dagliga möen. Jag jobbar på helid från a ha vari oal uräknad. Hade de vela sig illa hade jag ine vari live idag, eller så hade jag vari e föridspensionera psykfall. Jag var hemsk bier under en period. Mins fem sex år av mi liv är bora. De har drabba mina anhöriga som lidi nå frukansvär av de. Viss har jag en agg i sidan på läkare som ine lyssnar på sina paiener. Medicinen är allenarådande. Ashonmanualen n Professor Heaher Ashon skrev 2001 boken Bensodiazepiner hur de påverkar kroppen och hur man rappar ner. (Sv. ugåva Evoca informaion, 2006). n Boken finns a köpa genom RFHL och kosar 150:- + frak. De är paienen som är exper på sin kropp och ve vad som känns och ine. De finns en orolig okunskap hos vården i dea ämne. Viss är de effekiva och bra prepara om man ar en halv able, en able, men a vanemässig skriva u de för vanemässig bruk är förkaslig. Tex och foo: Per Sernbeck Bensoanaloger n Imovane/Zopiklon och Silnoc/Zolpidem är koridsverkande insomningsableer. Tanken är a ableerna ska hjälpa paienen som äer dem a somna in. Själva sömnen ska man klara själv. n När man uveckla e beroende av dessa ableer händer de ofa a man börjar vakna all idigare på morgonen av sveningar, ånges och andra klassiska absinensproblem. De är också mycke vanlig a man uvecklar en dagabsinens som yrar sig i ånges och olika smärillsånd m.m. E sådan beroende kan uvecklas även vid hel normala doser. 2/2011 oberoende 23
halva jobbe Nedrappningen är halva jobbe. Sedan måse man forsäa jobbe med sig själv, säger Ewa Syfberg. 24 oberoende 2/2011
Ewa Syfberg har arbea med a ge råd och söd ill läkemedelsberoende i över 20 år. Hennes inresse för frågan väckes genom e ege beroende av bensodiazepiner på 80-ale. Hon har se prepara komma och gå i popularie. Men själva läkemedelsberoende ser väldig lika u. Trappa ned långsam - J ag mig ror a han eller hon är 2/2011 oberoende brukar allid börja med a försöka förså varför personen som konakar läkemedelsberoende, fråga hur personen mår, vilka prepara man ar och hur länge man agi dem. En vikig fråga a sälla är också vad de var som gjorde a personen började a ableerna. Jag försöker göra mig e slags helhesbild av personen. Personerna har ofa väldig mycke a beräa om sig själva och sin problemaik. De är orolig vikig a lyssna för a senare kunna ge någo slags råd eller ulåande. SSRI och lugnande i opp Ewa har jobba med läkemedelsfrågan i över 20 år nu. Hon har se sora variaioner över id vilka läkemedel som människor får beroendeproblem av: Av bensodiazepinerna skulle jag säga a de jus nu är mycke Xanor, Zopiklon och Sesolid såklar, den har funnis med länge. Av de anidepressiva är de Zolof, Serralin och Remeron och av värkableerna är de ramadolpreparaen som dominerar jus nu. De är SSRI och bensodiazepiner som dominerar. De är SSRI och bensodiazepiner som dominerar ycker jag, beräar Ewa. A personer beräar a de bara ar bensodiazepiner (sömn- och lugnande medel) är ganska ovanlig idag. När man frågar vad personen ar, så kryper de så go som allid fram a man har SSRI eller SNRIprepara (samlingsnamn för en grupp anidepressiva prepara). Och de as för så självklara. Väldig ofa har läkaren sag a de läkemedlen måse man allid a. Smärläkemedlen kommer lie på eferkälken, de är lie mindre av dem, ycker jag. Ha ine bråom De självklara råde Ewa ger ill människor som har problem med sina läkemedel är a ine ha bråom. A ine ha ålamod är en värsa fiende. Vill man slua är långsam nedrappning den framkomliga 25
vägen. Har man flera prepara som man vill slua med så rekommenderar jag a man förs sluar med de som man har mes problem av. Man märker ganska snabb vilken medicin man har problem med och de är väldig individuell. Man kan ine säga vilken medicin man ska börja med. De handlar om den individens behov. E anna fenomen Ewa Syfberg se är a människor vill göra sig fria även från andra beroenden medan man håller på: Ofa vill man slua röka, slua dricka eller få buk med si sockerberoende, då säger jag en sak i age, e prepara i age. Människor upplever de som posiiv a man ine har bråom. De är jus de här med a all är så individuell som gör a de är svår a jobba efer nedrappningsscheman. Jag gjorde de ill en början men jag har slua med de. Jag upplyser om a de finns scheman och a jag även kan göra upp e schema i de fall jag ine har någo illgänglig. E anna problem med scheman är a man ine följer dem och då är de ju ingen mening a jobba med dem. Väna in kropp och själ Ewa Syfberg fokuserar mycke på a personen som rappar ner ska lia på de som han eller hon känner och sedan lära sig av sina egna reakioner. De är vikig a väna in både kropp och själ. Själen och vanans mak. De är vikig a man lär sig om sin egen nedrappning. När man kommi en bi på väg ve ofas personen själv hur han/hon reagerar på nedrappningen. De är delagaren som är specialisen på sig själv. När man är i de läge behöver man ine ge så mycke råd uan då är de mer söd som behövs. Söde är cenral menar Ewa: De är orolig vikig a ha en konakperson som man kan avlasa sig på. En hel uomsående person isälle för a slia på en anhörig. A få uppmunran, en insans där man kan vara hel ärlig. Här ror jag a RFHL spelar en vikig roll för många, a man kan vara ärlig i konaken med oss. De kan ju vara svår a vara de på e anna sälle där man kanske ska få villkorade ableer. Ewa ve ine hur hög åerfallsfrekvensen är: De är svår a svara på. De är ju så a man använder sig av oberoende 2/2011