Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling Valhallagatans förskola

Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling 2015 Valhallagatans förskola Förskolechef: Helena Carlander Arbetsgrupp: Pia Franzén (pedagogista) Karin Gustafsson (förskollärare) Anders Holtäng (förskollärare) Reviderad: 150420 1

Innehållsföreteckning sid 1. Grunduppgifter 3 1.1 Verksamhetsformer som omfattas av planen 3 1.2 Ansvariga för planen 3 2. Bakgrund 3 3. Lagens innehåll 3 4. Syfte och vår vision 3 4.1 Syfte 3 4.2 Vår vision 4 4.3 Förskolans läroplan 5 5. Delaktighet 5 5.1 Barnens delaktighet 5 5.2 Föräldrarnas/Vårdnadshavarnas delaktighet 6 5.3 Personalens delaktighet 6 6. Förankring av planen 6 7. Kartläggning och analys 7 7.1 Kartläggningsmetoder 7 7.2 Områden som berörs i kartläggningen 7 7.3 Hur barn och föräldrar/vårdnadshavare har involverats i kartläggningen 7 7.4 Hur personalen har involverats i kartläggningen 7 7.5 Resultat och analys 7 8. Främjande insatser 8 8.1 Vad menas med främjande insatser? 8 8.2 Mål och uppföljning: Att stödja barnens utveckling av empati 8 8.2.1 Områden som berörs av insatsen 9 8.2.2 Insats 9 8.2.3 Ansvariga 9 8.2.4 Datum när arbetet skall vara klart 9 8.3 Mål och uppföljning: Att ge barnen upplevelser av berikande olikhet 9 8.3.1 Områden som berörs av insatsen 10 8.3.2 Insats 10 8.3.3 Ansvariga 10 8.3.4 Datum när arbetet skall vara klart 10 9. Förebyggande insatser 11 9.1 Vad menas med förebyggande insatser? 11 9.2 Projektbaserat arbetssätt 11 9.2.1 Områden som berörs av insatsen 11 9.2.2 Mål och uppföljning 11 9.2.3 Insats 11 9.2.4 Ansvariga 12 9.2.5 Datum när det ska vara klart 12 9.3 Pedagogiska miljöer inomhus och utomhus 12 9.3.1 Områden som berörs av insatsen 12 9.3.2 Mål och uppföljning 12 9.3.3 Insats 12 9.3.4 Ansvarig 13 9.3.5 Datum när det ska vara klart 13 10. Uppföljning och utvärdering 13 10.1 Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats 13 10.2 Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan 13 10.3 Resultat av utvärdering av fjolårets plan 13 10.4 Årets plan ska utvärderas senast 13 10.5 Beskriv hur årets plan ska utvärderas 13 10.6 Ansvariga för att årets plan utvärderas 14 11. Rutiner för akuta situationer 14 11.1 Policy 14 11.2 Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling 14 11.3 Personal som barn och vårdnadshavare kan vända sig till 14 11.4 Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn 15 11.5 Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal 15 11.6 Rutiner för uppföljning 15 11.7 Rutiner för dokumentation 15 11.8 Ansvarsförhållande 16 Bilagor 17 2

1. Grunduppgifter 1.1 Verksamhetsformer som omfattas av planen Valhallagatans förskola med två avdelningar Kastanjen (1-2,5 åringar), Lönnen (2,5-5 åringar) 1.2 Ansvariga för planen Helena Carlander, förskolechef telefonnummer: 031-365 72 10 2. Bakgrund Likabehandlingsplanen skall utgå från diskrimineringslagen, skollagen, förskolans läroplan och förskolans värdegrund. Från och med 1 januari 2009 upphörde lagen mot diskriminering och annan kränkande handling av barn och elever (2006 års lag) att gälla. Då började likabehandlingsarbetet regleras i två regelverk, diskrimineringslagen (3 kap 16 ) och 14a kap i skollagen. Denna lag syftar till att värna och främja allas lika värde och allas lika rätt att bli behandlade som individer på lika villkor. 3. Lagens innehåll 8 huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för att vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande årsplan. 4. Syfte och vår vision 4.1 Syfte Att säkerställa att ingen i förskolan kränker ett barns värdighet. Alla barn har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter i förskolan oavsett Könstillhörighet Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Sexuell läggning Funktionshinder Könsöverskridande identitet eller uttryck Ålder 3

Diskrimineringslagen delar upp diskriminering i direkt och indirekt diskriminering. Med direkt diskriminering menas att när man behandlar ett barn sämre än andra. Med indirekt diskriminering menar man när man har sätt som verkar neutralt men missgynnar barnet. T ex att man inte serverar specialkost till de barnen som behöver det av religiösa skäl. Med trakasserier menas uppträdande som har samband med de sju diskrimineringsgrunderna. Kränkande behandling är ett uppträdande som kränker ett barns värdighet som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Vuxna har ett särskilt ansvar för att arbeta långsiktigt och aktivt för att förebygga -upptäcka - åtgärda diskriminering och kränkande behandling mellan barn/barn och vuxen/barn. 4.2 Vår vision Kontinuerligt arbete bedrivs för att aktivt främja likabehandling oavsett könstillhörighet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Detta innebär att vi som arbetar på Valhallagatans förskola har som målsättning att alla barn på förskolan ska erbjudas möjlighet att utveckla en större medvetenhet om hur mångfald utifrån ett likabehandlingsperspektiv kan se ut i vårt samhälle. Vi vill arbeta för att alla barn och vuxna på vår förskola ska kunna vara och välja utifrån sig själva och sin egen person utan att begränsas av kön, etnicitet, social ställning, religion, könsidentitet, funktionshinder eller ålder. På vår förskola skall det inte förekomma uppträdande som kränker ett barns rätt. Själva grunden för arbetet mot diskriminering eller annan kränkande behandling läggs genom den anda och atmosfär som finns på vår förskola, det är vi vuxna som arbetar på förskolan, som tillsammans har ansvar för att skapa och bevara den atmosfären. Det är vi vuxna som är modeller för barnen, hur vi är och gör i olika sammanhang påverkar barnen. Vi vill att atmosfären på vår förskola skall vara välkomnande, trivsam, tolerant, öppen och full av glädje. Vår förskola ska vara en trygg plats där varje barn i en förtroendefull miljö och i mötet med andra barn och vuxna, frimodigt kan utveckla och våga vara den person man är. I ett likabehandlingsperspektiv innebär detta att vi tillsammans hjälps åt att få syn på negativ normbildning. Tillsammans med förskolorna i området vill vi ha ett demokratiskt och transparent förhållningssätt och dela erfarenheter och förståelse för vårt gemensamma pedagogiska uppdrag utifrån teorier, filosofier (Reggio Emilia) och styrdokument. Planen gäller från: 2015-01-01 Planen gäller till: 2016-01-31 4.3 Förskolans läroplan 4

Läroplanens grundläggande värden vilar på demokratiska värderingar som finns i samhället och där varje individ respekteras för sitt egenvärde. Verksamheten har en viktig uppgift i att grundlägga och förankra dessa värden samt att dessa skall hållas levande och inkludera individens integritet, frihet, alla människors lika värden samt jämställdhet mellan könen. (s. 4 Lpfö98/10) Det etiska förhållningssätt som ska prägla verksamheten är det som utgör grunden där barns möjlighet att tillägna sig etiska värden och normer främst sker genom konkreta upplevelser där vuxna är viktiga förebilder. Förskolan ska ta tillvara och utveckla den ansvarskänsla och social handlingsberedskap gentemot varandra så att solidaritet och tolerans grundläggs tidigt i barnens liv. Enligt Läroplanens mål ska förskolan sträva efter att varje barn utvecklar: Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. Förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra. Sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen. Förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning, Och respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. 5. Delaktighet 5.1 Barnens delaktighet Genom det projektbaserade arbetssätt som vi arbetar med på vår förskola arbetar vi med de frågor som rör likabehandlingsarbetet aktivt i alla relevanta situationer. Genom projektet blir och är värdena levande. Vi observerar och dokumenterar det som händer på förskolan, i projekten och i övriga vardagssituationer, till exempel det barnen gör, tänker och resonerar kring. Dessa observationer, har vi tillsammans med våra samlade erfarenheter, samtalat och reflekterat kring och därmed arbetat fram vår gemensamma plan. Det projektbaserade arbetssättet tror vi bidrar till att barn i alla åldrar får möjlighet att vara med och påverka, visa och berätta utifrån sina förutsättningar. Det är troligt att ettåringarnas vardag skiljer sig från femåringarnas. Det kan därför behövas olika åtgärder för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. (Lika rättigheter i förskolan, diskrimineringsombudsmannen, s.16) 5

Med de äldre barnen kan vi samtala och intervjua medan vi med de yngre barnen lägger större vikt vid observationer. Vi tror på ett salugent förhållningssätt och vill skapa ett positivt klimat och en atmosfär som varje dag inbjuder till respekt, glädje och demokrati. 5.2 Föräldrarnas/Vårdnadshavarnas delaktighet Med den årliga föräldraenkäten ges alla vårdnadshavare möjlighet att uttrycka sin åsikt kring hur barnen verkar trivas på förskolan. Föräldrarepresentanterna/vårdnadshavare i förskolans brukarråd får ta del av planen och ges möjlighet att kommentera den och komma med eventuella tillägg. En gång per termin inbjuds föräldrar/vårdnadshavare till enskilda utvecklingssamtal kring barnet, alternativt grupputvecklingssamtal. Här ges möjlighet att samtala och föra fram tankar och eventuella funderingar kring barnets vistelse på förskolan. 5.3 Personalens delaktighet All personal informeras regelbundet och återkommande om lagen om främjande av likabehandling respektive mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Förskolechef är ansvarig för att nyanställd personal informeras om lagen och om förskolans arbete mot diskriminering och annan kränkande behandling. Vid planering, utvärdering och pedagogiska samtal tas regelbundet frågor upp om förhållningssätt mellan barn/barn, mellan barn och vuxna och mellan vuxna. Pedagogerna deltar i så kallade lärgrupper och nätverk, där de har möjlighet att samtala och reflektera kring olika dilemman och få stöd av varandra. Personalen förväntas observera, dokumentera och utvärdera likabehandlingsarbetet utifrån riskområden vid bestämda tidpunkter, så som december och januari. Representanter från förskolorna i enheten/storenheten ses regelbundet och ser över likabehandlingsplanen och diskuterar utifrån litteratur och aktuell forskning. Detta delges övriga kollegor på arbetsplatsträffar. 6. Förankring av planen Vår plan, för att främja likabehandling och för att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling, skall vara ett levande dokument. Vi skall regelbundet på arbetsplatsträffar, planeringskvällar och vid möten med föräldrar/vårdnadshavare arbeta för att göra vår plan känd. 6

Genom att följa upp planen och utvärdera den, för att kunna förnya den, hoppas vi också kunna få syn på hur planen är levande i vår verksamhet och eventuellt vilka brister det kan finnas. 7. Kartläggning och analys 7.1 Kartläggningsmetoder För att kartlägga de risker som kan finnas i vår verksamhet har vi gått igenom lagen, vårt uppdrag och vid flera olika tillfällen fört samtal. Vi har genomfört observationer i våra miljöer för att kunna identifiera platser och situationer där eventuella risker kan finnas. Se bilaga ett. 7.2 Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling utifrån könstillhörighet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, könsöverskridande identitet eller uttryck och ålder. 7.3 Hur barn och föräldrar/vårdnadshavare har involverats i kartläggningen I vårt kartläggningsarbete har vi bland annat använt oss av resultat från föräldraenkäten/brukarenkäten, det vill säga Nöjd barnindex och Nöjd föräldraindex. Barnen är genom projekten delaktiga. Möjligheter skapas, bland annat utifrån det vidgade språkbegreppet, för att alla ska få uttrycka sin åsikt och sina tankar. Med de äldre barnen förs samtal kring hur de upplever och känner kring sin vistelse på förskolan. 7.4 Hur personalen har involverats i kartläggningen Diskussion i lärgrupper, nätverk och på arbetsplatsträffar där all personal deltagit. Personalen förväntas observera, dokumentera, reflektera, utvärdera och kartlägga likabehandlingsarbetet utifrån riskområden vid bestämda tidpunkter, så som december och januari. Arbetslagen förväntas avsätta tid på ROP för att analysera sitt underlag och föra detta vidare till arbetsgruppen. 7.5 Resultat och analys Miljöer i förskolan där det finns risk för att trakasserier eller kränkningar kan uppstå ska särskilt uppmärksammas. Sådana miljöer kan vara toaletter, smårum och platser i utemiljön. Platser vi kommit fram till att hålla särskild uppsikt över är utrymmen där barnen lätt kan gömma sig och gå undan. Exempel: Bakom skjulet på gården och inne i förrådet. Vid grinden som leder ut mot den lilla gården. Under trapporna utanför avdelningarnas altandörrar. 7

Stress och hög arbetsbelastning kan göra att man som pedagog brister i bemötandet i vissa situationer. Det kan leda till att man tilltalar eller tillrättavisar barn på ett sätt som kan upplevas som kränkande. Situationer vi kommit fram till att vara särskilt uppmärksamma på är: Inskolningsperioder. Av- och påklädningssituationer i hallen där många barn vistas samtidigt. Övergångar mellan olika aktiviteter och miljöer. Det kan uppstå situationer där ett barn signalerar att det inte vill vara med ett annat barn. Det kan leda till ett kroppsspråk eller ordval som barnet kan känna sig kränkt av. Det kan uppstå lekar där barn i viss mån utesluter varandra. Under vårt arbete med dokumentation och kommunikation med föräldrar/vårdnadshavare, övrig personal samt besökare är det viktigt med en medvetenhet kring bilder och film. Ett normkritiskt förhållningssätt blir här nödvändigt. Hur presenteras/framställs barnen på bilderna och filmerna? Vad är det vi vill visa och förmedla? Vilka normer yttrar sig i vårt agerande och påverkar arbetet i verksamheten? Vi talar även om vikten av att vid behov ödmjukt uppmärksamma kollegors och övrig personals kommunikation och ordval med barnen. Omedvetna handlingar kan skapa händelser där normer befästs och stärks. Ett exempel kan vara då flickor och pojkar leker med varandra parvis, benämningar som se vad kära de är i varandra har förekommit och på så vis läggs något på barnen som de kanske inte identifierar sig med. 8. Främjande insatser 8.1 Vad menas med främjande insatser? Främjande arbete syftar till att stärka de positiva förutsättningarna i likabehandling i verksamheten. De ska förstärka respekten för allas lika värde och riktas till alla barn och vuxna. Det bedrivs kontinuerligt utan förekommen anledning och sker som en naturlig del i det vardagliga arbetet. Förskolans miljö, pedagogernas förhållningssätt och det pedagogiska materialet speglar det främjande arbetet. 8.2 Mål och uppföljning: Att stödja barnens utveckling av empati. Vi skall arbeta för att stödja barnens utveckling av empati, att stärka och utveckla förmågor att känna igen sina egna och andras känslor och känslouttryck. Vi vill ge barnen verktyg för att kunna hantera sina egna och 8

andras reaktioner och på så sätt kunna ta hänsyn. Arbetet följs regelbundet upp på arbetslagens reflektionsmöten och även i den dagliga reflektionen i verksamheten. 8.2.1 Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling utifrån könstillhörighet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, könsöverskridande identitet eller uttryck och ålder. 8.2.2 Insats Vi är närvarande pedagoger i barnens vardag och är uppmärksamma på det som händer. Vi uppmanar och uppmuntrar barnen att se varandra och försöka förstå varandra utifrån det relationella perspektivet. Genom vår pedagogiska dokumentation ges barnen möjlighet att reflektera kring sin egen, kompisens och gruppens lärprocesser. Det blir då möjligt att metakognitivt se på processer och att med hjälp av egna erfarenheter skapa en förståelse för andra. Då det uppstår konflikter uppmanar vi och uppmuntrar barnen att trösta, eller på annat sätt hjälpa kompisar som är ledsna/påverkade av situationen. På Valhallagatans förskola tillåter vi inte våld eller kränkande behandling och vi vuxna markerar tydligt om ett sådant beteende skulle förekomma. Vi uppmärksammar och samtalar om känslor kontra handlingar, att alla känslor får finnas men att man inte kan handla hur som helst gentemot andra trots det. Ett hjälpmedel kan vara sagor och böcker som berör dessa områden. Exempel på verktyg som vi kan ge barnen är att använda verbalt språk och gester. Att till exempel tydligt säga stopp när något inte känns okej, tillsammans med en förklaring, och att också använda gester då ord inte räcker till, det kan vara att sätta upp handen för att visa stopp. 8.2.3 Ansvariga Pedagogerna 8.2.4 Datum när arbetet skall vara klart Detta är ett arbete som pågår kontinuerligt och uppdateras skriftligt en gång per år. 8.3 Mål och uppföljning: Att ge barnen upplevelser av berikande olikhet Vi vill skapa en atmosfär på vår förskola där vi alla ser olikheter som en tillgång. Vi pedagoger har som målsättning att alla barn på förskolan ska erbjudas möjlighet att utveckla en större medvetenhet kring hur mångfald ur ett likabehandlingsperspektiv kan se ut i vårt samhälle. 9

På Valhallagatans förskola ska alla barn få möjlighet att få vara den man är och få möjlighet bli den man vill bli, att få utveckla sina förmågor och intressen. Vi vill verka för att alla barn och vuxna på vår förskola ska kunna vara och välja utifrån sig själva och sin egen person utan att begränsas av kön, sexuell läggning, funktionshinder, ålder, etnicitet, religion eller annan trosuppfattning. 8.3.1 Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder 8.3.2 Insats Genom det projektbaserade arbestsättet skapas det möjligheter att arbeta med olikheter som en tillgång. Genom vårt förhållningssätt, att se alla barn som kompetenta och att vara medforskande pedagoger, kan vi synliggöra att olika egenskaper behövs i olika sammanhang och att alla är lika viktiga. Olika erfarenheter, intressen och tankar får ta plats i projekten och dessa blir en tillgång för alla. Genom att gruppera barnen på olika sätt kan vi skapa möjligheter att möta olikheter och nya utmaningar. Världen är full av perspektiv och barnen behöver få möjligheter till både kroppsliga och språkliga upplevelser, (vidgade språk- och textbegreppet), och dela dessa med varandra. Att själv pröva och försätta sig i situationer för att förstå den andres perspektiv. Vi pedagoger har som mål att vara medforskare tillsammans med barnen och på så sätt kunna fånga upp olika händelser i barnens vardag och i deras relationer. Normer och värden kan synliggöras både hos vuxna och barn och det kan förhoppningsvis bli synligt hur värderingar styr våra handlingar. Vi samtalar med barnen kring de vardagliga upplevelserna utifrån de föreställningar de har. Vi uppmuntrar dem att välja utanför normen och visar på att man kan tycka olika och tänka olika, vi försöker skapa möjligheter att hitta andra vägar. Vi arbetar för att ge barnen verktyg för att kunna kommunicera och socialisera med varandra i olika konstellationer och vi samtalar kring vad det innebär att visa respekt gentemot varandra, vad det innebär att alla är lika mycket värda. Vi ger barnen alternativ och har ett medvetet språkbruk. 8.3.3 Ansvariga Pedagogerna 8.3.4 Datum när arbetet skall vara klart Detta arbete skall ständigt pågå. 10

9. Förebyggande insatser 9.1 Vad menas med förebyggande insatser? Förebyggande arbete syftar till att avvärja de risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling som finns i verksamheten. 9.2 Projektbaserat arbetssätt Utgångspunkten för våra projektarbeten är att möta barnen i deras erfarenhetsvärld. Projekten är en process över tid där barn tillsammans med pedagoger utforskar och upptäcker världen/omvärlden. Observationer, reflektioner och pedagogisk dokumentation leder projekten vidare och blir på så vis en viktig del av lärprocesserna. Värden så som demokrati och delaktighet blir tydliga och levande under projektets gång. 9.2.1 Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling utifrån könstillhörighet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, könsöverskridande identitet eller uttryck och ålder. 9.2.2 Mål och uppföljning Att skapa sammanhang där barn kan och vågar berätta, där de blir berättande. Sammanhang där barnen får verktyg för att berätta, inte nödvändigtvis med ord utan även med andra verktyg såsom lärplatta, kamera, penna, papper, lera det vill säga det mediala och det estetiska. Att låta barnen ställa hypoteser och lyssna in varandra. Hjälpa dem att välja utifrån sina intressen och inte utifrån kompisars val. 9.2.3 Insats Vi pedagoger har som mål att vara medforskare tillsammans med barnen och på så sätt kunna fånga upp olika händelser i barnens vardag och i deras relationer. Normer och värden kan synliggöras både hos vuxna och barn och det kan förhoppningsvis bli synligt hur värderingar styr våra handlingar. Vi samtalar med barnen kring de vardagliga upplevelserna utifrån de föreställningar de har. Vi uppmuntrar dem att välja utanför normen och visar på att man kan tycka olika och tänka olika, vi försöker skapa möjligheter att hitta andra vägar. Vi arbetar för att ge barnen verktyg för att kunna kommunicera och socialisera med varandra i olika konstellationer och vi samtalar kring vad det innebär att visa respekt gentemot varandra, vad det innebär att alla är lika mycket värda. Vi ger barnen alternativ och har ett medvetet språkbruk. 11

9.2.4 Ansvarig Pedagoger och förskolechef 9.2.5 Datum för när det ska vara klart Vi arbetar fortlöpande under året för att skapa fungerande rutiner och möten mellan barn, föräldrar/vårdnadshavare och pedagoger. 9.3 Pedagogiska miljöer inomhus och utomhus Våra pedagogiska miljöer skall vara tydliga och erbjuda ett utforskande kring olika ämnesområden. Vi vill att barnen skall kunna möta både andra barn och vuxna i miljöerna och att det ska skapas ett gemensamt utforskande. Genom att erbjuda ett okodat och ofärdigt material som bjuder in till att kunna forska vidare, vill vi motverka könsmönster och normativa föreställningar kring leksaker. Olikheter ska få ta plats och finnas. Miljöerna på förskolan ses som ett komplement till hemmet. Materialet är strukturerat utifrån medvetna tankar om: ämnesområde, projekt och intresse. 9.3.1 Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling utifrån könstillhörighet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, könsöverskridande identitet eller uttryck och ålder. 9.3.2 Mål och uppföljning Att skapa pedagogiska miljöer med möjligheter till möten och utveckling, för att barnen i en trygg miljö, skall kunna utveckla samspel och öka sin förståelse för olikheter. Att barnen skall kunna välja aktiviteter utifrån sina intressen och sin nyfikenhet och inte alltid efter kompisars val eller utifrån färdiga lekkoder. Uppföljning sker under reflektionsmöten i arbetslagen (ROP), i lärgrupper och nätverk, samt under arbetsplatsträffar (APT). Reflektionerna sker utifrån observationer, dokumentationer och samtal med barn, föräldrar och kollegor. 9.3.3 Insats Alla pedagoger har ett ansvar över våra pedagogiska miljöer. Det material som finns i miljöerna påverkar barnen, vilka de blir och vad de gör. Vid regelbundna tillfällen utvärderas miljöerna och vi ser över om material 12

behöver bytas ut, om och hur vi kan skapa nya utmaningar och möten. I den lärgrupp som har fokus på pedagogiska miljöer sker samtal och observationer och här kan det utbytas erfarenheter. Vi skapar rutiner efter våra barngruppers aktuella behov. För att skapa trygghet är det viktigt att rutiner och miljöer är tydliga och att pedagogerna bemöter barn och föräldrar lika oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, ålder eller sexuell läggning. Vi strävar efter att en pedagog alltid är närvarande i de olika pedagogiska miljöerna och är uppmärksam på vad som händer. 9.3.4 Ansvarig Pedagoger och förskolechef 9.3.5 Datum när det ska vara klart Vi arbetar fortlöpande under året för att skapa fungerande rutiner och möten mellan barn, föräldrar/vårdnadshavare och pedagoger. 10. Uppföljning och utvärdering 10.1 Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Vår förra plan var utarbetad efter 2006 års lag om likabehandling och var inte tillräckligt uppdaterad för att gälla i dag. 10.2 Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Förskolechef och pedagoger. 10.3 Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Fjolårets plan fokuserade på hur vi arbetar för att främja likabehandling. Vi behöver bli bättre och tydligare på att kartlägga och utvärdera planen för att alltid hålla den aktuell. 10.4 Årets plan ska utvärderas senast 2016-01-31. 10.5 Beskriv hur årets plan ska utvärderas 13

Den årliga planen utvärderas och revideras kontinuerligt, minst en gång varje år. I utvärderingen deltar personal, förskolechef, pedagogista samt vårdnadshavare i brukarråd. Varje arbetslag avsätter en vecka i december (se i enhetens årshjul) där varje pedagog noterar, observerar och kartlägger likabehandlingsarbetet utifrån vissa frågor. Dessa kartläggningar diskuteras i arbetslagen och förs vidare till den arbetsgrupp som sedan reviderar och skriver fram den årliga planen. Detta sker i januari, (se i enhetens årshjul). Vår ambition är att längre fram skapa två sådana här tillfällen per läsår (exempelvis maj och december), men till att börja med ser det ut på detta sätt. 10.6 Ansvarig för att årets plan utvärderas Helena Carlander, förskolechef. 11. Rutiner för akuta situationer 11.1 Policy Alla barn har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter i förskolan oavsett barnets och/eller anhörigas könstillhörighet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, könsöverskridande identitet eller uttryck och ålder. Alla tecken på, eller misstankar om att barn känner sig diskriminerade, kränkta eller trakasserade tas alltid på allvar och leder till ett snabbt agerande från pedagogerna, detta oavsett om det är barn eller en vuxen som har orsakat kränkningen. Enligt den nya skollagen (SFS 2010:800) är personal i förskolan som får kännedom om att ett barn kan ha blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling skyldig att anmäla detta till förskolechefen. Chefen är i sin tur skyldig att föra informationen vidare till huvudmannen. 11.2 Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Pedagogerna ska alltid vara närvarande i barnens lek och aktivitet. Det innebär att pedagogen alltid har uppsikt över alla platser där barnen är, både inom - och utomhus. På Valhallagatans förskola är alla barn allas ansvar. 11.3 Personal som barn och vårdnadshavare kan vända sig till Kontaktpersoner är: Karin Gustafsson, Avdelning Kastanjen, telefon: 031-365 72 49 Anders Holtäng, Avdelning Lönnen, telefon: 031-365 72 09 14

Det går även bra att vända sig till annan personal på avdelning Kastanjen eller Lönnen. 11.4 Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Om en situation uppstår där vi misstänker att ett barn känner sig kränkt ska pedagogen genast ta tag i situationen. Är det ett annat barn som utfört kränkningen, samtalar vi med både barnet som känner sig utsatt och den/dem som utfört kränkningen. Den akuta situationen måste lösas så att båda parter utvecklar förståelse för situationen och utifrån ålder och mognad, utvecklar empati. Vi berättar samma dag för föräldrarna till både barnet som upplevt kränkningen och den som utfört den kränkande handlingen. Vi berättar hur vi uppfattade situationen, hur barnen upplevde den och om den känns uppklarad eller ej. Vi ber föräldrarna samtala om situationen hemma, för att se om det kommer fram ytterligare saker som vi inte uppfattat. Vid behov för vi vidare samtal med barnen. 11.5 Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal Om en situation uppstår då vi misstänker att en vuxen utsätter ett barn för kränkning ska en annan pedagog gå in i den akuta situationen. Pedagogen bryter situationen och ber den som utfört den kränkande handlingen att lämna situationen. Vi pratar om handlingen utanför barngrupp direkt med den berörda pedagogen på egen hand eller tillsammans med förskolechef. Om det råder osäkerhet kring agerande från personal, tar vi kontakt med förskolechef som hjälper oss vidare. 11.6 Rutiner för uppföljning När det gäller kränkning av barn till barn, använder vi observation som verktyg för att följa upp barnen. Vi skapar möten mellan de berörda barnen och pedagoger där vi kan ställa frågor eller barnen själva kan berätta hur de upplever sin vistelse på förskolan. Vi är även uppmärksamma på om föräldrarna/vårdnadshavarna förmedlar eller visar oro för sitt barns vistelse. Det är pedagogerna som bär ansvaret för uppföljning. Ovanstående uppföljning ska ske inom en månad. När det gäller kränkning pedagog till barn, är det förskolechefens uppgift att följa upp och utvärdera hur pedagogen mår och utför sina arbetsuppgifter. Det är pedagogernas ansvar att följa upp barnet som blivit utsatt. Ovanstående uppföljning ska ske inom en månad. 11.7 Rutiner för dokumentation Gäller kränkningen barn mot barn, är det pedagogen som dokumenterar nuläget, vad som har hänt och vilka åtgärder som ska vidtas. Det är viktigt att diarieföra med datum. Dokumentationen ska förvaras hos förskolechefen. 15

Gäller kränkningen personal mot barn, är det förskolechefen som ansvarar för dokumentationen och vilka åtgärder som ska vidtas. 11.8 Ansvarsförhållande Pedagogerna har ansvaret för barnen i gruppen, men även att stötta den pedagog som utfört kränkning och visa goda exempel. Förskolechefen har ansvar för att ge den berörda pedagogen hjälp så det inte upprepas. 16

Bilaga 1 Formulär för utvärdering Skrivs fram i augusti. 17

Bilaga 2 Formulär för utredning och dokumentation vid diskriminering och kränkande behandling Förskolan Valhallagatan Formulär för utredning och dokumentation vid diskriminering och kränkande behandling Datum: Händelse: Åtgärder med datum: (se avsnittet dokumentation) Uppföljning med datum: (vad har åtgärderna lett till? Är händelsen utredd?) Underskrift Pedagog Förskolechef 18

Bilaga 3 Checklista för akuta åtgärder och ansvarsfördelning Förskolechef Ansvara för att planerna är upprättas årligen tillsammans med arbetsgruppen. Ansvara för att det finns ekonomiska resurser så att medarbetarna får kompetensutveckling. I dialog med brukarrarådet upprätta planerna. Skapa utrymme för medarbetarna för diskussion kring förhållningssätt, relationer, normer och värden. Arbetsgrupp Följa upp och utvärdera de årliga planerna utifrån synpunkter från arbetslagen. Upprätta nya planer varje år. Gruppen består av: Förskolechef, pedagogista, en pedagogrepresentant per förskola. Arbetslaget Göra barnen delaktiga i upprättandet av planerna. I dialog med föräldrar/vårdnadshavare samtala innehållet i planen både i den dagliga kontakten och föräldramöten. Vardagliga händelser tas upp direkt. Utreda och dokumentera situationer som uppstår i den dagliga verksamheten. Informera förskolechef om dessa och eventuellt övriga arbetslag omedelbart. Medarbetare Informera sig om lagarna och de årliga planerna. Utreda situationer som uppstår i den dagliga verksamheten, dokumentera och informera förskolechef och arbetslaget. Att vara goda förebilder genom sitt förhållningssätt. Stärka barnens självkänsla. Uppmuntra positivt beteende, stärka samhörighet och vi -känsla. Att aktivt lyssna på barnen och samtala om hur man bemöter andra och om hur man själv vill bli bemött. Ha ett genomtänkt pedagogiskt arbete med barnen hur man är en bra kompis och arbeta kring värdegrundsfrågor. Att informera vårdnadshavare om våra årliga planer samt om lagarna. Skapa en god kontakt vid det dagliga mötet med vårdnadshavarna och under utvecklingssamtal. Vara uppmärksam och dokumentera när något inte känns bra i barngruppen. Specialpedagog Stöd till arbetslagen vid behov. 19

Bilaga 4 Checklista för akuta åtgärder Förskolechef Lyssna in och stödja medarbetare och föräldrar/vårdnadshavare i uppkomna situationer. I förekommande fall säkerställa att utredning sker. Dokumentera händelsen. Kontakta specialpedagog vid behov. Följa upp händelsen. Medarbetare Informera berörda föräldrar/vårdnadshavare. Dokumentera: Datum och tidpunkt. Vem/vilka var inblandade? Vad inträffade? Hur yttrar sig kränkningarna? Har det skett tidigare? Vilka faktorer på organisations, grupp och individnivå påverkar uppkomsten av kränkningar? Beskriv vilka åtgärder som vidtagits. Hitta åtgärder för att förhindra upprepning. Informera förskolans förskolechef och vid behov kontakta specialpedagog för handledning. Händelser Barn Barn Bekräfta och ge stöd till det kränkta barnet/barnen. Handla direkt om vi ser eller får information från ett barn/vuxen att ett barn blivit kränkt av ett annat barn. Ge barnen tid att samtala kring det som har hänt. Använd hur -frågor! Hjälp barnen att själva säga nej och markera när de känner sig kränkta. Ex Jag tycker inte om det du gör och jag vill att du slutar. Att som pedagog vara tydlig med att visa vad som är ett oacceptabelt beteende samtidigt som man respekterar och bekräftar barnets känslor. Att vi pedagoger handleder barnen så att de själva är med och hittar lösningar på det som hänt. Detta för att barnen ska ta ansvar och vara delaktiga så att det känns bra igen för alla. Bekräfta barnen när de hittat en bra lösning. Dokumentera! 20